Margit Klehn
Strax fรถre gryningen Dikter i morgongryning och aftonljus
© 2016 Margit Klehn Illustration: Margit Klehn Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-9174633078
Innehållsförteckning
sid.
Strax före gryningen Beskyddad Längtans vingar Dörren Som barn Självkännedom Kopior Transplantation Vernissage Stjärnor i natten Ro Förvandling Han fanns bredvid Vägen, sanningen och livet Sanningssökaren Jesu kärlek Invigning Mötet med Jesus Var inte rädd Äktenskapsbryterskan I Guds knä Ändå tror jag Ord mot ord Vi pratmakare Tystnadens visdom Nytt språk Såsom och vi förlåta Sårbar Det gagnar mig Förlåtelse Förlåtelsekällan Läkande kärlek Smulrikedom Guds möjligheter
7 8 9 10 12 13 14 15 16 17 18 20 21 22 23 24 26 27 28 30 32 33 34 35 36 37 38 40 41 42 43 44 45 46
5
Kallad Guds gåvor Lerkärl Smycket Gudsgemenskap Gudsbehov Tjälskott Skidturen Verklig konst Under allt Trosgnistor Guds fostran Mitt i livet Novemberdag Nyårsnåd Se framåt En dag Utan dödsångest Efterord
6
48 49 50 52 53 54 55 56 58 60 61 62 63 64 66 68 70 72 75
STRAX FÖR GRYNINGEN Du kämpar i motvind En mur av mörker tangerar din kind Alla krafter är tömda efter meningslös kamp Fotsulorna ömma, nötta av stillastående tramp Med ögon som bara ser inåt där livet ter sig som en mardröm utan stopp och själen plågas av ödem som gömmer årens förträngda gråt Strax före gryningen kommer han till dig Morgonrodnaden lyser av hopp Han stiger ombord och stillar vinden Du får mod att fullborda ditt lopp Mark 6:48-51
7
BESKYDDAD Var inte rädd när mörkret nalkas Allt mörker är inte farligt Skymningen som sänker sig över dig just nu är kanske skuggan av Guds vingar som beskyddar dig tills morgonrodnaden väcks och du vaknar till en nyfödd dag i Guds ansiktes ljus.
Ps. 57
8
LÄNGTANS VINGAR Längtans vingar mot sluten himmel över förflutet hav tyngda av frågor förstår inte svaret som Herren gav - Min nåd är nog svagheten - kraft Snurrar vidare runt i tidshjulets nav sökande vila men finner blott krav Finns ingen utväg för tidens slav? Har längtat har sökt och funnit ibland en plats en ö en stilla stand men rolös givit sig av jagad av frågornas dis Förstår ej att nåden kan bära att utsträckta vingar kan lära att vila, segla på nådens bris Förstår ej att Herren är nära outrannsaklig och vis 2 Kor. 12;9 9
DÖRREN Jag har slagit min panna sårig mot trotsets vägg Mina knogar har vitnat i stolthetens kramp men den handtagslösa dörren till livsharmoni rubbades inte av min kamp Först när min egen person krymptes ner och jag gömd bakom Jesus fann vägen passerade vi tillsammans ödmjukhetens fotcell och ljudlöst gled dörren upp
10