9789147100033 by Smakprov Media AB

En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet!

”

Friluftslivets pedagogik inkluderar inte bara naturkunskap, friluftsteknik och utomhuspedagogik utan också ekologi, humanekologi, geografi, miljö- och samhällsfrågor, historia, hälsa, biologi, slöjd och massor med praktiska aktiviteter – såväl för det tätortsnära som det fjärran friluftslandskapet. I denna reviderade och kompletterade fjärde upplaga av boken finns flera nya aktiviteter och texterna är anpassade till den moderna tidens friluftsliv.

Kunskap blir detta när man med fantasi, fakta

och glimten i ögat nyttjar alla våra friluftsmiljöer: skogar, vatten, kuster, fjäll och den tätortsnära naturen. Känsla är att bada i kristallklart vatten långt ute i

skärgården och se molnen glida över himlen. Men också att få visa upp andra sidor av sig själv, att fascineras av sin egen kropp, myrans stretande och trädens rimfrost. Livskvalitet är att uppleva friluftsliv – just när man

gör det! Redaktörerna Britta Brügge, Matz Glantz och Klas Sandell representerar en lång erfarenhet inom undervisning (från förskola till högskola), ledarutbildning och forskning om friluftsliv, natursyn, utvecklingsfrågor och miljöengagemang. Tillsammans med medförfattarna: Patrik Grahn, Per Hedberg, Karl Erik Karlsson, Anders Nilsson, Kurt Olsson, Mikael Quennerstedt, Ronnie Ståhle, Stephan Svenning, Anders Szczepanski, Marie Öhman och Johan Öhman och i samarbete med Roger Isberg, Anders Johansson, Rolf Olsson, Eva Sandberg, Peter Schantz, Birgitta Wilhelmsson, Ammi Wohlin och Petter Åkerblom presenterar de här en unik och

Friluftslivets pedagogik

”

längs vindlande åar och vandring mot blånande fjärran berg. Men det är också att kreta på en pinne, inte glömma regnstället och hitta hem.

b r ü g g e g l a n t z sa n d e l l

Friluftsliv är lägereldens gemenskap, paddling

Detär härett ärgrundläggande ett grundläggande läromedel i Det här läromedel i naturnära friluftsliv för exempelvis förskollärare, lärare,fritidsledare fritidsledareoch ochnaturguider naturguidermen menså så mycklärare, et mera! ManMan kan hoppa in nästan var som helst i mera! kan hoppa in nästan var som mycket boken och bli både inspirerad och reflekterande i boken och bli både inspirerad och reflektehelst inför någon aspekt på friluftsliv. Författarteamet inför någon aspekt på friluftsliv. Författarrande lyckas lyckas verkligen med attfåfåmed medalla alladelar delaravavbeverkligen teamet begreppet friluftsliv. En mängd konkreta friluftsliv. En mängd konkreta aktivitetsgreppet aktivitets förslag ges; detfriluftsmatlagningstips, kan vara friluftsmatlagges; det kan vara förslag ningstips, lekar med pedagogiska tankar, slöjdlekar med pedagogiska tankar och reflektioner, tips ellereller tipstips på hur manman håller toarullen torr! En slöjdtips på hur håller toarullen oerhört innehållsrik bok, men ändå och En oerhört innehållsrik bok, menlättläst ändå lätttorr! inspirerande. En självklar bok förbok alla för ledare inom och inspirerande. En självklar läst friluftsliv nyttig förockså alla som på egen ledaremen inomockså friluftsliv men nyttig för alla som på egen handivistas naturen i något alla hand vistas i naturen någotisammanhang. sammanhang. Ur bibliotekstjänsts recension av tidigare Ur Bibliotekstjänsts recension av första upplaga (Anders Hellborg). upplagan. (Anders Hellborg)

Friluftslivets pedagogik

britta brügge matz glantz k l a s sa n d e l l

En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet

samlad kunskap inom detta kompetensfält.

Best.nr 47-10003-3 Tryck.nr 47-10003-3

Omsl Brugge Uppl4.indd 1

11-07-14 11.09.54

Friluftslivets pedagogik En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet red. britta brügge, matz glantz och klas sandell

Brugge frilufsliv.indd 1

11-07-14 02.16.10

ISBN 978-91-47-10003-3 © Liber AB och författarna gemensamt, 2011 Redaktörer: Britta Brügge, Matz Glantz och Klas Sandell Illustrationer: Matz Glantz Förlagsredaktör: Maria Emtell Grafisk form: Birgitta Dahlkild Produktion: Jürgen Borchert Ombrytning: Bånges Grafiska Form Repro: Repro8 AB, Stockholm Tryck: Zrinski, Kroatien 2011 Fjärde upplagan 1

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Foto: Bengtsson, Kenneth/Naturbild/Johnér s. 113, 210 Glantz, Matz s. 194, 206, 213, 239 Halling, Sven/Naturbild/Johnér s. 6, 137 Johansson, Anders, omslagsbild, s. 5, 21, 196 Lindborg, Hans s. 226 Lundborg, Camilla s. 149 Lundin, Fredrik s. 191 Löfqvist, Karl-Einar/Phoenix s. 39, 186 Matton s. 7, 95, 165, 199, 201, 213, 228 Niemi, Tero/Naturbild/Johnér s. 134, 219 Olausson, Daniel s. 25, 31, 37, 53, 129, 156 PhotoDisk vol. 17 s. 171 Rakke, Terje/Imagebank/Gettyimages s. 24 Rydbeck, Birgitta/Mittet Foto Megapix s. 233 Sandell, Klas s. 75, 106, 147 Schröder, Hasse/Naturbild/Johnér s. 172 Shutterstock s. 83, 161, 237 Svenning, Stephan s. 57 Widstrand, Staffan/Naturbild/Johnér s. 154

Bakom denna bok står förutom författarna också Friluftsfrämjandet, Scouterna, Argaladei och Nationellt centrum för utomhuspedagogik.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Brugge frilufsliv.indd 2

11-07-14 02.16.11

Innehåll Förord 3 Bokens aktivitetsförslag 5

Ekologi, humanekologi och hållbar utveckling 75 klas sandell

Från naturliv till friluftsliv 7 klas sandell

Lundös norrudde 7 Behärska naturen? 9 Vinden friskar i – en brytningstid 12 Friluftsstilar och friluftsmotiv 15 Naturens värde och bruk 24 Pedagogik och ledarskap 25 britta Brügge och anders szczepanski

Låt naturen bli en möjlighet 25 Utomhusundervisningens didaktik 27 Att vara friluftsledare – lärande utomhus 32 Gruppens friluftsliv 38 Om att gripa – för att begripa 44 Hajk 46 Utomhuspedagogikens rötter 49 Varm, torr, mätt och glad 53 britta Brügge

Varm och torr 53 Mätt 55 Hygien 59 Yxa, kniv och såg 60 Ljus och eld 62 Hitta rätt 64 Sova 67 Färd efter förmåga 68 Med oss 73

Brugge frilufsliv.indd 3

Eko… 75 Hållbar utveckling 77 Min kropp – ett naturmöte 81 Landskapets historia 83 britta Brügge och klas sandell

Naturlandskapet 83 Kulturlandskapet 87 Bylandskapet 88 Landskapets modernisering 89 Från mångfald till enfald 95 Karaktärer 101 Djupa skogar 106 britta Brügge och karl eric karlsson

Pengarnas, naturens eller friluftslivets skog? 106 Aspen berättar om naturens skog 108 Friluftslivets skog 111 Tall och gran 116 Björken 118 Bok- och ekskog 120 Karaktärer 123 Våta vatten 129 kurt olsson

Sjöar och mossar 129 Näringsfattiga sjöar 133 Näringsrika sjöar 136 Strömmande vatten 139 Kanotvågen 140 Karaktärer 142

11-07-14 02.16.11

Vida kuster 147

Planera för friluftsliv 228

ronnie ståhle och klas sandell

britta Brügge, matz glantz och stephan svenning

Våra kuster 147 Kustens naturtyper 148 Strändernas växter och djur 152 Friluftsliv vid kusten 154 Karaktärer 157 Höga fjäll 161

Friluftslivets möjligheter inom olika ämnesområden 228 Att göra friluftslivet naturnära 230 Äta, elda och bo 232 Naturnära hantverk 236 Friluftsåret 244 Temadagar 246 Tillverka din egen friluftsutrustning 249

anders nilsson och klas sandell

Fjällandskapet 161 Från fjällbjörkskog till högfjäll 162 Samerna 165 Får alla plats? 167 Karaktärer 168

Allemansrätten 252 Mer inspiration 254 Om friluftsforskning 259 klas sandell

Tätortsnära friluftsliv 171 matz glantz, patrik grahn och per hedberg

Från landsbygd till stadsliv 171 Stadens natur 175 Naturnära lek- och lärmiljöer 178 Friluftsläger 187 Naturskola och Lägerskola 193 Karaktärer 197 Friluftsliv, hälsa och livskvalitet 199 mikael quennerstedt, marie öhman och johan öhman

Naturkontakt och hälsa 199 Perspektiv på hälsa 201 Friluftsliv och hälsa 206

Naturnära friluftsliv – en miljöpedagogik 213 klas sandell

Miljöfrågor och miljöengagemang 213 Gränslös miljö – men olika miljöproblem 216 Friluftsliv och miljöpedagogik 218 Friluftslivets miljöpedagogik i praktiken 224

Brugge frilufsliv.indd 4

Referenser 266 Bokens författare 274 Dikter och andra citat 275 Karaktärer 279 Aktivitetstips 280 Fristående fördjupningsavsnitt roger isberg, Anders Johansson, rolf olsson, Eva Sandberg, peter schantz, birgitta wilhelmsson, ammi wohlin och petter åkerblom

Att vara vägledare 36 Ett torpäventyr 90 Sveriges första nationalstadspark 99 Skogen som klassrum 181 Kunskapslyftet 183 Naturvägledning – om att avslöja landskapets gömda berättelser 191 Upptäckarteknik 195 Trädmeditation 227

11-07-14 02.16.11

Förord gogiska sammanhang som friluftslivet ingår i. En fördjupad livskvalitet är både en del av detta friluftsliv och kan bli ett bestående resultat av denna pedagogiska metod. Vi tror inte Friluftslivets pedagogik är en bok som man sträckläser från pärm till pärm. Både i undervisning och vid egen läsning tror vi att det är lämpligt att tematiskt gå igenom de olika delarna – helst förstås med kontinuerlig och direkt koppling till egna friluftsupplevelser och pedagogiska utmaningar. Inte minst hoppas vi att Friluftslivets pedagogik kommer att fungera som den där boken du i din yrkesverksamhet eller ditt ledararbete rycker till dig när du behöver säga något om ”träd” eller ”näringsfattiga sjöar”, behöver en avslutningsdikt eller en lek, något aktivitetsförslag kring ”elden” eller ”sopor”, eller några diskussionspunkter inför ett programinslag om ”vårt ansvar för miljön”. I slutet av boken hittar du information om var du kan finna mer inspiration, källor till citat samt referenser. Där finns också ett avsnitt om friluftsforskning som tillsammans med en kraftigt utvidgad litteraturlista ger en god utgångspunkt för uppsatser och andra fördjupningsuppgifter. I de olika kapitlen kan du se vem som har haft ansvar för innehållet. Inom bokens redaktion har i huvudsak Britta Brügge haft ansvar för aktivitetstips och karaktärsarter; Matz Glantz för illustrationer och den

Den här boken handlar om att använda utemiljön, natur- och kulturlandskapet och konkreta friluftsupplevelser som en pedagogisk metod. Den gavs ut första gången 1999 och har blivit så positivt mottagen att vi nu med glädje fått möjlighet att göra en fjärde, reviderad upplaga. Vår tids miljö- och naturresursproblem är givetvis en viktig orsak till intresset för att göra en bok om friluftslivets pedagogik – men minst lika viktiga motiv är den livskvalitet och de pedagogiska möjligheter inom många andra fält som friluftslivet erbjuder. I sin förlängning blir ett medvetet och naturnära friluftsliv en livsstil. Det blir ett fördjupat förhållningssätt till sig själv, sin kropp och den väv av natur och kultur som är vår omgivning. Ett förhållningssätt med engagemang för våra medmänniskor på jorden i dag, men också med kommande generationer och med resten av naturen. Det blir en livsstil i linje med en hållbar utveckling. På så sätt knyter ett pedagogiskt medvetet friluftsliv ihop många av de kunskapsmål och attitydmål som bör genomsyra bl.a. barnomsorg, skola, fritidsverksamhet, föreningsliv och hållbar turism. Det gemensamma temat för bokens olika kapitel är behovet av både kunskap och känsla i friluftslivet som en pedagogisk metod. Kunskapen handlar om våra vanligaste landskapstyper, ekologiska sammanhang och typiska arter. Men lika viktig är en känsla för de historiska, sociala och peda-

Brugge frilufsliv.indd 3

11-07-14 02.16.12

tekniska produktionen och Klas Sandell för disposition och kapiteltexter. Friluftslivets pedagogik är en uppföljare till boken Woodcraft, och dessförinnan Daggdroppen, som tidigare getts ut av samma redaktion för den svenska scoutrörelsen. Det har varit mycket glädjande att, förutom erfarenheterna från bokens tidigare upplagor, på detta sätt kunna ställa svensk och internationell scoutrörelses erfarenheter av barn- och ungdomsverksamhet i naturen till förfogande för alla de grupper som professionellt och ideellt arbetar med detta i andra sammanhang. Ett varmt tack till alla, inom och utom bokens författarskara, för goda råd, granskningshjälp och uppmuntran. Vi ser fram emot fortsatt dialog – såsom vi haft med de förra upplagornas läsare – och hoppas alla sänder sina synpunkter, sin uppskattning och sina förslag till oss genom Britta Brügge, Bänorp Villaborg, 590 75 Ljungsbro (eller: britta.brugge@swipnet.se).

Vi har gjort den här boken i den fasta övertygelsen om naturmötets betydelse – dess nödvändighet, enkelhet och självklarhet – men också dess komplikationer och dess mångfald av former och möjligheter. Inför den fjärde upplagan har vi gjort diverse uppdateringar, lagt till en del nya aktivitetsförslag och karaktärsarter samt skrivit mindre förstärkningar av en handfull kapitel. Vi har också tagit med ytterligare medarbetare som i fristående fördjupningsavsnitt lyfter fram sina perspektiv och erfarenheter. – Lycka till, vi ses vid lägerelden! Bänorp, Umeå och Äskholm februari månad 2011 Britta, Matz och Klas

Utbildning är inte så mycket frågan om att samla så mycket som möjligt i en korg för egen del, utan snarare att utvidgas till att mer och mer leva i världen. Roger Isberg

Brugge frilufsliv.indd 4

11-07-14 02.16.12

Bokens aktivitetsförslag I hela boken finns en mängd konkreta aktivitetsförslag. Alla förslagen finns uppräknade med markerade nyckelord i registret längst bak i boken. Aktiviteterna kan användas som delar av inlärningsmoment inom skola och förskola lika väl som i fritids- och föreningssammanhang och går att anpassa för olika åldrar och situationer. I kapitlen ”Pedagogik och ledarskap” och ”Planera för friluftsliv” kan du läsa mer om programplanering och i det senare kapitlet beskrivs även aktiviteter som är särskilt anpassade för olika årstider. Här ges också exempel på vad man kan göra utifrån olika teman och utifrån handens skaparglädje. Gemensamt för alla aktivitetsförslagen är att de vill ge dig inspiration och kunskap för att pedagogiskt använda vår natur i olika sammanhang. Det handlar om att väcka: kunskap, nyfikenhet, miljöengagemang, livskvalitet och – inte minst – glädjen av att ”bara vara”. – God tur!

Brugge frilufsliv.indd 5

11-07-14 02.16.12

Brugge frilufsliv.indd 6

11-07-14 02.16.13

Från naturliv till friluftsliv av klas sandell

Lundös norrudde Kajaken vilar sig

Homo sapiens

Det fräser i tevattnet när jag rättar till kokkärlet över elden. Solens varma kvällsljus ligger som struket med en tjock pensel över skärgårdsklippor, enbuskar och mig själv. Kajaken som burit mig hit ligger och vilar sig strax intill. Dagen har varit varm med klar sol – det bränner lite under ögonlocken när jag blundar. Klippan under mig har också sugit till sig av solvärmen och ger den nu tillbaka när kvällskylan kommer. Mitt lilla vindskydd är ordentligt stagat – det ligger lite utsatt om vinden vrider. Eldstaden är uppbyggd av lösa stenar och gammal tång för att inte skada klippan. Jag lägger en bit drivved på glöden och elden flammar upp. I träkåsans svarta teyta speglas kvällshimlen. Jag dröjer mig kvar vid elden. Hur många tankar har inte tänkts vid eldslågornas sken! Kanske är det mänsklighetens långa kedja av samhörighet vid eldarna som gör att vi också i dag genom friluftsliv på vår fritid, i undervisning och ungdomsarbete vill dröja oss kvar vid lägereldarna.

Människan och elden är ändå nutid om man jämför med jordens historia (ca 4 600 miljoner år). De äldsta organismerna kom för redan 4 000 miljoner år sedan men t.ex. dinosaurierna hade sin högperiod för bara omkring 100 miljoner år sedan. Den människotyp vi tillhör (Homo sapiens sapiens) räknar man med ersatte neandertalmänniskorna här i Europa för omkring 40 000 år sedan – 40 000 år! Men långt, långt innan dess hade människans förfäder använt sig av enkla handredskap och under minst 500 000 år har elden använts (även om man inte kunde göra upp den själv). Vi kan, för att göra dessa 40 000 år hanterligare, tänka oss vår historia som ett måttband på 4 meter. Stega upp en lång pinne från skogen på 4 meter. Låt varje centimeter motsvara 100 år och varje meter 10 000 år. Jesu födelse ligger då 20 centimeter från ”nutidsänden” och sekelskiftet 1900 ligger en centimeter från nutid. Tänker vi oss 10–15 sådana pinnar efter varandra (40–60 meter) så kan vi få en idé om hur länge elden 7

Brugge frilufsliv.indd 7

11-07-14 02.16.13

Tidsvandring

Sverige

(att vandra i dåtid till framtid)

Begränsar vi perspektivet till Sverige så försvann den senaste inlandsisen inte förrän för ca 10 000 år sedan. Jägare och samlare följde snabbt den bortkrympande isen. Inslag av jordbruk räknar man med i Sverige sedan 4–6 000 år (någon halvmeter före nutid på pinnen). I norra delarna av landet började man bedriva jordbruk ännu mycket senare. Under den långa pinnens sista centimeter (100 år) har vi gått från ett samhälle där 8 av 10 svenskar bodde på landet till att 8 av 10 bor i tätorter. Och även om många tätorter är små så bor ändå över hälften av dagens befolkning i landets 15 större städer och tre storstäder. Så sent som vid 1900-talets början arbetade hälften av de yrkesverksamma med jord- och skogsbruk, jakt och fiske – i dag är det några få procent. Ungefär samtidigt som tätortsinvånarna blev fler än landsbygdsborna (omkring år 1930) blev också invandringen till Sverige större än utvandringen. Från mitten av 1800-talet fram till 1930 hade ca 1,5 miljoner lämnat Sverige på grund av svårigheterna att försörja sig på en då överbefolkad landsbygd. För bara några generationer sedan var alltså det normala att bo på landet och arbeta direkt med vad naturen kunde ge genom jordbruk, skog, vilt och fisk. I dag är det normala att man bor i en stad och inte har närmare kontakt med naturen än genom maten i livsmedelshallen och programmen på tv. Undantag är när man, som jag just nu här på Lundös norrudde, kommer på tillfälligt besök för att leva friluftsliv.

Perspektiv på tiden och människan i det svenska landskapet kan man uppleva på följande sätt: Dela upp en stor grupp i mindre grupper (4–8 deltagare). Vandringen börjar för 10 000 år sedan. Rör er med vaksamhet som jägarsamlarfolk och försök tänka er in i hur det såg ut här vid den tiden. Efter en lång vandring samlas gruppen och berättar om vad man sett och hört. Fira med sång och musik att man träffats. Alla gör/ hittar ett musikinstrument. Tillsammans spelar man ”stenåldersmusik”. Vandringen fortsätter framåt i tiden, in i odlingslandskapet. Leta efter redskap som användes under denna tid. Redovisa dessa. Nästa stopp ”industrialiseringen” ligger bara några steg bort. Vilken är den största uppfinningen? Gruppvis visar man med hjälp av medlemmarna (utan ord) den viktigaste uppfinningen. Fortsätt vandringen in i framtiden (100 eller 500 år). Diskutera hur man tror att det ser ut då. Resultatet formuleras som en löpsedel, ex ”Turistresa varje dag till månen”, ”Semesterbyn på havsbotten – en succé”. Slutdiskussion om människan i landskapet. REFLEKTION :

Genom tidsperspekti-

vet i vandringen kan man få begrepp om att vår egen tid är en mycket liten del. Deltagarnas ålder avgör hur mycket kunskaper som knyts in i de olika diskussionerna.

använts. (Med den här relationen mellan tid och avstånd, och om man tänker sig att jordens uppkomst var i Göteborg, så blir nutid i Stockholm och dinosaurierna fanns då en mil före Stockholm.) 8

Brugge frilufsliv.indd 8

11-07-14 02.16.14

Det är inte underligt om vi ibland känner oss rotlösa och har svårt att överblicka effekterna av vad vi gör med resten av naturen. Sett ur ett längre tidsperspektiv är det kanske inte konstigt att vi dras till lägerelden. Så har ju människor i årtusenden levt sina liv.

blev industriarbetare och flyttade in till de växande städerna. Förbättrad hygien, ökad matproduktion och i viss mån medicinska framsteg gjorde att dödligheten (inte minst bland barn) minskade – befolkningen ökade. En del av Europas överbefolkning emigrerade till Nord- och Sydamerika. Industrialiseringen (som den här processen ofta kallas) spred sig från Europa med koloniernas erövrare till framför allt Amerika, Sydafrika, Australien och vidare ut över världen. Europa ville ha många råvaror till sina fabriker (som bomull och gummi) och till sin konsumtion (t.ex. kaffe och te) men också nya marknader för sina färdiga produkter. Den här utvecklingen fortsätter också i dag över hela jorden. Man kan t.ex. fundera över på vilka vägar det svarta teet i min kåsa har färdats innan jag nu dricker upp det. Och visst känns det bra att det är miljö- och solidaritetsmärkt. Tack vare industrialismen har många människor fått mycket högre materiell standard än vad som tidigare varit möjligt. I ett modernt välfärdssamhälle, som t.ex. Sverige, överlever nästan alla barn och det är inga ekonomiska fördelar med en stor barnskara. Nu, i det tidiga 2000-talet, finns anledning att fundera på om vi är på väg in i ett ”sen-industriellt” eller ”post-industriellt” samhälle där globalisering, rörlighet, mångkultur, tjänstenäringar och information är viktiga karaktärsdrag. Vi är lika beroende av vår naturrelation som någonsin tidigare – men vad som är resurser, risker och osäkerheter ser mycket annorlunda ut jämfört med när vi var jägare och samlare.

Behärska naturen? Framstegstanken

Människans förhållande till naturen har alltid varit problematiskt. Detta gällde även för jägar/samlarfolken som följde djurens och årstidernas växlingar och i högsta grad uppfattade sig som en del av naturen. Med hjälp av myter försökte man göra samspelet med naturen begripligt. När människan blev jordbrukare och bofast började hon skilja tydligare på det vilda och det tämjda (natur respektive kultur). Men respekten för Moder Jord och det direkta beroendet av jordens fruktbarhet var ändå mycket påtaglig. I Europa skapades den moderna naturvetenskapen, tron på framsteget och en mer mekanistisk natursyn (naturen som en maskin) under 1500–1600-talen. Det är alltså först under de senaste århundradena som människan på allvar trott att det är möjligt att storskaligt styra och behärska naturen. Styra och behärska genom att lära känna naturlagarna och låta dem arbeta åt människan. Naturvetenskapen möjliggjorde många uppfinningar (ångmaskinen, spinnmaskinen m.m.) och samhället förändrades snabbt. Allt fler människor övergav jordbruket,

Människan och elden förr och nu (om tändmaterial och eldpåse)

Att elda när vädret inte är det bästa fordrar träning och torrt material. Genom att ha en ”eldpåse” i packningen har man möjlighet att få upp eld även när vädret är ogynnsamt. Den kan innehålla t.ex. enbark, näver, törestickor (se ”topptöre och stubbtöre” i kapitlet “Djupa skogar”), en Ijusstump och torra tändstickor. Att sy sin egen ”eldpåse” (av skinn eller tyg) och hitta nytt tändmaterial är aktiviteter man bl.a. passar på att göra som friluftshantverk under lata sommardagar. REFLEKTION :

Här får man också

upplevelse av dofter (en och töre) och användning av handens kunskaper genom att hugga/tälja småstickor och att sy.

Brugge frilufsliv.indd 9

11-07-14 02.16.14

Sängvärmare (om att lägga varma stenar i sovsäcken)

Det finns tillfällen då sovsäcken inte värmer tillräckligt. Genom att ta med varma stenar i sovsäcken höjs temperaturen. Lägg stenarna i dina ut och invända sockor så blir inte sovsäcken smutsig. Stenarna får inte vara för varma, då kan de ge brännskador. Du ska kunna ta i dem med bara händer. Använd också små varma stenar för att torka skor. Även lädret i kängorna är ömtåligt. En minnesregel kan vara: ”Är stenen för varm för din

Friluftslivet – ett barn av industrialismen

Omkring sekelskiftet 1900 var den snabba industrialiseringen och urbaniseringen bakgrund till ett stort intresse för fysiska fritidsaktiviteter. Människorna flyttade in till städer och tätorter. Med vartefter ökad materiell standard, den successiva minskningen av arbetstiden och genom semesterlagstiftningen (från 1938) blev det också möjligt för den bredare allmänheten att få och nyttja fritid. Turism, rekreation och friluftsliv etablerades som viktiga ekonomiska, regionala och yrkesmässiga intresseområden.

hand är den också för varm för din känga.” Du måste också vara beredd att byta stenar efter hand som de svalnar.

Friluftslivet var både en följd av och en reaktion mot den framväxande industrialismen. De grupper som på fritiden sökte sig ut till naturen var främmande för landsbygdsbefolkningens natursyn. Bondens landskap var ett arbetslandskap (”näverskogen”, ”timmerskogen”, ”fågelskogen”, ”bärskogen”) att leva i och arbeta tillsammans med. Björn Tordsson

I dag lever de flesta av oss i ett ”ur-väggensamhälle”. Alla våra viktiga inknytningar i naturens kretslopp går ”genom väggen”, med hjälp av dricksvattenledningar, elkablar, avloppsrör, ventilationstrummor osv. Samtidigt är vi i högsta grad beroende av att vår relation till naturen är långsiktigt hållbar. Det finns anledning att tro att om vi ska försöka ändra livsstil i riktning mot ett mer hållbart samhälle så riskerar det att bli en tillfällig trend, tomma ord eller naiv naturromantik om vi inte har en egen relation till ett levande natur- och kulturlandskap – en kroppens, tankens och känslans konkreta upplevelse av vår relation till naturen. Var ligger naturen?

Turistföreningen, Friluftsfrämjandet, Scoutrörelsen m.fl. är barn av den här vågen av naturintresse bland stadsmänniskorna. Friluftsliv sågs inte minst som en del i uppfostran av barn och ungdomar. Det gällde både att stärka nationen som helhet och att förbättra hälsa, kondition och välbefinnande hos den enskilde. Friluftslivet sågs som en nyttig motvikt mot det osunda stadslivet med dess faror för både kropp och själ.

I t.ex. miljödiskussioner och friluftssammanhang pratar vi ofta om ”naturen”. Men vad är egentligen ”naturen”, var ligger den och hur får vi kontakt med den? När vi människor en gång i tiden var jägare och samlare följde vi naturens rytmer, årstider, djurens vandringar osv. Att anpassa sig till detta var en överlevnadsstrategi. Vi kan säga att då var ”allt” natur. Människan var en del i helheten och det fanns ingen skarp gräns mellan ”natur” och ”kultur” (det människoskapade). I samband med att man började bruka jorden och blev bofast blev dock den indelningen allt tydligare. Vi fick ”vildmark”, ”vilda djur”, ”vildar”, ”ogräs” osv. som kunde ställas i kontrast till ”kulturmark”, ”tama djur”, ”civiliserade människor” och ”kulturväxter”.

Brugge frilufsliv.indd 10

11-07-14 02.16.15

de campingplatsen finns naturnärhet om vi lyckas höra trädens sus, ser gräsets strävan mot ljuset och verkligen upplever t.ex. våra egna musklers samspel och daggdropparnas glitter i morgonljuset. Att möta naturen handlar minst lika mycket om att vara lyhörd som att söka upp ”vildmarken”.

Vi betraktade inte de stora öppna prärierna, de underbart böljande kullarna och de vindlande bäckarna med sin täta växtlighet som vilda. Bara för den vite mannen var naturen vild och bara för honom var den befolkad med vilda djur och vilda människor. För oss var allt nära och välkänt. Jorden var givmild och vi omgavs av Det Heliga Mysteriets välsignelser. Luther Standing Bear, Lakotaindian

I det moderna industri- och stadssamhället är det tveksamt om något område kan kallas ”natur”. Alla platser och alla djur och växter är på något märkbart sätt påverkade av vad vi människor gör och vad vi har gjort. Finns det då ingen natur alls längre? Jo, men den är svår att se på kartan eller peka ut i landskapet. Om vi menar det som människan inte medvetet styr och kontrollerar så finns ändå naturen med på olika sätt i det mesta vi gör och på de flesta platser. Magens kurrande, hjärtats slag, krukväxtens fotosyntes, harens hoppande i skogskanten, skatans bobyggande, vindens sus och stjärnornas ljus. Men samtidigt är det uppenbart att ”det naturliga” är vanligare på vissa platser och ”det kulturella” är vanligare på andra ställen. Som en skala från mycket påtagliga naturinslag i Sareks fjäll och i våra kvarlämnade urskogar till de mindre naturinslag vi kan leta upp i parker och skolsalar. Eller som en skala från den täta naturnärheten vid en kajakfärd i ytterskärgården på hösten till svårigheterna att hitta ”naturen” på en campingplats. Men även på den tätbefolka-

Naturen är på fallrepet. Men än så länge finns det en del natur kvar. Vi har till exempel kvalster i vår lägenhet. Täppas Fogelberg

När vi sysslar med friluftsliv försöker vi i regel söka upp områden där naturen är så ”fri” som möjligt. Det är platser där marken, vattnet, djuren och växterna i hög utsträckning ser ut som de gör, är där de är och gör som de gör ”av naturen” och inte i första hand på grund av att vi människor vill att det ska vara på ett visst sätt. Vi människor är en del i Skaparverket, vare sig vi vill eller inte, och oberoende av vad vi kallar det. Men vi behöver påminnas! Därför är det viktigt att vi slår vakt om områden med relativt fri natur och att vi samtidigt är lyhörda för naturens närvaro även på alla andra platser. Som lärare, fritidsledare, naturguide, barnomsorgspersonal eller ungdomsledare har vi ofta ett ”egoistiskt” intresse av att ha hygglig tillgång till natur för att kunna göra ett bra program och nå våra pedagogiska mål. Vi behöver god tillgång till åtminstone lite naturpräglade områden även inne i städerna (parker, åstränder etc.), liksom naturpräglade landskap på rimligt avstånd

Svartpolering (om att använda elden som konstnär)

Att göra en amulett eller vandringsstav är en rolig sysselsättning när man sitter vid elden. Till amuletten behövs en färsk bit lövträ med barken borttagen. Håll träbiten över elden tills det yttersta lagret blivit bränt (inte bara sotigt). Skrapa bort det brända och håll biten återigen över elden. Upprepa detta tills träbiten har blivit riktigt svartbränd. När du har skrapat sista gången putsar du träbiten med stålull. Slutligen fettar du träet (det går bra med lite matfett) och polerar den med en tygtrasa. Med kniven gör du sniderier i den svarta träbiten. Det vita träet kommer tram och det blir fina kontraster. En läderrem i amuletten gör den till ett halsband. Vill man göra större saker, är vandringskäppen ett alternativ. REFLEKTION :

Runt elden kommer

många tankar och det är viktigt att få sitta där i lugn och ro. Genom att använda elden som medhjälpare till något användbart lär man sig också respekt för den.

Brugge frilufsliv.indd 11

11-07-14 02.16.15

från staden och ”orörda” naturlandskap på lite längre avstånd. När detta hotas t.ex. genom ”förtätning” av stadsområden, dvs. man bygger hus där det tidigare var gräs och träd, eller när nya trafikleder försvårar tillgängligheten, då finns det all anledning för oss att högljutt protestera. Traditionella opinionsmetoder får ofta en extra tyngd när de görs av dem som har ansvar för barn och ungdom. Om inget annat hjälper får man överväga om man ska använda ickevåldsamt civilt motstånd.

Hålla värmen (om att skydda sig mot kyla)

När man sitter runt lägerelden händer det att man fryser om ryggen. Lägg en tidning under tröjan och du har en bra isolering. Tidningen kan även vara bra i sovsäcken om du fryser eller i plastpåse som sittunderlag. Tänk på att en stor eld driver den varma luften uppåt. I och med detta strömmar kall luft in och det blir kyligt om ryggen. En mindre eld gör att luftväxlingen inte blir så kraftig och därmed blir temperaturen behagligare även för de delar av kroppen som inte är vända mot elden. Var noga med att inte ha skor eller stövlar för nära elden och att inte elda med ved som bildar gnistor. Gnistorna kan bränna hål på kläderna.

sköta eldar, plocka örter, hantera stenyxan i jakten och sköta om barnen som mina händer utvecklats. Vi använder våra händer till annat i dag men det är samma händer. Mina ögon, som nu tittar in i elden, min näsa som känner doften av röken och min mun som smakar på teet har utvecklats för att fungera på bästa sätt för en vandrande jägare, fiskare och samlare. Fotens känslighet har utvecklats för att kunna ta sig fram i markerna, kanske i mörker, kanske med blicken fäst på ett vaksamt djur. Vi har inte mycket användning av ”fotens sinne” i dag. Fast visst var det en alldeles speciell känsla och något av ett kärt återseende när jag vandrade barfota på klipporna. Och andra sinnen som lukt och hörsel, en Våra sinnen gång oumbärliga för vår överlevnad, hur Det har blivit mörkare och även lite kallare använder vi dem i dag? Genom det moderna där jag sitter på min lägerplats vid stran- sättet att leva tycks de trubbas av. Kanske den av Östersjön. Jag lägger en ordentlig kommer bakgrundsbuller och avgaser att vedbit på elden och sträcker på mig – man göra delar av dem onödiga och till en lyxblir stel av att sitta still. De enda ljud som utrustning som leder till diverse allergier hörs är gräshoppornas gnisslande, eldens och besvär. Håller vi på att bli varelser som aldrig sprakande, vågornas brus och då och då några fågelskrik. Det är ljud som våra för- ser lavarnas fina mönster på klipporna eller fäder också lyssnat till under människans landskapets former som antyder det bästa långa utvecklingshistoria. Det är bl.a. för vägvalet? Utvecklas vi till varelser som inte att lyssna till fåglar och vågor som mina ser hur skärens formationer ger en fingeröron formats av årtusendens ständiga urval. visning om när man bör vara vaksam för (Det ”naturliga urvalet” gör att individer grund? Håller vi på att bli varelser som vars medfödda egenskaper är bäst anpas- bara hör det som med många watt vrålas in i våra öron, trötta av bakgrundsmusik? sade till miljön också ökar mest.) Jag värmer teet igen. Händerna reflekte- Varelser som bara ser det som tillräckligt rar eldskenet. Det är till sådant här mina häftigt fladdrar mot oss på tv-skärmen? händer är skapade. Det är för arbete med att Varelser som varken hör när vårlöven vecklar

Vinden friskar i – en brytningstid

Brugge frilufsliv.indd 12

11-07-14 02.16.15

ut sig eller när de på hösten faller till marken? spänner det lite extra och lägger på en tyngre Varelser som inte ser när regndroppen kanar sten på ett ställe. Det kan bli en blåsig natt. ner längs grässtrået eller när rådjuret står och tittar på oss i skogsbrynet? Det är nog ingen Massmedierna hamrade in i vårt medvetande tillfällighet att det är ett stort pedagogiskt att det viktiga var att äga och njuta många intresse, både i Sverige och internationellt, ting – många bilar, många kvinnor och andra för ”upplevelsebaserad kunskap”, ”kunskap förbrukningsvaror. Kvantitet och massa vråi landskap”, ”utomhuspedagogik” m.m. lade medierna så att ingen kunde höra diktaIndisk furste

Det finns en gammal berättelse om en indisk furste. Han tyckte synd om sina undersåtar, som var tvungna att gå barfota på den hårda och steniga marken. Därför tänkte han lägga ut mattor och skinn över all mark i sitt rike. Men innan han gjorde detta kallade han till sig en lärd man för att höra hans synpunkter. När den lärde mannen tänkt efter rådde han fursten att i stället för att täcka marken låta tillverka fodral för fötterna – och så fick vi skorna påstås det! Den lärde mannen sa att det är bättre att anpassa människan till naturen än tvärtom. Håller i dag storstadskulturen, med sin allt bullrigare kommersialism, på att lägga ”mattor” över all mark – så vi inte ser, hör eller känner vad som finns under? Bullermattor, rökmattor, skräpmattor och asfaltmattor breder ut sig med en förfärande hastighet. Försöker vi anpassa all natur till människans kortsynta behov? Och vilken sorts människa handlar det om och vilka behov?

rens ord då han talade om innerlighet, känsla och värde. Sven Delblanc

Trots att sommarkvällen är ljus ser jag stjärnhimlen välva sig över mig när jag gått en bit från eldskenets krets. Hur kan man begära att människor ska ha perspektiv, och försöka förstå sin plats i livets väv eller kunna planera för framtiden, om de inte regelbundet får se stjärnhimlen? Vi människor befinner oss i en brytningstid. Vi måste se framåt, göra vägval. Människan har alltid påverkat sin omgivning – javisst, hon är ju en del av den och naturresursproblem är inget nytt i mänsklighetens historia. Men vi har aldrig varit så många människor som i dag. Vi har heller aldrig haft bråkdelen så starka redskap för att förändra vår omgivning som i dag: nya kemiska ämnen, kärnkraft, genteknik, allt snabbare kommunikationer, datateknik, massproduktion. Det tillsammans med en, historiskt sett ny, känslolös och krass inställning till naturen Människan i brytningstid hotar i dag människans existens på jorden. Lågorna i min eld börjar lägga sig mot mar- Människan är, trots allt, en del av jordens ken. Vinden har friskat i och vrider sig. Jag livsväv och beroende av den för alla sina går och tittar till stagningen av vindskyddet, behov.

Måla som vikingarna (om att använda naturfärger)

Naturpigment kan framställas genom att man krossar kol och krita (svart och vitt) eller genom att man krossar gul och röd lera mycket fint i mortel. Pulveriserad albark kan också användas. Alternativt kan man köpa färdiga pigment i olika jordkulörter. Som bindemedel används kallpressad linolja. Låt alla deltagare leta upp en sten som känns personlig och som de tycker om. På stenen ska finnas en yta att måla på. Visa sedan vilka runor som användes under olika tidsperioder och berätta om runskriften. Låt var och en måla sina initialer på sin sten med runskrift. Målningsverktyg får man tillverka själv med lite fantasi av pinnar, mossa, blad etc. Fingrarna går också bra, men var försiktiga så att inte färgen hamnar där den inte ska vara. När alla är klara med sina stenar läggs de i en ring på en vacker plats. Deltagarna står i cirkel runt stenringen i samma ordning som stenarna och de olika, personligt valda, stenarna utgör nu en avbild av gruppen. Betrakta och prata gärna om de olika stenkompisarna. Om det är möjligt kan ringen lämnas kvar som ett tecken på att gruppen varit där. Den kan också få ligga kvar ett antal dagar för att sedan plockas bort. REFLEKTION :

Här finns det tillfälle

att berätta eller läsa om vikingar och deras bedrifter. På bibliotek finns litteratur om vikingar för alla åldrar. Aktiviteten kan också vara en del i temastudier om vikingatiden.

Brugge frilufsliv.indd 13

11-07-14 02.16.16

Grundförutsättningarna för en miljömässigt uthållig världsekonomi är ganska enkla; klimatet måste stabiliseras, ozonskiktet i stratosfären måste skyddas, jordens skogar måste återställas, jorden måste skyddas mot erosion, den biologiska mångfald som återstår måste bevaras och den traditionella balansen mellan födslar och dödslar måste återställas. Eftersom det ger en bestående trygghet, kommer detta nya samhälle att bli betydligt mer lockande och tillfredsställande än det kortsynta ”slit- och släng” -samhälle vi nu lever i. lester r. brown

Du och jag

naderna mellan dem, ibland är vägvisarna Vi som kan tänka på annat än livsuppehället felplacerade. Men det är ändå så mycket bör fundera på vår del av ansvaret för allas som skiljer att man kan tala om två vägar. vår framtid. De grövsta övertrampen mot Det avgörande i vägvalet är vilket förhålekologisk, social och ekonomisk långsiktig- lande vi har till naturen, till jorden. Men det het har i regel sina rötter i våra beslut. Det handlar inte om att välja mellan god matemesta av tekniska kunskaper, politisk makt riell levnadsstandard med förgiftade sjöar å och industriella metoder är också koncen- ena sidan och torparliv med fågelkvitter och hög spädbarnsdödlighet å den andra. trerade till oss. Det handlar om att välja vad vi verkligen Delar av industrialismen ger oss högre livskvalitet, medan andra delar riskerar att anser oss behöva, av teknik och resursututplåna oss eller ge våra efterkommande nyttjande. Det handlar om att utveckla en problem i tusentals år. Den kringvandrande livsstil som vi kan försvara inför kommande jägaren/samlaren står plötsligt med kärnva- generationer och inför fattiga människor här pen och penicillin i händerna. Vad ska hon hemma och i u-länderna. Det gäller också att välja vad vi måste sluta att använda och göra nu? Allt tydligare framstår två huvudinrikt- underordna det övergripande målet: livets ningar för oss människor att välja mellan. fortsatta existens och dess mångfald, även Ibland kan det vara svårt att klart se skill- på lång sikt.

Jorden som vår såpbubbla, skimrande av liv. Att ansvarsfullt leva i världen som en deltagare – en medagerande

Jorden som en klump av resurser. Att betrakta jorden och livet som en åskådare – en konsument

Brugge frilufsliv.indd 14

11-07-14 02.16.16

Friluftsstilar och friluftsmotiv Vindsus och motorbuller

Men varför sitta och tänka på världens elände och en massa problem på ett skär i Östersjön? Jag är ute och lever friluftsliv och borde väl koppla av i stället? De mjuka konturerna av klipporna syns som siluetter i kvällsskymningen. Mjuka släta konturer som slipats fram av kilometertjocka istäcken och deras infrusna stenar. Det har blivit glesare mellan fågelskriken. Vågornas brus har tilltagit. När de kraftiga vindilarna kommer är det som om en stor fågel for fram genom träd och buskar. Alla ljud verkar så nära i skymningen. Plötsligt rivs ljuden sönder. Ett ilsket surrande hörs. Det kommer snabbt närmare. En plastracer hoppar fram i de krabba vågorna. De som sitter i sittbrunnen ser min eld, höjer sina ölburkar och vinkar.

forsar fram i en racerbåt. Samtidigt är det starka krafter som vill få oss att bedriva just sådant ”friluftsliv” t.ex. klätterväggar inomhus, jet-ski, tv-antenner för husvagnar och båtar osv. osv. Förutom utrustning för friluftsliv handlar det alltmer om att sälja också själva friluftsupplevelsen; kanotsafaris, snöscooterrajder, heli-skiing osv. osv. En viktig fråga blir då om fenomen som klätterväggar, häftiga rotationsgjutna kajaker och äventyrsprogram på tv kan locka barn och ungdom (och vuxna med för den delen) ut i naturen. Mycket av det nutida intresset för äventyrsturism och friluftssporter finns det all anledning att se som något positivt utifrån friluftslivets och utomhuspedagogikens perspektiv. I Sverige har vi också fortfarande rätt gott om plats för olika typer av fritidsliv i naturen om vi t.ex. jämför med situationen längre söderut i Europa. Det ger både ett ansvar för andras möjligheter till naturkontakt och även möjligheter till meningsfull sysselsättning och regional utveckling.

Lönsam affär

Plockepinn (om samarbete och matematik)

Plocka ihop en hög med slanor (yngre träd utan grenar) eller låna slanor man lagt upp för att sågas till ved (glöm inte att lägga tillbaka dem efter användandet). Deltagarna delas i smågrupper (4–8 i varje). Två från varje lag ska tillsammans plocka bort en slana utan att någon annan slana rör sig. Om något rör sig är det nästa par som får försöka. Man håller på så länge som det finns slanor kvar eller bestämmer en tidsperiod, varefter man räknar vilket lag som har flest slanor. Slanorna kan även användas för att träna matematik. Varje grupp lägger slanorna efter

Naturkontakt håller på att bli en bristvara, liksom tystnad och doft av höstlöv. Så fort något blir en bristvara är det möjligt att tjäna pengar på det. Fritid, naturturism och friluftsliv är också en stor, viktig och expansiv affärsbransch. En bransch viktig för storstädernas resebyråer och utrustningsbutiker, liksom glesbygdskommuners arbetsmarknad och u-länders betalningsbalans. Men ”friluftsliv” kan vara så olika saker och se så olika ut. Inte får man väl självklart någon större känsla för ”jorden som vår såpbubbla, skimrande av liv” om man

Naturnärhet och medvetenhet

varandra. Mät hur lång sträcka

När det gäller teknikfixeringen i mycket av dagens friluftsliv så får naturligtvis inte heller vårt intresse av ”naturnärhet” och ekologisk medvetenhet hindra oss från att acceptera att det är svårt att göra t.ex. regnplagg av naturnära material. Men, å andra sidan, hur många regnställ har inte i förtid hängts undan för att, helt i onödan, ersättas av ”det senaste”? Och hur många har inte ersatt spritköket med ett fossilgasdrivet gaskök utan att egentligen behöva det? Äventyrs- och teknikfixeringen kräver än

det blir. Vilka slanor är lika långa? Hur lång är den längsta/kortaste? Lägg dem i ordning efter längd. Välj en slana och visa för grupperna. De ska sedan se om de kan hitta en lika lång i sin hög. När de kommit överens mäts slanorna. Det är spännande att se vilken grupp som kommit närmast. REFLEKTION :

Här tränas såväl mo-

torik, samarbete, taktiskt tänkande som matematiska begrepp.

Brugge frilufsliv.indd 15

11-07-14 02.16.17

Vad ligger var? (om lek som tränar artkunskap och minne)

Ekorren är en snabb krabat som inte alltid kommer ihåg var han lägger saker och ting. Deltagarna är ekorrar som delar upp sig i lika stora grupper (6–8 i varje grupp). Varje grupp ställer sig på led bredvid varandra. Cirka 3 meter framför och bakom varje led placeras en papperskasse eller dylikt. I kassarna framför ledet lägger man olika löv (t.ex. björk, lönn, ek, rönn, al, sälg). Alla ska se vad man lägger i. Deltagarna i varje grupp får ett nummer (1-2-3-4-5-6). Ledaren ropar namn på ett blad (exempelvis lönn) och ett nummer t.ex. tre. Alla treor springer fram och hämtar lönnbladet i sin papperskasse, springer och lägger det i kassen som står bakom ledet. När det är gjort gäller det att snabbt komma tillbaka till sin plats. Ledaren ropar nya blad och nummer. Nästa gång ledaren ropar lönn gäller det att komma ihåg var bladet ligger. Det ska då flyttas från kassen bakom ledet till den som står framför le-

forts.

▼

det. Poäng ges till den som kom-

mer medvetna lärare, ledare och arrangörer om friluftslivets och utomhuspedagogikens värden ska komma till sin rätt. Men tyvärr riskerar inte kommersialisering, motorisering och alla miljöfarliga och naturfrämmande friluftsmaterial bara att skyla över en del av det mer naturnära friluftslivets möjligheter. Fritid och friluftsliv är faktiskt på olika sätt en viktig orsak till miljöförstöring i dag. Det handlar om t.ex. avgaser från fritidsbåtar och snöscootrar, stor användning av icke-cirkulerande resurser i olika typer av utrustning och inte minst de miljöproblem som hänger ihop med naturturismens och friluftslivets alla bil- och flygresor. Friluftslivet är i dag i högsta grad en del av vårt ”högrörlighetssamhälle”. Men hur ska man göra då? Måste man bli getodlare långt ute i skogen och försöka bli självförsörjande för att inte vara miljöbov och ha dåligt samvete för framtiden och utvecklingsländerna? Nej, för de flesta är det säkert ingen bra väg. Men om man är oroad för vår tids naturresurs- och miljöproblematik så innebär det att livsstilen måste bli en kompromiss! Min kajak är visserligen hembyggd av naturnära material men nog är det också gott om syntetmaterial i min packning. Men medvetna kompromisser är samtidigt en viktig utgångspunkt för samhällsförändring och min paddeltur här ute i skärgården är en viktig inspirationskälla för detta. Ska man ändå vara med och t.ex. ”bränna upp flygfotogen” som naturturist så ska det ske med eftertanke! Det är ett ansvar vi, som har möjlighet att för vårt nöjes skull resa

och se oss omkring, måste ta på oss. Lämna gärna turiststråken men se till att vara väl förberedd, ödmjuk och lyhörd. Hellre färre långresor med gott om tid och goda förberedelser. Försök att resa så enkelt som möjligt och utnyttja de många lokala kontakter som finns vid resor i andra kulturer. Människan är inte herre i universum, hon är bara en mittpunkt, en vän, en mottagare, en användare. Av det skälet måste hon leva i harmoni med universum och hörsamma naturens, moralens och mystikens lagar. Om dessa lagar mer än lovligt överträds är det människan som lider mest. Afrikanerna har kommit till dessa slutsatser genom lång erfarenhet, observation och reflektion. John M’biti

Friluftsmotiv

Ser vi tillbaka på friluftslivets historia så återkommer två huvudmotiv för varför man överhuvudtaget frivilligt ska ägna sig åt det primitiva livet i skog och mark. Det är dels perspektivet att friluftsliv setts som en metod för olika syften, dels som ett mål i sig. Att se friluftsliv som en metod har förstås i första hand varit aktuellt för olika grupper av pedagoger och ledare inom skola, barnomsorg och organisationer. Det har gällt syften som kroppslig och själslig hälsa, fosterlandskänsla, personlig och social mognad, team-bildning m.m. Det är i första hand detta metodperspektiv som genomsyrar resten av den här boken och dess olika aktivitetstips.

Brugge frilufsliv.indd 16

11-07-14 02.16.17

Friluftsliv som metod

Friluftsliv som mål

mer först (eller till alla i fallande skala. Är man fyra grupper så får ettan fyra poäng, tvåan tre poäng, trean två poäng och fyran ett poäng). Leken pågår ett tag så att man måste tänka efter (eller chansa) var det nämnda bladet ligger. REFLEKTION :

Leken kan varieras

på många sätt. Man kan ha olika växter eller andra naturföremål men även olika färger, former eller ”skräp” (leken byter då namn till skräpplockarleken). Deltagarna måste koncentrera sig för att

Men det är också viktigt att påminnas om det perspektiv som sett friluftslivet (och då särskilt naturmötet) i första hand som ett mål i sig – en livskvalitet som inte det moderna industrialiserade och urbaniserade samhället kan erbjuda. Det här synsättet har ibland också kopplats till ett samhällskritiskt perspektiv. Man har då velat se mer av dessa friluftsrelaterade kvaliteter också i det vanliga livet. Det har handlat om materiell enkelhet i kombination med känslomässiga upplevelser av skönhet och känslan av att ingå i en större helhet. Inte sällan berör detta existentiella frågor om vem man är, varför man finns och varför livet är värt att leva. Scoutrörelsen har t.ex. ”en andlig dimension” som ett av sina fundament. Människa och natur ingår i en stor helhet och är tänkta av samma tanke. Så vill jag beskriva scoutings perspektiv på naturen. Att få proportioner på sig själv och världen och bli så att säga ”satt på plats”, i en positiv bemärkelse. Även om människan har en särställning i naturen och vi är medvetna om oss själva, så

är vi en del av en helhet: skapelsen. Den här djupdimensionen på hela livet, däri inbegripen relationen till naturen, är en del av scoutings ideologi. Att vara medansvariga för vad som sker med oss och med naturen – med ”livet”. Margareta Broon

Friluftsstilar

En hjälp när det gäller att fundera över olika sätt att bedriva friluftsliv är att försöka urskilja några ”typiska” friluftsstilar. I praktiken blandar vi sedan ofta dessa stilar på så sätt att vi som personer vid olika tillfällen har mer eller mindre av olika stilar. Balansen mellan stilarna är ändå av avgörande betydelse när det gäller t.ex. att locka deltagare, miljökonsekvenser och pedagogiska konsekvenser. Som vid all annan pedagogisk verksamhet handlar det om betydelsen av medvetna val. Här nedan presenteras tre typiska friluftsstilar som bygger på principiellt åtskilda perspektiv på landskapet, naturen och samhällsutvecklingen. Det är förstås viktigt att notera att inte någon stil är självklart

komma ihåg hur växten eller föremålet ser ut, var det ligger och reagera när man hör sitt nummer. Den här övningen kan även användas t.ex. vid språkinlärning. Vill man göra det svårare ställer man kassarna längre bort. Är man många i gruppen kan man göra övningen parvis. De ska då hålla i varandras händer eller armkrok. Här gäller det att komma överens om åt vilket håll man ska springa. Inte alltid lätt!

Brugge frilufsliv.indd 17

11-07-14 02.16.18

Återanvänt stearinljus (om stearinpapperständare)

Vid eldning i fuktig väderlek kan stearinpapper vara till stor hjälp. Ta hushållspapper eller dagstidning, vik pappret så att det blir 4–8 lager tjockt. Riv eller klipp det i småbitar ca 4x5 cm och droppa stearin på pappersbitarna med en Ijusstump. Alternativt: gör små pappersrullar och knyt om med ett snöre, doppa dem i smält stearin (Ijusstumpar smältes i burk som står i kastrull med varmt vatten). Arbeta över en gammal vaxduk eller tidning för att inte sätta stearinfläckar överallt. Stearinpappret blir inte förstört om det blir vått och är bra att tända i när det är svårt att hitta torrt tändmaterial för lägerelden. Riv av en bit av tändpappret så får tändstickslågan lättare fäste. REFLEKTION :

Här har man tillfälle

att prata om konsten att elda och hur viktigt det är att man inte använder olika tändvätskor (risk för olyckor). Det är också spännande att arbeta med tända ljus och det gäller att vara försiktig.

”bättre” eller ”sämre” än de andra i alla avseenden. Däremot har de olika typer av för- och nackdelar, vilket friluftspedagogen måste kunna spela med för att uppnå sina syften.

turturisten och friluftaren byter resmål och aktiviteter som ”man byter skjorta”. I den extrema förlängningen av denna friluftsstil har vi ”frilufts”-aktiviteter av typen datorbaserade simulatorer och dataspel för t.ex. skidåkning, surfning och sportfiske. Då har man så att säga definitivt frigjort friluftsaktiviteten från det lokala landskapet och naturens oberäknelighet. Mötet med naturen – ”det okontrollerade” som är större än människan och det människoskapade – är närmast eliminerat. Man har successivt skaffat sig kontroll över de flesta naturinslagen: väder, årstid, topografi, vattenstånd, djurförekomst etc. Då har vi för länge sedan lämnat vad de flesta av oss överhuvudtaget kallar för ”friluftsliv”. En viktig aspekt av denna strategi är den självförstärkande process som ligger i att ihopklumpning av aktiviteter och utövare snabbt leder till problem, t.ex. nedskräpning och intressekonflikter, som ofta kräver en ”Dominans”–stilen ännu starkare uppdelning och kanalisering. I ”dominans”-stilen är det aktiviteten som En bild av denna friluftsstil skulle kunna står i fokus och det finns en mer eller mindre vara att som ett mellanstick i glidflygningmedveten ambition att försöka dominera och en eller snowboardåkningen ta på sig sin behärska naturen. Här ses i princip landska- Goretex-jacka för att på sitt sittunderlag pet som en ”fabrik” för produktion av olika av plast laga till en påse frystorkad mat på nyttigheter, t.ex. som arena för olika frilufts- gasköket. I sin extremare form innebär dock aktiviteter. Friluftslivet går här i riktning mot denna friluftsstil ofta att måltiden inte alls upplevelseindustri och ett mer eller mindre ingår i friluftslivet utan intas på hotell eller specialdesignat äventyrsland. Om inte det levereras av resebyråns personal. aktuella landskapet (topografi, klimat etc.) En styrka med denna friluftsstil ur pepassar till aktiviteterna så byggs landskapet dagogiskt perspektiv är förstås att den ofta inte sällan om eller byggs upp inomhus. Vi är lätt att göra attraktiv och spännande. kan se dessa tendenser i t.ex. äventyrsbad, Den är också lätt att visa fram i media som klätterväggar, inomhusskidåkning etc. Inte tidningar, reklam och tv. Genom tävlingssällan är det snabba trendskiften, där na- moment och extrema situationer så blir 18

Brugge frilufsliv.indd 18

11-07-14 02.16.18

denna friluftsstil ofta spännande även för den som inte själv är med utan bara får det hela förmedlat via reportage, böcker eller föredrag. En nackdel – förutom resurs- och miljöaspekter – är förstås att man som pedagog riskerar att ständigt tvingas till nya, mer eller mindre genomtänkta och spekulativa aktiviteter för att hålla intresset uppe. Det kan också vara svårt att få fram det finstämda naturmötet i dessa sammanhang om man inte är mycket små grupper. Säkerhets- och teknikfrågor tvingas man förstås också ge stort utrymme.

”Aktiva anpassnings”–stilen

I den ”aktiva anpassnings”-stilen är det överblickbara landskapet (det ”lokala”, ”regionen”, ”territoriet”) som är utgångspunkten för utvecklingstänkande och naturnyttjande, inklusive friluftsliv. Utgångspunkten är att man anpassar sig till det lokala

landskapets karaktärsdrag, årstid etc. Men man anpassar sig på ett ”aktivt” sätt som inkluderar att man på olika sätt även förändrar och nyttjar naturen. Landskapet ses i princip som en ”hembygd” där man verkar och har identitet, och friluftsliv blir en av flera aspekter på ortens mångbrukslandskap. Å ena sidan innebär det här ett vidgat s.k. mångbruk av landskapet, där olika typer av nyttjande, som skogs- och jordbruk, men också naturupplevelser och fritid, samsas i samma landskap. Men å andra sidan kan det innebära en insnävning av nyttjandemöjligheterna för dem som kommer utifrån – om man inte ingår i en lokalt förankrad verksamhet. Till denna inriktning fokuseras i dag mycket intresse under rubriker som ”ekoturism”, ”hållbar naturturism” osv. och där inte sällan just aktivt landskapsnyttjande är ett kännetecken: hantverk, jakt, fiske, kolmilor etc. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma risken för en konflikt mellan traditionellt allemansrättsligt grundat och därigenom billigt friluftsliv (privat eller i föreningsform) och behovet för ett växande antal ”naturguider” och ”naturvägledare” att få ekonomi i sin verksamhet. En extrem illustration till denna friluftsstil skulle kunna vara att sittande på sitt tovade sittunderlag från grannens får vid lägerelden avnjuta sitt enbarrste i väntan på att den nyfångade fisken ska halstras och att den torkade och hemodlade potatisen ska bli färdigkokt. Den här friluftsstilen har uppenbarligen mycket stora pedagogiska fördelar. Inte minst den ofta påtagliga naturrelationen ger stora miljöpedagogiska möjligheter efter-

Vad finns i ringen? (om att träna artkunskap)

Deltagarna står en i ring. Varje deltagare får ett nummer 1–2–3–4– 5–6 (bildar ett lag med max 6 deltagare). När alla fått ett nummer finns det tre av varje nummer (om man är 18). Inuti ringen placeras t.ex. olika löv från träd. Ledaren ropar: ”lönn” nummer tre! Alla treor ska då springa runt den stora ringen och in genom sin egen plats och hämta lönnlövet (lövet läggs sedan tillbaka). Nästa gång kan det vara: björk nr fem osv. Samma löv kan ropas flera gånger. REFLEKTION :

Här tränas artkun-

skap, uppfattningsförmåga och inte minst blir man varm genom att springa. För att göra det extra spännande kan man få poäng om man kommer först eller efter den ordning man kommer (ettan får tre poäng, tvåan två och trean ett poäng). För att ingen ska bli utan löv (det gäller ju att hitta just det rätta lövet) har man tre exemplar av varje art.

Brugge frilufsliv.indd 19

11-07-14 02.16.18

Tredimensionell karta (om att träna geografikunskaper)

Dela in deltagarna i grupper med max tio i varje. Uppgiften är att, utifrån en karta, bygga upp ett land eller landskap i naturen med hjälp av naturföremål. Markera gränsen t.ex. med rep på marken (t.ex. flagglina). Skolgårdens sandlåda är också en bra plats. Vid redovisningen berättar gruppen om landet och beskriver olika sevärdheter. Redovisningen kan också vara ur ett fågelperspektiv eller som en turistisk bussresa. Andra varianter är att beskriva platser med musik och sång eller att genom pantomim låta åskådarna gissa var man befinner sig i landet. REFLEKTION :

Genom att arbeta tre-

dimensionellt får man genom handen känsla för landskapets former och teoretiska kunskaper blir synliggjorda. Samarbetsförmåga, skapande verksamhet, berättarteknik och framförande är något som också tränas här. Övningen kan göras mer avancerad genom att man väljer att inte ha en karta att titta på, istället tar man tillsammans fram sina kunskaper och diskuterar sig fram hur kartbilden ska se ut. När redovisningen är klar kan man konstatera riktigheten genom att ta en karta till hjälp.

som mat, vatten, värme, skydd osv. ofta tas och nyttjas i direkt relation till landskapet. Samtidigt är denna friluftsstil beroende av goda markägarkontakter och man måste i regel ha gott om tid för att kunna nyttja pedagogiken fullt ut. Att ett enkelt, naturnära och fysiskt mycket påtagligt friluftsliv inte sällan innehåller en del påfrestningar i form av kroppsansträngning, kyla och tålamod innebär förstås också pedagogiska utmaningar.

områden som kalfjäll, stränder, skärgårdar etc. Men samtidigt är det i huvudsak en fråga om ett passivt betraktande och avnjutande som i liten utsträckning påverkar bygdens liv i övrigt annat än som t.ex. en livskvalitet i boendet. Men ofta är man bara på tillfälligt besök. Typiskt för denna friluftsstils extremläge är förstås reservatstänkandet, som också på olika sätt varit viktigt för friluftslivet sedan nationalparkerna infördes i förra seklets början. Men det är säkert heller ingen tillfällighet att planer på nya nationalparker ofta leder till kraftfullt lokalt motstånd. Lokalbefolkningen ser då detta utifrån kommande intresse för friluftslandskapet som ett hot mot det egna nyttjandet och tillgången till landskapet. En friluftsrelaterad måltid som illustrerar denna stil skulle kunna vara den ornitologiska föreningen som på sin söndagsutfärd avnjuter smörgåspaket och termoskaffe vid bilen på väg mellan fågeltornet och slåtterängsreservatet. En viktig pedagogisk fördel med denna friluftsstil är förstås att den i allmänhet ryms inom allemansrätten och i regel inte kräver några särskilda markägararrangemang. Det ”Passiva anpassnings”-stilen är också i regel lätt att anpassa strapatser Även i den ”passiva anpassnings”-stilen är och utmaningar till gruppen, vädret och sina det anpassningen till det lokala landskapet egna kunskaper. Samtidigt kan t.ex. dåligt som är själva utgångspunkten. Men här är väder lätt göra den här friluftsstilen tråkig det viktigt att bara försöka anpassa sig och för de inblandade om man inte som pedahelst inte alls påverka naturen. Vi får ett gog kan se andra möjligheter i landskapet musealt perspektiv, där olika lokala natur- än dem som var planerade från början. Det och kulturrelaterade sevärdheter skyddas, finns också en risk att friluftsupplevelsen besöks och betraktas (nationalparker etc.). kan kännas passiv och ytlig om man inte har Intresset kan gälla en viss plats (t.ex. en ut- tillräcklig tid på sig och om man inte är en sikt, en växtlokal, en torpruin.) eller större pedagog som kan väcka deltagarnas lyhörd20

Brugge frilufsliv.indd 20

11-07-14 02.16.19

Minst en timma i skogen (om att ensam komma nära naturen)

Naturen är ofta lågmäld och kräver uppmärksamhet för att bli upptäckt. Genom att kortare eller längre stunder vara ensam i skogen (beror på ålder) övar man sin förmåga att se, upptäcka och uppleva. Deltagarna får i uppgift att hitta en plats där de inte ser varandra. Här ska de sitta och iaktta, förslagsvis en timme. Efteråt samlas gruppen för att berätta om det de sett. Alternativt kan de genom teckning, färger eller skrift tolka sina upplevelser. REFLEKTION :

Många människor har

inte förmåga att vara ensamma och sysslolösa. Det ska alltid hända saker, inte minst ska det finnas ljud. I den här övningen tränas man i att se och höra sådant som man annars aldrig skulle uppleva. Genom att förmedla det man upplevt tränar man sig även i att ge uttryck åt sina upplevelser. Barn (5–6 år) behöver också få tillfälle att hitta lugnet och träna sig i att ”bara vara”, men under kortare tid än äldre.

het för vad som finns runt omkring det man besöker. Alternativt är man mycket kunnig inom något visst fack (fåglar, blommor, landskapets historia etc.) och kan verkligen förmedla denna kunskap. 21

Brugge frilufsliv.indd 21

11-07-14 02.16.19

Det lilla blir stort

Pedagogik för vägval

(om att använda lupp)

Friluftspedagogik handlar i stor utsträckning om medvetna val av: friluftsstil, ledarstil och motiv för friluftsliv. Mot bakgrund av vår tids miljö- och naturresursproblem är det t.ex. viktigt att uppmärksamma den pedagogiska kraft som ligger i ”naturnära” material och metoder. Mitt ”solidariskt” inköpta te från Tanzania är idealiskt för friluftsliv. Det sjunker snabbt och gör det möjligt att utan tepåsar eller tesilar få lagom starkt te i kåsan så snabbt att det inte hinner kallna ens på vintern. Kajaken som ligger därborta på klippan har jag byggt själv av duk och trä för över tio år sedan. Det blev bara hälften så dyrt som att köpa färdigt och framför allt var det ett roligt bygge som jag unnar många andra. Ylleundertröjan, som jag har på mig, är bland det skönaste och bästa jag hittat för friluftsbruk – jag som annars inte klarar av att ha en vanlig yllemössa utan att det kliar i pannan. Men visst var det skönt med ett ”naturfrämmande” regnställ tidigare i dag. Och kastrullen, som mitt te är värmt i, är av aluminium. Kort sagt, friluftslivet är en bra illustration till vårt komplicerade förhållande till naturen. Det handlar i första hand om att nyttja friluftslivet som en pedagogisk möjlighet till ett mer medvetet friluftsliv och därigenom ett mer medvetet liv. Det är ett sätt att öka kunskaper och engagemang för hur vi människor använder jorden och det är en metod för att lyfta fram viktiga djupdimensioner på livet. Att sedan ett mer

Låt deltagarna arbeta med lupp parvis. Det är en fördel om de har en lupp där de kan lägga in de föremål som de vill förstora. I luppen gör deltagarna en installation av t.ex. föremål och djur vid stranden. Sedan utgår de från det de ser i luppen och bygger upp ”landskapet” i storformat med hjälp av naturföremål. Varje par redovisar sedan sitt resultat för de andra. REFLEKTION :

Genom att arbeta

med små föremål som sedan byggs upp, får man en uppfattning om olika dimensioner, former och färger. Man ser också olika saker som man delar med sin kamrat. Genom att berätta för andra vad man gjort tränas även kommunikation.

naturnära förhållningssätt i friluftslivet sliter mindre på naturresurserna och sprider mindre gifter är i första hand en positiv bieffekt. Det gäller att i någon mån kunna ”spela” på hela det register som de olika friluftsstilarna innebär (dominans, aktiv och passiv anpassning) samt att alltid försöka undvika att enbart se ”jorden som en klump av resurser”. De gamla lakotas var visa. De visste att människans hjärta hårdnar när det är avskilt från naturen; de visste att bristen på respekt för det som växer, för levande ting, snart leder till en brist på respekt också för människor. Så de höll sin ungdom alltid nära naturens goda inflytande. Luther Standing Bear, Lakotaindian

Friluftslivets kanske största pedagogiska kraft ligger i så djupgående frågor som upplevelse av alternativa livsvärden och att på ett påtagligt sätt kunna ge oss proportioner. Att få proportioner på tid och rum i ett samhälle som i övrigt ofta är präglat av ”fartblindhet”. Det är inte minst genom friluftsupplevelser vi får en känsla för stjärnhimlens väldighet, myrans litenhet, dygnsrytmer, årstidsrytmer och vår egen kropps rytm, styrka och svaghet. På ett utvecklingspolitiskt plan handlar det mycket om att i sin friluftsverksamhet åtminstone sträva mot att ”även förändra” som det beskrivs i figuren här bredvid.

Brugge frilufsliv.indd 22

11-07-14 02.16.20

Varför friluftsliv?

För att klara av – men även förändra

För att klara av

FRILUFTSLIV för att komma ifrån vardagen. Komma ifrån ett tråkigt bostadsområde, en trist skola eller ett träligt jobb. Naturen som bara en billig rekreationsmiljö. För att känna oss hemma och för att tro att man ”måste” så plockar vi med oss så mycket av storstadssamhället att vi bara kör vidare i samma livsstil och försliter naturresurserna som vanligt. Ett friluftsliv som bara är en ”flykt från” (vardagen) men aldrig blir en ”flykt till” (naturen) eller ”en strävan för” (en mer hållbar utveckling).

för att komma ifrån vardagen, men också för att få perspektiv och få inspiration till samhällsförändring. Friluftsliv för att få kontakt med naturen – inte bara kontakt med de grejor vi har med oss ut. Få kontakt med naturen som ett väsen och en kraft som vi vill lära känna lite närmare. Friluftsliv som ger perspektiv och insikt om oss själva och om vårt förhållande till naturen. Upplevelser i naturen som leder till förändring av konsumtionsvanor och livsstil. Friluftsliv som inspiration till förändring av bostad, skola och arbete.

FRILUFTSLIV

Brugge frilufsliv.indd 23

11-07-14 02.16.20

Vädertecken (om att spå väder)

När man är uppmärksam på företeelser i naturen, kan man förutsäga kommande väder. Här är några tips: Röd himmel när solen går ner vintertid varslar om fortsatt kyla. Sommartid förebådar den torrt och varmt väder men något blåsigare. Om solen går ner i säck, går den upp i beck. Med andra ord: går den ner i moln blir morgonen mulen. Skarpa och stora ljusringar (”gårdar”) kring sol och måne förvarnar om sämre väder inom något dygn. Är stjärnorna små och skarpa sommartid blir vädret varmt och stabilt, vintertid blir det stark kyla och uppehållsväder. Flyger svalorna högt blir det vackert väder. Flyger de lågt förebådar de regn. Ropar lommen på dagen försämras vädret. Är myrorna pigga trots regn blir det snart uppklarnande. Riklig kvällsdagg ger ofta solig morgondag. REFLEKTION :

Gamla talesätt ger

ofta information och kunskaper som vi i dag inte uppmärksammar. Det gäller ofta händelser i naturen. Genom att lära sig att se förändringar kan man få ett djupare intresse för naturen men även för kulturhistoria.

Naturens värde och bruk Sammanfattningsvis har alltså friluftsliv (i bred bemärkelse) blivit en viktig del i industrisamhällets förhållande till naturen och knyter an till många av vår tids ödesfrågor som miljöproblem, resursanvändning och global fördelning. Vi har också konstaterat att friluftslivet ofta motiverats med att det är en bra metod för olika syften, men att en viktig underström i historien har varit dess egenvärde – friluftslivets naturkontakt som ett mål i sig. Men vad kan det bero på att vi tror på dessa värden (metod och mål)? Det finns i princip två svar på den frågan. Dels kan man peka på att intresset för friluftsliv är ”kulturellt konstruerat”. Alltså något som är skapat genom uppfostran, media, föreningar etc.; allt från skolans nationella fostran för hundra år sedan med sånger om höga fjäll och att gå över dagsstänkta berg, till dagens ölreklam med skärgårdsbilder och alla lärare och föräldrar som säger att det är så fint i naturen. Den andra huvudförklaringen är att intresset för friluftsliv i första hand är evolutionärt betingat. Alltså att vi tycker om att vara i naturpräglade landskap därför att det är i sådana miljöer som vår art skapats under sin långa utvecklingshistoria enligt Darwins principer.

Att det finns påtagliga kulturella inslag i vårt friluftsintresse är ganska uppenbart när man studerar historien och olika gruppers syn på hur och varför man bör vara ute i ”naturen”. Och, åtminstone på en mer grundläggande nivå (t.ex. vårt behov av att röra vår kropp), så är förstås också vår evolutionära historia av betydelse eftersom vår kropp med sina sinnen utvecklats under hundratusentals år i samspel med naturmiljön. Förutom friluftslivets framväxt och dess motiv har det här kapitlet diskuterat olika friluftsstilar och det finns all anledning att fundera på var gränserna går för vad som kan kallas friluftsliv. En rimlig strategi, för t.ex. en friluftspedagog, är att dels försöka definiera en ”värdekärna”, dels samtidigt intressera sig för det stora omlandet runt denna. Som värdekärna för arbetet med den här boken passar den definition bra som först gavs i departementsskriften 1999 om statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer: ”vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling”. Och som denna kärnas omland ser vi framför allt friluftslivets kopplingar mot utomhuspedagogik i bred bemärkelse och särskilt med inriktning mot livskvalitet, hälsa och hållbar utveckling.

Brugge frilufsliv.indd 24

11-07-14 02.16.21

En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet!

”

Kunskap blir detta när man med fantasi, fakta

och glimten i ögat nyttjar alla våra friluftsmiljöer: skogar, vatten, kuster, fjäll och den tätortsnära naturen. Känsla är att bada i kristallklart vatten långt ute i

Friluftslivets pedagogik

”

längs vindlande åar och vandring mot blånande fjärran berg. Men det är också att kreta på en pinne, inte glömma regnstället och hitta hem.

b r ü g g e g l a n t z sa n d e l l

Friluftsliv är lägereldens gemenskap, paddling

Friluftslivets pedagogik

britta brügge matz glantz k l a s sa n d e l l

En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet

samlad kunskap inom detta kompetensfält.

Best.nr 47-10003-3 Tryck.nr 47-10003-3

Omsl Brugge Uppl4.indd 1

11-07-14 11.09.54