9789187441653 by Smakprov Media AB

Sedan hösten 1975 har det fötts omkring fyra miljoner hypokondriker i Sverige. Samtidigt har de som redan för fyrtio år sedan var hypokondriker fortsatt att lida av diverse inbillade sjukdomar. Sammantaget innebär detta att Sveriges befolkning idag består av 99,97 % ömkansvärda hypokondriker. VISST ÄR NI SJUK! tipsar om hur man på bästa sätt lurar sin läkare

och ser till att skaffa sig mesta möjliga sympati från omgivningen. Dessutom bjuder boken på fantasifulla förslag till självmedicinering och egendiagnostisering som garanterat leder till betydligt förvärrade sjukdomstillstånd. Den nya upplagan innehåller även råd för hur man hittar nya okända sjukdomar på internet.

RICKARD FUCHS är

läkare, författare och skämttecknare. Han har sålt över två miljoner böcker i Sverige och är publicerad i ett 20-tal länder.

RICK ARD FUCHS VISST ÄR NI SJUK!

MER AKTUELL IDAG ÄN FÖR 40 ÅR SEDAN!

VISST Ä R NI SJUK! RICK ARD FUCHS

HANDBOK HANDBOK FÖR FÖR HYPOKONDRIKER HYPOKONDRIKER

JJ U UT TG G ÅVA ÅVA UB B II L LE EU UM MS SU

ÖVER 200 000 SÅLDA!

”Vansinnigt rolig.” SVENSKA DAGBLADET

”En hejdlöst rolig bok.” GÖTEBORGS-POSTEN

”Det är en förbålt rolig bok.” GEFLE DAGBLAD

”Årets roligaste bok!”

SUNDSVALLS TIDNING

INNEHÅLLER NU ÄVEN DE BÄSTA DR TRULS OCH TESTET: ÄR NI HYPOKONDRIKER?

Sagt om Visst är Ni sjuk!

”Nog behöver ni den här boken? Visst gör ni, känn efter!”

expressen

”Bör läsas av alla som är sjuka enligt receptet ’ett gott skratt förlänger livet’.”

sydsvenskan

”Det är inte ofta man stöter på en hejdlöst rolig bok – som dessutom till större delen är sannfärdig.”

göteborgs-posten

”Hur den läsare är beskaffad som inte småler på varannan sida och brister i gapskratt en eller två gånger per kapitel kan i varje fall inte anmälaren förstå. Den här boken borde ligga utlagd i vartenda väntrum – det skulle lätta upp stämningen betydligt … Läser ni den det sista ni gör på kvällen somnar ni med ett småleende.”

södermanlands nyheter

”Visst är Ni sjuk! är den uppmuntrande titeln på Rickard Fuchs roliga ’Handbok för hypokondriker’... Boken är definitivt bästa julklappen till den som brukar säga ’Jag med – fast värre’ bara du andas om den minsta lilla huvudvärk.”

femina

”Förbluffande rått och elegant.”

svenska dagbladet

”Den är så rolig att man känner sig frisk på stubben.”

veckojournalen

”Rickard Fuchs är en läkare som skrivit en bok med titeln Visst är Ni sjuk! Om han är kirurg kan ju avsikten vara den att han vill ha mottagningen full med människor som skrattat käkarna ur led.”

arbetarbladet

”Skräddarsydd för dig som känner dig vissen och inte kan få någon att tro dig.”

expressen

”Hela boken är ett enda stort befriande skratt!”

sundsvalls tidning

VISST ÄR NI SJUK!

BOOKMARK FÖRLAG Visst är Ni sjuk! 2015 © Rickard Fuchs Bookmark Förlag, Stockholm 2015 Omslag: Niklas Lindblad/Mystical Garden Design Illustrationer: Rickard Fuchs Sättning: Miroslav Sokcic Tryck: Scandbook AB, Falun 2015 ISBN:978-91-87441-65-3

Rickard Fuchs

VISST ร R NI SJUK! Handbok fรถr hypokondriker

Innehåll Innehåll.............................................................................................................. 5 Introduktion..................................................................................................... 9 Allmänna råd..................................................................................................13 Hos doktorn...................................................................................................25 Olika typer av läkare.....................................................................................31 Olika specialistpsyken................................................................................55 Den hypokondriske läkaren...................................................................... 75 Olika sjukskötersketyper.............................................................................81 Prover och undersökningar........................................................................91 Er sjukhistoria................................................................................................99 Allmänna symtom.....................................................................................105 Exempel på vanliga krämpor....................................................................115 På akutmottagningen................................................................................ 131 När Ni ligger på sjukhus............................................................................ 141 Fallbeskrivning.............................................................................................155 Hypokondrikern i hemmet...................................................................... 169 Hypokondrikern på arbetsplatsen.........................................................177 Hypokondrikern på restaurang.............................................................. 189 Hypokondrikerns middagstal................................................................. 193 Hypokondrikerns kärleksliv.....................................................................201 Hypokondriker och internet................................................................... 207 Hypokondriker-test................................................................................... 213

Förord Hösten 1975 utkom Visst är Ni sjuk! första gången. Den blev en enorm succé, toppade bästsäljarlistorna och låg på listorna i nästan två år! Sedan hösten 1975 har det fötts ungefär fyra miljoner barn i Sverige (samtliga hypokondriker). Frekvensen hypokondriker är idag densamma som 1975, nämligen 99,97%. Läkartyperna och sjukskötersketyperna som presenteras i boken är även desamma som förr. Dagens hypokondriker har samma behov av att veta hur man ska uppföra sig hemma, på akutmottagningen, på arbetet eller vid krogbesök, som för fyrtio år sedan. Hypokondrikerns kärleksliv är lika speciellt idag som det var 1975. Allmänhetens behov av denna bok har inte minskat, tvärtom.

Vi är därför glada att kunna ge ut en något utökad och uppdaterad upplaga till 40-årsjubileet av denna nödvändiga bok. För att värna bokens tvivelaktiga karaktär har vi valt att inte modernisera språk och tilltal, utan krampaktigt klamrat oss fast vid det förflutna.

Introduktion Denna bok fyller ett länge känt behov. En handbok för Er, käre hypokondriker. Detta är vad Ni har saknat, Ni stackars missförstådda, inbillningssjuka människa. I den här boken får Ni all den tröst och förståelse som Ni, som hypokondriker, förtjänar! Ni får också lära Er hur Ni övertygar Er (p.g.a. bristfälliga kunskaper) misstrogne läkare, att Ni inte är något annat än en medicinsk världssensation, och att Ni är värd all uppmärksamhet, som Ni kan få. Denna bok tar bl. a. också upp vilka olika läkartyper som finns, för att Ni, käre hypokondriker, ska kunna typbestämma Era läkare, och veta vad Ni kan förvänta Er av dem i fråga om medkänsla, förståelse, mediciner och behandling. Efter att ha läst denna bok och lärt Er den, står Ni bättre rustad här i livet att möta nya krämpor, nya läkare och gamla bekanta.

”

Tyck synd om mig är allt jag begär dalta med mig till morgonen randas. För Er är det inte så mycket besvär, för mig är det viktigt som luften jag andas.

”

Allmänna råd Vad behöver en hypokondriker för allmänna råd här i livet? Först och främst, kom ihåg det viktigaste i hela Er situation, den grundsten som hela Ert liv och handlande bygger på: RÅD 1: VISST ÄR NI SJUK! Detta får Ni aldrig glömma. Oförstående vänner, griniga anhöriga och dumdryga läkare kommer att med varierande grad av naivitet, ökande irritation, och äcklig överlägsenhet hävda att Ni inte är sjuk. Det är fel! Ni är sjuk! Vem skulle veta det bättre än Ni själv?! Er oförstående man eller hustru har aldrig känt den galopperande, svidande ryckningen i knäet, som Ni lider av. Hur ska då han eller hon kunna uttala sig om Ert hälsotillstånd. Ni känner Er kropp, och Ni vet när Ni är sjuk. Stå på Er! Visst är Ni sjuk! RÅD 2: Nöj Er inte med en enda läkares utlåtande. Besök många läkare! Tio olika läkare betyder tio olika diagnoser, och minst tjugo olika mediciner. Spela ut läkarna mot var-

andra, det är bara nyttigt, då anstränger de sig mer. ”Men doktor Jönsson sa att det kom från knäet, vad menar då doktor Persson med att knäna är friska?” En del läkare är beredda på detta, och har tränat in svarsrepliker. Bli inte nedstämd av detta. Byt läkare igen. RÅD 3: Om medicinen inte hjälper, så säg det! Vägra godta mediciner som inte gör Er frisk. Meddela genast Er läkare att medicinen Ni fått är värdelös, och kräv någon annan medicin i stället. Behåll dock den gamla medicinen också, den kan komma till användning senare. Antingen till Er själv, eller också kan Ni låta Er granne pröva den mot sina besvär. Spara i vilket fall som helst alla gamla mediciner. Skaffa ett rejält linneskåp, som kan tjänstgöra som medicinskåp, och när detta är fyllt (vilket bör gå ganska fort om Ni följer råd 2) så skaffa ett nytt skåp. Släng inte några mediciner! Man vet aldrig när de kan komma till användning. Om Ni är trångbodd får Ni göra Er av med onödiga möbler för att få plats med Era medicinskåp. Spara dock tv:n, så att Ni inte missar några medicinska program.

Kom ihåg att Ni bäst själv avgör om den medicin Ni fått kommer att hjälpa Er eller inte. Ni behöver i vissa fall inte ens ta den för att veta det. Tabletter som luktar illa, är för stora, eller har konstiga namn, ska Ni inte ta. Och givetvis bestämmer Ni själv vilken dosering Ni ska ha, oavsett vad som står på burken. Om Ni är ordinerad t.ex. tablett A, en tablett tre gånger per dag, och tablett B, två tabletter två gånger per dag, så är ett bra schema följande:

Dag ett: Ta inga tabletter alls, utan vila upp Er. Dag två: Ta en tablett A en gång, och en tablett B en gång.

Dag tre: Ta en tablett A fyra gånger, och två tabletter B en gång.

Dag fyra: Ta inte tablett A alls, men tablett B sex gånger.

Dag fem: Ta inga tabletter på hela dagen, men fyra

tabletter A och sju tabletter B sent på kvällen. Dag sex: Ta tre tabletter A tre gånger, och lås in resten av tablett B. Dag sju: Ring Er läkare och tala om att tabletterna inte hjälper, alternativt har förgiftat Er.

Det är också Ni själv som ska bestämma vilka mediciner Ni ska ha. Om Ni t.ex. har magbesvär ska Ni när Ni lämnar läkaren ha sett till att Ni har recept på följande: 1 Tabletter mot gaser 2 Tabletter mot för mycket saltsyra i magsäcken 3 Tabletter för matsmältningen (åtminstone tre olika typer) 4 Tabletter mot halsbränna 5 Tabletter mot oroliga tarmar 6 Tabletter mot för lite saltsyra i magsäcken 7 Laxermedel 8 Stolpiller mot illamående 9 Tabletter mot tarminfektioner 10 Stolpiller mot gallbesvär Om magen klarar av alla dessa mediciner, kan det inte vara så farligt med den. RÅD 4: Fråga alltid doktorn vad medicinen han skriver ut åt Er har för biverkningar. Kräv att få veta alla biverkningar. Inte bara de vanliga, utan

även de mycket sällsynta, som bara finns beskrivna i två fall från Japan. Kom ihåg att Ni troligen kommer att bli det tredje svåra biverkningsfallet. Skriv upp alla biverkningarna på ett papper, när Ni är hos doktorn. Glöm inte att känna efter noggrant hur Ni mår, när Ni sedan tar medicinen hemma. Kontrollera på listan som Ni skrivit. Vilka biverkningar känner Ni? Pricka av på listan, och ta med listan till doktorn vid nästa besök. Om Ni känner efter ordentligt när Ni tar medicinen, kommer Ni troligen att kunna pricka av det mesta på listan. Kräv med stöd av Er biverkningslista att få nya mediciner. Ta reda på dessa nya mediciners biverkningar! Köp ett nytt medicinskåp! Det gamla är snart fullt. RÅD 5: Håll Er informerad om vad som händer i medicinens värld. Läkarvetenskapen går framåt, nya sjukdomar upptäcks, nya mediciner forskas fram, och nya behandlingsmetoder ser dagens ljus. Ni måste följa med i utvecklingen. Kanske den nya medicinen är just vad Ni behöver för Era unika besvär. (Nog finns det lite plats kvar i medicinskåpet?) Kanske något nytt medicinskt hjälpmedel skulle muntra upp Er? Visst vore väl den nya skolans sjukgymnastik något för Er?

Se alltså till att Ni hänger med på vad som sker. God information får man i kvällspressen och i många veckotidningar. Läs artiklarna noggrant! Betvivla inte vederhäftigheten i artiklarna. Allt som står är sant, oavsett vad Er inskränkte läkare säger. Klipp ur artiklarna, och ta med dem och visa dem för Er läkare. Hänvisa till dessa artiklar, och begär att få de mirakelmediciner som omnämns. Lär Er symtomen på de nya sjukdomarna, Ni kommer säkert att få dem. Titta på de medicinska programmen i tv, de är instruktiva och lärorika. Lägg på minnet vad läkarna i tv säger och kontrollera vid nästa läkarbesök, om tv-doktorns åsikter överensstämmer med Er läkares. Om inte, meddela då Er läkare detta, gärna med en liten sidoreplik som: ”Ja, docent Persson som får vara med i tv, han måste väl i alla fall veta vad han talar om.” Missa inte några operationer som visas på tv, diskutera dessa operationers ändamålsenlighet och kirurgens teknik med Er läkare. Vad tycker han? Varför är aldrig Er läkare på tv?

RÅD 6: Skaffa en bra läkarbok. En omfångsrik och lättläst ”Läkarbok för hemmet” är en nödvändig, om än ofullständig grund att stå på. Läs läkarboken ordentligt, sjukdom för sjukdom, symtom för symtom. Känn efter noggrant efter varje kapitel. Hur känns det? Föreligger inte en viss misstanke på fläckfeber ändå? Stämmer inte sjukdomsbeskrivningen i boken med Era symtom? Visst gör de det! Ring Er läkare, även om det är sent på kvällen, fläckfeber är inte att leka med. Meddela Er läkares automatiska telefonsvarare hur Ni mår. Frånsäg Er allt eget ansvar för Er hälsa. Om Ni inte överlever natten är det Er läkares fel. Meddela detta till den automatiska telefonsvararen. Gå vidare till nästa kapitel i boken. RÅD 7: Skaffa en, helst flera, febertermometrar. Temperaturen är A och O (A som i Alltid och O som i Ordentligt). Tag tempen varje morgon och kväll, och om Ni har möjlighet även mitt på dagen. Skriv upp Er temperatur på en lista och visa Er läkare. Temperatur över 37,0° är för högt. Temperatur under 36,6° är för lågt. Även 36,7°–36,9° kan i vissa fall vara tecken på sjukdom. Jämför temperaturen dag för dag.

Termometrar är dock ej helt tillförlitliga, det är viktigt att veta. Om Ni känner att Ni har feber, så har Ni det, oavsett vad termometern visar. Har Ni flera febertermometrar (bra att ha), så kontrollera Er temperatur med samtliga. Jämför. Är det någon skillnad? Beror det i så fall på att termometrarna är felaktiga och opålitliga, (uppsök apotek, och kräv att få byta ut dem), eller har Ni en labil och oregelbunden temperatur med blixtsnabba växlingar. (Ena sekunden 36,8°, nästa 36,9°.) Om Ni har en labil temperatur, vad är då detta tecken på för hotande sjukdom? Konsultera Er läkare genast. Ta med temperaturlistan och termometrarna. Kontrollera också Er puls. Kom dock ihåg att om man är orolig går pulsen snabbare, och om Ni är orolig för att Ni har en för långsam puls, kan detta vara orsaken till att pulsen slår normalt. RÅD 8: Titta Er i spegeln. Ni ska givetvis se Er i spegeln varje morgon när Ni vaknar. Titta ordentligt! Hur ser Ni ut? Har det inträtt någon förändring under natten? Påsarna under ögonen, fanns de igår? Är inte ögonen febrigt glansiga? Ser inte ögonvitorna rödsprängda ut? Kom ihåg att ögonen är själens och kroppens spegel. Man kan se på ögonen hur hälsotillståndet är. Titta därför noga!

Är ni blek? Lite vitaktig, liksom? Eller kanske lite grådaskig mera. Eller gulblek? Gul!? Gulsot!? Ring Er läkare. Passa på också att fråga om Ni inte håller på att få en finne i pannan. RÅD 9: Kräv omedelbar åtgärd. När Ni kontaktar Er läkare ska Ni kräva att få komma till honom genast. Ni, och endast Ni, vet hur sjuk Ni är, och hur bråttom det är att komma under behandling. I allmänhet kommer sköterskan som svarar, att vilja ge Er en tid om mellan en och arton månader (beroende på vilken läkare och vilken specialitet det gäller). Nöj Er inte med detta. Förklara med skärpa att det är bråttom, och att Ni måste få komma idag. Om sköterskan påstår att det är omöjligt, så fråga hur lång lunch doktorn har, och undra om doktorn inte kan tänka sig att äta lite fortare eller mindre, för att hinna med Er också idag. Betona att Ni är en av de patienter som gått hos doktorn under längst tid (om Ni nu är det), och att läkare har vissa skyldigheter mot sina gamla patienter. Stå på Er! I de flesta fall kommer doktorn att låta Er komma samma dag. I ett fåtal fall kommer han inte att göra det, utan hans sköterska kommer bryskt att hänvisa Er till sjukhusets akutmottagning, utan att bry

sig om att man där hinner dö av ålderdomssvaghet innan någon kommer och tittar till en. Meddela då sköterskan att Ni är mycket besviken på Er läkare, att Ni anser honom vara en skam för sin yrkeskår, och att Ni aldrig mer ämnar konsultera honom. Låtsas inte höra hur läkaren i bakgrunden mumlar: ”Skönt att bli av med honom”. Om Ni, efter att ha nekats att få komma till Er läkare känner Er så sjuk att Ni verkligen åker in till sjukhusets akutmottagning, och således bestämmer Er för att framleva Er ålderdom i en överfylld akutmottagningskorridor, finns det trots allt vissa möjligheter att få komma före i den till synes oändliga kön av sjuklingar (av vilka de flesta åkt in till akutmottagningen, därför att de ej fått komma till sin ordinarie läkare). Om detta kan Ni läsa i kapitlet ”På akutmottagningen”.

”Ta en av dom här tabletterna ikväll, herr Bergman, och en till om ni vaknar imorgon bitti.”

Hos doktorn Innan man går in till läkaren måste man vara medveten om att det är stora skillnader mellan olika läkare. Inte bara naturens skillnader som gör varje människa unik, och som beror på arvsanlag, miljö och tråkig barndom, utan skillnader som bl. a. kommer sig av läkarens ålder, status och specialitet. Det är också viktigt att veta att vid olika veckodagar och vid olika tidpunkter under dagens lopp, kan en och samma läkare variera kraftigt i humör, diagnostisk skicklighet och ovilja att tillmötesgå den sjuke patientens krav. Man måste komma ihåg att läkare inte heller är mer än människor, och att måndag således är en dålig dag att besöka sin läkare på. På måndagen är det stressigare än normalt. Alla de patienter som inte velat förstöra sin (eller möjligen läkarens) helgledighet, och som tappert genomlidit sina svåra plågor under helgen, beslutar sig på måndagen för att söka läkare. Detta gör att patienttillströmningen är störst på måndagar, doktorn får mindre tid för varje patient, patienterna får

vänta längre i väntrummet, såväl läkare som patient blir grinig, och läkare-patientkontakten blir inte den bästa. Har läkaren dessutom festat under helgen, och på grund av detta anser sig själv må sämst av alla, kommer hans attityd till sina sjuka medmänniskor ej att styras av den mänsklighet, förståelse och värme, som man som hjälpsökande patient har rätt att kräva, utan mer av kopparslagare, muntorrhet och lättretlighet. Undvik därför måndagar, och om det är nödvändigt att söka läkare en måndag, undvik åtminstone att göra det på morgonen. Övriga dagar är väl ungefärligen likvärdiga, dock skiljer sig bemötandet och atmosfären vid olika tidpunkter på dagen. Således är tiderna strax före lunch och strax före mottagningens slut, mest ogynnsamma. Strax före lunchen är läkaren hungrig, och av rent fysiologiska skäl mer lättretlig p.g.a. sitt låga blodsocker. Han kommer att nervöst och irriterat snegla på klockan hela tiden, och försöka göra Ert besök så kort som möjligt, genom att undvika tidsödande undersökningar och ingående samtal om Era plågsamma sjukdomar. Han kommer att bagatellisera Era besvär, och mer eller mindre leda Er ut från sitt mottagningsrum, medan Ni fortfarande håller på och pratar, samt avslutningsvis be Er ringa om Ni blir sämre. Därefter knuffar

han slutgiltigt ut Er med en uppmuntrande klapp på axeln, och stänger dörren bakom Er. Sedan rusar läkaren iväg till matsalen för att komma först, och slippa stå i kö, innan Ni hunnit förklara för honom att Ni inte hunnit halvvägs i Er sjukdomshistoria och Ni ännu inte berört de svåraste symtomen. Undvik därför tiden strax före lunch. Av liknande skäl är också tiden strax före arbetsdagens slut olämplig. Dels kan läkaren ha hunnit bli hungrig igen, dels har han bråttom att komma iväg. Antingen till ett högintressant föredrag om farmakoterapi och nutrition hos gastrektomerade åldringar, eller till ett spännande parti golf med någon kollega, (som också har bråttom att lämna sin mottagning). Vilketdera skälet än är (beroende på doktorns intressen och ambitioner), kan man vara övertygad om att dagens sista patient inte kommer att få framlägga sina bekymmer i lugn och ro, utan i likhet med före-lunch-patienten, motas ut ur rummet, med uppmaningen att höra av sig om han eller hon blir sjuk.

Bästa tiden är strax efter lunch, då doktorn är mätt och belåten, samt har fått ta del av kollegernas skvaller vid matbordet. Försök således, när Ni beställer tid hos Er läkare, att få komma strax efter lunch, alla dagar utom måndag.

”Nej herr Larsson, ni har inte alls huvudvärk, det bara känns så.”