__MAIN_TEXT__

Page 1

Sprüklekar enligt Bornholmsmodellen har bedrivits i svenska fÜrskolor i mer än 15 ür och erfarenheterna är genomgüende positiva. I denna bok – Bornholmsmodellen • Vägen till läsning – beskriver professor Ingvar Lundberg hur barn i lekens form Üvar upp sin sprükliga medvetenhet, den viktiga fÜrutsättningen fÜr att lära sig läsa. Alla lekarna har en tydlig positiv effekt pü läsinlärningen och är upplagda sü att de är just lekar, där alla kan bidra. Därmed väcks barnens nyfikenhet, lust och

Även barnens uppgiftsorientering für mÜjlighet att utvecklas. Uppgiftsorientering handlar om uppmärksamhet, koncentration och uthüllighet och har stor betydelse fÜr att barnet ska ha framgüng i skolan. Till boken hÜr ett häfte med Kopieringsunderlag, som innehüller bildkort, kort med alfabetet samt ett tydligt och enkelt kartläggningsmaterial. FÜrfattare: Professor Ingvar Lundberg är vür nationellt främste läsforskare och internationellt i frontgruppen pü läsforskningens omrüde.

*4#/



 

#FTUOS

Ingvar Lundberg

Ja, det kan du och svaret är Bornholmsmodellen. Omfattande forskning visar att sprüklekarna – om de genomfÜrs systematiskt – kan underlätta läsinlärningen och fÜrebygga lässvürigheter.

I denna bok finns lekar med ord, ords sammansättningar och innebÜrder. Stor vikt läggs vid bokstavsinlärning och Üvningar i att lägga till, ta bort eller byta ut bokstäver i ord och undersÜka vad som händer efter südana fÜrändringar.

Vägen till läsning • Sprüklekar i fÜrskoleklass

Kan du redan i fÜrskoleklass gÜra nügot fÜr att underlätta barnens läsinlärning?

glädje infÜr sprüket. Den dagliga stund dü barnen leker med sprüket har ocksü ett egenvärde: Barnen für münga goda stunder i fÜrskoleklassen, dü de upptäcker sitt eget sprük och fÜrstür südant de inte fÜrstütt tidigare.

Ingvar Lundberg

Sprüklekar 15 minuter om dagen i 15 veckor där �leksakerna� är de mest tillgängliga och djupt mänskliga fÜreteelser vi kan tänka oss – vüra ord.

Bornholmsmodellen

Vägen till läsning • Sprüklekar i fÜrskoleklass

Bornholmsmodellen •

Bornholmsmodellen


Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 3

09-07-01 08.31.33


Förord Jag har ibland fått höra att språklekar i förskolan är en onaturlig verksamhet som inte utgår från en autentisk och varm kommunikation mellan människor. Jag har aldrig hört detta från förskollärare eller föräldrar utan främst från förnumstiga pedagogiska debattörer utan egna erfarenheter av arbete med barn. Nu har språklekar enligt Bornholmsmodellen bedrivits i mer än 15 år ute i våra förskolor och erfarenheterna är genomgående positiva. Naturligtvis kan inte femton minuter om dagen äventyra en genuin och naturlig kommunikation på förskolan. Det handlar ju om lekar där ”leksakerna” är de mest tillgängliga och djupt mänskliga företeelser vi kan tänka oss – våra ord. Vi vet genom en omfattande forskning runt om i världen att språklekarna, om de genomförs systematiskt, kan förebygga lässvårigheter och ge barnen en mjukare start i skolan. Barnens möte med skriftspråket kan bli mer meningsfullt, glädjerikt och lustfyllt. Men lekarna har också ett eget värde. De ger barnen många goda stunder i för-

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 3

skolan då de upptäcker sitt eget språk och förstår saker som de inte förstått tidigare. Barnen blir nyfikna, glada och stolta över sitt eget språk. I denna bok om Bornholmsmodellen har jag tagit hänsyn till senare års forskning och erfarenheter. En del lekar har tagits bort, andra har tillkommit. Förslagen på lämpliga ord för lekarna har omarbetats och jag betonar bokstavskunskapens betydelse. Jag har lagt in ett enkelt och tydligt avsnitt om kartläggning, som kan ge vägledning om både hur ni kan lägga upp arbetet och om vilka barn som behöver särskilt stöd. Den teoretiska bakgrunden till språklekarna är nu också utförligare. Inte minst har stora ansträngningar gjorts för att skapa en god och läsvänlig layout. Ett särskilt tack vill jag rikta till Anna Strid som med skicklighet och insikt lett arbetet med att samla in goda normerings- och standardiseringsdata för kartläggningsdelen. Min önskan är att denna bok ska bli till glädje och nytta i våra förskoleklasser. Göteborg 2007, Ingvar Lundberg

09-07-01 08.31.33


Innehåll Förord 3 Bakgrund 6 Språklig medvetenhet 9

Skillnaden mellan tal och skrift 11 Nära samtal och formellt språk 13 Högläsningens betydelse 15 Avkodning och förståelse 17 Många möten med skrivna ord 18 Vad säger forskningen? 19

Presentation av språklekarna 21 Tidsplan 23 Språklekarna: 1. Lyssna på ljud 27 1A Lyssna till ljuden 27 1B Vem säger vad? 28 1C Kommer du ihåg? 29

2. Ord och meningar 33 2A Vad är en mening? 34 2B Vad är ett ord? 36 2C Att höra ord i meningar 37 2D Övningar med korta och långa ord 38 2E Lek med meningar och ord 40 2F Gör meningen klar 41 2G Ordpussel 42 2H Gör ordet klart 42 2I Tala längesbak 43

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 4

3. Första och sista ljudet i ord 45 3A Gissa namnet 46 3B Hitta saker 47 3C Hitta saker igen 49 3D Jag tänker på… 49 3E Ordpar 1 – ta bort ett ljud 51 3F Ordpar 2 – lägg till ett ljud 52 3G Spindelnätet 53 3H Flätan 54 3I Påse med saker 55 3J Lyssna efter första ljudet 56 3K Olika ord – samma slutkonsonant 56 3L Hitta saker – fonem i slutet av ord 57 3M Hitta det sista ljudet 58 3N Ett hemligt språk 59

4. Fonemens värld – analys och syntes 61 4A Ord med två ljud 63 4B Enkla treljudsord 65 4C Konsonantmöten – att lägga till och ta bort begynnelseljud 69 4D Konsonantmöten – att sätta in och ta bort ljud inuti ord 72 4E Bygg ord med fyra fonem 75 4F Fortsatt ordbygge med fyraljudsord 76 4G Gissa vilket ord 77 4H Vi hälsar på hos trollet 78 4I Magiska ord 79

09-07-01 08.31.33


5. Bokstävernas värld – på väg mot riktig läsning 81 5A Gissa vem – ljud och bokstäver 84 5B Ljud och bokstäver i början av ord 85 5C Jag tänker på något… 87 5D Ljud och bokstäver i slutet av ord 88 5E Konsonanter i början och i slutet av ord 90 5F Hur ord stavas 91 5G Att byta ut bokstäver i ord 92 5H Ljudning och identifiering av skrivna ord 93

Bedömning och kartläggning av fonologisk medvetenhet 94 1 Att upptäcka rim 96 2 Samma begynnelseljud 98 3 Hur många ljud hör du? 100 4 Vilket ord är längst? 102 5 Representera fonem med bokstäver 104 Resultat av kartläggningen 106

Vägen mot läsning – mer än språklekar 116 Referenser 120

Till boken hör ett 32-sidigt häfte med Kopieringsunderlag som innehåller: Bildkort Alfabetet – versaler och gemener Kartläggning

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 5

09-07-01 08.31.34


Bakgrund

Barn som får gå igenom alla steg i Bornholmsmaterialet blir väl förberedda inför den egentliga läsinlärningen.

6

För tolv år sedan gav jag tillsammans med en medarbetare ut ett övningsmaterial för förskolan som jag kallade ”Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till skriftspråket”. Detta material byggde på ett forskningsprojekt på Bornholm i Danmark som jag var vetenskaplig ledare för. Lekarna och övningarna i detta projekt utgick från flera mindre studier i Umeå, som jag också ansvarat för. Bornholmsprojektet blev mycket framgångsrikt. De internationella vetenskapliga publikationer som projektet resulterade i har, alltsedan den första skriften 1980, citerats så flitigt i den internationella forskningslitteraturen att de närmast blivit klassiker. Det pedagogiska materialet som jag tog fram och som gavs ut 1994, har använts i stor omfattning i svenska förskolor, särskilt bland sexåringar. Materialet var en översättning tillbaka från danskan till svenska. I vår forskning hade jag och mina medarbetare visat att språklig medvetenhet var en viktig förutsättning för god läsinlärning. De barn som får ägna en liten stund varje dag åt språklekar klarar läs- och skrivinlärningen bättre i skolan. Barn med hög risk att få lässvårigheter i skolan klarade sig bra om de fått öva med språklekarna varje dag under det sista förskoleåret. Språklekarna kunde alltså både underlätta läsinlärningen och förebygga lässvårigheter. Språklekarna var i första hand utformade för ett brett upplagt forskningsprojekt. Där var det angeläget att vi strikt höll oss till det talade språket och avsiktligt undvek att blanda in skriften och bokstäverna. Nu har det emellertid blivit alltmer uppenbart hur viktigt det är med bokstavskunskap som förutsättning för god läsinlärning. I det tidigare materialet undveks sorgfälligt arbete med bokstäver eftersom detta hade försvårat tolkningen av forskningsresultaten. Men i en utgivning för förskoleklass bör ju materialet

BAKGRUND

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 6

09-07-01 08.31.34


i första hand utformas för barnens behov; därför har jag valt att införa systematiskt arbete med bokstäver. Barnens bokstavskunskap i förskoleklass har stor betydelse när det gäller att förutse hur det ska gå med läsinlärningen. Barn som bara känner igen ett fåtal bokstäver får det svårare med läsinlärningen än barn som kan många bokstäver. Bokstäverna ger barnen konkreta upphängningsanordningar – de abstrakta och undflyende fonemen, ordens minsta byggstenar, kan fångas in genom den grafiska representationen. Vi kom fram till att en god läsutveckling vilar på fyra pelare: 1. 2. 3. 4.

språklig medvetenhet, särskilt fonemisk medvetenhet bokstavskunskap ett gott ordförråd motivation eller uppgiftsorientering

Barn som får gå igenom alla steg i Bornholmsmaterialet blir väl förberedda inför den egenliga läsinlärningen, därför att • de har förstått att ord inte bara har betydelse, utan att de också har en ljudmässig form. • de inser att ord kan låta nästan likadant, men att om man byter ut ett ljud, t ex i början, så kan ett helt nytt ord med annan betydelse uppstå. • de har lärt sig hur man kan dela upp ett ord i fonem. • de har lärt sig hur de flesta fonem motsvaras av en bokstav. • de förstår hur man kan ljuda samman fonemen till ett ord. • de kan de flesta bokstäverna inte bara till namnet utan också det ljud som representeras av bokstaven. Därmed har de i stort sett knäckt den alfabetiska koden, vilket brukar vara det stora hindret för en god fortsatt läsutveckling.

BAKGRUND

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 7

7

09-07-01 08.31.39


Dessutom är det svårt att undanhålla bokstavskunskap från barnen. Många barn som kommer till skolan har på egen hand, och med föräldrars eller kamraters hjälp, lärt sig ett stort antal bokstäver. De känner igen dem, kan namnge dem och skriva en hel del av dem. Bokstävernas ljudvärden brukar däremot vara okända. Lekarna i den här boken är koncentrerade på sådant som har tydlig positiv effekt på läsinlärningen. Forskningen har nämligen inte kunnat visa några specifika effekter på läsinlärningen av att träna rim och ramsor. Inte heller tycks stavelseträning ha direkt påvisbara effekter (McGuinness 2005). Därför har avsnittet med de allmänna förberedelserna – lyssningslekar och rimlekar – kortats ned. De tre lyssningslekar som ingår klargör för barnen hur viktigt det är att uppmärksamt lyssna efter ljuden. Stavelseövningarna har helt fått utgå. Istället läggs ganska stor vikt vid bokstavsinlärning och övningar att lägga till, ta bort eller byta ut bokstäver i ord och undersöka vad som händer efter sådana förändringar. Forskningen har inte heller kunnat visa att betoningsövningarna ger effekt på läsinlärningen. Här finns istället lekar som ska väcka barnens intresse för ord, ords sammansättningar, innebörder, släktskap och ursprung. Lekarna är genomgående upplagda så att de är just lekar, där alla kan bidra. Därmed kan barnens nyfikenhet, lust och glädje inför språket väckas. Nyfikenhet och glädjen över att bemästra något som man inte kunde förut är också viktiga sidor av uppgiftsorienteringen. I ett pågående forskningsprojekt vid Nationellt centrum för Matematik har Görel Sterner och jag visat hur stor betydelse barnens uppgiftsorientering har för framgång i skolan (Lundberg och Sterner 2006), inte minst för läsinlärningen. Uppgiftsorientering handlar om uppmärksamhet, koncentration och uthållighet. Lekarna i detta program är utformade så att barnens uppgiftsorientering får möjlighet att utvecklas. I lekarna i grupp stimulerar barnen varandra – alla barn ska lyckas. Uttrycket ”nothing succeeds like success” har väglett arbetet med lekarna i denna bok.

8

BAKGRUND

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 8

09-07-01 08.31.39


Språklig medvetenhet Våra språkliga lekar leder till språklig medvetenhet. Det är nu trettio år sedan jag införde detta begrepp i Sverige. Det är en allmän term som betyder att man börjar uppmärksamma sitt eget språk – hur det låter och hur det är uppbyggt av ord och meningar. Ett mer specifikt begrepp är fonologisk medvetenhet, vilket innebär att man är medveten om språkets ljudmässiga uppbyggnad. Än mer specifikt är fonemisk medvetenhet, som innebär att man kan rikta sin uppmärksamhet på språkets minsta betydelseskiljande byggstenar, fonemen. Och det är just förmågan att kunna höra de skillnaderna som har avgörande betydelse för läsinlärningen. Övningarna i detta material avser att utveckla fonemisk medvetenhet hos barnen som en förberedelse för läsinlärningen. I vardagligt tal behöver man aldrig tänka på de enskilda språkljuden. Talets ljudström kommer av sig själv när vi talar. Fonemen, språkets minsta byggstenar, glider i varandra utan tydlig åtskillnad. Men när man ska lära sig läsa och skriva måste man bli medveten om ljuden i talet. Man måste alltså förstå att ord är uppbyggda av fonem och att dessa fonem i olika kombinationer kan bilda alla språkets otaliga ord. Denna medvetenhet om fonemen kommer inte av sig själv. Somliga barn har särskilt svårt att medvetet uppmärksamma de svårfångade fonemen; därmed blir det mödosamt för dem att knäcka den alfabetiska koden. Läsningen går långsamt och knaggligt, stavningen blir dålig. De flesta barn lär sig att tala före treårsåldern. När de börjar skolan har de ett imponerande stort ordförråd. De förstår många tusen ord och de kan ordna orden i meningar inom ramen för språkets invecklade regler. När man tänker närmare efter, är barnets språkliga förmåga häpnadsväckande. Och de har lärt sig allt detta utan någon direkt undervisning. Hos en tvååring väller orden fram som en naturkraft och de suger åt sig nya ord som svampar.

språklig medvetenhet ”Det heter inte vad du sa? , man måste säga vad sa du?.” När ett barn säger så, har det visat prov på språklig medvetenhet. Barnet uppmärksammar språkets form och kan bortse från innehållet. fonologisk medvetenhet ”Vilket ord passar inte – katt, ratt, kotte, skatt?” Det barn som markerar att kotte inte passar in, har visat att det kan lyssna på hur orden låter, dvs har visat fonologisk medvetenhet. fonemisk medvetenhet ”Vad blir kvar om man tar bort det första ljudet i ordet ris?” För att svara rätt (is), krävs att barnet kan identifiera det första fonemet i ett ord.

BAKGRUND

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 9

9

09-07-01 08.31.39


Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 26

09-07-01 08.31.59


1

Lyssna på ljud

På denna första nivå finns tre enkla lekar som syftar till att väcka barnens intresse för ljud. Lekarna har mest karaktären av uppmärksamhetsövningar. Barnen får utforska sin förmåga att lyssna och uppmärksamma ljud i omvärlden eller från sig själva. Identifieringen av omgivningsljud har egentligen ingenting med läsinlärning att göra. Det finns ingen forskning som har visat att motorljud, visselsignaler, klockringning eller grisars grymtande, bearbetas på samma sätt som språkljud. Med största sannolikhet kräver språkljuden helt andra former av bearbetning i hjärnan. Därför ägnar vi nu bara ett par gånger åt omgivningsljud för att barnen ska få öva sig på att lyssna uppmärksamt.

1A

Lyssna till ljuden

Vår värld är fylld av ljud. Med denna lek kommer barnen att upptäcka att om de bara lyssnar noga, kan de höra ljud både inomhus och utomhus och t o m från sig själva. Exempel på ljud inomhus kan vara människoröster i ett annat rum, musik från en radio, surrande kylskåp, diskmaskin, tickande klocka, dörrklocka, hjärtslag, andning, sväljande. Exempel på ljud utomhus kan vara trafikljud från olika motorfordon, ambulanssirener, steg på grusgång, barn som leker, sus från vinden i trädtopparna eller en kyrkklocka.

LY S S N A PÅ L J U D

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 27

27

09-07-01 08.32.01


✿ Börja med att ni sitter tysta en minut och lyssnar på alla ljud runt omkring. Blunda. Säg: ”Vad hör ni?” Barnen lär sig snabbt att lyssna uppmärksamt. ✿ Barnen blundar eller ligger ner och håller för ögonen. Du framkallar olika ljud, t ex bläddrar i en bok. Barnen får i tur och ordning berätta vad de hörde. ✿ Fråga barnen om det är någon skillnad mellan att blunda och lyssna och att lyssna med ögonen öppna.

1B Vem säger vad? I den här leken ska barnen föreställa sig vissa ljud och koppla ihop dem med rätt ljudkälla. De ska bli medvetna om det mänskliga talets särart. Dessutom får barnen lära sig ord som beskriver olika läten. Ni behöver tyg- eller plastdjur eller bilder av djur samt plastfigurer eller bilder av människor. ✿ Varje barn ska ha ett tyg- eller plastdjur eller en bild av ett djur. Säg till barnen: ”Vad är det för djur som jamar (ryter, piper, grymtar, brummar, surrar, sjunger, kacklar, väser)?” ✿ Det barn som har det rätta djuret eller den rätta bilden visar upp djuret eller bilden så att kamraterna kan se. Barnet ska sedan t ex säga: ”Det här är ett lejon. Det ryter!” ✿ När barnen förstått leken, kan du introducera en plastfigur eller en bild på en människa och dela ut den tillsammans med djurfigurerna. Ställ frågan: ”Vem av de här två kan tala?” Samtala om och jämför hur människor och djur meddelar sig med varandra.

28

LY S S N A PÅ L J U D

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 28

09-07-01 08.32.05


Berätta för barnen: Kan apor prata? Någon har räknat ut att apor (gröna markattor) i Afrika kan 37 ord. Fråga barnen: ”Hur många ord tror ni att människor kan?” Berätta för barnen: ”Djur kan inte tala om sådant som inte är här just nu. De kan säga att det är fara på färde just nu, att här finns det nu god mat eller jag vill bli kliad på ryggen just nu. Men de kan inte tala om vad som ska hända, t ex vad de ska göra i sommar; de kan inte heller berätta om vad som hände i julas eller vad som händer i ett annat hus, i en annan stad, i ett annat land. Människor kan prata om allt möjligt eftersom de kan så många ord.”

1C

Kommer du ihåg?

Den här leken övar barnens förmåga att komma ihåg och utföra handlingar i successiva steg. Barnen ska utveckla ett uppmärksamt lyssnande som är nödvändigt när de ska förstå och följa verbala instruktioner (båda dessa förmågor är särskilt viktiga för barnen när de kommer till skolan). ✿ Ett barn väljs ut. Resten ska försöka komma ihåg om kamraten följer instruktionerna i rätt ordning. ✿ Du ger nu barnet instruktioner. Du kan t ex säga: ”Ställ dig upp. Böj på knäna. Gå med böjda knän till fönstret. Säg bu. Hoppa jämfota tillbaka till din plats.” ✿ Barnet ska nu komma ihåg det du sagt och följa instruktionerna i den ordning du gett dem. De övriga barnen kontrollerar att det blir rätt.

Observera barnen noga under denna lek så att du ser vilka barn som kan behöva extra stöd och övning.

LY S S N A PÅ L J U D

Inl_Bornholmsmod_09_CS2.indd 29

29

09-07-01 08.32.06


Sprüklekar enligt Bornholmsmodellen har bedrivits i svenska fÜrskolor i mer än 15 ür och erfarenheterna är genomgüende positiva. I denna bok – Bornholmsmodellen • Vägen till läsning – beskriver professor Ingvar Lundberg hur barn i lekens form Üvar upp sin sprükliga medvetenhet, den viktiga fÜrutsättningen fÜr att lära sig läsa. Alla lekarna har en tydlig positiv effekt pü läsinlärningen och är upplagda sü att de är just lekar, där alla kan bidra. Därmed väcks barnens nyfikenhet, lust och

Även barnens uppgiftsorientering für mÜjlighet att utvecklas. Uppgiftsorientering handlar om uppmärksamhet, koncentration och uthüllighet och har stor betydelse fÜr att barnet ska ha framgüng i skolan. Till boken hÜr ett häfte med Kopieringsunderlag, som innehüller bildkort, kort med alfabetet samt ett tydligt och enkelt kartläggningsmaterial. FÜrfattare: Professor Ingvar Lundberg är vür nationellt främste läsforskare och internationellt i frontgruppen pü läsforskningens omrüde.

*4#/



 

#FTUOS

Ingvar Lundberg

Ja, det kan du och svaret är Bornholmsmodellen. Omfattande forskning visar att sprüklekarna – om de genomfÜrs systematiskt – kan underlätta läsinlärningen och fÜrebygga lässvürigheter.

I denna bok finns lekar med ord, ords sammansättningar och innebÜrder. Stor vikt läggs vid bokstavsinlärning och Üvningar i att lägga till, ta bort eller byta ut bokstäver i ord och undersÜka vad som händer efter südana fÜrändringar.

Vägen till läsning • Sprüklekar i fÜrskoleklass

Kan du redan i fÜrskoleklass gÜra nügot fÜr att underlätta barnens läsinlärning?

glädje infÜr sprüket. Den dagliga stund dü barnen leker med sprüket har ocksü ett egenvärde: Barnen für münga goda stunder i fÜrskoleklassen, dü de upptäcker sitt eget sprük och fÜrstür südant de inte fÜrstütt tidigare.

Ingvar Lundberg

Sprüklekar 15 minuter om dagen i 15 veckor där �leksakerna� är de mest tillgängliga och djupt mänskliga fÜreteelser vi kan tänka oss – vüra ord.

Bornholmsmodellen

Vägen till läsning • Sprüklekar i fÜrskoleklass

Bornholmsmodellen •

Bornholmsmodellen

Profile for Smakprov Media AB

9789127723009  

Vägen till läsning • Språklekar i förskoleklass Ingvar Lundberg Göteborg 2007, Ingvar Lundberg 2A Vad är en mening? 34 2B Vad är ett ord? 36...

9789127723009  

Vägen till läsning • Språklekar i förskoleklass Ingvar Lundberg Göteborg 2007, Ingvar Lundberg 2A Vad är en mening? 34 2B Vad är ett ord? 36...

Profile for smakprov