9789144107691 by Smakprov Media AB

Team i vård, behandling och omsorg Erfarenheter och reflektioner

Redaktörer

Johan Berlin Håkan Sandberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33396 ISBN 978-91-44-10769-1 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättare: Mia Ruthman (kapitel 9) Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Danshutter/Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2016

INNEHÅLL

Förord till andra upplagan 11 Författarpresentation 13

1 Team – inledande reflektioner 19 Joh a n Be r l i n & H å k a n Sa n dbe rg Team har blivit väletablerat 20 Vård innan team 21 Tidiga team 22 Team och samverkan 23 Tolv perspektiv 24 2 Teamet – en värdefull del av palliativ vård 31 Ba r bro Be ck-F r i is Inledning 31 Lasarettsansluten hemsjukvård och avancerad hemsjukvård 35 Det palliativa teamet 36 Teamsamverkan 38 Roller 41 Anhöriga 43 Livskvalitet 43 Etik och palliativ vård 46 Sorgearbete 50 Avslutning 51 Referenser 52 © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Innehåll

3 Teamarbete vid planering i äldreomsorgen 55 A n na Du n é r Inledning 55 Professioner, gränsarbete och tvärprofessionellt arbete 56 De studerade teamen 58 Bedömning, planering och beslutsfattande 59 Teamens möten 59 Utredning och bedömning av de äldres behov 61 Planering av omsorg, rehabilitering och vård 62 Professionsspecifikt beslutsfattande 65 Likheter och skillnader mellan teamen 67 Att balansera mellan helhet och delar 67 Tvärprofessionellt teamarbete 67 Yrkesroller och gränser 69 Avslutning 72 Referenser 76 4 Familjecentralen som gränsöverskridande team 81 U l r ic a N y l é n Inledning 81 Tre logiker inom hälso- och sjukvård 83 Familjecentralen som gränsöverskridande team 87 Presentation av familjecentralsstudien 89 Integration av aktiviteterna inom det gränsöverskridande teamet 89 Skärningspunkten mellan team och profession 91 Skärningspunkten mellan team och moderorganisation 94 Skärningspunkten mellan moderorganisation och profession 97 Individen i skärningspunkten mellan logiker 98 Diskussion 101 Avslutning 103 Referenser 104

Innehåll

5 Att lära med, av och om varandra 109 M a r i e L i d sko g Inledning 109 Behovet av att utveckla och lära samarbete i vården 110 Professionalisering, monopol och vaktande av gränser 111 Klientcentrerad vård som utgångspunkt för interprofessionellt arbete 113 Interprofessionell utbildning – ett växande fenomen 113 Att skapa effektiva team 114 Definition av interprofessionell utbildning 114 Ett internationellt fenomen 114 Interprofessionellt lärande på olika nivåer 116 Vad behöver man lära för att bli en bra samarbetare? 117 Attitydförändring och motivation för samarbete 118 Gemensam kunskap och kompetens 119 Egen specifik kompetens och förståelse för dess relation till helheten 119 Ökad kunskap om andra och deras relationer till helheten 120 Ökad samarbetskompetens, förmåga till kommunikation, interaktion och reflektion 121 Gemensamma mål och värden 122 Att lära samarbete genom att delta i samarbete 123 Utbildningsavdelning – ett exempel på sammanhang för interprofessionellt lärande 124 Lärande som utvecklande av situerad identitet 126 Avslutning 130 Referenser 130 6 Effektivt teamarbete eller fredlig samexistens? 135 Roy L i f f & Ewa W i k st röm Inledning 135 Förväntningar och positiva utfall 135 Tidigare resultat och problem 137 En studie av teamarbete inom psykiatrin 139 Förutsättningsskapande situationer och skyddande rutiner 141

Innehåll

Diskussion om centrala förhållanden i multiprofessionellt teamarbete 144 Relevansen av ohotad professionell identitet 144 Gränsöverskridande objekt eller gränser som objekt 145 Nytt kunnande inom ramen för etablerad kunskap 147 Förutsättningsskapande situationer 148 Skyddande rutiner och kupéisering 149 Reflektioner 152 Aktivt ledarskap 153 Avslutning 155 Referenser 156 7 Självpresentationer i vårdteam 163 Susa n n e K va r nst röm & E l isa bet C e de r su n d Inledning 163 Integration och samarbete i vården 163 Olika begrepp kring fenomenet team 165 Grad av integration och närhet mellan teammedlemmar 165 Sammansättning av medlemmar 167 Olika perspektiv leder till olika typer av kunskap om tvärprofessionella team 168 Grupputvecklingskonstruktion 169 Funktionell måluppfyllelse och effektivitetskonstruktion 170 Gruppen-i-kontext-konstruktion 172 Självpresentationer i tvärprofessionella team 173 Urval och analys 174 ”Vi som team” 175 ”Vi och dom” 179 Identiteter i tvärprofessionella vårdteam 180 Avslutning 181 Referenser 183 8 Från revirtänkande till altruism 189 Susa n na Bi h a r i A x e l s s on & Ru no A x e l s s on Inledning 189 Samverkan inom vård och omsorg 190 6

Innehåll

Multidisciplinära team 193 Utveckling av samarbetet inom teamet 194 Ledarskap i multidisciplinära team 197 Ledarskap omkring multidisciplinära team 199 Altruism i praktisk samverkan 201 Avslutning 204 Referenser 206 9 Demokratisering genom teamarbete 211 Mon ic a Rol fse n Inledning 211 Utvecklingen av den norska modellen 212 Produktivitet och återuppbyggnad 214 Industriell demokrati och teamarbete 215 Arvet från samarbetsförsöken 217 Utvecklingen i Sverige 218 Norsk-svenskt lean – teamarbete 220 Avslutning 223 Referenser 224 10 Artefakters organiserande funktion 229 Joh a n Be r l i n Inledning 229 Organisering av team 230 Artefakter – tre typologier 231 Artefakters betydelse i organisationer 233 Tillvägagångssätt 235 Artefakters betydelse – erfarenheter från ett traumateam 236 Traumateam – en prestigefylld uppgift 236 Artefakter 238 Bakjouren 240 Analys 241 Avslutning 244 Referenser 246 © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Innehåll

11 Utveckling av teambaserade strukturer 251 Ja n-I nge L i n d Inledning 251 Myter och halvsanningar om team och teamarbete 252 Ett kliniskt perspektiv på teamarbete 254 Angående idealtyper och metaforer 258 Olika teamtyper – med illustrationer från sjukvården 258 Operationslag – en illustration av rolldifferentierade team 258 Akutteam – en illustration av rollintegrerade team 260 Uppsökande psykosteam – en illustration av rollkompletterande team 261 Summering 263 Höftfrakturprocessen 264 En patientfokuserad processorganisation – den ideala teambaserade designen 264 Processutvecklingsteam möter uppdragsteam 268 Från rolldifferentierade till rollintegrerade utvecklingsteam 270 Regionala rollkompletterande uppdragsteam – kravställare och coach 272 Avslutning 273 Referenser 275 12 Det godaste teamet 279 H å k a n Sa n dbe rg Inledning 279 Vad avses med team? 281 Det goda teamet 282 Synergi 284 Arbetsklimat 285 Kommunikativa mönster: hierarkisk kommunikation 287 Kommunikativa mönster: konstruktiva kontroverser 288 Värdebas 289 Det lärande teamet 290 Några exempel på team – goda och mindre goda 292 Avslutning 296 Referenser 299

Innehåll

13 Team i förändring – från ideal till dagligt verktyg 303 E r ic C a r l st röm Inledning 303 Team, en lovande stig att vandra? 306 Vägen blir snävare 307 Traumateamet 308 En övergiven väg 308 Vägskälet 310 Att trampa upp en ny väg 312 Vägen smalnar av 313 Nya vägval 314 Mekanistiskt eller organiskt? 316 Vägens struktur 317 Avslutning 321 Referenser 322 14 Team – vad och varför 327 Joh a n Be r l i n & H å k a n Sa n dbe rg Den sammanfattande bilden 327 Vad är ett team? 328 Varför team i vård, behandling och omsorg? 333 Teamintegrering 336 Bortom teamet 336 Avslutning 338 Person- och sakregister 341

FÖRORD TILL ANDRA UPPLAGAN

När vi för mer än trettio år sedan började forska om teamarbete hade vi ingen aning om att det kunde rymma så många perspektiv och dimensioner. I takt med att åren förflutit har teamarbete blivit en alltmer populär och etablerad arbetsform, som används på olika sätt i olika verksamheter. Professor Barbro Beck-Friis livfulla och praktiknära beskrivning i bokens andra kapitel ger en god bakgrund till den utveckling vi har upplevt. Inom många vård- och omsorgsorganisationer fortsätter diskussionen om hur arbetet kan utföras för att göra vården för patienter, brukare och klienter ännu bättre. Sedan första upplagan av denna bok (2009) kan vi också konstatera att forskning om teamarbete inom välfärdssektorn har blivit vanligare. Inom forskning, utveckling och praktik lyfts frågor om team arbetets innebörd, förutsättningar, konsekvenser och värde. Teamarbetet ses inte som någonting givet utan är föremål för problematisering från både medarbetare och arbetsgivare. Även bilden av vad teamarbete är och vilka effekter det kan få är mer nyanserad. Vår egen och andras forskning sätter fingret på teamarbetes innebörd och värde på ett mer sofistikerat sätt än tidigare. Vi har med denna andra upplaga haft ambitionen att arbeta om boken från grunden. Det har handlat om att uppdatera befintliga kapitel men också om att ge plats åt fler forskare, och deras värdefulla bidrag. De olika kapitlen i boken beskriver olika aspekter av teamarbete så som det ser ut i dag. Vi försöker även att lyfta blicken och spana in i framtiden. Vi är glada för att vi i denna bok lyckats samla många kvalificerade författare. Till denna omarbetade upplaga har tre nya kapitel tagits fram. Boken är således ett resultat av flera kvalificerade forskares erfarenheter från många års arbete. Här knyts beskrivningar samman från flera olika empiriska miljöer och akademiska discipliner. Bokens kapitel ger sammantaget © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Förord till andra upplagan

en både djup och bred inblick i ett komplext område, vilket vi ser som en stor tillgång. Varje författares framställning är unik, vilket gör det möjligt att göra nedslag i utvalda delar. Vår förhoppning är att boken ska ge läsaren en bred bild av teamarbete inom vård, behandling och omsorg, och visa med vilka teoretiska verktyg som teamarbete kan analyseras och förstås. Vi hoppas att den ska komma väl till användning vid såväl lednings- som organisationsutbildningar. Avslutningsvis vill vi även tacka språkgranskare Nina Pettersson för ett väl utfört och konstruktivt språkarbete. Göteborg och Arboga i augusti 2016 Johan Berlin och Håkan Sandberg

FÖRFAT TARPRESENTATION

Runo Axelsson är professor i health management vid universitetet i A alborg i Danmark. Han har tidigare varit professor i företagsekonomi med inriktning mot public management vid Uppsala universitet och professor i management vid Nordic School of Public Health (NHV) i Göteborg. Hans forskning har en inriktning mot offentlig förvaltning, professionella organisationer och välfärdsutveckling. Han har också haft flera uppdrag för EU, Sida och Världsbanken. Barbro Beck-Friis är medicine doktor och professor emerita i geriatrik. Hon är också hedersdoktor i veterinärmedicin vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Hennes forskning är inriktad mot palliativ medicin inom såväl cancer som demensvård med målet att ge patienten en så god livskvalitet som möjligt. Vårdteamets stora betydelse inom den avancerade hemsjukvården har varit en hjärtefråga. Hon har under lång tid framhållit vikten av att hela teamets resurser behövs inom arbetslaget. Johan Berlin är docent i företagsekonomi och verksam som universitetslektor vid Högskolan Väst. Hans forskning har främst handlat om teamarbete, samverkan, organisering och styrning i offentliga organisationer. Inom området teamarbete är han särskilt intresserad av hur normer och kulturella koder inverkar på möjligheten att organisera, leda och styra vård och omsorg. Susanna Bihari Axelsson är docent i folkhälsovetenskap vid universitetet i Aalborg. Hon har tidigare varit universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Nordic School of Public Health (NHV) i Göteborg. Hennes forskning handlar främst om sociala och psykologiska aspekter av hälso- och sjukvård. Hon har bland annat studerat multidisciplinära team inom vård och omsorg och har också haft flera internationella uppdrag. © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Författarpresentation

Eric Carlström är specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård, professor i vårdvetenskap med inriktning mot ledarskap och organisation samt filosofie doktor och docent i offentlig förvaltning. Han är verksam vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hans forskning har främst handlat om ledarskap, integrering, teamarbete och samverkan i kommunal och landstingskommunal vård och omsorg. Elisabet Cedersund är professor i äldre och åldrande vid Linköpings universitet. Hennes forskning berör olika aspekter av kommunikation i socialt arbete, vård och omsorg. Den handlar om professionellas möte med klienter, brukare, patienter samt deras anhöriga. Hon har även bedrivit forskning om bedömnings- och beslutsprocesser i möten inom olika delar av arbetslivet. Anna Dunér är docent i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Hennes forskning berör olika aspekter av formellt och informellt stöd till äldre personer samt till människor med funktionsnedsättning. Bland annat har hon studerat interaktionen mellan äldreomsorgens biståndshandläggare, äldre personer och deras närstående, interprofessionell samverkan samt personlig assistans inom familjen. Anna har även mångårig erfarenhet från socialt arbete inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet. Susanne Kvarnström är filosofie doktor, leg. sjuksköterska och sociolog med mångårig erfarenhet inom organisationsutveckling, ledarskap och kompetensstyrning. Hennes kliniska bakgrund är inom neurokirurgi. Susannes forskning handlar om samarbete i vård och omsorg med fokus på teamarbete och brukardelaktighet. Susanne är verksam inom Region Östergötland och är även knuten till Linköpings universitet och Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Marie Lidskog är universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning medicinsk pedagogik. Hon är verksam vid institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet, där hon arbetar som pedagogisk utvecklare på läkarprogrammet. Hennes forskning har bland annat handlat om interprofessionellt lärande, teamarbete och hur studenter lär i verksamhetsförlagd utbildning.

Författarpresentation

Roy Liff är ekonomie doktor och verksam som forskare på Gothenburg Research Institute (GRI) vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet och som universitetslektor vid Högskolan i Borås. Hans forskning handlar om professionsutövares samarbete inom team och experters samverkan med operativt ansvariga chefer inom offentlig sektor. Roy har en mångårig erfarenhet av organisations- och ledningsfrågor inom kommunal och landstingskommunal verksamhet. Jan-Inge Lind är ekonomie doktor och docent i företagsekonomi vid Lunds universitet. Han har de senaste 30 åren varit verksam som organisationsteoretiker och aktionsforskare. Lind har ägnat sig åt frågor om vilka organisatoriska villkor som stödjer förändring. Vilka är de faktorer som blockerar förnyelse och organisatorisk inlärning? Ambitionen har varit att utveckla ett språk (teori och begreppsram) som gör det möjligt för aktörerna att hantera sin situation mer effektivt. Ulrica Nylén är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet. Hennes forskning handlar om organisering över gränser inom hälso- och sjukvård, omsorg och social service. Hon har studerat samverkan mellan kommun och landsting med fokus på drivkrafter och hinder mot samverkan, olika modeller att organisera samverkan samt samverkans effekter för effektivitet och kvalitet. Ulrica har också studerat professionellas identitetsskapande i multiprofessionella team. Monica Rolfsen är professor i organisationsutveckling och förändrings ledarskap vid Institutt for industriell økonomi og teknologiledelse vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelig Universitet (NTNU) i Trondheim, Norge. Hennes forskning har handlat om teamarbete, trender i organisationsparadigmer, samarbete mellan företrädare och ledning och produktionsstyrning i tillverkande företag. Håkan Sandberg är gymnasieadjunkt, filosofie doktor i pedagogik, docent i vårdpedagogik, teamforskare och författare till artiklar och böcker om teamarbete, bland andra Det goda teamet – om teamarbete, arbetsklimat och samarbetshälsa (2006) samt Samarbetshälsa – om effektivt samarbete och välbefinnande (2011). Sandbergs senaste bok är Sjuksköterskans samtal – professionalitet och medmänsklighet (2014). Han driver också företaget Samarbetshälsan, som arbetar för medarbetares hälsa och effektivare samarbete. © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Författarpresentation

Ewa Wikström är professor i organisation och management. Hon är verksam på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes forskning har främst handlat om multiprofessionellt teamarbete, organisatorisk kapabilitet, styrning och ledarskap, interprofessionellt samarbete och samverkan mellan offentligt styrda organisationer.

1 Team – inledande reflektioner

On the move. Foto: Everett Collection/Shutterstock

KAPITEL 1

Team – inledande reflektioner Joh a n Be r l i n & H å k a n Sa n dbe rg

De senaste decennierna har vi kunnat se att det blivit alltmer professionaliserat och fragmenterat inom vård- och omsorgssektorn. En rad olika försök har gjorts att genom strukturella förändringar åtgärda övergripande problem med ekonomi, effektivitet och styrning. Modeller har införts i hopp om att kunna tydliggöra roller, förbättra styrningen och hitta former för samverkan. Offentliga förvaltningar i allmänhet och vårdorganisationer i synnerhet brukar betraktas som komplexa organisationer. Vård- och omsorgssektorn rymmer en rad svåröverskådliga processer. Komplexiteten gör det svårt att styra, se kopplingar och överblicka förhållandet mellan orsak och verkan för att kunna vidta väl avpassade åtgärder. Ledningen har svårt att definiera få och entydiga mål. Verksamheten har svårt att definiera och ange hur mångtydiga mål ska uppnås och hamnar därför lätt i ett ständigt kompromissande. En annan utmaning är att varje vårdsituation i någon mening är unik. Den enskilda medarbetaren behöver inte bara ha kompetens inom det egna området utan också god kunskap om sina medarbetare och vad organisationen som helhet kan erbjuda. För den enskilda medarbetaren har ett kontaktnät för att lotsa patienten/klienten genom systemet blivit allt viktigare. Medarbetaren behöver också vara lyhörd, anpassningsbar och kunna byta strategier under pågående behandling. Om patienten/klienten tidigare skulle anpassas efter organisationen, har det blivit allt vanligare att organisationen anpassas efter patienten/klienten. Detta ställer nya krav på flexibilitet och omfattande kollegiala kontakter. Ett sätt att lösa problemen med otillfredsställande vårdflöde, fragmentering och bristande helhetssyn har varit att låta personalen arbeta i team. © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Johan Berlin & Håkan Sandberg

Teamen har kommit att ses som en universalmedicin, en lämplig lösning på många organisatoriska problem. Det finns därför anledning att fråga sig om denna universalmedicin fungerar utan biverkningar. En fråga vi återkommer till på flera ställen i boken är ”Varför team?”. Bidragen i denna antologi visar att det finns många svar på den frågan.

Team har blivit väletablerat Teamarbete i olika former har kommit att bli en väletablerad företeelse inom svenska vård- och omsorgsorganisationer. De som inte tillhör ett team vill gärna göra det. De som inte tillhör något team kanske skapar ett för att vinna legitimitet från omvärlden. Att börja arbeta i team innebär att organisatoriska gränser bryts ned till större nytta för patienterna/klienterna. Det kan också innebära ett ökat välbefinnande för medarbetarna. Vård- och omsorgsorganisationer har, i likhet med andra offentliga verksamheter, över tid utvecklat en arbetsprocess där varje medarbetare väntar på sin tur att utföra ”sin” uppgift. Detta exemplifieras av inomorganisatorisk arbetsdelning och decentralisering. Tekniken har rötter från scientific management-traditionen där de individuella prestationerna sattes i centrum och där integrerade samarbetstekniker ansågs leda till snålskjutsbeteenden och organisatoriskt ”slack” (tröghet, passivitet, tomrum). Vård- och omsorgsorganisationer är behäftade med inbyggda, administrativa ”omvägar” – vilket kan leda till att ineffektiva arbetssätt upprätthålls, försvaras och bevaras. Det mest utmärkande exemplet är remissförfarandet, där specialisterna avlöser varandra i syfte att tillgodose vårdtagarens behov. Detta inarbetade förfaringssätt utgår ifrån att vårdtagaren själv förflyttar sig mellan olika mottagningar och specialiteter. Ett annat exempel är den traditionella sekretesshanteringen, som bidragit till tröga arbetsformer med utdragna och omständliga prövningsförfaranden. Ytterligare ett exempel är hur delegeringar tillämpas. De följer en hierarkisk ordning mellan vårdens och omsorgens olika professioner. Fokus på arbetsformer har konkurrerat med fokus på patientens och klientens sammansatta behov. Team anses kunna hantera eller motverka sådana inarbetade trögheter. På så sätt kan traditionella mönster luckras upp och förenklas. Teamet kan med denna utgångspunkt ses som en fusion av kompetenser på mikronivå som, med förebilder från idrott, musik och industri smidiggör och förenklar 20

1 Team – inledande reflektioner

vårdens och omsorgens organisering. Ett väl fungerande team är tänkt att ge en effektivare arbetsorganisation. Att ha kapacitet att koppla ihop olika kompetenser för att nå bredd och djup skapar handlingskapacitet på den lokala nivån.

Vård innan team Svensk vård och omsorg har traditionellt byggts upp runt sjuksängen. Salsoch rondmodeller var tidiga exempel på detta. Men även idén om olika former av teamarbete kring patienten/klienten har en lång historia. Gruppvården hämtade sin inspiration från industrins självstyrande grupper och bidrog till en bättre kontinuitet. Även kontaktmannaskap ansågs på ett liknande sätt underlätta för vårdtagaren och förbättra vårdflödet. Dessa modeller syftade till att en eller ett fåtal personer skulle ha ett speciellt ansvar för en vårdtagare och bygga upp en nära, förtrolig relation. Vårdtagarens behov skulle styra de insatser som gjordes. Med parvården introducerades ett tidigt teamtänkande, utan att detta kallades ”team”. Två yrkeskategorier skulle arbeta nära varandra med gemensamma vårdtagare. Tanken var att de båda skulle kunna berika och komplettera varandra med sina olika kompetenser. ”Primary nursing” innebar att endast sjuksköterskor arbetade runt patienten. Det syftade till att ytterligare förbättra kontinuiteten och till att tillföra vården en högre kompetens. Modellen blev kvar i verksamheter med högspecialiserad vård där det ansågs nödvändigt att alla moment i omvårdnadsprocessen genomfördes av en välutbildad person. En av idéerna med ”primary nursing” var dessutom att varje sjuksköterska skulle ansvara för ”sin” vårdtagare, en idé som kom att leva kvar i den så kallade PAS-reformen. Den innebar att en patientansvarig sjuksköterska (PAS) fick ett kontaktmannaliknande ansvar för patientens omvårdnad med tillhörande dokumentation och administration. Till viss del kvarstår detta arbetssätt fortfarande. Ett ökat fokus på vårdkedjor och vårdflöden avslöjade förekomsten av organisatoriska barriärer mellan olika vårdgivare. Det kunde vara svårig heter att upprätthålla flöden mellan huvudmän, exempelvis mellan landsting och kommun. Liknande problem uppstod inom organisationer. Det blev speciellt tydligt i samband med sammanslagningar av sjukhus, men också vid sammanslagningar av verksamheter inom en och samma organisation som över tid byggt upp sina egna rutiner, språk och handlingslogiker. Detta © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Johan Berlin & Håkan Sandberg

kunde ses mellan kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård samt mellan olika kliniker inom ett och samma sjukhus. Detta är fortfarande en aktuell fråga. När patienten inte vistades så lång tid på sjukhuset som tidigare, blev det nödvändigt att skapa nya arbetsmodeller med flöden som möjliggjorde en effektivare vårdprocess från diagnos till behandling. När patienten inte befann sig på sjukhus, befann hen sig i sin bostad eller i ett särskilt boende och fick fortsatt vård i öppen verksamhet. Olika verksamheter som gav den enskilda patienten vård blev allt fler och växlingarna mellan dessa skedde tätare. Variationsrikedomen krävde en tätare interaktion vilket tydliggjorde behovet av nya samverkansformer för att uppnå kontinuitet. En sådan var ”case management” där en befattningshavare utgjorde en ”vårdlots” för den enskilda vårdtagaren. Vårdlotsen följde vårdtagaren på sjukhus, i bostaden, på arbetet och på mottagningen. Flödena underlättades med hjälp av ”vårdkedjeledare” som hade rollen av samordnare. I dag förekommer rester av alla dessa modeller som organisatoriska fragment i vården. Rond-, grupp-, kontakt-, case- och parvårdsmodeller används parallellt och blandas. Alla dessa modeller utgår från ett processtänkande vars huvudsakliga syfte är att underlätta flödet mellan avdelningar, mellan kliniker och i vissa fall mellan sjukhus, primärvård samt kommunal vård och omsorg eller det egna hemmet.

Tidiga team Modeller som utgår från team, nätverk och coaching kom till under 1970talet och har under de senaste decennierna funnit sin plats i vårdorganisationer. Ett tidigt exempel på teambildning är åtta team av enbart läkare som bildades på ett av landets universitetssjukhus i början av 1970-talet. Ett annat tidigt exempel på teambildning är den lasarettsanslutna hemsjukvården i Motala under 1970-talet, som var först i landet i sitt slag. Den har sedan dess kommit att utgöra en modell för liknande verksamheter (se Barbro BeckFriis beskrivning i kapitel 2). Dessa multiprofessionella team var föregångare till dagens team i hälso- och sjukvård. De utgjordes av läkare, sjuksköterska och undersköterska. Till dessa team kunde andra yrkeskategorier kopplas, exempelvis fysioterapeuter, tandläkare eller präster. Teamen gavs egen tid för att bli homogena och välfungerande. Teamen utvecklade mål och arbets22

1 Team – inledande reflektioner

metoder och utvärderade sina egna insatser. Arbetstillfredsställelsen i dessa team visade sig vara hög i jämförelse med andra organisationsformer inom slutenvården.

Team och samverkan Team har med tiden blivit en allmän företeelse inom hälso- och sjukvård och ett vedertaget begrepp inom vårdande verksamheter. I många fall har teamen skapats för att underlätta vårdtagares rörelse mellan olika vård givare, något som bottnar i vårdtagares flerdimensionella och mångsidiga behov. En ännu mer central aspekt av teamtanken är ambitionen att åstadkomma samverkan och integrering. Även ”samverkan” har blivit ett etablerat begrepp. Samverkan i olika former är på modet och har i dag ett starkt inflytande på snart sagt varje offentlig organisation. Uttryck som samverkan, samordning och samarbete har i vissa sammanhang blivit honnörsord. Fokuseringen på samverkan tar sig olika uttryck inom vård- och omsorgssektorn. På övergripande nivå har exempelvis sjukhus som tidigare varit fristående organisatoriska enheter slagits samman och bildat sjukhusgrupper. Det kan också handla om ökad samverkan mellan kommuner och om inomorganisatoriskt samarbete mellan enheter och professioner inom en kommun. Samverkan har också påverkat utvecklingen av vårdens minsta organisatoriska enheter, teamen. Teamorganisering betonar en prestigelös horisontell samverkan som kontrast till hierarkiska relationer ”uppifrån och ned”. På så sätt vill verksamheten undvika trögheter mellan olika professioner. Team har även kommit att betraktas som ett viktigt redskap för att underlätta vård och behandling i komplexa miljöer. Team förekommer på alla nivåer i organisationer, från ledningen ned till den operativa verksamheten, och både inom och mellan enheter. Team samlar specialister runt exempelvis patient med problem som kräver olika medarbetares kompetens. Vissa team möts därför i frekventa konstellationer och utgår från en helhetssyn på patienten. Vad teamarbete innebär mer precist är emellertid inte tydligt definierat, vilket framgår av denna antologi. Något som ytterligare ökar komplexiteten i frågan är att det har blivit ”fint” att ha team och attraktivt att vara en del av ett team. Det yttrar sig i att många verksamheter kommit att kombineras med ändelsen © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Johan Berlin & Håkan Sandberg

-team, trots att det kan diskuteras om det verkligen handlar om teamarbete i egentlig mening. Det finns i dag många typer av teamkonstellationer, exempelvis tvärfunktionella, multiprofessionella och multidisciplinära. Ett tvärfunktionellt teams medlemmar hämtas ofta från olika verksamheter och kan röra sig mellan olika funktionella enheter som exempelvis avdelningar, kliniker, sektorer och huvudmän. Medlemmarna i ett multiprofessionellt team hämtas från olika professioner och kompetenser inom en och samma organisation och löser uppgifter tillsammans. Ett multidisciplinärt team har sagts bestå av medlemmar från olika kunskapsområden och från olika organisationer. I den här antologin behandlas även intraprofessionella, interprofessionella och transprofessionella team. Det kan handla om samverkan mellan yrkesgrupper inom (intra) samma profession, mellan (inter) olika professioner eller utan hänsyn till vilken profession teammedlemmen tillhör (trans betyder bortom). Team benämns också efter de uppgifter de utför eller mot den grupp av vårdtagare som de riktar sig till, exempelvis psykiatri-, diabetes-, inkontinens-, palliativa, prehospitala eller sociala stödteam. I en idealiserad bild av team förutsätts att teamets medlemmar alltid samverkar. De gör avkall på individualism och prestige, sätter teamet och patienten/klienten i första rummet och deltar aktivt i teamarbetet. Vinsten av att samverka anses då vara större än kostnaden för att inte samverka. Teamet är dessutom en trygghet där varje medlem anses kunna tillfredsställa sina sociala behov. I den ”vi-känsla” som idealt infinner sig i teamet kan det emellertid finnas tvingande krav på likformighet. Ett inbördes socialt tryck med kontroll kan i förlängningen leda till att enskilda medlemmar protesterar eller hoppar av från teamet. Kravet på att vara ”överens” kan också leda till att man fattar fel beslut eller inte accepterar nya idéer eller avvikande åsikter. I idealteamet samverkar medlemmarna på ett effektivt och friktionsfritt sätt i en ständig strävan att nå maximal måluppfyllelse. Som vi ska se kommer flera av bidragen i den här boken att problematisera den bilden.

Tolv perspektiv I denna bok analyseras teamets olika komponenter och förutsättningar utifrån flera olika perspektiv. Här behandlas bland annat teamets uppkomst 24

1 Team – inledande reflektioner

och livscykel, medlemmarnas förhållande till varandra och ledarskapets betydelse. Här beskrivs både goda effekter av och problem med att organisera i team. Bokens titel, Team i vård, behandling och omsorg, avgränsar antologins område. Fokus ligger på vård- och omsorgsverksamheter i vid mening. De frågor som diskuteras här rör allt från hemsjukvård och kommunal vård och omsorg till primärvård och sjukvård på länsnivå, regional nivå och nationell nivå. De rör såväl offentlig som privat vård och är intressanta ur såväl ett ledningsperspektiv som ett operativt perspektiv. Det rör akutsjukvård, rehabiliterande insatser, socialtjänst och social omsorg. Denna antologi har en bredd också genom att författarna kommer från olika akademiska discipliner, exempelvis medicin, socialpsykologi, folkhälsovetenskap, företagsekonomi, socialt arbete, offentlig förvaltning, vårdpedagogik och vårdvetenskap. Detta bidrar till en bred och omfattande belysning av ämnet. Samtliga kapitel presenterar såväl teoretiska resonemang som slutsatser från empiriska studier i olika former. I några fall ligger tyngdpunkten på teorin, i andra på praxis eller egna erfarenheter av teamarbete. Det skapar möjlighet för läsaren att läsa från början till slut eller från slutet till början, allt efter intresse. I kapitel 2 berättar Barbro Beck-Friis om landets första team i sitt slag, skapat 1976 i Motala. Teamet var unikt och banbrytande. Det bestod av flera professioner som dygnet runt bedrev lasarettsansluten hemsjukvård. Teamet hade tillgång till sjukhusets samtliga resurser och hade mottot ”trygghet och frivillighet” med innebörden att patienter och anhöriga gavs möjlighet att välja vårdform. Detta team tjänade som modell för liknande team i hela landet. Från sin långa erfarenhet ger Beck-Friis exempel på hur komplexa och mångfacetterade problem kan lösas genom att arbeta i palliativa team. I kapitel 3 skriver Anna Dunér om tvärprofessionellt teamarbete vid vårdoch omsorgsplanering inom äldreomsorgen. Att göra tvärprofessionella bedömningar antas medföra att de äldres behov bättre kan tillfredsställas. Kapitlet fokuserar på samarbetet mellan arbetsterapeuter, fysioterapeuter (tidigare sjukgymnaster), biståndshandläggare och sjuksköterskor. I kapitlet konstaterar Dunér att PLIH-teamet (planering i hemmet-teamet) visade en större överlappning mellan de involverade yrkesgruppernas samtalsämnen än de två SPT-teamen (sjukhusplaneringsteamen). I kapitel 4 studerar Ulrica Nylén en familjecentral där medarbetare från © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Johan Berlin & Håkan Sandberg

flera olika organisationer möts för att arbeta i team. Syftet med familjecentralen är att flera olika kompetenser och resurser ska finnas till hands för patientgrupper med komplexa behov. Det innebär samtidigt en utmaning att skapa samverkan mellan de organisationer som är representerade på familjecentralen. Nylén identifierar tre logiker: den professionella logiken, den organisatoriska logiken och teamlogiken, och diskuterar förhållandet mellan dem. Marie Lidskog behandlar i kapitel 5 interprofessionellt lärande. Vård- och omsorgsarbetet involverar många professioner eftersom vårdbehövandes behov sträcker sig utanför en enda professions kompetensområde. Interprofessionell utbildning samlar olika yrkesutövare i gemensamma utbildningsmoment. Lidskog har följt en interprofessionell utbildningsavdelning där olika professioners kunskaper och perspektiv ställts på sin spets. I kapitel 6 beskrivs en studie med fokus på professionell identitet och hot mot denna inom barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet. Författarna Roy Liff och Ewa Wikström drar slutsatsen att multiprofessionella team inte uppenbart producerar ett mer kreativt, innovativt och effektivt teamarbete. Att förstå betydelsen av hotet mot den professionella identiteten är centralt för att teamen ska vara effektiva. Författarna rekommenderar att ledarskapet fokuserar på att bygga goda relationer. De pekar också på betydelsen av en stark ”teamidentitet” för teamets effektivitet. Susanne Kvarnström och Elisabet Cedersund behandlar i kapitel 7 de tvärprofessionella teamens identiteter. De analyserar den så kallade självpresentationens betydelse för konstruktionen av identiteter. Utgångspunkten är att teamets identitet och medlemmarnas självuppfattning formas genom språkliga förhandlingar och positioneringar mellan och inom gruppen och gentemot gruppens omgivning. Hur talar medlemmar om sig själva och om teamet – och har ordvalet någon betydelse? I kapitel 8 behandlar Susanna Bihari Axelsson och Runo Axelsson ledarskap i multidisciplinära rehabiliteringsteam. Författarna lyfter fram att altruism är nödvändigt för att åstadkomma integrering i ett team. Detta ställer speciella krav på ledarskapet under teamens utveckling. Genom att hjälpa medlemmarna i teamen att finna gemensamma värderingar och mål, skapa förtroende och underlätta för teamen att nå sina mål kan en ledare skapa goda förutsättningar för ett interprofessionellt samarbete. I kapitel 9 lyfter Monica Rolfsen in ett perspektiv på teamutveckling 26

1 Team – inledande reflektioner

inom industriell demokrati med exempel från Norge och Sverige. Kapitlet ger en bild av framväxten av självstyrande grupper inom industrin och visar hur sociotekniska tankegångar och olika försök att effektivisera arbetet på olika sätt banat väg för teamtankens utbredning. Johan Berlin fördjupar sig i kapitel 10 i teams inre egenskaper. Han lyfter fram artefakters betydelse för teamets utveckling. Artefakterna – i form av exempelvis utrustning, kläder, handlingsmönster och även medlemmarnas självbild – kommunicerar teamets identitet och har starka symbolvärden. Empiriskt beskrivs erfarenheterna från ett traumateam inom vilket det går att peka ut tre nivåer av artefakter som har en organiserande effekt. I kapitlet lyfts artefakternas potential för att åstadkomma organisering av team. Jan-Inge Lind pekar i kapitel 11 på en möjlig utvecklingsinriktning i form av teambaserade strukturer i vårdsystem. Linds utgångspunkt är att föreställningen att team skulle ha ”en enda” och ”äkta” struktur skymmer teamens potential. Team bör således se olika ut beroende på dess funktion. Författaren använder tre typer av team som exempel: ett operationslag, ett akutteam och ett uppsökande psykosteam. Dessa tre team har var sin organisationsdimension som är anpassad till uppgiften. Utmaningen är sedan att integrera olika team i processer. I kapitel 12 diskuterar Håkan Sandberg ”det godaste teamet”. Sandberg bygger sina resonemang på trettio års forskning om och utveckling av team och hämtar exempel från framför allt psykiatri, habilitering och rehabilitering. Här diskuteras värdet av ett positivt arbetsklimat och av att det också finns utrymme för ”konstruktiva kontroverser”. Sandberg lyfter fram ”Det godaste teamet” som ett ideal, en form av teamarbete som leder till mer än patientnytta. Det bidrar både till medlemmarnas välbefinnande och till individens, teamets och hela organisationens utveckling. I antologins kapitel 13, det näst sista kapitlet, beskriver Eric Carlström ett teams livscykel. Han beskriver hur det nya konceptet ”traumateam” importerades från USA och då rönte stor uppmärksamhet. Men konceptet anpassades inte till svenska förhållanden, och utvecklades dessutom i en riktning som inte uppskattades av alla. Med tiden uppstod ett missnöje som hotade konceptets ursprungliga utformning. Carlström slutsats blir att när organisering i team leder till missnöje samtidigt som nya löftesrika organisationsmodeller presenteras kommer förändringar att ske. I det avslutande kapitel 14 återvänder vi som redaktörer till frågorna © F örfattarna oc h S tudentlitteratur

Johan Berlin & Håkan Sandberg

om vad teamarbete innebär och varför teamarbete förekommer inom vård, behandling och omsorg. När vi försöker finna svar utgår vi från de olika erfarenheter och perspektiv som presenterats i de föregående kapitlen. Vi diskuterar också de framtida förutsättningarna för team som organisationsform.

Redaktörerna Johan Berlin och Håkan Sandberg är båda docenter och väl etablerade forskare, de har publicerat flera vetenskapliga artiklar och böcker inom området team och teamarbete.

Team i vård, behandling och omsorg Erfarenheter och reflektioner Team är populära, inte minst inom vård, behandling och omsorg. Trots att det börjar bli en väl etablerad företeelse tycks team fortfarande stå för förnyelse och nytänkande. Teamarbete har således kommit att få en allt viktigare roll. I denna antologi behandlas frågor som: Varför uppstår team? Vad gör team nödvändiga? Vad är utmärkande för olika typer av team? Vad skapar väl fungerande team? Vilka effekter får teamarbete för verksamheten? Du som läsare bjuds på både kritiska betraktelser, utvecklingsspår och verktyg. Boken vänder sig till studerande och forskare vid högskolor och universitet samt till praktiskt verksamma inom vård-, behandlingsoch omsorgsorganisationer. De olika kapitlen kan läsas fristående och ger var för sig en god bild av teamets funktion.

Team i vård, behandling och omsorg förmedlar en unik insikt och förståelse kring teamarbetes betydelse, funktionssätt och utmaningar baserad på omfattande och mångårig forskning. Boken förtjänar därför att användas inom alla utbildningar på högskolenivå som är inriktade mot vård, behandling och omsorg. Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi

Andra upplagan Art.nr 33396