Svenska GRUNDBOK
Svenska
Andersson • Falk • af Petersens
GRUNDBOK år 6
år 6
GRUNDBOK år 6
Svenska
I Zoom Svenska får eleverna • möta olika textgenrer – noveller, skrönor, dilemmasagor, memoarer, brev, dagböcker, myter, såpor, dramatik och science fiction • tillsammans analysera texter och bilder
6
• läsa, tänka, tala, lyssna och skriva för olika syften och ändamål • arbeta med ord och uttryck, bildanalys, kroppsspråk, källkritik, läsförståelse, skrivkonstens historia och genrebyten • använda och bygga upp sina språkliga färdigheter • öka sin språkliga medvetenhet
ISBN 978-91-622-6767-4
(523-1536-1)
Omslag år 6.indd 1
2011-11-16 13.54
Svenska_ar6_s1_5:Svenska år 6 s 1-5 2011-11-16 13.57 Sida 2
Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Illustrationer Gunilla Kvarnström s. 50, 51, 52, 53, 108, 110, 111 Karin Södergren s. 42–43, 44, 47 Ingrid Flygare s. 11, 19 Henrik Lange s. 130 Peter Bergting s. 112–113, 114, 115, 116 Mei-Li Hoh s. 124 Omslagsllustrationer Ingrid Flygare Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art AB Redaktör: Karin Lönnqvist Bildredaktör: Iréne Berggren
ZOOM SVENSKA, GRUNDBOK ÅR 6 ISBN 978-91-622-6767-4 © 2006 Jill Andersson, Birgitta Falk, Bodil af Petersens och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Fjärde tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Hung Hing Offset Printing Co., Ltd. Kina 2012
Svenska_ar6_s1_5
09-10-19
19.06
Sida 3
VÄLKOMMEN in i Zoom Svenska • • • • • • • • • • • •
Kan man tala utan ord? Hur kan man ha hjälp av en val när man ska skriva en novell? Hur är det att bo på en soptipp? Kan man sugas fast i flygplanstoaletten? Går det att lägga ord i munnen på någon? Vad menas med att falla på eget grepp? Måste man vara gammal och känd för att skriva memoarer? Varifrån kommer ekot? Kan man duscha i rymden? Hur många språk talas det i världen? Kan man ro iland något utan vatten, åror och båt? Hur många ord får plats i ett ordförråd?
Vårt språk är spännande och det finns alltid nya saker att upptäcka och lära sig. I den här boken finns kapitel om noveller, skrönor, dilemmasagor, memoarer, brev, dagböcker, myter, såpor, dramatik, science fiction, bilder, kroppsspråk, källkritik, läsförståelse, ord och uttryck, skrivkonsten och genrebyten. Läs, tänk, samtala, lyssna, fantisera, diskutera, skriv och berätta tillsammans med dina klasskamrater och din lärare. Vi hoppas du kommer att få många trevliga stunder med boken som vi skrivit till dig. Jill Andersson Birgitta Falk Bodil af Petersens
3
Svenska_ar6_s1_5
09-10-19
19.06
Sida 4
lNNEHÅLL Kroppen har tusen språk s. 6 Kroppsspråk; gester, miner, blickar, röster
Mitt livs novell s. 14 Noveller
Skruvade skrönor s. 20 Skrönor och vandringssägner
Det stod i tidningen s. 24 Källkritik och informationssökning
Glädje, mod och hopp s. 32 Läsupplevelser och läsförståelse
Svåra val s. 42 Dilemmasagor och spindelsagor
Ord och inga visor s. 48 Ordspråk, talesätt, metaforer, språk i Sverige
lntressanta människoöden s. 56 Biografier och memoarer
Med vändande post s. 64 Brev och brevskrivning
4
Svenska_ar6_s1_5
09-10-19
19.06
Sida 5
Blanka papper mellan två pärmar s. 72 Dagböcker
Ur fotografens öga s. 80 Bilder
Är grekiska gudar som människor? s. 88 Myter
Såpbubblor och lödder s. 94 Såpor
Spelet kan börja s. 102 Drama och dramatik
Världar av ljus och mörker s. 112 Science fiction
Magiska tecken s. 120 Skrivkonstens utveckling
Olika paket, samma innehåll s. 128 Genrebyten
Nya horisonter s. 134 Skönlitteratur
5
01_Kroppen
09-10-20
06.37
Sida 6
KROPPEN HAR TUSEN SPRÅK Om olika sätt att kommunicera.
Med lätta steg Som en ballong i vinden far hon fram på trottoaren. Man kan se hur det bubblar och porlar inom henne. Hennes armar pendlar lekfullt fram och tillbaka. Hon bär huvudet högt och ansiktet lyser som en sol. Hon ler mot alla hon möter och tycks ha svårt att låta bli att stanna och berätta för vem som helst om det som har hänt.
Med tunga steg Ytterdörren stängs långsamt. Ismael står ett ögonblick som förlamad. Vårkvällen är varm och behaglig, men han känner ändå hur en obehaglig kyla plötsligt sprider sig från nacken och ner längs ryggraden. Med osäkra, trevande steg lämnar han kamratens tomt. Hans nyinköpta skor som på hitvägen fick honom att studsa fram, känns nu som cementklumpar. Han hör inte koltrastens sång från den höga granens topp. Med hängande huvud och böjd rygg ökar han så småningom på sina steg. Hans blick stirrar oseende ner på den lappade och lagade trottoaren. Äntligen rundar han hörnet och ser sin port. Hans ögon grumlas och omvärlden blir vågig. Ismael tar trappan i tre stora kliv och hinner precis in på sitt rum innan de ofrivilliga, men befriande, tårarna kommer.
6
Nä r a nvä n de du d itt k r o pps sp rå k s e n a s t?
01_Kroppen
09-10-20
06.37
Sida 7
• Hur känner sig personerna i texterna? Vad i texterna är det som får dig att förstå det? • Vad tror du kan ha hänt som får dem att känna sig som de gör? • Hur känner sig personerna på bilden? Vad i deras kroppsspråk visar det? • Har du varit med om (eller sett) en situation, där någon med sin kropp tydligt visade hur hon eller han kände sig? • På bilden görs ett tecken med två fingrar. Vad betyder det? Vilka andra budskap kan man förmedla med handen eller fingrarna? • Spela upp situationerna i texterna. Försök att hålla kroppen på passande sätt, röra dig som du tror att personerna i texterna gör, visa med blickar och miner hur de känner sig osv.
7
01_Kroppen
09-10-20
06.37
Sida 8
Vi talar på många olika sätt När vi talar med ord så uttrycker vi oss verbalt. Men det är inte bara det vi säger som visar vad vi tycker och känner. Våra kroppar kan också tala och berätta. Till skillnad från det verbala språket, där vi är medvetna om vad vi säger, så använder vi vårt kroppsspråk utan att vi tänker på det. Om du är sprudlande glad, alldeles rosenrasande, bottenlöst ledsen eller sur som ättika, så kan omgivningen se på ditt kroppsspråk hur du känner dig.
• Hur känner sig personerna på bilderna? • Hur uppfattas de av andra, tror du? • Varför tror du de känner sig som de gör? Vad kan ha hänt? • På vilka olika sätt kan man sitta på en stol? Turas om att visa och föreslå det ni vill förmedla med hjälp av kroppsspråket. • Sättet du rör dig på berättar något om hur du känner dig. Du kan stå, sitta och gå på olika sätt och använda olika gester. När du är arg, glad, självsäker, osäker, nervös, ledsen, likgiltig, rädd eller upprorisk, så uppträder din kropp på olika vis. Välj en känsla i taget och lev dig in i den. Gå omkring med känslan och låt en kamrat gissa hur du känner dig. Bara kroppen får tala – inga ljud och inget prat! • På vilka olika sätt kan man hälsa på varandra? Träna tillsammans i par och försök att komma på så många sätt som möjligt. Kom ihåg – inga ord!
8
01_Kroppen
09-10-20
06.37
Sida 9
Miner och blickar avslöjar I ansiktet har vi mer än femtio muskler. Med dem kan vi visa hur vi mår och hur vi reagerar.
om man syns är ... m misstänksa uttråkad trotsig förvånad trött arg längtansfull besviken ledsen lugn lycklig upprörd sur förälskad mallig busig
t De
• Titta på bilderna. Hur tolkar du de olika ansiktsuttrycken? • Finns det tillfällen när vi inte bör visa hur vi känner oss? Berätta hur du tänker. • Kan man se på någons kroppsspråk om han eller hon talar sanning? I så fall hur? • Det finns ett talesätt som säger att ögonen är själens spegel. Vad menas med det? • Vad kan du visa med ditt ansikte? Välj en känsla och turas om med en kamrat att visa och gissa viken känsla det är. Välj bland orden i cirkeln eller hitta på egna.
9
01_Kroppen
09-10-20
06.37
Sida 10
Rösten – ett användbart verktyg Med din röst kan du uttrycka dig på många olika sätt. Du kan till exempel låta glad, stressad, rädd, modig, överraskad, nöjd, arg eller ömsint. Variationer i tonfall och styrka har stor betydelse för hur det du säger uppfattas. Rösten avslöjar vad du känner och vad du tycker.
• I vissa situationer använder vi rösten som ett ”vapen” för att försöka få igenom vår vilja eller för att försöka utöva makt. Ge exempel. • Kan du minnas någon situation då en röst haft en särskild betydelse för dig? På vilket sätt blev du i så fall påverkad?
10
01_Kroppen
09-10-20
06.37
Sida 11
Variation • Arbeta tillsammans med en kamrat. Det enda ni får säga till varandra är: ”Du är bra.” På hur många olika sätt kan ni säga det? Var uppfinningsrika och försök använda så många olika slags röst- och tonlägen som möjligt. • Kan innebörden bli olika beroende på vilket ord du betonar? Eller med vilken känsla du uttalar orden? Pröva och se. Hitta sedan på egna exempel.
Hur vet du det? Hur vet du det?
Hur vet du det? Hur vet du det ?
• Vi använder dagligen mängder av gester och rörelser för att förmedla olika budskap. Vilket kroppsspråk vi använder beror delvis på vilken kultur vi vuxit upp och lever i, delvis på vilka personliga egenskaper vi har. Försök komma på några exempel som du tror beror på kulturell bakgrund och några som du anser är mer personliga. • Vissa kroppssignaler rår vi inte över själva. Kroppen reagerar utan att vi kan påverka. Några exempel är då vi rodnar eller darrar. Kan du komma på några fler exempel? • Personer som är hörselskadade kommunicerar med hjälp av teckenspråk. Kan du säga något på teckenspråket? • Många hörselskadade kan genom att ”läsa av” andras läppar uppfatta vad som sägs. Arbeta tillsammans med en kamrat. Använd inte rösten – forma bara orden med munnen. Turas om att läsa av varandras läppar. Förstod ni varandra?
kul
se
bio
11
01_Kroppen
09-10-20
06.37
Sida 12
Dubbla budskap Om du säger: ”Vad kul det här var!” samtidigt som du slött kliar dig i nacken och sneglar på klockan så kommer troligtvis ingen att tro på det du säger. När det vi säger med ord inte stämmer överens med det vi säger med kroppen eller rösten, då förmedlar vi dubbla budskap. menar.” ”Jag förstår vad du
”Förlåt, det var inte men ingen.”
”Du får gärna vara med om du vill.”
”Vilken snygg jacka du har.” ”Jag väntar gärna.”
öra bara våga g ”Du skulle !” ll ti ång så där en g
”Åh tack, d et här var p recis vad jag alltid har önskat mig !”
12
”Jag är inte alls sur.”
•
Arbeta tillsammans med en kamrat. Framför ett dubbelt budskap. Hitta på en egen kommentar eller välj någon av dem här ovanför.
•
Hur kan det komma sig att vi ibland förmedlar dubbla budskap?
•
Hur känns det att få ett dubbelt budskap?
•
Vad tycker du man ska säga till en person som förmedlar ett dubbelt budskap?
•
Bör vi undvika att använda oss av dubbla budskap? I så fall när och varför?
01_Kroppen
09-10-20
06.37
Sida 13
lroni Om man medvetet säger motsatsen till vad man egentligen tycker så kallas det att vara ironisk. Man låtsas mena en sak fast man egentligen menar något annat. lycklig! g mig verkligen ja er nn kä ag – Id – Vad trist! – Jag kommer tillbaka om en kvart. – Säkert! – Jag har tvåhundra autografe r av kända fotbollsspelare. – Inte fler? – Idag har Elsa och jag varit gifta i tjugofem år. – Intresseklubben antecknar.
! ordet i frisim g världsrek – Igår slog ja – Och? – Jag har varit hemma hos kungen. – Och påven är min morfar.
• Vad tror du personerna i dialogerna skulle ha sagt om de inte hade svarat ironiskt. • Hur kan du kommentera följande om du vill uttrycka dig ironiskt? 1. – Jag råkade ha sönder en fönsterruta när vi kastade snöboll. –? 2. – Idag är det 29 grader varmt ute! –? 3. – Min lillebror har ramlat och slagit ut båda framtänderna i överkäken. –? • Vad kan det finnas för orsaker till att vi ibland uttrycker oss ironiskt? • Finns det tillfällen när det är olämpligt att vara ironisk? I så fall när? • Finns det risker med att vara ironisk för ofta? Vilka i så fall?
13
02_Novell
09-10-20
06.36
Sida 6
MlTT LlVS NOVELL Vad är en novell? Vad är en roman?
Ka n m a n b li kä r i n å g o n m a n in te kä n n e r? Hu r g ör m a n fö r a tt de n p e r s o n e n s ka upp tä cka det?
l love you Rebeka Bokstäverna var minst tre decimeter höga. Dom var skrivna med svart tuschpenna på den ljusgula väggen i trappuppgången utanför sexornas korridor. Dom lyste emot mig när jag kom uppför trappan tillsammans med Jenny och Caroline. Han kunde inte ens stava mitt namn rätt, idioten. Självklart visste jag vem som hade skrivit det. Jenny och Caroline visste det också. Och alla andra i min klass, och i A och i C. Alla visste. Helst ville jag vända och springa nerför trappan igen. Nerför alla tre trapporna, ut genom skolporten och hem. Säga till mamma att jag hade fått migrän, ont i magen, stukat lillfinger, gula febern, vad som helst. Men det var för sent. Alla hade redan sett de svarta bokstäverna på väggen. Och dom hade sett att jag hade sett. Jenny fnissade. – Kolla, han kan inte ens stava! Fastän det var precis vad jag själv hade tänkt alldeles nyss blev jag sur för att hon sa det. – Och? fräste jag. – Gud, vad gulligt, sade Caroline med sin mest ironiska röst. Tänk, en riktig kärleksförklaring! Det skulle vart Jocke och jag, va. Jenny fnissade igen vid tanken att Jocke skulle göra något så hopplöst töntigt som att skriva I love you, Caroline på väggen i plugget.
14
02_Novell
09-10-20
06.36
Sida 7
Jocke, Steffe och Markus kom alldeles bakom oss i trappan. Jocke räckte fram något till mig. – Här, Rebecka. Du ska väl skriva ett svar? Love you too, baby. Eller? Det var en tuschpenna, en tjock svart. En sekund tänkte jag att alltihop kanske var ett elakt skämt. Att det var Jocke och dom andra killarna som hade skrivit det för att göra bort mig. Men varför skulle dom göra det? Jag är inte lika populär som Caroline, men dom har inget emot mig, vad jag vet. Som tur var ringde det in, så jag slapp svara. Vad är det mest orättvisa en lärare kan göra? Jag vet inte, men det som Eva-Britt gjorde den lektionen ligger nog bra till för Guinness rekordbok. Hon började med att fråga vem av oss som hade klottrat på väggen vid trappan. Ingen svarade förstås. Det var ju ingen i klassen heller. Då frågade hon om någon visste vem som hade gjort det. Ingen svarade. Det angick ju inte henne. – Nehej, sa Eva-Britt. Men någon måste tvätta bort det. Ni vet vad vi har för regler. Den som är skyldig till klottret tar bort det. Det var tyst i klassrummet.
15
02_Novell
09-10-20
06.36
Sida 8
Man hörde bara ett svagt skrap när Caroline filade på en trasig nagel. – Rebecka, sa Eva-Britt. Eftersom du uppenbarligen är inblandad i det här får väl du tvätta bort det. Du kan hämta en hink och borste nere hos vaktis. – Gud, va orättvist, sa Jenny. Hon kan väl inte rå för att ... – Tjafsa inte, sa Eva-Britt. Inte nu, Rebecka, på rasten! Jag hade redan rest mig. Jag visste att det inte var någon större idé att säga emot Eva-Britt när hon var på det humöret. Men att stå där på rasten och skura väggen medan alla tittade på! – Kan jag inte få göra det nu? Jag ligger ändå ett kapitel före i matten. – Gå då, sa Eva-Britt. Men kom tillbaka sa fort du är klar. Jag fick en hink varmt vatten med rengöringsmedel i, en skurborste och en trasa av vaktis. En del av vattnet skvalpade ut över mina skor och byxben när jag bar hinken uppför trapporna. Det blev blöta fläckar här och där på de blankslitna trappstegen. Jag hoppades att Eva-Britt skulle halka på dom och bryta benet. Och han, idioten, med. Han hade i alla fall använt en vattenlöslig penna. Det svarta lossnade och rann som Carolines mascara när Jocke har varit dum mot henne. Jag skrubbade och gned och torkade efter med trasan. Det skulle åtminstone inte bli minsta rest kvar av dom där pinsamma bokstäverna. Jag hade kommit till B:et i Rebeka när jag märkte att det var någon bakom mig. Jag vände mig om. Det var han. Idioten. Martin i 6C. Han stod där och glodde på mig. Jag blev så arg att jag knappt visste vad jag gjorde. Skurtrasan bara flög ur handen på mig och smaskade till honom rakt i ansiktet. – Din jävla idiot! skrek jag. Fattar du inte att du har gjort bort mig för hela skolan? – Förlåt, mumlade han. – ”Förlåt!” tjöt jag. Tror du att det hjälper? Han torkade sig i ansiktet med tröjärmen och plockade upp trasan från golvet. Alldeles lugnt började han gnugga bort B:et från väggen.
16
02_Novell
09-10-20
06.36
Sida 9
– Förresten heter jag inte “Rebeka”, sa jag. Jag heter Rebecka. Med CK. Man kan stava med CC också. Men inte med bara K. Jag fattade inte själv varför jag pladdrade på så där. Jag borde ha gått min väg och lämnat honom med skurgrejorna. Det var ju hans klotter. Men istället tog jag borsten och började skrubba på A:et. En stund var vi tysta. Sen sa han: – Jag skrev det inte för att vara dum mot dig. – Nehej. – Jag skrev det för att jag menar det. I love you. Jag älskar dig, Rebecka. – Lägg av, sa jag. Vi känner inte ens varandra. – Jag brukar titta på dig på skolgården, sa han. När du är med Jenny och Caroline och dom där killarna ni hänger med. Du har ett sånt fint leende. Man blir glad av att se dig. Vad svarar man på sånt? Jag teg och gnuggade hårt med borsten. – Så klart att jag fattar att du inte bryr dig om mig, fortsatte han. Men jag ville i alla fall att du skulle veta. Innan jag försvinner. – Vadå försvinner? kunde jag inte låta bli att fråga. – Vi ska flytta, sa han. I dag är sista dan. Det var därför jag bestämde mig för att göra det. A:et var borta nu och jag flyttade handen med borsten lite åt vänster. På samma gång flyttade Martin sin hand åt höger för att gnida bort det andra E:et. Våra händer möttes och snuddade vid varandra, just där C:et skulle ha varit om han hade kunnat stava. Det varade bara en sekund, innan jag drog undan handen. Men under den där sekunden pirrade det till i mig, i handen och bak i nacken och i mellangärdet. Det var som en elektrisk stöt. Jag kände mig generad, som om han hade kommit på mig med någonting. Men han gnuggade på med trasan som förut. Då hände det allra konstigaste av allt konstigt som hände den dagen. Jag pussade honom på munnen. Eller inte riktigt på munnen, för eftersom han stod vänd mot väggen hamnade pussen liksom i mungipan. Sedan sprang jag. Dörren till korridoren slog igen bakom mig med en smäll. Fem sekunder senare satt jag på min plats bredvid Jenny och rev fram matteboken och räknehäftet snabbt som om det gällde livet.
17
02_Novell
09-10-20
06.36
Sida 10
På eftermiddagen när vi hade engelska och Eva-Britt gick igenom läxan hasade jag upp ena tröjärmen en bit. Med den röda kulspetspennan skrev jag: I love you Martin. Sedan drog jag fort ner armen så Jenny inte skulle se det. av Annika Thor
• Varför ville Rebecka vända och springa hem? • Vad menas med att vara ironisk? • Varför var Caroline ironisk? • Rebecka kände sig orättvist behandlad av sin lärare. Hur skulle du ha gjort om du var Rebecka? • Varför hade Martin skrivit I love you Rebeka på väggen? • Vad gjorde Rebecka som hon själv upplevde som konstigt? • Vad tyckte Rebecka om Martin efter deras möte i trappuppgången? • Beskriv Martin. Hur är han? Vilka egenskaper har han? • Vem är det som berättar om det som hänt? • Hur skulle Martins berättelse se ut? Skriv och berätta.
Novell eller roman? NOVELLER En novell är en kort koncentrerad historia. En novell handlar om en händelse och få personer. Tiden som novellen handlar om kan vara en dag eller några timmar. Novellens avslutning förvånar ofta läsaren.
ROMANER I en roman händer det många viktiga händelser under en längre tid och fler människor brukar vara inblandade. • I love you Rebeka är en novell. På vilka sätt stämmer beskrivningen av vad en novell är överens med innehållet i I love you Rebeka? Ge exempel ur novellen.
18
02_Novell
09-10-20
06.36
Sida 11
Hur är en novell uppbyggd? En novell börjar oftast ganska spännande mitt i en situation. Börja vid stjärtfenans högsta punkt. Sedan kommer ett avsnitt som är lite mindre spännande, då vi får veta lite om berättelsens personer och deras problem. Följ valens stjärtfena ner mot kroppen. Därefter ökar spänningen hela tiden fram till höjdpunkten. Följ valens runda kropp uppåt mot utandningshålet. Sedan lugnar allt ner sig och novellen avslutas. Följ valens huvud nedåt. ur Att skriva för barn, av Ulf Nilsson, Anna Orring m.fl.
• Stämmer valmodellen in på novellen I love you Rebeka? Följ valens kurva från stjärtfenan till munnen. Vad händer vid de olika ställena i novellen?
Tyst tyckande i biomörkret • Lyssna till Cecilia Davidssons novell Tyst tyckande i biomörkret. • Vem är det som berättar? • Vilka handlar novellen om? • Under hur lång tid utspelar sig novellen? • Har författaren något budskap? Vad vill hon få oss att tänka på? • Sista meningen i novellen är: ”Jag sneglade på Magnus och tänkte: Det går fler filmer.” Vad menar hon, tror du? • Stämmer valmodellen in på den här novellen? Förklara. • Stämmer beskrivningen i faktarutan in på novellen? På vilka sätt? • En illustration är en förklarande bild, ett belysande exempel står det i ordlistan. Hur skulle en illustration till novellen Tyst tyckande i biomörkret se ut, tycker du? Rita och måla på ett ritpapper.
19
03_Skronor
09-10-19
19.11
Sida 6
SKRUVADE SKRÖNOR Gå inte på vad som helst!
• Hur stor är egentligen fisken som pojken på bilden fått? • Tror du att berättelserna på sidan 21 är sanna? Motivera ditt svar. • Vad är en skröna?
20
03_Skronor
09-10-19
19.11
Sida 7
Hunden i mikrovågsugnen Tr or du på allt du h ör elle r s e r? Va r för? Va r för in te?
En väninna till min moster hade en gammal dam som granne. Damen hade en liten hund. När hon hade varit ute med den brukade hon noggrant torka av hundens tassar. Om det hade regnat och hundens päls hade blivit våt, satte hon ibland in hunden en stund i ugnen för att den snabbt skulle bli varm och torr. Hon var orolig för att hunden annars skulle bli förkyld. Hunden kom inte till skada eftersom värmen var så låg. På sin 75-årsdag fick damen en mikrovågsugn av sina barn. Hon hade ingen aning om hur mikrovågor fungerade men hon värmde ofta sin mat i den nya ugnen. En dag när hon kom hem från en regnig promenad med hunden, så satte hon in hunden på tork i mikron. När hon efter ett tag öppnade luckan så upptäckte hon till sin förskräckelse att hunden hade exploderat.
Babyn på biltaket En kusin till min granne bor i den lilla staden Ebeltoft i Danmark. Han berättade om en kompis som skulle ta bilen för att åka och handla mat. Han hade med sig sina båda barn, en femårig flicka och en pojke på åtta månader. Medan han spände fast femåringens bälte i baksätet ställde han pojken fastspänd i en bilbarnstol på bilens tak. Sedan satte han sig bakom ratten och körde iväg. Barnet på taket hade han glömt. Efter en stund hörde han ett rasslande ljud från taket. Han funderade över vad det kunde vara och ökade samtidigt farten för att höra om ljudet försvann. Plötsligt kom han ihåg barnet. Han blev då så chockad att han tvärbromsade. Bilstolen, med barnet i, flög fram över bilens motorhuv, tog mark och rutschade ut på vägbanan. Den lilla pojken klarade sig som genom ett under.
21
Svenska GRUNDBOK
Svenska
Andersson • Falk • af Petersens
GRUNDBOK år 6
år 6
GRUNDBOK år 6
Svenska
I Zoom Svenska får eleverna • möta olika textgenrer – noveller, skrönor, dilemmasagor, memoarer, brev, dagböcker, myter, såpor, dramatik och science fiction • tillsammans analysera texter och bilder
6
• läsa, tänka, tala, lyssna och skriva för olika syften och ändamål • arbeta med ord och uttryck, bildanalys, kroppsspråk, källkritik, läsförståelse, skrivkonstens historia och genrebyten • använda och bygga upp sina språkliga färdigheter • öka sin språkliga medvetenhet
ISBN 978-91-622-6767-4
(523-1536-1)
Omslag år 6.indd 1
2011-11-16 13.54