Inledning
Ord som ”brukare” och ”brukarinflytande” används i dag återkommande i diskussioner kring vård, omsorg och socialt arbete. Det talas om brukare som användare eller mottagare av en insats, till exempel brukare vid ett äldreboende. Det talas också om brukare och brukargrupper när det gäller inflytande över den insats – stöd, service och vård – som någon eller några tar emot. Vid en första anblick är brukarbegreppet enkelt, och inte sällan har det lyfts fram som ett modeord eller som något till intet förpliktigande. Till exempel är det i dag vanligt att anslagsutlysningar i socialt arbete innehåller krav på att forskningsprojektet ska ha inslag av brukardelaktighet eller liknande. Ett försök att närmare diskutera brukare och brukarinflytande visar dock att innebörden i dessa begrepp är ganska komplex och berör centrala samhällsföreteelser, som demokrati och medborgarskap. Även i det dagliga praktiska sociala arbetet, vården och omsorgen uppstår oklarheter och frågor när brukares delaktighet i verksamheten betonas. Vilka är brukarna och vad exakt förväntas de ha inflytande över ? Kan, ska och har professionella aktörer rätt att avsäga sig makt och inflytande till förmån för brukare och brukargrupper ? Hur arrangerar man det dagliga arbetet, så att brukare kan ges det inflytande som efterfrågas ? Okunskap om vad som motiverar brukarinflytande och om hur det ska realiseras kan skapa svåra situationer för den enskilde hjälparen, men det kan också innebära att det stöd och den vård som ges blir mindre effektiv. Ett exempel på hur brukarinflytande faktiskt kan vara till nytta för den enskilde ges i en forskningsöversikt gjord av de tre danska 7
Brukarmakt_MB110707.indd 7
2011-07-12 14.37