Skumma hotellgäster Svana och Svante får äntligen följa med Clara Dickens till London. Men de hinner knappt kliva av dubbeldäckaren innan hotelldirektören ber Dickens detektivbyrå om hjälp. Hotellet har nämligen skumma gäster. Nu vill direktören att Clara Dickens och hennes unga medhjälpare tar reda på vad det mystiska paret i rum nummer 22 har i kikaren. Snart upptäcker de att paret verkar spana på en ung tjej som bor på andra sidan gatan. Tänker de råna henne? Kan Dickens detektivbyrå stoppa skurkarna innan det är för sent?
Dickens detektivbyrå är en kul och spännande serie om två modiga barn som blir medhjälpare åt en superskicklig och annorlunda detektiv. www.dickensdetektivbyra.se
www.wahlstroms.se ISBN 978-91-32-16225-1
Martensson_Londonmysteriet.indd 1
2013-04-19 09:50
Dickens detektivbyrĂĽ Glassbilen som fĂśrsvann Stoppa ficktjuvarna! Silverskatten Juvelkuppen Papegojmysteriet Hemlig last Londonmysteriet
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 2
2013-05-03 15:04
Av Suzanne Mortensen Illustrationer: Kristina Grundstrรถm
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 3
2013-05-03 15:04
www.wahlstroms.se www.dickensdetektivbyra.se Text © 2013 Suzanne Mortensen och B. Wahlströms Bokförlag, Forma Books AB Illustrationer © 2013 Kristina Grundström Utgiven 2013 av B. Wahlströms Bokförlag, Forma Books AB Sättning Forma Books Tryck ScandBook AB, Falun 2013 ISBN 978-91-32-16225-1
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 4
2013-05-03 15:04
Till Anders
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 5
2013-05-03 15:04
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 6
2013-05-03 15:04
Innehåll 1. Resfeber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2. Mystiska gäster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 3. Osynliga anteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 4. Förföljda? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 5. Misstänkta kuppmakare . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 6. Intressant fynd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 7. I knipa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 8. Olika spår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 9. Spännande studiebesök . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 10. Fyndiga prylar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 11. Skurkjakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 12. Trubbel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 13. Överraskade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 14. Närmare en lösning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 15. Sömngångare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 16. Lurade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 17. Värsta läget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 18. På brottsplatsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 19. Följ Safir! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 20. Besegrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 7
2013-05-03 15:04
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 8
2013-05-03 15:04
1.
1. Resfeber
Mamma tittade ut över gatan från fönstret i vardagsrummet. ”Clara Dickens brukar aldrig komma för sent. Vad kan ha hänt?” ”Jag vet inte”, sa pappa. ”Det är ingen som svarar på detektivbyrån.” ”Försök med hennes mobil! Det är bråttom. Det skulle vara hemskt om de missade flyget. Svana och Svante har ju räknat dagarna till Londonresan.” Pappa ringde medan mamma sprang ut till tvillingarna som väntade med resväskorna på trottoaren. ”Packade ni ner flygbiljetterna och passen?” ”Snälla mamma”, protesterade Svante. ”Det har du frågat flera gånger.” ”Älskade barn, jag försöker ju bara hjälpa till.” ”Jag ser bilen!” ropade Svana. En grön Morris Minor tutade glatt när den rullade in på uppfarten. Bakom ratten satt en gammal dam i tjusig hatt. Den engelska blodhunden i passagerarsätet krafsade med tassarna på dörren för att komma ut till barnen så fort som möjligt. Clara Dickens hoppade ur och hjälpte till att stuva in bagaget i bakluckan. 9
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 9
2013-05-03 15:04
”Förlåt att jag är sen! Jag var tvungen att tanka och pumpa luft i däcken.” ”Hinner vi i tid till flygplatsen?” frågade Svana. ”Det är klart vi gör. Jag har kört sträckan många gånger så jag vet hur lång tid det tar.” Svana och Svante kramade om sina föräldrar och satte sig i baksätet. ”Ha det så kul i England!” sa pappa. ”Jag är avundsjuk på er! Ring när planet har landat.” ”Det blir tomt hemma”, suckade mamma. ”Jag saknar er redan.” ”Fem dagar går fort”, tröstade pappa. ”Vi kommer att ha fullt upp med detektivbyrån. Jag längtar efter ett riktigt spännande fall.” ”Det räcker om ni tömmer brevlådan, lyssnar av telefonsvararen och vattnar krukväxterna med kallt te”, sa Clara Dickens. ”Klienterna får söka hjälp hos polisen. Kontoret har stängt för semester.” Pappa såg besviken ut. ”Jag har lärt mig många finurliga trick från din handbok för detektiver. Allting kommer att gå bra om du bara ger mig chansen. Vem vet vilka brott som är på gång i Åhus?” ”Gör ingenting utan att höra med mig först”, bad Clara Dickens. ”Det lovar jag! Nu är det bäst att ni kör.” Clara Dickens vred om startnyckeln och tryckte gasen i botten. Stämningen var på topp i bilen. Resan hade börjat! Planet lyfte klockan ett och landade två timmar senare på en jättelik flygplats ett par mil utanför London. Passagerarna fick hämta bagaget från ett rullband i ankomsthallen. Klockan var 10
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 10
2013-05-03 15:04
en timme mindre i England än i Sverige. Tvillingarna ändrade tiden på sina mobiler innan de fortsatte till en disk för att lösa ut spårhunden som hade suttit instängd i en bur i lastutrymmet under flygturen. Safir blev så glad att se sina vänner igen att hon gläfste förtjust och hoppade över disken. Clara Dickens kliade henne bakom öronen och plockade fram ett par citronmuffins ur handväskan. Safir slök kakorna i ett nafs och slickade sig om nosen med sin skära tunga. ”Det blir inget mer, raring. Påsen är tom och du måste tänka på figuren. Spårhundar ska inte ha hängmage.” ”Stopp där!” sa mannen bakom disken när de började gå mot utgången. ”Jag måste se ett intyg från veterinären innan jag kan släppa in hunden i landet.” ”Var så god”, svarade Clara Dickens och räckte över passet. ”Här är beviset på att Safir är frisk och har vaccinerats mot farliga sjukdomar.” ”Det ser bra ut! Trevlig semester i London!” Himlen var full av mörka moln utanför flygplatsen. Vid en hållplats stod en röd tvåvåningsbuss som just skulle köra mot centrum. Clara Dickens köpte biljetter i en automat innan de skyndade ombord på dubbeldäckaren. De bästa platserna längst fram vid det stora fönstret en trappa upp var lediga. Bussen startade och rullade ut på motorvägen. Utsikten var fin men tvillingarna tyckte att det kändes underligt att åka på vänster sida av vägen. De var rädda att bussen skulle krocka. Speciellt när den körde genom korsningar eller rondeller. ”Jag hade svårt för högertrafik när jag flyttade till Sverige”, berättade Clara Dickens. ”Jag brukade knyta en röd rosett runt ratten som minnestrick. Ändå blev det tokigt ibland. Jag vande mig efter ett tag. Det kommer ni också att göra.” 11
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 11
2013-05-03 15:04
”Hur många människor bor det i London?” undrade Svante. ”Omkring tio miljoner”, svarade Clara Dickens. ”Det är lite fler än i Åhus, eller hur?” ”Ja, fler än i hela landet”, sa Svante. ”Vi är bara nio och en halv miljoner svenskar.” Trafiken tätnade ju närmare centrum de kom. Bussen rullade sakta eller stod stilla i långa köer. Tvillingarna roade sig med att räkna upp nöjen som skulle hinnas med under semestern. Clara Dickens fyllde på med ännu fler tips. ”Ni skulle gilla en tur till Lispingtons detektivutrustningsfirma. Det är intressant att se hur tillverkningen går till. Vi kan passa på att handla i butiken också. Det är mycket lättare än att sitta hemma och beställa manicker ur en katalog.” ”Vad kul!” sa Svante. ”Får vi följa med till Brittiska detektivsällskapet?” ”Vill ni det? Vad glad jag blir! Mina kolleger brukar träffas och skryta för varandra om alla knepiga fall de har klarat av. Hälften är säkert påhitt och resten lögn men det är alltid roligt att lyssna på historierna. Vi kan berätta om våra uppdrag i Åhus. Då blir det nog tyst i klubblokalen. Polishuset Scotland Yard är också värt ett besök. Mina gamla pistoler finns i Polismuseet i källaren. De smällde så förskräckligt att jag skänkte bort dem. Safirs öron är känsliga för oväsen.” ”Jag vill åka London Eye”, avbröt Svana. ”Det är världens största pariserhjul. Det har jag läst i en bok.” ”Du kan ta hur många turer du vill”, sa Clara Dickens. ”En gång avslöjade jag en liga som sålde falska biljetter till halva priset utanför ingången. Sen dess är det fritt inträde för mig och mina vänner. Det är en fantastisk utsikt över skyskraporna och floden Themsen där uppifrån.” 12
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 12
2013-05-03 15:04
”Kan vi gå i affärer också?” undrade Svana. ”Var finns det tröjor som det står London på?” ”Varuhuset Harrods säljer allt från synålar till elefanter”, sa Clara Dickens. ”Jag vet inte om de har djungeldjur i lager men de kan säkert ta hem på beställning.” ”Är det sant?” frågade Svante. ”Skulle jag ljuga för er?” ”Jag behöver bara fiskegrejer”, svarade Svante. Svana pekade mot en skylt som visade vägen till Buckingham Palace. ”Bussen kör åt fel håll! Tryck på knappen, vi måste hoppa av annars missar vi slottet!” Clara Dickens blev röd om kinderna. ”Det är en sak jag har glömt att berätta. Drottning Elizabeth har rest till Kina så vi får ta in på slottet en annan gång i stället.” ”Du har ju ett gästrum på Buckingham Palace”, envisades Svana. ”Varför kan vi inte bo där?” ”Slottet är gammalt och slitet. Hantverkarna passar på att renovera när kungafamiljen är bortrest. Se inte så ledsna ut, kära vänner. Jag har bokat in oss på ett jättefint hotell i mitt gamla kvarter. Läget är jättebra och man sover som på moln.” Bussen svängde in på Oxford Street med klädbutiker på bägge sidor av gatan. ”Nu är vi snart framme vid Hotel Sleep Well”, sa Clara Dickens. ”Glöm inget bagage på bussen! Safir, vakna nu! Det är dags att sätta tassarna på Londons gator.” Dubbeldäckaren stannade vid hållplatsen. Dörrarna öppnades med ett pysande ljud. Clara Dickens dansade runt på trottoaren. 13
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 13
2013-05-03 15:04
”Jag älskar dimma och duggregn! Då känner jag mig hemma.” Safir ylade instämmande. Hotellet var stort som ett slott. Innanför ingången fanns en foajé med bekväma fåtöljer och ställ med tidningar från många länder. Damen bakom disken i receptionen hälsade de nyanlända gästerna välkomna och tog hand om deras pass. En bärare följde med i hissen och hjälpte till med bagaget ända över tröskeln. Tvillingarna blev glatt överraskade när de tittade sig omkring. Det var en hel svit med vardagsrum, sovrum, stort badrum, vattenkokare och kylskåp med drycker och godis. Svante slängde sig i soffan med fjärrkontrollen för att undersöka de olika TV-kanalerna. Svana kastade en kudde i huvudet på sin bror. Svante for upp med ett vrål och skyndade sig att ge tillbaka. Safir drogs in i leken och snart var kuddkriget i full gång över hela sviten. Clara Dickens behövde pigga upp sig med en kanna starkt te efter den långa resan. Vattnet hade just kokat upp när telefonen på sängbordet gav ifrån sig en gäll signal. ”Kära vänner, försök vara lite tystare. Jag måste svara.” Tvillingarna flämtade efter luft. Safir satte tänderna i kudden och släpade iväg den till sin korg. ”Vem var det som ringde?” frågade Svana när telefonsamtalet tog slut. ”Hotelldirektören behöver reda ut ett problem med mig omedelbums. Den stackarn lät riktigt orolig.” ”Har vi fått fel rum?” undrade Svante. ”Jag har ingen lust att flytta. Det är jättefint här!” ”Tänk om grannarna har klagat på att vi busade”, sa Svana. 14
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 14
2013-05-03 15:04
”På den korta stunden? Det har jag svårt att tro. Jag fick en bestämd känsla av att hotelldirektören var rädd för att avslöja sitt ärende i telefon. Det är bäst att jag skyndar mig till hans kontor.” ”Får vi följa med?” frågade Svana. ”Naturligtvis, jag går ingenstans utan er. Jag hoppas att hotelldirektören har vett att bjuda på en kopp te för nu är jag verkligen sugen.” Safir tittade förväntansfullt på sin matte. Var det nya äventyr på gång?
15
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 15
2013-05-03 15:04
2. Mystiska gäster Hotelldirektören väntade otåligt i receptionen. Han hade mörkt hår och var klädd i slips och svart kostym. Han visade in besökarna på sitt eleganta kontor och var noga med att stänga dörren. Det stod ett kassaskåp intill skrivbordet. Längs väggarna hängde inramade fotografier av hotellet. Safir bredde ut sig i den enda fåtöljen. Hotelldirektören tittade undrande men protesterade inte utan rullade fram sin skrivbordsstol medan resten av sällskapet trängde ihop sig i soffan. ”Välkommen hit Clara Dickens! Det är inte varje dag vi har en mästerdetektiv bland gästerna. Jag ser att du har kvar Safir.” ”Vi hänger alltid ihop. En detektiv behöver en duktig spårhund för att lyckas med knepiga mysterier. Säg mig, har vi träffats förut?” ”Inte direkt men jag minns mycket väl när Dickens detektivbyrå låg i det här kvarteret. Det var trygga tider. Plötsligt hängde det ett meddelande på dörren om att kontoret hade flyttat till Sverige. Vi var många som saknade dig. Varför flyttade du så långt bort?” ”Det var dags för nya utmaningar i livet. Jag bor i Åhus nu och trivs med det. Språket var inget problem. Min pappa 16
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 16
2013-05-03 15:04
var engelsman men min mamma kom från Sverige. Får jag presentera mina kära medhjälpare Svana och Svante Brodin?” ”Mark Hardy heter jag. Vad trevligt att träffas! Är ni tillräckligt gamla för detektivarbete?” ”Åldern spelar ingen roll”, förklarade Clara Dickens. ”Det är intresset och talangen som räknas.” ”Vi har letat rätt på en stulen glassbil, hittat en försvunnen silverskatt och löst flera andra knepiga fall i Åhus”, sa Svana. ”Du kan ju engelska”, avbröt hotelldirektören. ”Vi läser engelska i skolan och Clara Dickens ger oss extralektioner”, förklarade Svante. ”Verkligen? Jag är imponerad. Det måste vara bra för detektiver med språkkunskaper. Speciellt för dig som har uppdrag över hela världen.” ”Jag talar sju, ja nästan åtta språk”, sa Clara Dickens. ”Jag snappade upp lite kantonesiska när jag löste hundmysteriet i Hongkong.” ”Jag är ledsen att jag störde er mitt i uppackningen”, fortsatte hotelldirektören. ”Får jag bjuda på något från vårt utmärkta kök?” Clara Dickens såg lättad ut. ”En smörgås och en kanna te till mig. Rivna morötter och en skål med vatten till Safir.” ”Du ska få den största kannan vi har”, lovade Mark Hardy. ”Använder du socker, honung eller mjölk till ditt te?” ”Nej, tack. Varför förstöra en perfekt dryck?” Tvillingarna beställde saft och bullar. Hotelldirektören lyfte luren och ringde till köket. Strax fick de in en fullastad bricka. Alltihop smakade underbart gott efter resan. Clara Dickens rörde runt skeden i tekoppen. ”Du lät riktigt orolig i telefon. Vad kan vi hjälpa dig med? 17
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 17
2013-05-03 15:04
Jag måste erkänna att jag börjar bli nyfiken på ditt problem.” ”Först måste jag ställa en fråga. Hur kommer det sig att du har tagit in på mitt hotell? Är ni på hemligt uppdrag? Ni kan tala helt öppet. Allt som sägs stannar mellan dessa väggar.” ”Vi har semester”, sa Clara Dickens. ”Detektiver behöver vila ibland. Hur så?” Mark Hardy sänkte rösten som om han var rädd för osynliga tjuvlyssnare i rummet. ”Vi har skumma gäster på hotellet. Jag fick för mig att du var här för att skugga dem.” Clara Dickens studsade till i soffan. ”Skumma? På vilket sätt?” Safirs öron flög upp i luften som om hon var lika nyfiken på svaret. ”Anne och Henry Brown är ett gift par från Manchester i England. Det är i alla fall vad de påstår. Frun ringde för en månad sen och ville tvunget boka rum nummer 22. Jag förklarade att det var upptaget och erbjöd ett bra alternativ men det dög inte. De föredrog att vänta med beställningen tills rummet blev ledigt. Visst låter det märkligt?” Clara Dickens försökte alltid tänka kritiskt, så även denna gång. ”Det kan finnas en enkel förklaring. Antingen har Browns bott här förut och trivdes med rummet eller så är 22 kanske deras turnummer.” ”Browns finns inte med i vårt kundregister. Det har jag kollat.” ”Då är det något speciellt med rummet”, funderade Clara Dickens. ”Vad kan det vara?” Hotelldirektören skakade på huvudet. ”Ingenting som jag kan se. Det har exakt samma inredning 18
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 18
2013-05-03 15:04
och standard som andra rum i samma prisklass. Det kollade jag noga efter deras beställning.” Tvillingarna började viska med varandra. Sedan plockade de fram pennor och anteckningsböcker. ”Frågade du Browns varför de ville ha rummet?” undrade Svante. ”Det borde jag förstås ha gjort direkt. Nu är det för sent. Browns undviker kontakt både med personalen och de andra gästerna.” Svanas fantasi gick genast igång. ”Gästerna ska kanske hämta hemliga papper eller stöldgods i rummet.” ”Jag synade varenda vrå så det skulle jag ha upptäckt”, svarade hotelldirektören. ”Jag hoppas att min personal inte är inblandad i Browns brott. Det skulle vara illa.” ”Tänker du på någon speciell person?” undrade Clara Dickens. ”Nej, men hotellet har åttio anställda. Det kan ju finnas en brottsling bland dem. Vad vet jag?” ”När kom Browns till hotellet?” undrade Svante. ”För tre dagar sen. De tänker stanna minst en vecka. Kanske ännu längre. Receptionen får nya besked hela tiden. Paret har förbjudit personalen att gå in i rummet. Inte ens jag får sätta min fot över tröskeln. De äter frukost i matsalen. Lunch och middag beställs till rummet. Brickan ska placeras utanför dörren. Städningen måste vänta tills de har lämnat hotellet. Mystiskt, eller hur?” Clara Dickens tömde tekoppen. ”Browns behöver väl lugn och ro. Har ni aldrig haft trötta gäster förut?” Hotelldirektören rynkade pannan. 19
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 19
2013-05-03 15:04
”Varför ska städningen hoppas över? Kan ni begripa det?” ”Det finns gott om lortgrisar på vår jord”, svarade Clara Dickens. ”Jag har träffat flera stycken.” ”Browns är skumma! Be mig inte förklara det närmare. Det är bara en känsla jag har men jag litar på den. I det här yrket blir man människokännare efter ett tag.” ”Då har vi något gemensamt”, svarade Clara Dickens. ”Detektiver är skickliga på att upptäcka skumma filurer men det finns en gyllene regel. Ingen ska dömas på förhand.” ”Jag vill veta vad Browns sysslar med bakom den stängda dörren!” fortsatte Mark Hardy. ”Vad misstänker du?” undrade Clara Dickens. ”Tror du att de vill plundra ditt kassaskåp eller bryta sig in hos sina grannar? Är de fräcka bedragare som tänker smita från notan?” ”Jag har ingen aning men något är på gång. Det är jag säker på. Hotel Sleep Well har ägts av min släkt sen slutet av 1800-talet. Det är vår stolthet. Jag försöker sköta mitt arbete på bästa sätt. Kriminella har inte här att göra. De ska ut så fort som möjligt.” Svana höjde blicken från anteckningsboken. ”Har du pratat med polisen om dina misstankar?” ”Scotland Yard måste hållas utanför till varje pris! Gästerna skulle inte uppskatta patrullerande poliser på hotellet. Inte personalen heller för den delen.” ”Du verkar rädd”, konstaterade Clara Dickens. ”Har du råkat ut för tråkigheter tidigare?” ”För ett par år sen hade vi problem med ficktjuvar som stal plånböcker och klockor från gästerna i restaurangen. Tidningarna skrev om eländet och stamgästerna slutade komma hit under en period. Efter det blev jag väldigt noga med säkerheten på hotellet.” 20
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 20
2013-05-03 15:04
”Hur då?” frågade Svante. ”Jag satte upp övervakningskameror på olika ställen i huset. Personalen skickades på kurs för att bli mer uppmärksamma på brott. Insatserna hjälpte direkt. Snälla, gör mig en tjänst! Ta reda på vad som har lockat hit Anne och Henry Brown!” ”Jag kan kontakta Brittiska detektivsällskapet”, svarade Clara Dickens. Hotelldirektören slog ifrån sig med bägge händerna. ”Aldrig i livet! Detektivsällskapet skickade hit en spanare när ficktjuvarna härjade som värst. Detektiven gjorde mer skada än nytta. Han kunde inte sätta sig ner på en stol utan att somna. Snarkningarna hördes genom tjocka väggar. Jag vägrade betala när räkningen kom.” ”Honom har jag hört talas om”, drog sig Clara Dickens till minnes. ”Jag kan trösta dig med att sjusovaren uteslöts ur föreningen. Det var fler klienter som hade klagat. Du kan inte ha samma otur en gång till.” ”Jag vågar inte chansa”, svarade Mark Hardy. ”Jag litar bara på Dickens detektivbyrå. Nå, vad säger ni om mitt förslag?” ”Mina medhjälpare får bestämma om vi ska åta oss uppdraget. Jag kan inte kräva att de ska arbeta hela semestern. De har en lång lista med roliga saker som de vill göra i London.” Clara Dickens vände sig till tvillingarna. ”Vad tycker ni? Ska vi lösa mysteriet? Ge mig ett ärligt svar. Ja eller nej.”
21
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 21
2013-05-03 15:04
3. Osynliga anteckningar Svana och Svante behövde ingen betänketid. De ville gärna hoppa på fallet. Nöjena skulle säkert hinnas med ändå. Dessutom hade de ju redan skrivit ner viktiga uppgifter i sina anteckningsböcker. ”Har ni?” sa hotelldirektören. ”Boksidorna är ju helt tomma.” ”Vi använder pennor med osynligt bläck så att inga skurkar kan läsa våra hemliga anteckningar”, svarade Svana. ”Där ser du”, log Clara Dickens. ”Jag har världens smartaste medarbetare. Det är inget skryt utan bara fakta.” ”Jag är otroligt tacksam för er hjälp!” sa hotelldirektören. ”Hur mycket kostar det att anlita Dickens detektivbyrå?” ”Jag har tillräckligt med pengar på banken”, svarade Clara Dickens. ”Det känns fint att ställa upp för människor i knipa. Spänningen räcker som belöning för mig.” ”Är dina medarbetare lika rika?” ”Tvillingarna får betalt efter varje avslutat fall. De har inte klagat på lönen ännu.” ”Det är sant”, sa Svana. ”Hur skulle det vara om vi fick bo gratis i sviten?” drog Clara Dickens till med. 22
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 22
2013-05-03 15:04
”Vilket bra förslag!” sa hotelldirektören. ”Passa på och utnyttja hotellets erbjudanden. Våra kockar lagar fantastisk mat. Det finns gym, massageavdelning och simbassäng i källaren. Skönhetssalong också. Både för människor och hundar.” ”Nej tack!” svarade Clara Dickens. ”Jag duger som jag är. Safir också för den delen. Men poolen låter intressant. Simning är nyttigt för hela kroppen. Detektiver måste hålla sig i god form.” ”Jag trodde att du sysslade med kampsport”, sa Mark Hardy. ”Det stämmer! Jag har svart bälte i bengalisk brottning så skurkarna får se upp när jag är i farten. Tvillingarna börjar också bli riktigt skickliga i sporten.” ”Varför finns det skönhetssalong för hundar i källaren?” frågade Svana. ”Våra gäster får gärna ta med sina husdjur till hotellet. Det är inte alla ställen som tillåter det.” Clara Dickens höll på att sätta teet i halsen. ”Vad för slags husdjur? Ormar, spindlar och råttor också?” ”Nej, där går gränsen. Det är nödvändigt att tänka på säkerheten. Det skulle bli skandal om giftormar släpptes lösa på hotellet.” ”Det var skönt att höra”, sa Clara Dickens. ”Safir avskyr kräldjur efter en närkamp med en pytonorm i en indisk djungel.” ”Era undersökningar måste skötas diskret”, förklarade Mark Hardy. ”Gästerna och personalen får inte märka att ni smyger omkring i korridorerna och letar efter ledtrådar. Ryktet kan sprida sig till journalister. Jag vill inte ha fler negativa skriverier om mitt hotell.” ”Lita på oss!” sa Clara Dickens. ”Vi är proffs ända ut i 23
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 23
2013-05-03 15:04
fingerspetsarna! Dickens detektivbyrå löser alla fall. Det är mer än polisen kan skryta med. Mysteriet kommer att vara uppklarat när vi checkar ut från hotellet.” ”Hur länge stannar ni?” ”Till onsdag”, svarade Clara Dickens. ”Det är alldeles för kort tid!” protesterade hotelldirektören. ”Det måste ni genast ändra på.” ”Svana och Svante har bara fått ledigt från skolan i ett par dagar. Jag har inte hjärta att svika mina klienter. Brottslingarna smider säkert planer nu när vi är långt borta från Åhus.” Clara Dickens borstade bort smulor från kjolen. ”Risken finns att dina anställda känner igen mig och undrar vad jag gör på hotellet. Vad svarar du då?” Mark Hardy funderade ett tag. ”Jag säger att du har gått i pension och är på semester i din gamla hemstad med två unga släktingar från Sverige.” ”Finemang!” svarade Clara Dickens. ”Hur tar vi lättast reda på om gästerna är skumma? Kom igen! Gnugga era små grå celler!” Svante blev så ivrig att han tappade pennan i golvet. ”Jag vet! Vi kan kolla om Anne och Henry använder sina riktiga namn eller om de har bluffat sig in på hotellet. Deras pass ligger väl i receptionen? Det gör ju våra.” ”Varför skulle Browns ta med pass till London?” frågade Clara Dickens. ”De är ju från England.” ”Svante är på rätt spår”, sa hotelldirektören. ”Jag minns att Browns lade sina pass på disken. Antingen har de inga körkort eller så ska de fly utomlands när deras skumma planer har gått i lås.” ”Jag har kontakter på Scotland Yard som snabbt kan undersöka om passen är förfalskade”, sa Clara Dickens. 24
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 24
2013-05-03 15:04
Hotelldirektören ställde ner koppen med sådan kraft att det skvätte te över hela bordet. Han torkade bort sörjan med servetten. ”Har ni glömt vad jag sa? Polisen måste hållas utanför. Jag vill inte ha fler skriverier i tidningen.” ”Ta det lugnt!” bad Clara Dickens. ”Jag tänker inte tala om vad informationen ska användas till utan bara be polisen utföra jobbet. Kan du ta kopior av Browns pass till mig?” ”Okej, jag gör det med en gång.” Hotelldirektören for ut från kontoret. En stund senare kom han tillbaka med en bunt papper. ”Var så goda! Jag tog några extrakopior. Det kan vara bra för er att ha.” Detektiverna tittade noga på passfotona. Henry Brown var en blek figur med råttfärgat hår, spetsig näsa och tunn mustasch. Anne Brown hade rött hår, gröna ögon och runda kinder. Båda var 32 år och hörde hemma i Manchester i England. De såg inte särskilt skumma ut men vem visste vad som dolde sig bakom den prydliga ytan? Hotelldirektören undrade om mästerdetektiven kände igen paret från tidigare fall. ”Jag har aldrig sett någon av dem förut. Är det en gammal faxmaskin som står bredvid ditt skrivbord? Fungerar den?” ”Absolut!” Clara Dickens faxade kopiorna av paret Browns pass till Scotland Yard. Numret var inget problem. Det kunde hon utantill. ”Jag har en kontaktperson i polishuset. Mr X är en mycket vänlig man som brukar lägga alla andra ärenden åt sidan när Dickens detektivbyrå behöver hjälp. Låt oss hoppas att det går lika fort den här gången.” 25
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 25
2013-05-03 15:04
Efter en stund ställde Safir sig på bakbenen och klappade faxmaskinen med tassen precis som om hon försökte skynda på svaret. Svana bröt tystnaden i rummet. ”Du sa att Anne och Henry Brown brukar äta frukost i matsalen. Hur dags då?” ”Klockan sju precis när maten har dukats fram”, svarade hotelldirektören. ”Vi sätter oss nära dem i morgon och tjuvlyssnar på deras hemliga planer”, föreslog Svana. ”Inga problem”, svarade Mark Hardy. ”Alla gäster har sina bestämda platser i matsalen. Jag reserverar grannbordet till er. Är det något mer jag kan hjälpa till med?” Svante nickade. ”Jag skulle vilja veta vilka som bor intill rum nummer 22 och när de kom till hotellet. Är det rika människor som har varit här ett par veckor? I så fall kanske Browns tänker bryta sig in hos dem.” ”Det är bäst jag antecknar vad jag ska göra”, sa hotelldirektören och sträckte sig efter papper och penna. Svante passade på att fråga hur gästerna förvarade sina pengar och smycken på hotellet. ”Varje rum har ett värdeskåp. Gästerna låser med koder som de själva väljer. Ert finns till höger om ingången men det har ni kanske inte hunnit upptäcka ännu.” ”Är det lätt att bryta upp skåpen?” undrade Svante. ”Det hoppas jag verkligen inte!” svarade hotelldirektören. ”Lyckligtvis har det aldrig hänt.” ”Skickliga tjuvar är svåra att hålla borta”, kommenterade Clara Dickens. ”Nu blev det fart på faxen!” Hotelldirektören for upp från stolen. 26
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 26
2013-05-03 15:04
”Äsch, det var bara reklam. Jag har tyvärr inte tid att vänta på svaret längre. Arbetet måste skötas.” ”Vi håller kontakt”, sa Clara Dickens. ”Här får du ett kort med våra telefonnummer. Ring så fort Scotland Yard hör av sig om passen eller om du kommer på något mer om paret Brown. En liten detalj kan lösa ett knepigt mysterium. Det har vi varit med om många gånger förut.” Hotelldirektören delade ut sitt kort till detektiverna. ”Ring sent om det behövs. Jag är uppe länge på kvällarna.” ”Kan jag få ett kuvert till kopiorna?” frågade Clara Dickens. ”Det skulle vara hemskt om vi stötte ihop med Browns i korridoren. I så fall undrar de nog varför deras pass är på vift bland gästerna.” Mark Hardy drog fram ett stort kuvert ur skrivbordslådan. ”Jag märker att fallet är i trygga händer. Tack än en gång för att ni ställer upp för Hotel Sleep Well! Det ska jag aldrig glömma.” Clara Dickens gömde passfotona i sin resväska i garderoben så fort de kom in i sviten. Det skulle vara dumt att låta kuvertet ligga framme. Risken fanns att någon i städpersonalen samarbetade med Browns i hemlighet.
27
Mortensen DD7 Londonmysteriet inl.indd 27
2013-05-03 15:04
Skumma hotellgäster Svana och Svante får äntligen följa med Clara Dickens till London. Men de hinner knappt kliva av dubbeldäckaren innan hotelldirektören ber Dickens detektivbyrå om hjälp. Hotellet har nämligen skumma gäster. Nu vill direktören att Clara Dickens och hennes unga medhjälpare tar reda på vad det mystiska paret i rum nummer 22 har i kikaren. Snart upptäcker de att paret verkar spana på en ung tjej som bor på andra sidan gatan. Tänker de råna henne? Kan Dickens detektivbyrå stoppa skurkarna innan det är för sent?
Dickens detektivbyrå är en kul och spännande serie om två modiga barn som blir medhjälpare åt en superskicklig och annorlunda detektiv. www.dickensdetektivbyra.se
www.wahlstroms.se ISBN 978-91-32-16225-1
Martensson_Londonmysteriet.indd 1
2013-04-19 09:50