Medkänslans pedagogik Maria-Pia Gottberg
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 39082 ISBN 978-91-44-11011-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Stefan Berg Printed by Dimograf, Poland 2017
INNEHÅLL
Förord 11 Om författaren 15 Inledning 17
1 Medkänslans pedagogik 21 Känslodockor 24 FN:s barnkonvention 24 Språk och kommunikation 25 Lek, fantasi, inlevelse och kommunikation 25 Du som arbetar i förskolan är ditt eget arbetsredskap 26 Pyramidmodellen 27 Självkännedom, självkänsla och självmedkänsla 28 Empati och medkänsla 29 Ansvarsfull kommunikation 31 Att skapa och bevara goda relationer 32 Problem- och konflikthantering 32 Reflektera tillsammans 34 2 Det främjande förhållningssättet 35 Bekräfta känslor utan att värdera 36 Kommunikation för ett främjande förhållningssätt 40 Inte perfekta men mänskliga förebilder 41 Säg vad du vill 42 Förvänta dig vad du vill 42 Barn är skickliga kommunikatörer 43 © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
3
Innehåll
Kommunikationshinder 44 Att vara upptagen med sin egen tolkning 45 Reflektera tillsammans 48 3 Social kompetens och emotionell kapacitet 49 Social kompetens 49 Anknytningsprocessens inverkan på den sociala kompetensen 51 Mentalisering och social kompetens 52 Emotionell kapacitet 54 Reflektera tillsammans 56 4 Känslor 57 Vad är egentligen en känsla? 57 Vilka känslor har vi och varför? 58 Skam och skuld – känslor vi inte vill kännas vid och inte kan vara utan 59 Psykologin och känslorna 63 Hjärnan och känslorna 64 Det lilla barnet och känslorna 66 Hur känslomässig närhet formar barnets hjärna 67 Spegelneuronerna 71 Amygdalakidnappning 71 Känslor och tillstånd – vad är skillnaden och vad kan vi påverka? 73 Den helande länken 75 Känslor och behov 77 Skillnaden mellan känslor och behov 78 Glad, arg, rädd och ledsen hör till våra grundaffekter 80 Reflektera tillsammans 92 5 Impulskontroll 93 Marshmallowtestet 94 Hur kan vi hjälpa barn till ökad självkontroll? 95 Reflektera tillsammans 99 4
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
Innehåll
6 Stress 101 Negativ stress 101 Positiv stress 102 Återhämtning och skydd mot stress 102 Symtom vid stress 103 Barn och stress 104 Orsaker till stress hos barn 105 Kamp- och flyktreaktioner 105 Hur upptäcker vi stress hos barn? 106 Stress i familjen 106 Stress i förskolan 108 Tre överlevnadssystem – hjälp att identifiera och förebygga stress 109 Hotsystemet 110 Utforskandesystemet 110 Trygghetssystemet 110 Ta hand om egen stress 111 Medkänsla sänker stressnivån 114 Reflektera tillsammans 115 7 Självmedkänsla 117 Vad är självmedkänsla? 118 Skillnaden mellan självkänsla och självmedkänsla 119 Hotsystemet aktiveras av den inre kritikern 119 Att lära barn självmedkänsla 121 Självreflektion 122 8 Dags för ett familjelyft? 123 Föräldrastöd 123 Att möta föräldrar 124 Ansvarsfördelningen mellan förskolan och hemmet 126 Konfliktberedskap 128 Hur kommunicerar vi utan pekpinnar? 129 Involvera föräldrarna i känsloarbetet 130 Reflektera tillsammans 131 © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
5
Innehåll
9 Dockor som pedagogiskt verktyg 133 Hur får vi liv i en docka? 136 Dockans minne 139 Att tänka på när du använder dockor 140 Reflektera tillsammans 141 10 Målsättning 143 Reflektera tillsammans 144 11 Medkänslans pedagogik – metodhandledning 147 Upplägg och metodhandledning 147 Modaliteter 149 Att tänka på inför första passet 149 Ledsen 151 Första mötet 151 Hur känns det att vara ledsen? 152 Känslan i kroppen 153 Vad är en känsla? 155 Språk och medkänsla 156 När jag är ledsen vill jag/vill jag inte 158 Glad 161 Glad i hela kroppen 161 Mer om känslor 163 Spegla känslor 165 Vän med dina känslor 167 Glad på olika sätt 168 Måste vi alltid vara glada? 170 Arg 172 Arg flyttar in 172 Känsloscenen 174 Arga lådan 176 Arga språket 178 Göra förlåt 179 Impulskontroll 181 6
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
Innehåll
Lugn 184 Släppa taget och bli lugn 184 Avslappning 186 Självkänsla 188 Kloka tankar och bra val 189 Naturligt lugn 191 Massage och lugn 193 Rädd 196 Rädsla och mod 196 Rädsla och oro 198 Superhjälten 199 Den rädda filmen 201 Självmedkänsla 203 Okej att vara rädd 204 Sur 207 Veta att du gillar mig ändå 207 Sur som citron 210 Känslozappen 211 Rösten och känslorna 213 Prata om skam 215 Gissa känslan 217 12 Hur går vi vidare? 221 Känslor tillsammans med de yngsta barnen 222 Sätt först på dig själv syrgasmasken innan du hjälper barnet 225 Referenser 227
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
7
INLEDNING
Varje dag försöker jag göra minst en sak som bidrar till visionen att alla barn ska uppleva att de duger och är bra precis som de är och att de ska veta att alla deras känslor är okej. Det är aldrig fel på en känsla men att agera känslo- eller impulsstyrt kan ställa till det ganska rejält. Att förstå och kunna reglera känslor har avgörande betydelse för barns psykiska hälsa och välmående. Förmågorna behövs också för att utveckla medkänsla för och inlevelse i andra människor vilket betonas i för skolans värdegrund. Barn behöver ett språk för att kunna uttrycka sig och kommunicera konstruktivt och det ingår i förskolans uppdrag att stimulera och stötta den utvecklingen. För att uppnå detta behöver barn bekräftelse och närvaro av lyhörda vuxna som speglar och lotsar dem genom alla de känslor som vardagliga händelser väcker. Det utgör själva grunden för det fortsatta lärandet. Utan inre trygghet och balans är det svårt att ta in och lära sig nya saker och svårt att veta hur man ska bete sig. Barn som kan uttrycka sina känslor konstruktivt blir betydligt bättre rustade att möta livets motgångar än barn som inte vet hur de ska handskas med känslorna på ett bra sätt. Vi behöver bekräfta och hjälpa dem att klä sina känslor i ord eftersom det gör det lättare att släppa taget om svåra känslor. Att möta svårigheter av olika slag är en del av att vara människa, och hur gärna vi än vill, kan vi inte skona barn från sorg, rädsla, osäkerhet, smärta och förluster. Känslor som inte uttrycks utan i stället hålls tillbaka riskerar att längre fram i livet orsaka fysisk eller psykisk ohälsa. Vi lever i en tid av stress. Barn blir till genom sina relationer och omges de av stressade vuxna riskerar barnen också att drabbas av stress. Alla barn har inte de sociala och emotionella förebilder de skulle behöva © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
17
Inledning
där hemma för att lära sig att förstå och handskas med känslor. En del barn far rent av illa på hemmaplan och för dem är förskolan extra viktig. Barn behöver närvarande vuxna. Med närvaro menar jag odelad uppmärksamhet och samvaro på barns villkor, men också tid att bara vara och hänga med de vuxna i deras vardagssysslor: handla, laga mat, ta en paus i solen eller gå ut med hunden. En stunds odelad närvaro varje dag minskar barns oro, stress och konflikter i familjen. Det här ligger utanför förskolans ansvarsområde men påverkar hur barnen mår och fungerar i förskolan. En undersökning utförd av Folkhälsomyndigheten1 visar att föräldrar vill erbjudas stöd i sitt föräldraskap av förskolan och skolan. Det ger goda möjligheter att bjuda in föräldrar till samtal, temakvällar och föreläsningar om barns behov av känslomässig vägledning och närvaro. Förskoleåren är de mest utvecklingsintensiva åren under ett barns uppväxt vilket gör att förskolan spelar en avgörande roll i barns utveckling. Den psykiska ohälsan ökar och går nedåt i åldrarna. Det riskerar att leda till att fler unga hamnar i missbruk, kriminalitet och utanförskap vilket är oroväckande och oacceptabelt då vi vet att förebyggande och tidiga insatser gör skillnad. Forskning visar att tidiga insatser motverkar lidande och utanförskap senare i livet, och flera kommuner och landsting har därför börjat inrätta sociala investeringsfonder för att skapa utrymme för det förebyggande arbetet. Det är inte en dag för tidigt! Skandias stiftelse Idéer för livet har genom projektet Utanförskapets pris låtit beräkna vad utanförskapet kostar samhället ekonomiskt. Du kan själv besöka deras webbplats och snabbt ta reda på vad utanförskapet kostar i din kommun.2 Det är siffror som varje politiker och beslutsfattare borde känna till och ha med i sin dagliga agenda. Att arbeta i förskolan är ett mycket viktigt uppdrag. Hur du bemöter barnen och det ni gör tillsammans påverkar barnens liv här och nu men också deras framtid. Du kan göra stor skillnad för barn som inte har det så bra där hemma genom ditt sätt att vara. 1 Folkhälsomyndigheten. Föräldrar spelar roll: Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2014. 2 Skandia – Idéer för livet. Utanförskapets pris. www.utanforskapetspris.se/ (Hämtad 2016-10-27).
18
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
Inledning
Alla barn behöver goda sociala och emotionella förebilder och vissa mer än andra. Målet är barn som kan styra sig själva med hjälp av sina känslor i stället för att agera känslostyrt. En omfattande studie i Nya Zeeland visar att svag impulskontroll i treårsåldern gav försämrad livskvalitet och sämre fysisk och psykisk hälsa.3 Som pedagog vet du säkert redan hur viktigt det är att tidigt stötta barn att handskas med sina känslor, utveckla empati och medkänsla. Det ger lugnare barngrupper och tryggare individer vilket lämnar utrymme för fler pedagogiska initiativ och kreativitet. Medkänslans pedagogik, som den beskrivs här, har utvecklats och prövats fram tillsammans med pedagoger under de senaste tio åren. Från början var den ett tankefrö som har spridit sig i Sverige, Norge, Finland och ytterligare några platser runt om i världen. Här finns förskolor och andra platser där barn finns som låtit känslorna flytta in och ta plats i den dagliga verksamheten. Medkänslans pedagogik hjälper barn att tolka och förstå egna men också andras känslor. Att förstå och tycka om sig själv är första steget mot att förstå och respektera andra. Alltför ofta missar vi det första steget, självkännedom och känslokunskap, när vi försöker lära barn empati, medkänsla och kamratskap. För att fungera som goda förebilder behöver vi börja med oss själva. Kännedom om de egna känslorna, reaktioner vid stress, motstånd och starka känslor hos andra är en förutsättning för att vi i nästa steg ska lära oss att härbärgera egna känslor i mötet med barn eftersom vi påverkas känslomässigt av varandra. Av egen erfarenhet vet jag hur svårt det kan vara i skarpt läge och hur viktigt det därför är med kontinuerlig självreflektion och träning av den egna emotionella kapaciteten. Det är som när du ska flyga och kabinpersonalen demonstrerar hur syrgasmasken fungerar: Sätt först på dig din egen mask innan du hjälper andra. Du kan inte hjälpa andra om du inte först ser till att själv ha syre. Använd gärna metaforen när du läser och reflekterar. Mycket av det du kommer att läsa här berör dig lika mycket som barnen i förskolan. Det mesta är allmänmänskligt. Det finns ingen manual som kan berätta vad vi ska säga och göra för att det ska bli rätt. Med hjälp av lyhördhet, empati och medkänsla erbjuds 3 The Dunedin Multidisciplinary Health & Development Study, DMHDRU. http://dunedinstudy.otago.ac.nz/studies/assessment-phases (Hämtad 2016-10-28).
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
19
Inledning
vi möjligheten att i varje relation, i varje situation söka det som vi tror har positiva effekter. Ibland lyckas vi, ibland blir det tokigt. Det får vi leva med och måste ändå försöka igen och igen. Det är de värda, barnen.
20
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
KAPITEL 2
Det främjande förhållningssättet
En grupp pedagoger har fått i uppgift att reflektera kring situationer som väcker starka känslor. En av pedagogerna berättar om ett barn som inte vill äta sin fisk men gärna smörgås. Pedagogen citerar sig själv: Vid matbordet säger jag: – Du måste smaka fisken innan du får ta smörgåsen. För vi tycker faktiskt att det är viktigt att de äter mat innan de äter smörgås … så de måste göra som vi har bestämt. Det gäller för alla barn. Jag frågar pedagogen vad som skulle hända om du istället säger: – Vad vill du smaka först, fisken eller smörgåsen? Du vet att vi vill att du äter både fisk och smörgås men du får själv välja vad du smakar på först.
När vi gör som vi alltid har gjort får vi samma resultat som vi alltid har fått. Det främjande förhållningssättet fokuserar på det som fungerar och handlar om att ha positiva förväntningar, vara försiktig med negationer samt att ha god framförhållning och flexibilitet i mötet med olika individer. Det handlar mycket om att stötta barn att göra bra val. I exemplet ovan fick pedagogen en påminnelse av handledaren om att för en del barn är upplevelsen av kontroll särskilt viktig. Känslan av att själv kunna välja och påverka sin situation är extra stark hos några av barnen vi möter vilket gör att vi behöver anpassa vår kommunikation för att inte dra igång onödiga konflikter. Det är inte detsamma som att ge efter eller låta barnen bestämma allt. Snarare handlar det om att ge valfrihet inom ramen för det som är viktigt. Att smaka på fisken först eller att smaka på smörgåsen först handlar bara om i vilken ordning saker och ting sker och kanske behöver vi i egenskap av vuxna ibland rannsaka oss själva och våra motiv. Varför © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
35
Maria-Pia Gottberg
är det viktigt att barnen smakar på fisken först? Spelar det någon roll vilken ordning det sker i så länge vi är överens om att det är bra att smaka på all slags mat? För barn med tydliga behov av kontroll och självbestämmande kan ett sådant bemötande förebygga onödiga konflikter. Genom att låta barnet välja mellan två tydliga alternativ kommer vi många gånger runt konflikterna och de utbrott som tvång och onödigt många regler kan leda till. För sett ur barnets perspektiv, varför skulle det vara bättre att smaka på fisken först? Det främjande förhållningssättet är också lösningsinriktat och handlar mer om att ställa kraftfulla frågor än att berätta för andra hur de ska göra. Förhållningssättet innebär också att vi undviker att bedöma och värdera andra. Det handlar om att kunna ge feedback och bekräftelse utan att värdera och kategorisera.
Bekräfta känslor utan att värdera Alla slags känslor är viktiga och en del av livet. Barn som inte tillåts att uttrycka alla slags känslor går miste om livsviktig kunskap. För även om det inte känns så, är det ofta i motgång som vi växer och utvecklas. Eftersom det inte går att komma undan svåra känslor behöver barn få uppleva dem tillsammans med trygga vuxna som hjälper dem att reglera känslorna. Barn som växer upp utan att få utforska och uttrycka hela sitt känslo register kan få svårt att lita på att de duger. Det får konsekvenser för självkänslan och självbilden vilket påverkar kamrat- och framtida kärleksrelationer. Vi behöver därför låta känslorna ta plats och prata om dem. Känslor är inte farliga och en känsla är trots allt bara en känsla. Men visst kan det vara svårt att stå ut med sorg, aggression eller rädsla hos barn. Känslor som uppfattas som jobbiga väcker ofta känslor hos oss själva och det är inte alltid lätt att separera ”mina och dina känslor”. Då är det lätt hänt att i stället försöka släta över, distrahera eller trösta bort känslan. Få människor skulle medvetet säga till ett barn att det du känner är fel eller du får inte känna som du gör. Ändå upplever barn, och vuxna, att deras känslor inte tas på allvar eller ens accepteras. Vuxna kan förväntas ta eget ansvar när de upplever sig begränsade eller förminskade medan barn aldrig kan eller ska göras ansvariga för det vuxna ställer till med. Ställer till med är det rätta uttrycket, eftersom det är just det vi gör när vi inte låter barn äga och uttrycka sina känslor. Det är som att rycka undan 36
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
2 Det främjande förhållningssättet
mattan för den som redan står och vinglar. Starka känslor får oss lätt ur balans och för att återfå balansen behöver vi bekräftelse och acceptans. Bekräftelsen får oss att släppa taget om det svåra. Säkert har du själv upplevt hur befriande det är att verkligen bli sedd och lyssnad på eftersom den starka känslan då klingar av. Plötsligt tänker du klarare, ser saker ur andra perspektiv och kan rent av ta itu med det som var svårt eller kändes omöjligt. Men det är inte alltid så enkelt att bekräfta och acceptera andras känslor, särskilt inte i nära relationer eller när vi själva befinner oss i affekt. Ibland lyckas vi inte för att vi styr av gammal vana vilket gör att vi hellre tystar ned, slätar över eller distraherar bort känslor hos andra, särskilt barns känslor. Många gånger försöker vi rent av skona barn från svåra känslor. Det är förstås inte möjligt hur gärna vi än skulle önska att det vore så. Däremot kan vi stötta dem så att de bättre kan hantera upplevelserna. För att bekräfta känslor utan att värdera dem berättar du vad du har sett och hört utan att uttrycka någon åsikt. Fråga hellre än tolka och visa med ord och handling att du finns där ifall du behövs. – Jag såg att du gick och satte dig bakom dörren. – Jag hör att du snyftar. – Betyder det att du är ledsen? – Vad behöver du nu, är det något jag kan göra?
En modell är inte verkligheten och du behöver anpassa kommunikationen efter barnets ålder, er relation och aktuell situation. Marina berättar om hur det gick till när hon gjorde modellen till sin och kunde integrera den i sitt sätt att möta barnen. Jag ser …
Jag hör …
? ♥
Betyder det att / är du …? Vad behöver du? Hur kan jag hjälpa till?
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
Figur 2.1 Berätta vad du har sett och hört utan att värdera och visa att du finns där.
37
Maria-Pia Gottberg
Fallexempel Samuel
Jag arbetade som vikarie på olika förskolor i kommunen. En morgon kom jag för första gången till en förskola som jag inte tidigare varit på. Eftersom det var utflyktsdag stod de flesta barn redan påklädda utomhus och väntade när tvååriga Samuel kom lite för sent. När föräldern skulle gå kom tårarna. Samuel grät och ville inte skiljas. Jag såg hur den ena pedagogen efter den andra försökte trösta och locka honom med på den spännande utflykten. – Vi ska gå till skogen, där ska vi äta matsäck! – Titta, alla barnen står och väntar! – Mamma kommer snart tillbaka, torka tårarna nu så ska du se vad roligt vi ska ha!
Tårarna fortsatte att rulla över barnets kind. Både mamman och pojken hade det jobbigt när föräldern ändå gick mot grinden. Då gick jag fram och satte mig på huk intill Samuel: – Jag ser att du gråter och jag hör att du längtar efter din mamma. – Jag ser att tårarna rinner och jag förstår att du är ledsen.
När jag hade sagt så ett par tre gånger vände sig pojken mot mig och tog ögonkontakt. Då förstod jag att jag hade nått fram. – Du är ledsen och jag förstår att du vill till din mamma. Där borta står de andra barnen och väntar. Ska vi följa med dem på utflykt? När vi kommer tillbaka kommer din mamma snart och hämtar dig.
Han tittade bort mot de andra barnen. Vände sig om, tog ögonkontakt med mig igen och nickade efter en stund. Lugnad placerade jag Samuel längst bak i ledet där det fanns en vagn och gick själv längst fram dit kollegorna pekade. Äntligen kunde ledet börja röra sig mot skogen! Men vet du, det dröjde inte en minut förrän jag kände ett ryck i ena handen. Där var lille Samuel som ville hålla min hand. Resten av den här dagen höll sig pojken tätt, tätt intill mig. Den här händelsen fick mig att förstå grejen med den här modellen för att bekräfta känslor utan att värdera. Innan hade jag nog gjort precis som de andra pedagogerna, försökt trösta eller distrahera bort känslan.
38
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
2 Det främjande förhållningssättet
Acceptans och bekräftelse gör det lättare att släppa taget om det svåra. Känslan värderas inte utan får vara som den är vilket har en förlösande effekt. När vi möter barns känslor på det sättet lär vi dem flera viktiga saker: – Dina känslor är okej. – Jag litar på att du klarar av att känna det du gör. – Jag står ut med dina känslor. – Jag finns här och du kan lita på mig. – Känslor är något naturligt och en del av livet.
Ju yngre barnet är, desto mer behöver vi tolka och sätta ord på det vi tror att barnet känner. Tillsammans med lite äldre barn kan vi i stället hålla tillbaka tolkningarna för att se om barnen själva kan sätta ord på sina upplevelser. Utöver fysiska behov som mat, sömn och skydd i form av kläder och tak över huvudet har alla barn behov av att känna sig värdefulla, kompetenta och omtyckta. När vi kommunicerar utifrån det främjande förhållningssättet hjälper vi barn att komma i kontakt med och att uttrycka sina behov: Vad behöver du nu? Vi är inte alltid i kontakt med våra behov eller känslor. Bakom varje känsla finns ett behov vilket är det som känslorna ofta kommunicerar. Ett första steg mot att lära sig att förstå sina behov är att kunna skilja mellan känslor och behov. Fallexempel Tim
När femårige Tim är trött eller hungrig blir han grinig, irriterad och ibland aggressiv. Ingenting duger och de andra barnen i lekrummet drar sig undan för att inte få sig en känga eller ett tjuvnyp. – Jag såg att du sparkade efter Saul och hörde att du skrek åt Emma. Betyder det att du är arg eller handlar det om något annat? – Jag har inte gjort något, det var Saul som knuffade mig och Emma tog mitt svärd. Tim viftar med galgen som i hans värld är ett svärd. – Vad behöver du nu, Tim, för att det ska bli lite lugnare och att ni ska kunna ha det roligare tillsammans?
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
39
Maria-Pia Gottberg
– Jag vet väl inte … – Kan det vara så att du är hungrig? – Mmm … – Vad bra för vi ska äta om en liten stund. Om du tror att du kan vänta så håller du ut. Om du känner att det blir för jobbigt kan vi gå ut till Tina i köket och se om du kan få hjälpa till där och kanske få en morot att tugga på före maten. Vad tror du om det? – Jag är jättehungrig, jag vill gå till Tina!
Hunger och trötthet lockar ibland fram våra sämre sidor. För att hjälpa barn att vara i kontakt med sina behov kan vi göra dem uppmärksamma på att den där vaga men olustiga känslan i kroppen kan vara hunger eller trötthet. Men det kan förstås också röra sig om emotionella behov som inte är tillgodosedda, som att inte känna sig omtyckt eller behövd.
Kommunikation för ett främjande förhållningssätt Mycket sägs mellan raderna med kroppsspråket och tonfallet när vi kommunicerar. Om vi med ord säger du får vara arg men du får inte göra vad som helst eller det är okej att vara ledsen men inom oss känner irritation, stress, frustration eller otålighet är det högst troligt att det sipprar ut. Det kan bli förvirrande och otydligt för barnet vilket också urholkar trovärdigheten. Tydlig kommunikation är när det vi säger, gör, känner och tänker uttrycker samma sak. Då är vi i kontakt med våra värderingar och ”kommunicerar från hjärtat”. För att fungera tillsammans med andra behöver vi ibland anpassa oss och stå tillbaka, hålla igen känslor och tankar och låta andra få sin vilja igenom och deras behov tillgodosedda. Det är vi skapta för och det gör oss inte per automatik inkongruenta. Men står vi ofta tillbaka, eller gör avkall på våra värderingar och det vi tycker är viktigt, börjar vi snart att må dåligt, fysiskt eller psykiskt. Vi blir stressade, irriterade, bittra, sura, griniga, aggressiva och kan få värk och sjukdomar. Att ofta göra avkall på de egna behoven och önskningarna kan också innebära att vi sänder ut dubbla budskap. 40
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
2 Det främjande förhållningssättet
När vi ordnar med trevliga aktiviteter för barnen blir det inte alltid som vi har tänkt oss. Någon saboterar leken eller utflykten genom att vara grinig eller bete sig illa. Du eller din kollega blir kanske besviken och irriterad vilket läcker ut till barnen. Likadant sker i familjen när föräldrarnas försök att kompensera stress och otillräcklighet med leksaker och semesterresor väcker frustrationer när barnen inte tycks uppskatta ansträngningarna. Det kan väcka skuld och skam hos barn eftersom de inte förstår att det egentligen handlar om de vuxnas känslor och inte om dem själva. Vi blir besvikna på andra människor ibland, även på barn, och så måste det få vara. I stället för att försöka dölja det kan vi prata med barnen om hur det känns när det händer och att det är en del av att vara människa. Säkert har du gjort avkall på dig själv för att möta andras behov eller för att situationen krävt det och säkert har du själv känt av andras dubbla budskap utan att veta hur du ska tolka situationen. I förskolan finns all anledning att prata med barn om den här otydligheten och hjälpa dem att förstå att det blir så ibland, inte minst för att bygga tillitsfulla relationer så fria från skuld- och skamkänslor som det bara går.
Inte perfekta men mänskliga förebilder Det är inte alltid lätt att hantera egna känslor och impulser, besvikelse och stress och samtidigt försöka vara en bra förebild. Men barn kräver inte perfektion och att vara en bra förebild handlar inte om att vara perfekt. Inget barn skulle må bra av att växa upp bland perfekta vuxna. I stället för att skämmas och tysta ned våra misstag kan vi använda oss av dessa till fällen och se dem som möjligheter att lära något av. När du brister och beter dig på ett sätt som i efterhand inte känns okej, prata om det tillsammans med barnen. Säg att nu blev det tokigt, det här känns inte bra i mig, hur är det för dig? Att skapa ett klimat som möjliggör reflektion, eftertanke och ”rätten att misslyckas” är något av det mest värdefulla vi kan göra i förskolan, både för barnen och för de vuxna som arbetar eller har sina barn där. Det är dags att våga vägra perfektion och lämna plats för the non-perfect generation. Alla barn borde få växa upp fria från de många yttre och inre krav på perfektion som vi i dag omger oss med. Det är som att vi lever med en slags tyst © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
41
Maria-Pia Gottberg
överenskommelse om vad ett perfekt liv är. Den styr hur vi ska se ut, vad vi ska ägna oss åt och hur vi ska marknadsföra oss själva. Även om det inte finns en samstämmig bild av den perfekta människan, frodas olika ideal i olika subkulturer som vi alla är del av på ett eller annat vis. Reflektera kring ideal, krav och självbild tillsammans med barnen. En del barn vill inte visa sina teckningar eftersom de inte tycker att de ritar bra nog jämfört med andra. Andra jämför sina kroppar med varandra eller mäter sina prestationer redan i förskoleåldern. Var kommer det ifrån?
Säg vad du vill Tala om vad du vill ska hända i stället för vad du inte vill ska hända. Det kan verka enkelt och ändå hoppar uttrycken nej, inte, sluta och du får inte lätt ur munnen på oss. Ta hjälp av varandra i arbetslaget, tillsammans är det lättare att ändra på kommunikationen. Be dina kollegor att ge dig ett tecken varje gång de hör dig använda negationer. På så vis blir du snabbt påmind och får syn på din egen kommunikation. Det är bättre att säga gå på trottoaren än spring inte ut i vägen och sitt i soffan är tydligare än hoppa inte upp och ned.
Förvänta dig vad du vill Hur vill du att barnen ska bete sig? Hur behöver du kommunicera för att bidra till det? Vad skulle hända om du enbart fokuserade på det du vill ska hända? Har du inte testat det än, gör det. It’s magic! Ofta fungerar det som bäst när vi föreställer oss det vi vill ska hända i tanken. Ju fler sinnen vi involverar, desto kraftfullare resultat. Se, hör, känn, lukta och smaka dig fram till dina önskade resultat. Önskat resultat är ofta ett bättre ordval än mål eftersom vi alltid får ett resultat medan vi inte alltid kommer i mål. När vi skapar ett medvetet önskat resultat och lever oss in i det med sinnenas hjälp, gör vi det också lättare för hjärnan att upptäcka när det slår in. Prova genom att sluta ögonen, se framför dig det du vill ska hända som om det redan har hänt och använd dina sinnens inre representationer för att se, höra, känna, lukta och kanske rent av smaka på situationen. Det inre representationssystemet är egentligen bara ett mer avancerat uttryck för fantasi och föreställningsförmåga. Se det som din inre filmduk, 42
© F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
2 Det främjande förhållningssättet
din egen radiokanal och dina inre känslospröt. Lek fram de målbilder eller önskade resultat du vill ha, upplev dem och skapa på detta sätt ”minnen av framtiden”. Hjärnan är fantastisk och rätt använd är den ett ovärderligt stöd när vi vill förändra något hos oss själva. Att skapa minnen av framtiden ”lurar” hjärnan att tro att det vi önskar ska hända redan har hänt. Det håller autopiloten i schack eftersom den annars gärna tar dig med i gamla hjulspår. Metoden används flitigt inom idrottsvärlden och så länge du använder den för att påverka dig själv i önskad riktning har du goda chanser att lyckas. Inom fälten mental träning och idrottspsykologi kan du hämta mer information om hur det går till rent praktiskt och vad som händer i hjärnan.
Barn är skickliga kommunikatörer Barn är skickliga kommunikatörer. Har de inte ord eller erfarenhet hittar de ändå sätt att kommunicera budskapet. För att uppfatta barns budskap behöver vi släppa invanda föreställningar om hur saker och ting är eller borde vara. Ursula, som arbetar med drama- och teaterföreställningar om känslor för barn i förskolan, berättar att hennes barnbarn använder plåster som metafor för ledsna känslor: Fallexempel
Under en dramalek i vårt vardagsrum, där en ledsen docka hade gjort illa sig, så hämtade hon genast plåster och ville trösta. I hennes värld är plåster ofta lösningen, det behöver inte vara ett synligt sår, plåster lindrar, oavsett! – Bestemor, kan hon säga, har du mitt plåster med, i fall jag skulle göra illa mig och bli ledsen?
Barn projicerar ofta rädslorna på monster och spöken eller klär modet och styrkan i uttryck som min pappa är starkare än din. Symboler och metaforer, berättelser och sagor väcker känslor och hjälper oss även att bearbeta dem. Ibland behövs det kanske rent av en liten lögn eller överdrift för att få fram ett visst budskap. Så allt som är osant behöver inte vara inkongruent. Just där och just då kan en lögn vara sann för ett litet barn. Tydlig kommunikation kan se ut på många olika sätt. © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur
43
Foto: Stefan Berg
Maria-Pia Gottberg är licensierad Mental tränare och NLP Trainer med universitetsutbildning i drama, litteratur och språk. Hon är verksam i Norden som föreläsare och författare, hon har även utvecklat konceptet Friendy som hjälper barn att sätta ord på och handskas med känslor.
Medkänslans pedagogik Att vara känslo- och impulsstyrd kan vara utmanande och konfliktskapande, både för barnen själva och för de vuxna. Medkänslans pedagogik levandegör förskolans värdegrund och visar hur du på ett lustfyllt sätt lär barn att sätta ord på och handskas med känslor samt utveckla empati och konflikthanteringsförmåga. Författaren tipsar om hur du bekräftar och sätter ord på barns upplevelser och i vilka situationer det är bättre att avleda. En inledande teoretisk del med reflekterande frågeställningar att använda i arbetslaget följs av en praktisk del om att använda medkänslans pedagogik i värdegrundsarbetet för att skapa lugna och trygga grupper. Närvarande lyhörda vuxna får även de tillsammans med barnen möjlighet att utforska, uttrycka och utvecklas i sitt känslospråk.
Art.nr 39082
studentlitteratur.se