9789127442139

ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING

ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING

à  ✼ S à  ✼ S K «C  Û K «C  Û Har du elever som arbetar mycket och gör sitt bästa, men ändå inte når målen? Enligt psykologen Gunilla Carlsson Kendall finns det i varje klass ett antal elever som har svårt med teoretiskt tänkande.

Hon beskriver hur det kan yttra sig i skolsituationer och ger också konkreta tips på hur du kan stödja elever med svag teoretisk begåvning på bästa sätt.

Boken kan mycket väl användas som diskussionsunderlag i ett arbetslag men du kan också använda den till att fundera över sådant du själv möter i din egen undervisning.

ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING

Gunilla Carlsson Kendall

LÄRPOCKET

✼ ♥ « ❞ ✼ ♥ « ❞ BCP Q ABCP Q Gunilla Carlsson Kendall

S  ä J S  ä J L ❞ ß❤ L ❞ ß❤ Ü✼K❞C Ü✼J❞C ❤« Q ❤ Q«K Författaren Gunilla Carlsson Kendall är legitimerad psykolog med lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter. Hon arbetar även med utbildning och handledning av psykologer och pedagoger. Gunilla har också skrivit boken ”Förstå och arbeta med ADHD” i serien Lärpocket.

För mer information om Lärpocket se www.nok.se

ISBN 978-91-27-44213-9

9 789127 442139

Svaga elever omslag.indd 1

2015-07-08 11:08

Elever med svag_inlagaAnita.indd 1

2015-07-08 11:02

INNEHÅLL Inledning 4 Intelligens – kan vi prata om det? 6 Vad menas med intelligens? 8 Hur kan svårigheterna se ut i olika åldrar? 21 Varför är det viktigt att uppmärksamma elever som har svårt med teoretiskt tänkande? 26 Olika svårigheter i kombination 30 Prata om det! 40 Att tänka på i undervisningen 51 Slutord 61

Elever med svag_inlagaAnita.indd 3

2015-07-08 11:02

Inledning

Den här boken handlar om teoretisk intelligens och hur det hänger ihop med lärande. Intelligens är ett sätt att beskriva en mänsklig förmåga. Den kanske inte är den allra viktigaste, men den spelar stor roll när vi ska lära oss nya saker.

Under 10 års tid har jag i olika sammanhang föreläst om variationen i förmågan att förstå och tänka teoretiskt med särskilt fokus på de elever som har svårt att hänga med i skolan. Ju högre upp i årskurserna de kommer desto svårare blir det ofta för dem att nå målen.

Många lärare berättar att de har elever som arbetar mycket och gör sitt bästa, men ändå inte når målen. De här eleverna har inte så stora svårigheter så att de har en intellektuell funktionsnedsättning utan hör till den vanliga elevgruppen. Det finns inte riktigt något bra ord eller begrepp för den här gruppen och det speglar svårigheten att prata om det. I boken vill jag lyfta och beskriva förmågan att tänka teoretiskt och vad svårigheter av detta slag kan innebära.

Jag kommer också att ge förslag på vad man kan tänka på som pedagog för att stödja dessa elever. På olika ställen i boken kommer du att möta frågor att reflektera över.

4

Elever med svag_inlagaAnita.indd 4

2015-07-08 11:02

Boken kan mycket väl användas som diskussionsunderlag i ett arbetslag men du kan också använda den till att fundera över sådant du möter i din egen undervisning.

Jag vet att många pedagoger har erfarenheter som de kan plocka fram och använda. Tyst kunskap som bara finns där och som vi inte kan säga när vi lärde oss.

Fördelen med att diskutera och dela konkreta erfarenheter med varandra i arbetslaget är att man får tillgång till många fler idéer än bara de man själv har.

Jag hoppas att den här boken ska hjälpa dig att få syn på problemet – och lösningarna.

Lycka till!

Gunilla Carlsson Kendall

5

Elever med svag_inlagaAnita.indd 5

2015-07-08 11:02

Intelligens – kan vi prata om det?

Utgångspunkten för skolans målstyrning är att alla elever ska nå målen som satts upp. Dessutom ska alla göra det under samma tidsrymd. Vissa elever kommer förstås att nå målen snabbare och med bättre resultat, men utgångspunkten är att alla ska nå dem. Men vad händer med de som inte gör det? För att dessa elever ska få hjälp på rätt sätt är det viktigt att vi kan identifiera vad svårigheterna beror på. Finns det svårigheter som vi inte kan tala om är risken stor att eleverna inte får de insatser de skulle behöva.

Alla har inte samma förutsättningar från början – men alla måste få möjlighet att utvecklas så bra som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Av skollagen framgår att detta är målet för grundskolan. Det är en bra utgångspunkt men däremot är det inte någon lätt uppgift för den enskilda läraren att hitta ett sätt att genomföra detta, särskilt inte om utgångspunkten är att alla är mer lika än de faktiskt är.

Det finns en stor variation i förmågan att tänka abstrakt och teoretiskt som påverkar hur lätt och snabbt 6

Elever med svag_inlagaAnita.indd 6

2015-07-08 11:02

man tar till sig kunskap. Viktigt är att professionella människor som möter elever med olika kognitiva förutsättningar också kan prata om de svårigheter de ser.

Alla elever ska få samma möjligheter att utveckla sin fulla potential, och för att detta ska vara möjligt måste vi också se att alla individer har olika förutsättningar.

Möjligen ligger ”felet” i de förväntningar vi har på elevernas förutsättningar?

Den här variationen har alltid funnits, och är vare sig ny eller ovanlig. Elever som har svårt med teoretiskt tänkande – med eller utan andra funktionsnedsättningar – uppmärksammas dock inte för dessa svårigheter i den utsträckning som de skulle behöva.

Ofta har vi i skolan svårt att prata om denna olikhet även om många pedagoger är medvetna om att den spelar stor roll vid inlärning. Det vi har svårt att prata om har vi också svårt att möta på ett bra sätt.

För att skapa en likvärdig skola är det viktigt att göra olika insatser för olika individer.

???

7

Elever med svag_inlagaAnita.indd 7

2015-07-08 11:02

Vad menas med intelligens?

Intelligens brukar beskrivas som en generell mental kapacitet och handlar om förmågan att resonera, planera, tänka ut lösningar och kombinera fakta. Denna övergripande kapacitet för problemlösning påverkar förmågan att lära nytt. Begreppet är inte lätt att definiera och avgränsa och har därmed kritiserats en hel del.

James R Flynn skriver i boken What is Intelligence?

(2007) att ”den enda anledningen till att vi kan undvara ett tydligare koncept är att vi alla har ett otydligt begrepp i åtanke"(min översättning). Vi har alla en bild av vad intelligens är som vi laborerar med och därför är det meningsfullt att prata om det.

Intelligens är kanske ett svårfångat begrepp när vi ska förklara det på ett vetenskapligt sätt men i vardagen är detta en företeelse som vi alla känner till och förhåller oss till. Den är långt ifrån den enda viktiga förmågan men den påverkar elevers möjligheter att lyckas i en skola som ställer höga krav på teoretisk inlärning. Elever som har svårare med teoretiskt tänkande har en långsam inlärningstakt som påverkar de allra flesta ämnena, även de praktiska. För att få bra betyg i praktiska ämnen behöver man ofta också prestera teoretiskt.Intelligens är 8

Elever med svag_inlagaAnita.indd 8

2015-07-08 11:02

ett laddat begrepp som har många vardagliga omskrivningar och beskrivs med olika uttryck. Om det var en betydelselös företeelse så skulle det inte vara på det sättet.

Hur mäter man intelligens?

Ett intelligenstest består av en samling av olika typer av uppgifter. Wechlser-skalorna: WPPSI, WISC och WAIS, är de test som oftast används i Sverige. De tre testen riktar sig till olika åldersgrupper.

WISC är det test som används för elever i skolåldern och som många pedagoger har hört talas om. Testet består av tio ordinarie deltest och fem extratest som används vid behov. Några testuppgifter är verbala och belyser ordförståelse eller kunskap om olika företeelser medan andra består av icke-verbala uppgifter där man exempelvis ska tolka mönster eller hitta samband mellan olika bilder. Man kan inte mäta intelligens direkt. Det man ser är yttre manifestationer av det vi kallar intelligens. Man mäter inte heller alla aspekter av intelligens även om det är många test med olika typer av uppgifter.

Det är mer som ett stickprov.

Intelligenskvot Testen provas på ett statistiskt urval så att resultaten ska vara representativa för åldersgruppen. Det genomsnittliga resultatet för åldern ges värdet IK (intelligenskvot) 100.

9

Elever med svag_inlagaAnita.indd 9

2015-07-08 11:02

Resultatet av en intelligenstestning kan aldrig vara en exakt siffra eftersom det är en sammanvägning och beräkning av en individs prestation i en viss situation.

Det man med säkerhet kan säga är att en individs resultat ligger inom ett visst område. En individs resultat är inte alltid detsamma som en individs förmåga att lösa uppgifterna. Resultatet påverkas till exempel av om den som svarar på frågorna är motiverad eller har lätt att ge upp. Det måste man som psykolog väga in, innan man kommer fram till vad resultatet betyder.

När psykologer redovisar resultatet väljer de ofta att göra det genom att hänvisa till hur resultaten ser ut i jämförelse med genomsnittet i befolkningen.

Trots sina begränsningar vet vi att det som mäts har ett starkt samband med framgång i skolan. Det finns dock inte samma starka samband mellan resultaten på test och framgång i arbetslivet. Där är det många andra faktorer som också spelar roll. Eleverna som denna bok handlar om får resultat som skulle beskrivas som ”lågt inom det normala området”.

Resultatet på intelligenstestet ligger mellan en och två standardavvikelser från genomsnittet det vill säga ungefär mellan IK 70 och 85. Statistiskt sett skulle knappt 14 % av befolkningen falla inom det intervallet. Det innebär ungefär 3 elever i varje klass. Hur många i denna grupp av befolkningen som har eller har haft stora svårigheter under skoltiden är det svårt att uttala sig om. Det här är ett område som det inte forskats särskilt mycket om.

10

Elever med svag_inlagaAnita.indd 10

2015-07-08 11:02

Normalfördelningskurvan – variationen i en befolkning Vi följer barns längd- och viktutveckling och kurvan som barnet följer är en normalfördelningskurva. Om barnets utveckling plötsligt börjar avvika mycket från den plats i kurvan som den tidigare haft, så kommer BVC-sköterskan att reagera.

Om vi till exempel mäter längd hos alla individer i en viss ålder i det här landet så kommer de olika mätvärdena att skapa en normalfördelningskurva. De flesta av oss finns i något slags medelområde och sedan blir det färre och färre individer i de extrema ändarna av kontinuumet. Under 140 cm och över 220 cm finns det inte så många personer. På samma sätt kan vi se denna variation när vi undersöker teoretisk intelligens.

11

Elever med svag_inlagaAnita.indd 11

2015-07-08 11:03

Vi anpassar kravnivån efter normalfördelningen i många sammanhang. Hur ser till exempel butiksinredningen i livsmedelsaffärer ut? Hur höga är hyllorna och hur djupa är frysdiskarna? Är du av medellängd har du troligtvis aldrig tänkt på det, men är du kort som jag (155 cm) så kan du aldrig handla utan att be någon om hjälp.

Var ligger kravnivån i skolan? Hur länge ska man kunna sitta stilla och koncentrera sig innan man får en rast och hur snabbt ska man kunna lära sig saker?

Troligtvis är kravnivån anpassad efter genomsnittet, eftersom vi tänker oss att alla elever ska kunna arbeta på ungefär samma nivå. Många pedagoger vittnar om svårigheten att anpassa undervisningen så den passar alla – för en del går det för långsamt fram och för en del går det alldeles för snabbt.

DISKUTERA: Vilka krav ställer jag i min undervisning som kan vara svåra för elever med svag teoretisk begåvning att klara självständigt? Hur skulle jag kunna anpassa min undervisning och underlätta för dessa elever?

12

Elever med svag_inlagaAnita.indd 12

2015-07-08 11:03

Elever med svag_inlagaAnita.indd 13

2015-07-08 11:03

ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING

ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING

à  ✼ S à  ✼ S K «C  Û K «C  Û Har du elever som arbetar mycket och gör sitt bästa, men ändå inte når målen? Enligt psykologen Gunilla Carlsson Kendall finns det i varje klass ett antal elever som har svårt med teoretiskt tänkande.

Hon beskriver hur det kan yttra sig i skolsituationer och ger också konkreta tips på hur du kan stödja elever med svag teoretisk begåvning på bästa sätt.

Boken kan mycket väl användas som diskussionsunderlag i ett arbetslag men du kan också använda den till att fundera över sådant du själv möter i din egen undervisning.

ELEVER MED SVAG TEORETISK BEGÅVNING

Gunilla Carlsson Kendall

LÄRPOCKET

✼ ♥ « ❞ ✼ ♥ « ❞ BCP Q ABCP Q Gunilla Carlsson Kendall

S  ä J S  ä J L ❞ ß❤ L ❞ ß❤ Ü✼K❞C Ü✼J❞C ❤« Q ❤ Q«K Författaren Gunilla Carlsson Kendall är legitimerad psykolog med lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter. Hon arbetar även med utbildning och handledning av psykologer och pedagoger. Gunilla har också skrivit boken ”Förstå och arbeta med ADHD” i serien Lärpocket.

För mer information om Lärpocket se www.nok.se

ISBN 978-91-27-44213-9

9 789127 442139

Svaga elever omslag.indd 1

2015-07-08 11:08