Välkommen till lärarhandledningen för Läs och diskutera! Läs och diskutera! ger eleverna färdighetsträning i läsning samtidigt som de får möjlighet att diskutera och studera viktiga värdegrunds- och hållbarhetsfrågor. Dessutom finns möjligheten att arbeta i ämnesövergripande teman, något som många lärare uppskattar men har svårt att få till. Den här handledningen är till för dig, så att du som pedagog, tillsammans med dina elever och kollegor, ska kunna få ut mesta möjliga av läromedlet Läs och diskutera! Varje novell i elevboken har ett eget kapitel här i handledningen. Varje kapitel är i sin tur indelat efter de ämnen som novellen berör, utöver svenskan. I den inledande delen som följer nedan hittar du bokens kopplingar till gällande styrdokument. Här hittar du även en rad fakta och övergripande tips och idéer på hur man kan arbeta med just värdegrundsfrågor och frågor som rör hållbar utveckling. Eftersom läromedlet handlar om läsning finns också beskrivningar av olika strategier och metoder för hur du på ett effektivt och varierat sätt kan träna läsförståelse med dina elever.
Utgångspunkter i skapandet av Läs och diskutera! •• Att erbjuda nya och inspirerande texter samt nytänkande övningar för utvecklad
läsförståelse! •• Att ha en god förankring i aktuella styrdokument gällande värdegrunds- och
hållbarhetsfrågor! •• Att ge eleverna en meningsfull läsupplevelse med ett tilltalande innehåll som
berör och känns aktuellt! •• Att göra det möjligt att arbeta ämnesintegrerat inom olika teman där svenskan
knyts samman med skolans övergripande uppdrag och andra ämnens centrala innehåll och kunskapskrav!
Mycket nöje och lycka till! Erik Sandberg Författare
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
2
Innehållsförteckning Huvudrubrikernas sidhänvisningar är länkade, klicka på sidnumret. Välkommen till lärarhandledningen för Läs och diskutera! 2
Skytrain One – Innehållsförteckning 161
Innehållsförteckning 3
Historia 172
Läs och diskutera! och Lgr 11 4
Geografi 174
Svenska 161
Biologi 178
Läromedlets innehåll – tanken bakom 6
Musik 182
Läsning och strategier för läsförståelse 9 Att undervisa om normer och värderingar 13
Sälen, björnen och kräftan – Innehållsförteckning 186
Värdegrundsarbete och diskussioner 15
Svenska 187
Olika arbetssätt 17
Historia 197
Att undervisa för en hållbar utveckling 21
Geografi 199 Religion 203
Användbara ord och begrepp, samt faktablad 27
Idrott och hälsa 206 Musik 208
Ur funktion – Innehållsförteckning 44
Kodad framtid – Innehållsförteckning 213
Svenska 45
Svenska 213
Samhällskunskap 58
Religion 223
Matematik 61
Samhällskunskap 226
Bild 64
Biologi 228
Idrott och hälsa 66 Hermelinerna – Innehållsförteckning
Matematik 230
72
Tro, hopp och rädsla – Innehållsförteckning 234
Svenska 73 Samhällskunskap 89
Svenska 235
Historia 92
Samhällskunskap 244
Biologi 94
Religion 246
Bild 97
Geografi 248
Vatten över huvud taget – Innehållsförteckning 103
Historia 252
Svenska 104
Bild 254
Geografi 119
Källor och hänvisningar 258
Hem- och konsumentkunskap 123
Matriser för bedömning och för det formativa samtalet 259
Matematik 126 Idrott och hälsa 129 Tonårsvulkanen – Innehållsförteckning
134
Svenska 135 Geografi 147 Samhällskunskap 150 Hem- och konsumentkunskap 154 Idrott och hälsa 156
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
3
Läs och diskutera! och Lgr 11 Läs och diskutera! har som ambition att vara både aktuell och nytänkande. I skapandet av elevboken och lärarhandledningen har utgångspunkten därför varit att studera och ta fasta på Skolverkets senaste rekommendationer och skrivelser, samt de formuleringar och skrivelser som finns i 2011 års läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Ämnet svenska och dess centrala innehåll och kunskapskrav kan sägas utgöra bokens stomme, men stor vikt har även lagts vid skolans övergripande mål för värdegrundsarbete, hållbar utveckling och elevers sociala utveckling.
Om kursplanen för ämnet svenska Läromedlet består av åtta noveller, alla med tillhörande diskussionsfrågor både före och efter själva läsningen. Siktet är framför allt inställt på att utveckla den ämnesspecifika förmågan i svenska som handlar om att ”läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften”. I kunskapskraven för svenska åk 9 konkretiseras förmågan i följande delkrav: Läsning – Eleven ska kunna läsa med flyt samt välja och använda olika lässtrategier. Läsförståelse – Eleven ska kunna sammanfatta texter med relevanta kopplingar till tidsaspekter och orsakssamband. Att tolka – Eleven ska kunna tolka och föra resonemang om budskap i texter utifrån egna erfarenheter, livs- och omvärldsfrågor. Läs och diskutera! kan dock användas till att utveckla mycket mer än bara läsning och läsförståelse. Genom de övningar och ”arbeta vidare-uppgifter” som läromedlet och lärarhandledningen innehåller får eleverna också träning i att utveckla förmågorna som handlar om att ”formulera sig och kommunicera i tal och skrift” och att ”anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang”.
Om värdegrundsarbete Läs och diskutera! innehåller noveller vars handling kan användas som en språngbräda in i diskussioner om värdegrundsarbete, ett av skolans övergripande uppdrag. Om skolans mål och riktlinjer gällande just värdegrund, normer och värden står bland annat skrivet: •• ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” (Lgr 11, del 1) •• ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” (Lgr 11, del 1) •• ”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge
utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.” (Lgr 11, del 1) Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
4
•• ”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.” (Lgr 11, del 2) Vidare, om förståelse, tolerans och vikten av diskussion står dessutom skrivet: •• ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. […] Ingen
ska i skolan utsättas för diskriminering […] eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” (Lgr 11, del 1) Skolans mål är att varje elev •• ”kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, •• respekterar andra människors egenvärde, •• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor, •• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen, •• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.”
(Lgr 11, del 2.1) De ovan nämnda citaten hämtade ur Lgr 11 har legat till grund för utformningen av såväl elevbokens texter och diskussionsfrågor som lärarhandledningen. Läs och diskutera! tar särskilt fasta på just ”kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”, men då återstår givetvis frågan: hur ska lärare leva upp till och åstadkomma alla dessa mål? Hur börjar man? På sidan 13 och framåt kan du läsa om flera tänkvärda tillvägagångssätt och tips för att arbeta med värdegrundsfrågor.
Om hållbar utveckling Som tidigare nämnts är det novellernas teman och handling som utgör verktyget och ingången för att diskutera och arbeta vidare. Ett par av novellerna har en handling, eller kretsar kring ett tema, som kan användas som utgångspunkt för att inleda diskussioner som rör hållbar utveckling, och däribland miljöfrågor. Vad gäller miljö, hållbar utveckling och hållbarhetsfrågor står skrivet i Lgr 11: •• ”Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” (Lgr 11, del 1) •• ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva
direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” (Lgr 11, del 1)
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
5
Skolans mål och ansvar (med avseende på miljö och hållbar utveckling) är att varje elev efter genomgången grundskola •• ”kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter
grundade på kunskaper och etiska överväganden, •• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter
i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, •• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och
demokratiska värderingar i skolan och i samhället, •• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, •• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan,
miljön och samhället.” (Lgr 11, del 2.2) De här skrivelserna har legat till grund för utformandet av de diskussionsuppgifter och lektionsplaneringar som rör hållbar utveckling. Mer om begreppet hållbar utveckling och konkreta tips och idéer om hur man kan arbeta med hållbarhetsfrågor hittar du på sidan 21 och framåt.
Läromedlets innehåll – tanken bakom För att lättare locka alla elever till läsning är det av stor vikt att texterna är lätta att relatera till och att eleverna blir berörda. För att åstadkomma detta, och för att möta ambitionen att vara ett läromedel som ligger rätt i tiden, har novellerna en handling som ungdomar enkelt kan relatera till; relationer, kärlek, internet, normer, alkohol, vem är jag? m.m. Dessutom är alla huvudpersoner själva ungdomar i tonåren, alltså lika gamla som elever i åk 7–9 eller tidigt gymnasium. Det ska dock nämnas att ett par texter har en handling som på många sätt visar en betydligt tuffare verklighet än vad barn och ungdomar generellt sett har här i Sverige. Detta för att också visa eleverna världen så som den faktiskt ser ut på många platser idag, samt för att på ett pedagogiskt sätt möjliggöra diskussioner om t.ex. hållbarhetsfrågor, mänskliga rättigheter, demokrati och olika missförhållanden i världen. Tanken med detta är också att eleverna då och då ska ställas inför frågan vad de själva har för roll i olika samhälls- och miljöfrågor samt vad de själva kan göra för att bidra till en hållbar utveckling.
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
6
Läsning och strategier för läsförståelse En av utgångspunkterna i Läs och diskutera! är att erbjuda inspirerande texter och nytänkande övningar för utvecklad läsförståelse, samt att ingen elev ska lämnas ensam i sin läsning och lärprocess. Eftersom läromedlet syftar till att eleverna ska öva sin läsförståelse genom att reflektera, resonera, ta ställning, argumentera och framför allt diskutera är det ingen god idé att låta eleverna arbeta på egen hand. Du som lärare är givetvis den pedagogiska ledaren och står för kunnandet och strukturen, men elevens engagemang är också jätteviktigt. För att få ut mesta möjliga av läromedlet bör det användas tillsammans med eleverna i en klassrumssituation. För att åstadkomma ett bra klimat där eleverna utvecklas måste varje elev också själv bli delaktig och engagerad i sin egen utveckling. För att locka till just engagemang och delaktighet i diskussioner har en stor del av novellernas frågor ett ”du-tilltal”. På så vis både tillåts och sporras eleverna till att diskutera det lästa utifrån sina egna åsikter och unika erfarenheter. Med den typen av diskussion blir klimatet mer inkluderande då såväl starka som mer ”lässvaga” elever kan bidra till diskussionerna på ett naturligt sätt utan att någon känner sig utpekad eller utanför. Med en sådan diskussion får eleverna inte bara färdighetsträning i läsförståelse, utan även träning i att äga sitt eget lärarande och bidra till varandras lärande. Och inget känns ju så bra som när man faktiskt kan bidra till att någon annan lär sig något, det vet vi lärare. Ofta är det även i samtalet mellan elev-elev och elev-lärare som mycket av själva utvecklingen sker. Många gånger är det även diskussionen som synliggör för läraren vad eleverna egentligen förstår av läsningen. Ytterligare en vinst, icke att förringa, är att du som pedagog både kan få syn på och synliggöra olika ”lär-stilar”.
Sju olika strategier för att läsa och förstå en text Det finns en rad olika strategier för att ta sig an och tolka en ny och obekant text. Här presenteras ett urval av olika strategier och konkreta tips som du kan använda i din undervisning. Fokus ligger på läsförståelse av skönlitterära texter och hur man kan jobba med det här läromedlets texter, men många av strategierna är givetvis även applicerbara på andra typer av texter.
1 Att förutspå, gissa och spekulera Novellernas inledande stycke i elevernas bok sätter läsaren i ett sammanhang, men inte mer än så. Stanna upp efter inledningen och låt den bli en språngbräda in i den fortsatta läsningen. Att förutspå, gissa och spekulera kring handling är bra förmågor att träna.
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
9
Att undervisa om normer och värderingar Skolan har som tidigare nämnts ett uppdrag att förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på, däribland alla människors lika värde. Skolan har också ett ansvar att aktivt arbeta mot alla former av främlingsfientlighet och kränkande behandling. ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” (Lgr 11, del 1) ”Öppen diskussion och aktiva insatser.” Vad menas med det, och hur börjar man ens? När man som pedagog diskuterar och undervisar om normer och värderingar är det en god idé att gå varsamt fram och fokusera på de rådande normerna – hur ser samhället ut och hur upplever eleverna själva olika normer? Detta ingångssätt leder fokus ifrån de företeelser eller personer som avviker från normen. Annars är det lätt att ”den öppna diskussionen och den aktiva insatsen” snabbt blir utpekande och handlar om just avvikelser, ”de andra” och snarare befäster uppdelningar i ”vi och dom”, vilket givetvis inte är avsikten. Diskussionen riskerar även att snarare förstärka rådande normer då det lätt blir de som följer normen som tycker och tänker om det eller de som avviker i något avseende. En annan orsak till att gå varsamt fram är att många frågor som rör t.ex. normer, fördomar och sexualitet saknar enkla och glasklara svar. Låt eleverna därför få tänka efter och fundera innan de tar ställning i olika frågor. ”Norm: regel, rättesnöre, måttstock, mönster.” (SAOL)
Regel för hur man ska vara eller tänka i en grupp eller i ett samhälle.
Ett öppet för hållningssätt? Skolan ska stå för ett demokratiskt förhållningssätt och en acceptans för olikheter. Därför är det viktigt att du som pedagog har ett öppet förhållningssätt, och att diskussionerna i klassrummet har en respektfull och inkluderande ton. Se till att du tillsammans med dina elever bestämmer vilka regler som ska gälla för diskussionen – innan ni börjar! TÄNK PÅ!
För att hålla en respektfull, öppen och inrymmande diskussion är en bra minnesregel att tänka att ”alla” finns i ditt klassrum. Det är alltså full möjligt, och högst troligt, att du i ditt klassrum har flera personer som avviker från samhällets normer i ett eller flera avseenden!
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
13
Traditionella könsmönster och heteronormen Skolan har också ett uppdrag att motverka traditionella könsmönster, en uppgift som kan upplevas som svår. Vad menas egentligen och vad kan vi i skolan göra? Återigen är tipset att gå varsamt fram och utgå från rådande normer och beskriva hur samhället ser ut idag. Hur förväntas en tjej respektive kille vara? Hur klär sig tjejer och killar? Vilka idrotter ägnar sig tjejer och killar åt? o.s.v. Skulle eleverna vilja ändra någon norm? Vad gäller just sexualitet så har vi i samhället idag en ”heteronorm”. Heteronormen är en oskriven regel som förutsätter att alla människor är antingen man eller kvinna och att alla attraheras av det motsatta könet, d.v.s. att alla är heterosexuella. Normen beskriver också två motsatta kön, där kvinnor och män förväntas vara olika, feminina respektive maskulina. Att följa eller passera inom heteronormen ger såväl ekonomiska som politiska och sociala fördelar i dagens samhälle. I Sverige har utvecklingen dock haft en positiv riktning, särskilt i jämförelse med andra länder, men ännu finns stora skillnader för de människor som passerar eller inte passerar inom heteronormen. Exempel på traditionella könsmönster och heteronormen: I samhället i stort Att öppet kunna visa sin kärlek/könsuttryck/sexuella läggning utan att riskera att bli trakasserad eller utsatt för hatbrott. Olika förväntningar på killar och tjejer. På arbetsmarknaden Diskriminering eller särbehandling på grund av sexuell läggning/könsuttryck. Uppdelning mellan kvinno- och mansdominerade yrken består, t.ex. inom vården. I skolan Samma som ovan, samt i stor utsträckning heteronoma läromedel. Killar och tjejer uppnår olika studieresultat. Inom idrott Lagidrotter är starkt präglade av uppdelningen mellan man/kvinna. Idrotter som uppfattas mer lämpliga för killar/tjejer. Gifta sig/bilda familj/adoption/sjukvård/bli blodgivare Olika bemötande, lagstiftning, praxis och bestämmelser utifrån t.ex. sexuell läggning.
TÄNK PÅ!
Det är helt naturligt att man som lärare kan känna en osäkerhet inför att prata om normer som har med till exempel sexualitet eller genus att göra. Berätta gärna för eleverna om det är så att du inte vet så mycket om ett visst område och se det som ett tillfälle att lära tillsammans. Hellre att du försöker att diskutera normer så gott du kan än att du undviker det! Till din hjälp finns på s. 28–31 en lång rad olika användbara ord och begrepp.
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
14
Värdegrundsarbete och diskussioner Hur kan man arbeta med värdegrunden i klassrummet och hur gör man för att hålla en diskussion på rätt kurs? Här hittar du beskrivet olika arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor samt andra tänkvärda idéer och tips.
Respekt är A och O Bland det viktigaste inom värdegrundsarbete är respekten för andras åsikter. Det innebär att det givetvis ska finnas utrymme för olika åsikter och att dessa ska få prövas mot varandra. Det är viktigt att du som lärare försöker få alla elever att förstå varandras åsikter, eftersom det är först då man kan pröva sina egna värderingar och ståndpunkter i en viss fråga.
Din roll som lärare och samtalsledare Din uppgift som ledare är att inleda ämnet och förklara frågans omfattning – varför den är viktig och varför ni diskuterar den. Det är också din uppgift att få igång en diskussion och att hålla den på rätt kurs. När man diskuterar värdegrundsfrågor med ungdomar är det viktigt att komma ihåg att de inte har samma mognadsgrad och förmåga till att se nyanserade svar och lösningar på frågor. Många ungdomar har en ”antingen/eller-inställning” och vill ofta att läraren ska bedöma diskussionen och ge det ”rätta svaret”. Var tydlig med din roll och berätta för eleverna att du inte kommer döma svaren som rätt eller fel såvida det inte handlar om t.ex. diskrimineringsgrunderna och sådant som står skrivet i lagen. (Om diskrimeringsgrunderna kan du läsa på s. 32). En annan utmaning som lärare kan ställas inför i arbetet med värdegrundsfrågor är att diskussionen tar skruv och en konflikt uppstår i klassrummet. Då är det viktigt att lyfta fram konflikten och tydliggöra vad den består i och varför den uppstått. Konflikter är en naturlig del i samhället och att lösa konflikter, eller att förstå varför en konflikt uppstår, är viktigt för delaktigheten i ett samhälle. •• Var engagerad utan att ”lägga dig i” för mycket. •• Summera och tydliggör gärna vad som sägs i de olika frågorna som dyker upp
men undvik att filtrera och bedöma de olika åsikterna. •• Lyft fram och tydliggör eventuella konflikter.
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
15
Utmaning En stor del av utmaningen med att undervisa om och för en hållbar utveckling är just att synliggöra relevansen och därmed också locka fram motivationen hos våra elever när de ställs mot något de inte fullt känner till. ”Vad spelar det för roll vad jag gör?” är en fråga som kan dyka upp. Här är det viktigt att eleverna får en förståelse för att vad vi som individer gör i Sverige kan påverka andra individer i en helt annan del av världen (se det tidigare exemplet om frukt). Det är också bra att eleverna få veta att undervisning om hållbar utveckling är att jobba med frågor där osäkerheten i ämnet är stor och det inte alltid finns enkla eller ”rätta” svar. TÄNK PÅ!
Numera är det inte längre aktuellt att prata om I-länder och U-länder eftersom i princip alla länder är under utveckling. Skillnaderna mellan ett så kallat U-land och ett annat kan vara oerhört stora. UNDP pratar därför istället om länder med låg, medel och hög mänsklig utveckling. Man har också en mer rättvisande gruppering efter inkomst (låg-, medel- respektive höginkomstländer).
Tips och idéer för att arbeta med hållbarhetsfrågor •• Arbeta ämnesövergripande och presentera helhetsperspektiv med kopplingar till både
det lokala och det globala. Sätt kunskaperna i ett större sammanhang. •• Låt eleverna få fundera över sin egen roll i frågan eller problemet som diskuteras. •• Försök, om du kan, att förmedla en historisk utveckling inom området som studeras.
Vart är utveckling på väg? Är det en önskvärd riktning?
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
25
•• Förutom att beskriva den aktuella frågan/problemet så är det viktigt att också prata
om vad som är orsak och verkan. •• Visa de förbättringar som sker, både lokalt och globalt. •• Låt eleverna få göra egna ställningstaganden och ge dem verktyg för förändring.
Medvetna val i vardagen? Förändrad konsumtion? Nya insikter? Nya värderingar? Stärk elevernas tillit till sin kunskap och tro på att det går att förändra saker och att de är förmögna att driva och genomföra denna förändring. •• Gör jämförande studier och titta på t.ex. två länders utbildningsnivå, människors till-
gång till rent vatten och medellivslängd. FN:s program ”världskoll” (se länk nedan) är ett väldigt pedagogiskt och spännande verktyg. Även gapminder, skapat av Hans Rosling, är ett spännande program att använda tillsammans med eleverna. •• Låt klassen få träna på att göra perspektivbyten. Betyder hållbar utveckling samma
sak för oss i Sverige som för personer från en annan kultur med andra kulturella och ekonomiska värderingar? Vad betyder hållbar utveckling för en person från ett fattigt land? Vad kan ett sådant land och dess individer bidra med när det gäller hållbar utveckling? Vad kan den rika världen lära av de fattiga och ta efter för att öka hållbar utveckling?
Användbara online-verktyg och länkar www.varldskoll.se www.gapminder.org www.skolverket.se (sökord: undervisning för hållbar utveckling) http://www.miljomal.se/sv/Skola-och-gymnasium/
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
26
Användbara ord och begrepp, samt faktablad I detta avsnitt hittar du listor med användbara ord och begrepp samt faktablad för kunskapsfördjupning. De ligger på kopieringsblad så att du kan välja att skriva ut dem till dina elever: •• Ord och begrepp – genus, kön, identitet och sexualitet •• Ord och begrepp – normer, värderingar och ideologi •• Fakta – Sveriges lags diskrimineringsgrunder
28 30
32
•• Fakta – kränkningar, förtal, mobbning och trakasserier på nätet •• Fakta – barnäktenskap
36
•• Fakta – hållbar utveckling i Sverige, EU och världen •• Fakta – världens vatten
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
39
27
37
33
ELEVBLAD
1/4
Fakta – världens vatten Jorden, även kallad ”den blå planeten”, har svindlande mängder vatten. Av allt vatten på jordens yta är det dock endast 2,5 % som kan betraktas som färskvatten. Av dessa 2,5 % är två tredjedelar dessutom bundet i is och snö vid polerna eller i form av markfukt och permafrost. Kvar återstår endast mindre än 1 % av färskvattnet i jordens totala förråd som vi människor kan ta del av. Inte nog med att mängden färskvatten är starkt begränsad, den är dessutom ojämnt fördelad i världen. Bäst tillgång till färskvatten finns i de nederbördsrika delarna av Latinamerika och sämst tillgång har Mellanöstern och Nordafrika.
Vattenfotavtryck I likhet med de beräkningar som görs för vårt ekologiska fotavtryck*, görs även beräkningar för vår konsumtion och förbrukning av vatten. Vattenfotavtrycket beskriver volymen sötvatten som en individ eller ett land konsumerar. Fotavtrycket omfattar både den direkta konsumtionen och det vatten som går åt för att producera de varor och tjänster vi konsumerar, oavsett var de kommer ifrån. Enligt en studie genomförd 2011 av UNESCO är det genomsnittliga vattenfotavtrycket i världen ca 1 400 m3 vatten per person och år. Sverige ligger strax över det snittet. FN:s beräkningar för vad en människa behöver ger cirka 20–50 liter vatten per dag för sådant som dricksvatten, tvätt och disk. Svensken använder cirka 300 liter/dygn. En invånare på landsbygden i ett fattigt land använder ca 10 liter/ dygn. Skillnaden är också enorm om man beräknar den mängd vatten det krävs för att tillverka och ta fram den mat och de varor vi konsumerar. Den som vill göra en insats för miljön bör alltså kanske främst se över sin konsumtion (av t.ex. besprutade grönsaker, jeans och bomullskläder). * mer om det ekologiska fotavtrycket kan du läsa på t.ex. Världsnaturfondens hemsida: www.wwf.se Visste du att: •• Av världens totala vattenvolym utgör 2,5 % färskvatten. •• Vattenförbrukningen har ökat mer än dubbelt så mycket som folkmängden
det senaste århundradet. •• Förbrukningen av färskvatten i Sverige: Industri 67 % Hushållen 19 %
Jordbruket 4 % •• Förbrukningen av färskvatten i världen: Industri 22 % Hushållen 8 %
Jordbruket 70 % •• Det krävs 0,6 kg kemikalier och 12 000 liter vatten för att tillverka ett par jeans.
Kopieringsunderlag
Liber • Läs och diskutera! • 47-12142-7
39
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
43
Ur funktion Förslag på ämnesintegrering samhällskunskap (s. 58), matematik (s. 61), bild (s. 64) och idrott och hälsa (s. 66) Berörda ämnesområden relationer, mobbning/trakasserier, relationer på nätet, publicering av bilder, kränkningar på nätet, ”vi/dom”, fördomar, psykisk/fysisk hälsa
Innehållsförteckning Sammanfattning av novellen 45 Genomförande 45 Lärarens förberedelser 45 Arbetsgång 46 Före läsning – diskutera! Kommentarer och förslag på svar 47 Efter läsning – diskutera! Kommentarer och förslag på svar 48 Ordlista till Ur funktion 51 Läskoll! – Ur funktion 52 Uppgift 1 – Skriv ett mejl 54 Uppgift 2 – Skriv ett dagboksinlägg 54 Uppgift 3 – Språkbruk på nätet 55 3A ”Korrekt svenska” och ”internet-svenska” 56 3B Kort kommunikation 56 3C Näthat 57 Samhällskunskap 58 Förslag på arbetsgång 58 Uppgift – Vett och etikett på nätet 59 Matematik 61 Förslag på arbetsgång 61 Uppgift – Nivå 1 + 2 62 Uppgift – Nivå 3 63 Bild 64 Förslag på arbetsgång 64 Uppgift – Mobbning och kränkningar på nätet 65 Idrott och hälsa 66 Förslag på arbetsgång 67 Uppgift 1 – Fysisk och psykisk hälsa 68 Uppgift 2 – Vardagsmotion och hälsosamma val i vardagen 68 Facit, förslag till svar och kommentarer till uppgifter 69
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
44
Sammanfattning av novellen Ur funktion handlar om Samina som helt oprovocerat dras in i en karusell av trakasserier, mobbning och utfrysning – allt på grund av att hon inte ställde upp på att ta några ”roliga” foton i skolans korridor. Det faktum att Samina stod upp för sitt ”nej” och de olyckliga omständigheter som omgärdade hela händelsen har fått hela hennes värld att rasa samman. Kort sagt allt i hennes liv är ”ur funktion”, till och med hissen i det hus de precis flyttat till. Sommarens stora utmaning för Samina har varit att undvika allt och alla som har med skolan att göra, framför allt att undvika Lucas, Sarah och Jasmine eftersom det var de som satte igång hela karusellen. Ur funktion och novellens uppgifter behandlar frågor som rör bland annat relationer, mobbning, trakasserier, fördomar, utanförskap och god kamratanda. Novellen tar också upp frågor som rör relationer på nätet och publicering av bilder på nätet.
Genomförande Efter att ha läst om Saminas fruktansvärda situation ligger det förstås nära till hands att arbeta vidare med värdegrundsfrågor. Säkert har viktiga frågor framkommit redan under läsningens gång i klassen. Till novellen hittar du tre uppgifter som på olika sätt knyter an till novellen och dess handling. I de två första uppgifterna ligger fokus på att träna elevernas förmåga till inlevelse, analys och förmåga att uttrycka sig i skrift. Den tredje uppgiften handlar om språkbruk på nätet, samt hur nätet har blivit ett forum för mobbning, kränkningar och näthat. Vilka skillnader finns mellan språkbruket på nätet och i verkliga livet? Vad är okej att skriva om och till andra människor? Denna uppgift består av tre delar (A, B, C) där den tredje uppgiften (C – Näthat) lämpar sig bäst för åk 8–9.
Lärarens förberedelser •• Läs novellen och de tillhörande diskussionsfrågorna. En sammanfattning av novellen
finns ovan. Kommentarer och förslag till svar på diskussionsfrågorna finner du på s. 47–50. •• Studera ”Arbeta vidare” på s. 14–15 i elevboken och fundera över om ni skulle kunna
jobba ämnesöverskridande i något av de förslag som ges. •• På s. 33–35 i handledningen kan du läsa mer om kränkningar, förtal, mobbning och
trakasserier på nätet. Dessa sidor ger dig bakgrund och ett stöd i arbetet med värdegrundsfrågor. •• Om du har för avsikt att samla underlag för bedömning kan du låta eleverna formulera
både muntliga och skriftliga svar på novellens diskussionsfrågor. För matriser och stöd i bedömningen se s. 259.
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
45
Arbetsgång •• Börja med att låta eleverna läsa novellens introduktion och instruera dem att diskutera
de tillhörande frågorna. Här kan det vara en idé att du som lärare läser högt och även introducerar/utvecklar frågorna för att väcka intresset. •• Låt eleverna läsa själva novellen på det sätt som passar (individuellt, i par, i smågrupper
eller genom högläsning). När eleverna läst klart låter du dem arbeta med de tillhörande diskussionsfrågorna på ett sätt som passar din klass. Avsluta diskussionen i helklass. •• Samla eleverna med kopieringsbladet Läskoll! Läskollen innehåller frågor som testar
att eleverna har en grundläggande förståelse för vad de har läst, motsvarande E-nivå. Detta blad kan med fördel användas som en hemuppgift. Kopieringsbladet finns på s. 52. •• Innan klassen arbetar vidare kan du lyfta in och diskutera relevant bakgrundsfakta
från faktabladet ” Kränkningar, förtal, mobbning och trakasserier på nätet” som du hittar på s. 33–35. •• Fortsätt arbetet med uppgift 1 – skriv ett mejl. Denna uppgift, med utgångspunkt
i novellens handling, ger eleverna träning i inlevelse, analys och skriftlig förmåga. •• Fortsätt med uppgift 2 – Skriv ett dagboksinlägg. Denna uppgift ger även den eleverna
träning i inlevelse, analys och skriftlig förmåga. Eventuellt kan du välja antingen uppgift 1 eller 2. Någon av dem kan också ges som en hemuppgift. •• Låt klassen fortsätta med uppgift 3 som bland annat behandlar vardagsspråk kontra
språkbruk på nätet, samt viktiga frågor som rör kränkningar, mobbning och näthat. Som redan nämnts ovan är uppgift C något mer krävande. På s. 55 där uppgiften kommenteras finns också tips på hur du kan anpassa uppgiften om du tänkt använda den i t.ex. åk 6–7. •• Avsluta arbetet med att låta eleverna få pröva på en enkel dramatisering. Det kan till
exempel handla om att leva sig in i handlingen, hitta på repliker eller att spela upp små korta scener ur handlingen. Säkert har du elever som frågar sig hur det kommer sluta – be dem hitta på ett slut som de sedan får spela upp! Har de dessutom gjort uppgift 2 (Skriv ett dagboksinlägg) har de säkert många olika uppslag att arbeta med. På s. 18–19 hittar du olika förslag på dramatiseringar.
ARBETA TEMATISKT!
Till den här novellen finns förslag på hur du och din klass kan arbeta vidare tematiskt med frågor som rör värdegrundsfrågor: t.ex. relationer på nätet, mobbning eller näthat. Ur funktion kan med fördel även ingå i ett lite större temaarbete tillsammans med novellen Hermelinerna vars handling också berör ämnesområdet relationer på nätet.
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
46
TIPS!
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett mycket läsvärt metodmaterial om svenska ungdomars normer och beteenden. Materialet ”Nätkränkningar” kan beställas via deras hemsida: http://www.mucf.se/publikationer/aktuellt
Före läsning – diskutera! Kommentarer och förslag på svar (s. 4 i elevboken) 1. Hur bor du och vad skulle du tycka om att flytta till lägenhet/villa/radhus? Vilka positiva och negativa ord kan du använda för att beskriva dina tankar om dessa boendeformer? Låt eleverna diskutera fritt. Saker som kan komma upp är t.ex. mer/mindre yta, eget rum, dyrt, billigt, lyxigt, mer privat, större frihet, trångt, egen trädgård, slippa trädgård, balkong, mycket/lite underhåll. Om det passar kan du leda in gruppen på socioekonomiska aspekter av boendeformer. Då kan du t.ex. prata om att ha råd att köpa sin bostad och vad som krävs för det. Du kan också prata om vad som gör att vissa stadsdelar/områden får bättre/sämre rykte och högre/ lägre status. 2.
Hur pass väl känner du dina grannar? Vad har ni för relation?
3.
Varför tror du Samina undviker sina grannar? Gör du det? Varför/varför inte? Vad innebär det generellt att vara grannar? Skiljer det sig i olika kulturer? Kanske finns det någon i klassen som har, och vill delge, erfarenheter av någon annan kultur? I så fall, finns det skillnader? I Saminas fall är det nog hennes speciella situation och hennes egna fördomar om sina grannar som gör att hon undviker dem. 4.
Vad tror du hände innan sommarlovet och varför är hon så ängslig att stöta ihop med sina plågoandar? Låt eleverna spåna fritt. Handlar det om mobbning? Har hon bråkat med någon? Hur allvarligt är det för att man ska bli så pass ängslig som Samina verkar vara? Här kan du med fördel använda någon av lässtrategierna som finns beskrivna på s. 9–12.
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
47
ELEVBLAD
Ordlista till Ur funktion Förstå tjusningen med – förstå varför något anses bra Pest och pina – jättejobbigt Ängslig – orolig Plågoande – mobbare, elak person Att dra benen efter sig – att ha lite att göra, att ha tråkigt Dagarna i ända – samma sak varje dag Ömsesidigt – från båda sidor Att förtränga – att undvika att tänka (på något) Att blänga (blänga, blängde, blängt) – att stirra, att glo Gapskratt, att gapskratta – ett högt skratt, att skratta högt Matos – stark doft av mat (används ofta i negativa sammanhang) Kväljning, att få kväljningar – en känsla av att må illa, att börja må illa Att skråla – används om någon eller något som spelar eller låter högt, används i negativa sammanhang Håglös – uppgiven och ledsen Avlägsen, avlägsna – som ligger en bit bort Grimas – fult uttryck med ansiktet Lika som bär – som ser likadana ut Episod – händelse Knäppgök – en knäpp eller galen person
Kopieringsunderlag
Liber • Läs och diskutera! • 47-12142-7
51
ELEVBLAD
3 A ”Korrekt svenska” och ”internet-svenska” Syfte: Att träna på att reflektera över etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. (Centralt innehåll för ämnet svenska.) Syftet är också att träna på att diskutera, leda en diskussion samt ta ansvar för det egna språkbruket. Sättet att kommunicera på internet och via sms har inneburit ett mer ledigt och vardagligt språk än tidigare då man bara hade papper och penna. Många föräldrar och lärare är oroliga för att barn inte lär sig standardspråket, den ”korrekta svenskan” utan bara en slapp ”internet-svenska”. Diskutera: Är vuxnas oro befogad? Borde vuxna vara oroliga för ungas språkutveckling? Förklara hur ni tänker.
3 B Kort kommunikation Syfte: Att träna på att reflektera över etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. (Centralt innehåll för ämnet svenska.) Syftet är också att träna på att diskutera, leda en diskussion samt ta ansvar för det egna språkbruket. På nätet är det fullt möjligt att kommunicera med både ljud och bild men ofta sker kommunikationen med bara text, ofta i kortform såsom i mejl och sms. Diskutera: 1. Vad finns det för fördelar med att uttrycka sig kort? 2. Vad finns det för nackdelar? Vilka problem kan uppstå? 3. Ge exempel på hur ungdomar nuförtiden gör för att uttrycka sig kort. 4. Vilka uttryck i listan känner du till? Ge egna exempel om du kan fler. HÄR ÄR NÅGRA VANLIGA UTTRYCK I KORTFORM:
asg asgarvar asså alltså cs ses d det lr eller oxå också Kopieringsunderlag
p&k puss och kram ql kul sl småler tebax tillbaka 3vligt trevligt
Liber • Läs och diskutera! • 47-12142-7
56
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
71
Hermelinerna Förslag på ämnesintegrering samhällskunskap (s. 89), historia (s. 92), biologi (s. 94), och bild (s. 97) Berörda ämnesområden relationer, vänskap, nya vänner, relationer på nätet, risker på nätet, normer och genus, tobak/droger/alkohol, grupptryck, självkänsla och självförtroende, engelska ord och uttryck i svenska språket
Innehållsförteckning Sammanfattning av novellen 73 Genomförande 73 Lärarens förberedelse 73 Arbetsgång 75 Före läsning – diskutera! Kommentarer och förslag på svar 77 Efter läsning – diskutera! Kommentarer och förslag på svar 77 Ordlista till Hermelinerna 80 Läskoll! Hermelinerna 81 Uppgift 1 – Fortsätt diskutera! 82 Uppgift 2 – Kortskrivande 83 Uppgift 3 – Samtal med mig själv 84 Uppgift 4 – Två olika berättarperspektiv 86 Uppgift 5 – Skriv en nyhetsartikel 87 Uppgift 6 – Sociala medier och forum på nätet 88 Samhällskunskap 89 Förslag på arbetsgång 89 Uppgift 1 – Förändrade levnadsförhållanden 90 Uppgift 2 – Attityder, tolerans och grupptryck 90 Uppgift 3 – Argumenterande text 91 Historia 92 Förslag på arbetsgång 92 Uppgift – Normkritiskt tänkande 93 Biologi 94 Förslag på arbetsgång 94 Uppgift – Normer och attityder 95 Bild 97 Förslag på arbetsgång 97 Uppgift 1 A– Media ur ett normkritiskt perspektiv 98 Uppgift 1 B– Media ur ett normkritiskt perspektiv 99 Facit, förslag till svar och kommentarer till uppgifter 100
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
72
ELEVBLAD
Läskoll! – Hermelinerna 1.
Alex har en annorlunda färg på håret. Vilken färg rör det sig om? _______________________________________________________________________________________________
2.
”Titta! Där kommer …” brukar folk på skolan ropa när de får se Alex. Vad är det de ropar? _______________________________________________________________________________________________
3.
Alex är nervös inför sin första fest. Vad är det som gör det hela lite extra nervöst? Att han ska dricka alkohol för första gången. Att han har en dejt. Att de flesta är äldre än han själv. Att han inte vet vad han ska ha på sig.
4. Festen är hemma hos Oskar som har föräldrafritt. Varför är han ensam
hemma? _______________________________________________________________________________________________ 5 a. Alex berättar en av sina farhågor inför festen. Vad är det han oroar sig för?
_______________________________________________________________________________________________ 5 b. Blev det så?_______________________________________________________________________________ 6. Vad är det för ursäkt Alex använder för att inte dricka alkohol när han
plötsligt blir bjuden av Lisa? _______________________________________________________________________________________________
7 a. Alex gillar inte rökning. När provade han rökning för första gången?
_______________________________________________________________________________________________ 7 b. Vad hände?_______________________________________________________________________________ 8.
Skriv ett par meningar som beskriver vad Alex mamma tycker om sin sons personliga stil. _______________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________
Kopieringsunderlag
Liber • Läs och diskutera! • 47-12142-7
81
LÄRARBLAD
Uppgift 1 – Fortsätt diskutera! Syfte: Att ge eleverna färdighetsträning i att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Den här uppgiften passar mycket bra för att ge eleverna färdighetsträning i kunskapskraven kopplat till ”Tala, lyssna och samtala”. Uppgiften kan med fördel utformas så att eleverna får turas om att vara samtalsledare, deltagare och t.ex. sekreterare. Diskussionsfrågor: Relationer på nätet •• Hur lär vi känna nya människor på nätet? •• Vilka plattformar använder sig ungdomar av idag? •• Fördelar/nackdelar med relationer på nätet, och vad bör man tänka på? •• Vilka risker är förknippade med att lära känna någon på nätet?
Språkbruk kring normer •• Vilket språkbruk är att rekommendera när man pratar om normer? •• Vad får man säga? Vad bör man inte säga? •• Vilka ord och uttryck kan vara stötande? Kränkande? Väcka obehag?
Uppfattas som otrevliga? Respekt •• Vad tänker ni på när ni hör ordet respekt? Vad betyder det för er? •• Vad innebär det att respektera andra människor och andras olikheter? •• På vilka sätt kan man visa respekt? •• Hur beter sig en person som inte visar respekt?
Låneord i svenskan •• nya ord, t.ex. ”hen” •• engelska ord och uttryck
Kopieringsunderlag
Liber • Läs och diskutera! • 47-12142-7
82
Hermelinerna – Samhällskunskap På samhällskunskapen kan du och din klass arbeta vidare med flera olika teman ur novellens handling. Ni kan fokusera på nutida ungdomskultur; att växa upp i dagens samhälle och andra frågor som hör tonåren till. Hur är det att vara ungdom idag och hur har ungdomars livsstil förändrats genom tiderna? Om ni vill kan ni fortsätta arbeta med normer och attityder, eventuellt med fokus på situationen för Sveriges hbtq-personer. Hur påverkas vår livsstil och vår identitet av till exempel social bakgrund, kön och sexuell läggning? Ett annat möjligt spår är att arbeta vidare med till exempel sociala medier och de risker som är förknippade med kommunikation över internet. Centralt innehåll: Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.
Förslag på arbetsgång •• Börja med att låta eleverna sitta i små grupper och turas om att återberätta novellen för
varandra. Ge dem sedan i uppgift att själva fundera på vilka kopplingar som kan finnas till ämnet samhällskunskap. Låt sedan de olika grupperna återberätta handlingen för dig och berätta vilka kopplingar de ser till ämnet. •• Du kan sedan fortsätta med uppgift 1 och låta eleverna reflektera kring hur samhället
har förändrats och vilka konsekvenser det får för vårt sätt att leva. Gå vidare och låt eleverna göra uppgift 2, som handlar om attityder och samspel inom familjen, tolerans och grupptryck. På s. 100 hittar du kommentarer och förslag på svar till uppgift 1 och 2. •• En möjlig fortsättning är att låta dina elever öva på att skriva en argumenterande text.
Låt dem välja ett av ämnena i uppgift 3. •• Ytterligare en möjlighet är att använda novellen som utgångspunkt för att prata om
gällande åldersgränser för tobak, alkohol men även t.ex. sex, moped, övningskörning, körkort m.m. Ni kan också arbeta vidare inom: Ungdomar och ungdomskultur
hbtq och dagens normer, Pride
Lagstiftning kring kränkningar, hatbrott och förtal
Kommunikation över nätet
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
89
Matriser för bedömning och för det formativa samtalet Novellerna i Läs och diskutera! kan användas i flera olika syften, däribland för inhämtning av bedömningsunderlag. I det följande avsnittet beskrivs hur elevernas prestationer kan bedömas och hur novellernas texter och dess frågor kan koppas till svenskämnets övergripande syfte och de specifika förmågorna som undervisningen i svenska ämnar utveckla.
Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för ämnet svenska Då läromedlet kretsar kring läsning, värdegrundsfrågor, hållbar utveckling och ämnesintegrering har särskilt vikt lagts vid svenskämnets syftesdel och det centrala innehållet som bland annat föreskriver att eleverna i undervisningen ska ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Centralt innehåll: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
259
ISBN 978-91-47-12142-7 © 2015 Erik Sandberg och Liber AB Redaktör Eva Skarp Projektgrupp Eva Skarp och Maria Jones Formgivning, omslag och inlaga Carina Länk, Länk Grafisk Form & Illustration Bildredaktör Carina Länk Produktion Anna Törnqvist Göpel första upplagan 1 Illustrationer s. 52, 215 Carina Länk Foto Shutterstock s 74 Sean Pavone /Shutterstock s 113 AFNR /Shutterstock s 148 Rich Carey /Shutterstock s 151 Pal Teravagimov /Shutterstock s 153 Ian MacLellan /Shutterstock s 222 Apiguide /Shutterstock s 249 Ververidis Vasilis /Shutterstock s 250 Thomas Koch /Shutterstock
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 hemsida www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se
Liber • 47-12142-7 • Kopiering förbjuden
266