9789177410027 by Smakprov Media AB

HELENA KVARNSELL

JOBBA SMART

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

Helena Kvarnsell är legitimerad lärare i matematik/NO/ teknik. Hon har tidigare gett ut boken Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik tillsammans med Håkan Fleischer.

HELENA KVARNSELL

När Helena Kvarnsell för några år sedan hade ett medarbetarsamtal med sin rektor fick hon frågan hur hon hade det med balansen mellan arbete och fritid. Hon svarade då att hon ibland känner sig som den enda läraren i landet som tycker sig ha en bra balans i livet och att hon ytterst sällan känner sig stressad. Rektorn sa då: ”Ja, Helena, du verkar jobba smart på något sätt.” Att som lärare i Sverige påstå att arbetstiden räcker till kan kanske uppfattas som provocerande, men skolan behöver bra lärare som orkar göra ett bra jobb. I Jobba smart – din vägledning som lärare berättar Helena Kvarnsell hur hon arbetar i sin undervisning för att få tid och ork till både arbete och fritid. Det handlar bland annat om att kunna sina styrdokument, skapa förtroendefulla relationer i klassrummet, göra eleverna delaktiga och att våga utvecklas som lärare. Författaren ger många praktiska råd om hur man kan underlätta arbetet som lärare och hämtar exempel från sin egen vardag som matematiklärare på en högstadieskola i Nacka.

JOBBA SMART – din vägledning som lärare

ISBN 978-91-7741-002-7

789177 410027

JOBBA SMART

HELENA KVARNSELL

JOBBA SMART – din vägledning som lärare

© 2017 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-002-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Stina Andersson Omslag och grafisk form: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2017 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

INNEHÅLL FÖRORD ....................................................................................... 7 STYRDOKUMENT .......................................................................10

Tryggare i att välja bort ...............................................................12 Tryggare i bedömningen ............................................................14 Ämnesintegrering .......................................................................22 Ta till dig styrdokumenten ........................................................ 24 FÖRTROENDEFULLA RELATIONER ...................................... 28 Se individen i gruppen ................................................................ 31 Pyssla om ................................................................................... 33 Förtroendefulla relationer ger mer tillåtande attityd i klassrummet...................................................34 Kontakter med vårdnadshavare...................................................36 ELEVERNA SKA GÖRA JOBBET ..............................................38 Planering med eleverna................................................................41 Ansvar för det egna lärandet........................................................43 Låt eleverna själva dokumentera sitt lärande ................................45 Eget ansvar och studieteknik...................................................... 47 Att göra eleverna medvetna om läroplanen.................................. 51 Elever som resurser för varandra..................................................54 Självskattning..............................................................................56

Delegera ansvar...........................................................................58 IT .................................................................................................. 64 Planera digitalt........................................................................... 66 Digitala verktyg i undervisningen............................................... 68 Läxor...........................................................................................71 PLANERING, TYDLIGHET OCH TRANSPARENS ....................74 Planera med hjälp av tabeller...................................................... 76 Transparens................................................................................ 79 Kontroll minskar risken för stress................................................ 81 UTVECKLING ............................................................................. 84 Läs ensam .................................................................................. 86 Läs tillsammans med andra ........................................................88 Gå en kurs ................................................................................. 90 Åk på konferens ......................................................................... 92 Lär dig kollegialt ....................................................................... 94 Lärarhandledningen ...................................................................95 Utveckling genom reflektion ......................................................95 EFTERORD ................................................................................. 98 REFERENSER ............................................................................100

FÖRORD Du verkar jobba smart, sa min rektor på ett medarbetarsamtal för några år sedan. Vi hade just då diskuterat balansen mellan jobb och fritid och jag sa att jag trodde att jag kanske var en av de få lärare som faktiskt upplever att jag har en bra balans mellan just jobb och fritid. Att som lärare i Sverige påstå att min arbetstid räcker till och att anse att jag på den tiden gör ett tillräckligt bra jobb är kontroversiellt. Jag kände att jag behövde tänka lite och formulera för mig själv vad det är som får tiden att räcka till för mig. Jag upplever inte läraryrket som särskilt stressigt mer än i undantagsfall, jag orkar göra mycket annat på kvällarna och jag tar inte med mig rättningshögar hem och så har det varit alla mina 17 år som lärare. Jag satte mig ner för att sätta ord på vad det är jag gör som får tiden att räcka till och när jag gjort det höll jag ett par föreläsningar på temat. De verkade uppskattas och efter varje föreläsning var det någon lärare som kom fram och anslöt sig till klubben ”vi som får arbetstiden att räcka till”. Efter föreläsningarna slog det mig att det kanske är många som inte har möjlighet att komma på de föreläsningar jag håller men som ändå är nyfikna på hur jag gör. Därför kom denna bok till som du nu håller i din hand. 7

Boken är skriven utifrån mitt perspektiv, det är mina idéer och tankar. Exemplen kommer från min vardag, min lektionssal, mina ämnen, min skola och min kommun. I värsta fall fungerar dessa sätt att tänka bara just där. I bästa fall får du som läser detta något litet med dig som kan göra din arbetsdag lite lättare. Det tar tid och kraft att bryta vanor, men Sverige behöver bra lärare som orkar med att göra ett bra jobb. Därför är det viktigt att så många som möjligt hittar ett sätt att tänka runt sin arbetstid och arbetsbelastning. Inom alla områden som boken behandlar finns det fördjupande litteratur att läsa. Jag vill ge enkla modeller, exempel och varianter för att det ska vara lätt för dig att ta till dig. Många av metoderna går att göra på mycket mer sofistikerade sätt, men då kanske det ibland känns övermäktigt. Därför visar jag på det enkla. Att jobba smart är för mig att arbeta på ett sätt så att jag som lärare orkar och hinner utvecklas medan mina elever lär sig så mycket som möjligt. När jag har försökt formulera för mig själv vad är det som gör att jag får min arbetstid att räcka till och att jag tycker det är roligt och utvecklande att arbeta som lärare, så kommer jag fram till en komplex förklaring. Att jobba smart för mig vilar på sex olika pelare och jag tror att alla behövs, även om några förmodligen är viktigare än andra. Därför är det också sex kapitel i boken, men dessa ska ses som en helhet. Kapitel ett behandlar vikten av att kunna sina styrdokument för 8

att på allvar veta vilket uppdrag skolan har och på det sättet klargöra riktlinjerna för läraruppdraget. Kapitel två påtalar vikten av att skapa förtroendefulla relationer mellan elever och lärare och på vilket sätt det underlättar arbetet som lärare. I kapitel tre ger jag förslag på hur eleverna kan bli de som jobbar hårdast på lektionen. I kapitel fyra vill jag ge lite inspiration till att använda digitala verktyg i och utanför undervisningen. Kapitel fem visar på betydelsen av att ta ansvar för sin egen tid som lärare och på samma gång tydliggöra ramarna för eleverna. Det sista kapitlet ger förslag på hur lärare kan fortsätta att utvecklas och hur det kan påverka möjligheten att hinna med sitt jobb. Nacka, januari 2017 Helena Kvarnsell

STYRDOKUMENT Tycker du det är jobbigt med läroplaner och kunskapskrav? I det här kapitlet vill jag visa på vikten av att verkligen på djupet förstå och kunna sina styrdokument, som exempelvis skollagen och läroplanen, för att få en trygghet i yrket. Jag berättar om hur jag har gjort för att ta till mig läroplanen och hur det gör att jag kan välja bort saker ”som står i läroboken” och ”det har vi ju alltid gjort”, till förmån för det som verkligen gäller i dagens styrdokument. Om jag redan från början sett till att konstruera uppgifter för att mäta rätt förmågor hos eleverna och tänker till ordentligt om planering för bedömning, så slipper jag som lärare stressen i slutet av terminen.

Ditt uppdrag som lärare styrs till största del av den rådande läroplanen. Det är den som ligger till grund för vad dina elever ska ha med sig när de lämnar skolan. Läroplanen talar om vad du ska undervisa om och vad dina elever ska få möjlighet att utvecklas i. Den talar också om vilka övergripande mål som finns för den svenska skolan och varför vi ska göra som vi ska i skolan. Att du som lärare bör kunna dina styrdokument, det vill säga framförallt läroplanen, kommer naturligtvis inte som någon överraskning för dig. Ändå ägnas ett helt kapitel till just styrdokumenten eftersom min erfarenhet säger att just förhållandet till styrdokumenten är viktigt om man vill jobba smart. Under lärarutbildningen fick jag lära mig att koppla alla uppgifter till den då ganska nya läroplanen Lpo 94. Vi skrev elevuppgifter, lektionsplaneringar och praktikuppgifter, alla tydligt kopplade till rådande styrdokument. Min erfarenhet är att detta arbetssätt har underlättat mitt arbete i klassrummet och gör så än i dag, en läroplan och snart tjugo år senare. Att veta varför jag som lärare gör en viss sak i klassrummet och varför jag väljer att göra den på ett visst sätt stärker mig i min yrkesroll. Att på allvar sätta sig in i läroplanen, att läsa de två första övergripande kapitlen lika noggrant som de som handlar om dina egna ämnen är något som kommer att spara tid i slutänden. Jag skulle nog vilja sticka ut hakan och säga att du i princip bör kunna din läroplan utantill då det faktiskt är den som styr ditt uppdrag. Glöm dock inte bort att se läroplanen som en helhet och inte enbart stirra dig blind på ditt eget ämne och dess kunskapskrav. Att se läroplanen och kunskapskraven 11

ELEVERNA SKA GÖRA JOBBET Har du någon gång kommit ut från en lektion trött, nästan svettig och alldeles slut? Kom eleverna ut lika trötta? Ibland tror jag att vi lärare får för oss att bara för att vi sliter ut oss så kommer eleverna att lära sig mer. Det behöver faktiskt inte vara sant. Här vill jag berätta om hur jag försöker göra eleverna medvetna om sitt eget lärande samt hur jag jobbar medvetet med studieteknik och ett ökat eget ansvar. Min erfarenhet är att de elever som känner att de har möjlighet att påverka sin situation tar ett större eget ansvar. Jag skriver här om hur jag tar med eleverna i planeringen, hur de kan fungera som resurser till varandra och vilka uppgifter, som en del lärare gör, som jag med bra resultat har delegerat till eleverna.

Vem är det som är tröttast efter en vanlig lektion i ditt klassrum? Är det eleverna? Eller är det du? För att få elever som lär sig så mycket som möjligt måste vi hitta ett sätt som ger dem chansen att göra det, utan att läraren sliter ut sig i onödan. För några år sedan fick jag möjligheten att lyssna på en föreläsning med professor Dylan Wiliam. Wiliam har under en lång tid forskat om vad som utmärker framgångsrikt lärande och han var inbjuden av min kommun för att berätta om detta. Det jag minns bäst från den dagen var när han pratade om just dessa saker; att det inte är läraren som ska vara tröttast när lektionen är slut och att skolan inte ska vara en plats dit eleverna går för att se lärarna arbeta. Att se till att det är eleverna som arbetar hårdast på lektionerna är också ett sätt att få arbetstiden för läraren att räcka till fler saker. Ele verna är i skolan för att lära sig och läraren bör se till att detta sker på ett så effektivt sätt som möjligt för alla. Lärare har begränsat med tid och då är det viktigt att den tid som finns används på bästa möjliga sätt. Att bedriva undervisning, lära ut eller hålla föreläsningar är inget värt om det inte leder till lärande hos eleverna. Att ibland tänka på och reflektera runt hur eleverna verkligen lär sig är därför både viktigt och intressant. Ibland tror vi lärare att vi måste gå igenom precis allt som eleverna ska kunna framme vid tavlan och att det dessutom innebär att eleverna lär sig allt. Att komma till insikten att det är vad eleverna har fått med sig när lektionen/terminen/skoltiden är slut som är det viktiga och inte vad du som lärare har hunnit föreläsa om, är en betydelsefull del i att hinna med jobbet på den tid vi har till vårt förfogande. 39

IT Det är helt normalt att tycka att digitaliseringen är besvärlig och att det känns svårt att orka ta till sig ”allt det nya”. Jag vill dock i detta kapitel försöka övertyga dig om att jobbet faktiskt blir enklare om du unnar dig att lära dig några digitala verktyg bra. Det handlar om hur jag som lärare kan förenkla mitt jobb, slippa göra saker dubbelt och låta eleverna ha tillgång till skolan dygnet runt (utan att jag finns tillgänglig) genom att använda IT på ett effektivt sätt i administrationen och i undervisningen. Det handlar också om att skapa motivation, individualisering och ge chanser till fördjupad kunskapsbildning för eleverna.

Har du en kalender för ditt jobb? Kanske en gul, ganska stor kalender med grupplistor, planeringar, bedömningar och scheman som du skriver i för hand vecka för vecka? Vad händer om du skulle tappa bort den kalendern? Om du i stället har dina resultatlistor och planeringar sparade digitalt i en molntjänst minskar risken att behöva göra om allt om du blir av med din kalender. Lärare kan bli sjuka, ibland blir anhöriga sjuka. Att då förväntas komma till sin arbetsplats för att lämna över bedömningsunderlag och planeringar är varken klokt eller realistiskt. Du som lärare behöver vara digitalt kompetent. Det blir enklare då. Du kommer att kunna jobba effektivare. De digitala verktyg, appar och system som finns är faktiskt utvecklade för att förenkla, förbättra och effektivisera en del av vårt jobb. Att då låta bli att lära sig dem skapar både stress, frustration och irritation. Det finns en mängd problem med IT-användningen på skolor i landet. Det är långt ifrån alltid det känns som att det blir mer effektivt att göra saker digitalt och det finns verktyg som förväntas förenkla vårt jobb som lärare, men som i själva verket kanske fungerar precis tvärtemot. Men det finns några områden där digitala verktyg kan underlätta ditt jobb och därför är det viktigt att du som lärare blir tillräckligt digitalt kompetent. Dels för att du ska kunna bli en bättre kravställare när det gäller digitala verktyg. Vi som lärare måste påtala för inköpare och utvecklare vad vi behöver och vad som kan göras bättre. Dels för att det finns en mängd sätt att använda digitala verktyg på för att fördjupa elevers kunskapsbildning (Fleischer och Kvarnsell, 2015), vilket i sin tur 65

PLANERING, TYDLIGHET OCH TRANSPARENS Min bestämda uppfattning är att väldigt mycket går att lösa med planering. I det här kapitlet vill jag ge dig tips om arbetstidsregler och hushållning med tid. Jag vill berätta om hur jag planerar utifrån de förutsättningar som finns och ge exempel på hur man kan tänka och planera när det gäller arbetstoppar som exempelvis vid de nationella proven. Det finns en risk att jag kan upplevas som lite provocerande, men jag hoppas att du kan ha överseende med det. Det är nämligen bra om du blir lite lagom provocerad samtidigt som du tar till dig mina tankar om att vi som lärare när allt kommer omkring har ganska stor makt över vår arbetsbelastning och vi måste börja ta det ansvaret. Jag vill också berätta om hur mycket enklare det blir om jag är tydlig inför eleverna när det gäller förutsättningar och planeringar.

De allra flesta lärare har ett ganska fritt tidsavtal där i runda slängar drygt hälften av den arbetsplatsförlagda tiden är med elever. Dessutom har de flesta något som heter förtroendetid som får användas när och var man vill. Som lärare måste du alltså (och har chans att) ta ett stort eget ansvar att fördela din tid så att du orkar med. Vanliga orsaker till negativ stress är skiftarbete, monotont arbete, osäkerhet i anställningen, ensamarbete, våldsrisker och risk för olycksfall. Jag menar att dessa risker är förhållandevis små i läraryrket. Vi har andra risker och jag vill försöka ge dig verktyg för att hantera just dem. Du har, om du jämför med många andra yrken, stor chans att påverka din arbetstid och arbetsbelastning och du måste våga göra det. Som lärare får du förutsättning för ditt jobb av staten i form av läroplanen och av huvudmannen eller skolledningen i form av tjänstefördelning, schema, grupper och liknande. Sedan är det ditt eget ansvar att fördela din tid så att du kan göra ett så bra jobb som möjligt. Jag menar att planering är lösningen på hur du kan lyckas. Om du som lärare upplever att tiden inte räcker till allt det du skulle vilja göra, då är det ditt ansvar att prioritera bland uppgifterna, stoffet och inlämningsuppgifterna. Det är i första hand ditt ansvar att se till att det blir så bra det kan med de förutsättningar du har fått. Lösningen är alltså inte att ta hem arbete och att jobba tio extratimmar varje helg, obetalt, för att hinna med.

UTVECKLING Om vi tillåter oss att fylla på vår kompetens genom att läsa aktuell forskning, diskutera med kollegor och ägna tid åt reflektion, kan det då hända att vi faktiskt blir bättre på det vi gör? Här vill jag berätta om hur jag tänker runt fortbildning och kompetensutveckling, vikten av att ständigt våga utvecklas, att våga utmana sig själv och att hela tiden utvärdera sin egen undervisning. Jag ger exempel på hur lärare kan samverka och hur vi kan skaffa oss ett utökat kollegium. Jag vill också berätta hur man kan bli bättre genom att se på sig själv och sin undervisning genom reflektion.

Grunden i det här kapitlet är att om du som lärare blir bättre på att få eleverna att lära sig, så kommer ditt jobb att kännas lättare och ta mindre tid och kraft. Det känns rimligt att anta att vi som lärare också blir bättre ju mer vi lär oss om och inom vårt yrke. Att detta i sin tur effektiviserar och underlättar borde egentligen inte kännas så främmade, men ändå verkar lärare ha glömt bort det. Vi måste våga fortsätta att utvecklas, inte minst för att hinna med vårt jobb på utsatt tid. De lärare jag har träffat genom åren och som, precis som jag säger att de hinner med sitt arbete på sin arbetstid, är inte sällan de som ständigt försöker att utvecklas. Att i sin lärarvardag avsätta tid och ork till att strategiskt lära sig mer och fortbilda sig genom att hela tiden utveckla sin yrkesroll, fylla på med kunskaper inom de områden där man har mest behov, menar jag är nyckeln till att jobba smartare. Alternativet är att ständigt läsa in sig i sista sekunden på nya områden, nya program eller fortbildning som arbetsgivaren står för. Känslan av att ligga efter är obekväm och skapar inte den trygghet i lärarrollen som är så viktig i relationen till eleverna. Om du som lärare känner dig kunnig och påläst känner du dig tryggare och mer ”rakryggad” i klassrummet. Att kunna förklara för dina elever och deras vårdnadshavare varför en viss metod används, ökar förtroendet och gör att du som lärare blir mindre ifrågasatt. När du utstrålar trygghet och kompetens verkar det som att eleverna kan slappna av och känna sig förvissade om att de får rätt utbildning. Som lärare måste du vara påläst inom dina ämnen, men också inom 85

EFTERORD Allt du har läst nu är exempel på hur jag försöker arbeta för att hela tiden bli en bättre lärare. Jag tror nämligen att ju bättre jag blir på mitt jobb, desto mindre tid kommer det ta att genomföra det och jag har en chans att hinna med mitt jobb, dessutom på ett alldeles utmärkt sätt på den tid jag fått till mitt förfogande.

HELENA KVARNSELL

JOBBA SMART

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

Helena Kvarnsell är legitimerad lärare i matematik/NO/ teknik. Hon har tidigare gett ut boken Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik tillsammans med Håkan Fleischer.

HELENA KVARNSELL

JOBBA SMART – din vägledning som lärare

ISBN 978-91-7741-002-7

789177 410027