9789140677006 by Smakprov Media AB

S A M H Ä L L S K U N S K A P 7–9

Utkik

Utkik är ett komplett basläromedel i SO för årskurs 7–9 utformat efter Lgr 11. Till varje ämne – geografi, historia, religion och samhällskunskap – finns en stadiebok, en välfylld elevwebb och en praktisk, digital lärarhandledning i form av en lärarwebb. Det finns också interaktiva böcker i alla fyra ämnena.

S A M H Ä L L S K U N S K A P

Utkik Samhällskunskap grundbok är uppbyggd kring det centrala innehållet i Lgr 11. Alla kapitel innehåller, förutom den berättande texten, ett antal fördjupnings- och metoduppgifter som tränar de förmågor som lyfts i läroplanen, störst vikt läggs vid samhällsvetenskapliga analyser och resonemang. Kapitlen inleds med en händelse ur verkligheten som speglar det teoriinnehåll som kapitlet behandlar. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning samt repetitionsoch reflektionsfrågor.

7–9

Monika Linder, lärare i SO-ämnena. Har även arbetat som pedagog på Fredens hus i Uppsala och med internationella skolprojekt. Är utbildad guide till förintelselägren i Polen.

Anna Holmlin Nilsson, lärare i SO-ämnena. Har även arbetat som museipedagog med bistånd och mänskliga rättigheter, samt som mediepedagog.

Christina Friborg, lärare i SO-ämnena och spanska. Har också erfarenhet av arbete med medier, kommunikation och lärande i tv och radio.

Henrik Isacsson, lärare i SO-ämnena. Föreläser även om IKT och pedagogik samt jobbar med olika projekt inom detta område.

S A M H Ä L L S K U N S K A P

7–9

Monika Linder Anna Holmlin Nilsson Christina Friborg Henrik Isacsson

Utkik utkik_sh_omslag.indd 1

2014-01-13 16:02

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INDIVID OCH GEMENSKAP ................................. 8

SVERIGES BEFOLKNING OCH VÄLFÄRD....10 Sandras svåra beslut.............................................................10 Sveriges befolkning ............................................................ 12 Använda och analysera modeller: Befolkningspyramider ................................................... 15

Hur mår ungdomar? ......................................................... 41 Se ur olika perspektiv: Keun Yeong från Sydkorea ........................................ 43 Analysera och tolka statistik: Ungdomars fritid ............................................................ 44

Sammanfattning och repetition............................... 46

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION ................................................ 48

Analys: Ensamkommande flyktingbarn................. 18

Omfördelning och utjämning .................................. 20 Tolka statistik och resonera: Kommunalskatt, snittinkomst och läge .............. 24 Argumentera: Rika och fattiga kommuner ........ 26

Välfärdsstrukturer och levnadsstandard ............. 27 Sammanfattning och repetition............................... 30

MEDIER ............................. 50 Muay i Burma ........................................................................50 Våra medier ............................................................................. 52 Nyheter ...................................................................................... 58 Analys: Lär dig känna igen olika sorters texter.....................................................................60

UNGDOMAR............32 Julias resa ................................................................................... 32 Ungdom .................................................................................... 35 Identitet .....................................................................................37 Reflektion: Vem är du på nätet och IRL?.......... ... 39

Olika typer av massmedier .......................................... 62 Begrepp: Hittar du i tidningen?............................... 64 Diskutera och motivera: Sociala medier – vad gör du på nätet? ................................................. 69

Påverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 70 Bildanalys ........................................................................... 72 Sammanfattning och repetition............................... 74

Livsstilar och välbefinnande ....................................... 40

Innehållsförteckning

utkik_Sh_140114.indd 4

2014-01-17 10:01

RÄTTIGHETER OCH RÄTTSSKIPNING .......... 76

Tolka statistik: Brottsstatistik ..................................106

Polis och åklagare .............................................................. 110 Domstolar ...............................................................................113 Påföljder....................................................................................115

ALLAS RÄTT.............. 78 Innocents omöjliga val....................................................... 78 FN:s deklarationer och konventioner................... 81 Att motverka diskriminering ..................................... 84 Se ur olika perspektiv och argumentera: Striden om samernas mark i Kallak ........................ 86

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna .....88 Se ur olika perspektiv och resonera: Det svenska biståndet.................................................... 91 Analysera och sök information: Dawit Isaak.......95

Organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna ................................................. 96 Arbeta med begrepp: Motverka diskriminering............................................. 97

Sammanfattning och repetition............................... 98

LAG OCH RÄTT ........................................ 100 Bara på skoj ...........................................................................100 Lagar och regler ................................................................. 102 Motivera och argumentera: Civil olydnad ........ 104 Brott ...........................................................................................105

Se ur olika perspektiv: Skadeståndsskyldig i unga år ................................... 119

Sammanfattning och repetition............................. 120

SAMHÄLLSRESURSER OCH FÖRDELNING ............................................... 122

ARBETE OCH UTBILDNING .... 124 Strejk – då och nu.............................................................. 124 Arbetsmarknaden............................................................. 126 Se ur olika perspektiv: Ungdomsarbetslös– heten – olika lösningar på problemet................. 129

Spelregler på arbetsmarknaden................................130 Se likheter och skillnader: Katunayaka ............... 133 Att välja utbildning och yrke .................................... 135 Reflektera: Vad är viktigast för dig? .................... 137 Förhållanden inom utbildning och arbetsmarknad.....................................................................137 Tolka statistik och reflektera: Tidsanvändning och obetalt arbete ..................... 140

Sammanfattning och repetition............................. 142 Innehållsförteckning

utkik_Sh_140114.indd 5

2014-01-17 10:01

EKONOMI .................. 144 I en klännings spår ............................................................ 144 Vad är ekonomi? ............................................................... 146 Arbeta med modeller – utbuds- och efterfrågekurvor: Priset på jordgubbar........... 148 Arbeta med modeller: Barnpassning – utbud och efterfrågan ............................................ 149

Det ekonomiska kretsloppet ......................................151 Analysera och se samband: Förändringar i det ekonomiska kretsloppet .............................................154

Förändringar i samhällsekonomin ........................ 155

Vad är politik – egentligen? ...................................... 174 Demokrati............................................................................. 178 Argumentera och motivera: Yttrandefrihet till varje pris?................................... 180 Se ur olika perspektiv: Diktaturen i praktiken................................................. 183

Diktatur .................................................................................. 184 Olika statsskick .................................................................. 186 Arbeta med begrepp: Olika slags statsskick ..... 187 Ideologier och partier – hur hänger det ihop?................................................ 190 Analysera och värdera: Ideologier ........................ 192 Sammanfattning och repetition............................. 196

Använd begrepp och föreslå lösningar: Finanspolitik..................................................................... 158

Den globala ekonomin ................................................. 159 Tolka statistik: Hur mäter man bäst hur välmående ett land är? ............................................. 162 Se ur olika perspektiv: Det kinesiska undret .... 166

Sammanfattning och repetition............................. 168

BESLUTSFATTANDE OCH POLITISKA IDÉER ................................................. 170

SÅ HÄR STYRS SVERIGE.......................... 198 Pengarna är slut!................................................................. 198 Vem ska besluta om vad? ........................................... 200 Sveriges grundlagar ......................................................... 201 Se likheter och skillnader: Grundlagar .............. 202 Val i Sverige .......................................................................... 205 Jämför och se för- och nackdelar:

POLITISKA SYSTEM.............................. 172 Rädda Vårbacken!.............................................................. 172 6

Olika valsystem i olika länder ................................ 208 Tolka statistik: Valdeltagandet ............................... 210

Så styrs Sverige .................................................................... 211 Analys: Sveriges budget............................................. 217 Kommunerna ......................................................................218

Innehållsförteckning

utkik_Sh_140114.indd 6

2014-01-17 12:28

Reflektera och resonera: Kommunal service.... 219

Landsting .............................................................................. 220 EU ...............................................................................................221 Se fördelar och nackdelar: Europas Förenta Stater ............................................. 229

Sammanfattning och repetition .................. 230

FRED OCH KONFLIKT ................. 232 Dalmar – en barnsoldat ................................................ 232 Väpnade konflikter ..........................................................235 Att använda begrepp: Orsaker och konsekvenser av inbördeskrig ............................... 240

Hotbilder och risker....................................................... 243 Sök information, analysera och reflektera: Kärnvapen ............................................... 246

Förenta Nationerna ........................................................247 Folkrätten i väpnade konflikter............................... 251 Värdera information: Kriget i Syrien ................... 252 Internationell konflikthantering.............................253 Sammanfattning och repetition............................. 256

Ordförklaringar ................................................................. 258 Register.................................................................................... 261 Bildförteckning................................................................. 266

Innehållsförteckning

utkik_Sh_140114.indd 7

2014-01-17 10:01

INDIVID OCH GEMEN ”Ingen människa är en ö, sig själv tillräcklig; varje människa är en del av världen, en del av det stora hela.”

essa ord, som är ett utdrag ur en dikt av den brittiska poeten John Donne, skrevs ner i mitten av 1500-talet. Nu när du, nästan 500 år senare, läser dessa kapitel kommer du att märka att – även om det känns som att du är en ö som flyter omkring i ett ensamt hav – du inte är ensam. Tillsammans med alla andra människor bildar du något större, en gemenskap. Det här blocket handlar om att vi människor formar och formas av vår omgivning. Fokus ligger på Sverige. Du kommer att få läsa om hur det är att vara ung i dag jämfört med förr i tiden och om hur Sverige har utvecklats och hur människor från olika

kulturer bidragit till att göra Sverige till ett mångkulturellt land. Vidare kommer du att se hur en befolkning är sammansatt och hur den på olika sätt samverkar både till gruppers och till den enskilda människans bästa. Sverige bärs fram av dess invånare och detta kräver samarbete, mellan åldrar, mellan olika typer av grupper och mellan individer. Detta skapar det välfärdssamhälle vi lever i. Efter det här blocket kommer du att ha en ökad förståelse för vem du är och vilken roll du har i ett större sammanhang. Du kommer även att få en inblick i vilka fördelar som finns och vilket ansvar det innebär att leva i ett välfärdssamhälle som Sverige.

Övergripande frågor till kapitlet • Vilka gemenskaper är du en del av? Hur har du formats av den miljö som du kommer ifrån?

• Fundera över varför invandring är viktigt för Sverige. Vad finns det för hinder för integration?

• Vilket ansvar har du själv för att ditt liv blir som du har tänkt dig? Vilket ansvar har samhället?

• Ibland pratar man om att en medborgare i ett land har skrivit under ett osynligt ”socialt kontrakt” där man går med på vissa saker för att leva där. Vad tycker du borde stå i ett sådant kontrakt?

• Vilka fördelar tycker du att det finns med att leva i Sverige?

Individ och gemenskap

utkik_Sh_140114.indd 8

2014-01-17 10:01

N SKAP SVERIGES BEFOLKNING OCH VÄLFÄRD

Hur ser Sveriges befolkning ut? Vilka är vi och var bor vi? Vad leder befolkningsfördelningen som den ser ut till – för samhället likväl som för individen? Hur har immigration påverkat och utvecklat Sverige till det mångkulturella land vi är idag? Invandringen har skapat både möjligheter och svårigheter, såsom integration och segregation, begrepp som kapitlet förklarar. Hur jämnas skillnader mellan olika befolkningsgrupper och individer ut? Vad bekostas av skatter och vad betalar vi själva? I Sverige har vi ett skattesystem som omfördelar resurser och som bekostar vår offentliga välfärd, till exempel sjukvård, pensioner och utbildning. Kapitlet tar upp hur det fungerar och förklarar varför det ser ut som det gör.

UNGDOMAR

Vad står begreppet ungdom för? Vad menas med en persons identitet och hur byggs den upp? Hur påverkar samhällets normer identitetsskapandet? Hur hänger livsstilen ihop med hur man mår? Detta är frågor som kapitlet tar upp. Du kommer även att få ta del av Ungdomsstyrelsens undersökningar om hur ungdomar mår idag.

Individ och gemenskap

utkik_Sh_140114.indd 9

2014-01-17 10:01

SVERIGES BEFOLKNING OCH VÄLFÄRD Sandras svåra beslut Sandra Toivonen är 19 år gammal och har precis tagit studenten. Hon gick ut från det samhällsvetenskapliga programmet med inriktning mot medier och kommunikation med riktigt bra betyg. Sandra bor i Västerbottens inland och har haft långt att åka till sin gymnasieskola. Det har varit slitsamt men samtidigt har hon passat på att plugga på bussen. Åtminstone på morgnarna, på eftermiddagarna har hon oftast varit för trött och mest sovit i bussen, de nio milen hem. Den gymnasieskola som tidigare fanns på närmare håll i den egna kommunen hade fått stänga eftersom kommunens låga skatteintäkter inte längre kunde bekosta en gymnasieskola. Många av Sandras klasskompisar från högstadiet flyttade därför till grannkommunen där det närmaste gymnasiet ligger, men Sandra valde att stanna kvar och istället pendla eftersom hon hade sin pojkvän Marcus i hembyn. Marcus är 22 år och jobbar som skogsbonde. Han äger inte marken han jobbar på, utan arrenderar den, alltså hyr den mot att han sköter om den. När brandstationen stängde för ett par år sedan, delade bönderna upp ansvaret för brandbilen. Det ingår därför i Marcus arrende att ha brandjour några dagar i månaden. Marcus älskar skogen och det gör Sandra också. All ledig tid på helger och lov försöker hon tillbringa utomhus. Hon gillar att få uppleva lugnet, plocka bär och svamp och bara finnas till. Hon har även en egen häst som hon har i Marcus stall och en stor del av sin fritid ägnar hon åt hästen.

Nu när skolan har slutat och sommarlovet börjat jobbar Sandra extra på den lokala bensinmacken, som också inhyser post och en mindre livsmedelsbutik. Hon tycker att det är helt okej att jobba där men skulle egentligen vilja jobba med att göra film, helst reklamfilm eller informationsfilm. Men några sådana jobb finns inte i Västerbottens inland utan då måste hon flytta. Med sina fina betyg skulle säkert Sandra ha möjlighet att få ett sådant jobb, men samtidigt så har hon ju Marcus och sin häst. Dessutom har Jari, som är chef på bensinmacken, sagt att hon gärna kan få fortsätta till hösten eftersom hon gör ett bra jobb och är omtyckt av kunderna.

Individ och gemenskap

utkik_Sh_140114.indd 10

2014-01-17 10:01

Mest på skoj har Sandra skickat in en ansökan om ett jobb som reklamfilmsassistent till ett företag i Stockholm. Hon blir själv förvånad när de hör av sig och säger att de vill intervjua henne för jobbet. De första intervjuerna görs på telefon men så småningom får hon ta flyget till Stockholm för en avslutande intervju. Sandra får lite lätt panik när hon kliver ur flygplanet på Arlanda och möter storstaden. Det är första gången hon är i Stockholm helt på egen hand och trängseln på bussarna och tunnelbanan är hon helt ovan vid. Det här är något annat än skogen där hemma, tänker hon. Intervjun går bra och på planet hem funderar hon på vad hon ska göra om hon faktiskt får jobbet och vad hon i så fall ska säga till Marcus. Än så länge har hon inte sagt något om att hon har sökt ett jobb, 90 mil bort. Till honom har hon bara sagt att hon ska hälsa på en kompis över helgen, vilket i och för sig också är sant. Två veckor senare får Sandra tre besked nästan samtidigt. För det första så meddelar Jari på bensinmacken att posten inte kommer att finnas kvar på macken längre och det medför att livsmedelsdelen och bensinen inte heller kommer att bli lönsamma att driva. De kommer att fortsätta fram till jul men efter det så kommer macken att läggas ned. För det andra så får Sandra reda på att hon har fått jobbet i Stockholm och att om hon tackar ja, så förväntas hon börja jobba den första oktober. För det tredje har Marcus frågat om hon vill flytta in på hans arrendegård och antytt att han tycker att de ska bilda familj. Sandra har svårt att bestämma sig för hur hon ska göra och sover dåligt på nätterna. Hon har inte berättat om jobbet för Marcus ännu. Hon ser ingen framtid i hembyn, det finns inga jobb, alla hennes kompisar har flyttat därifrån och nu bor det bara äldre kvar. Hon tvekar på grund av Mar-

cus, och så vet hon inte hur hon kommer att trivas i en storstad. Efter några veckor beslutar hon sig ändå för att ta chansen. Hon vill flytta till Stockholm och Marcus får antingen acceptera detta eller så tvingas hon göra slut. Sandra vet att Marcus kommer att bli besviken, men samtidigt känner han ju till hennes drömmar om att få arbeta med film. Han har också insett att det inte finns några möjligheter till det i hembyn. Det är med stor oro och sorg i hjärtat som Sandra tar upp sin mobiltelefon och slår Marcus nummer.

1. Hur tror du att Marcus reagerar på Sandras beslut och vad tror du händer sedan? 2. Vilka är svårigheterna med att bo i en mindre ort som Sandra och Marcus gör? 3. Varför har kommunen så dålig ekonomi och hur märker man det? 4. Hur påverkar det både mindre kommuner och storstäder att många unga flyttar från landsbygden till storstaden? Är det någon skillnad mellan tjejer och killars flyttvilja tror du? Varför det? 5. Om man inte vill att landsbygden ska avfolkas och att storstäderna ska växa mer, hur ska man motverka detta? Ge olika förslag och motivera dem.

Sveriges befolkning och välfärd

utkik_Sh_140114.indd 11

2014-01-17 10:01

Förr var det vanligt med många barn och barnen användes ofta som arbetskraft. Eftersom barnadödligheten var hög födde man extra många barn för att vara säker på att tillräckligt många nådde vuxen ålder.

Sveriges befolkning I det här avsnittet kommer du att få läsa om Sveriges befolkning, hur den ser ut idag och hur den har förändrats. Vi kommer också att titta på in- och utvandringen och på hur befolkningens storlek, sammansättning och geografiska fördelning påverkar Sverige på olika sätt. I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik över befolkningsförändringar i Sveriges kyrkoförsamlingar. Idag är det SCB, Statistiska Centralbyrån, som ansvarar för befolkningsstatistiken i Sverige. År 2004 passerade Sveriges befolkning nio miljoner. Enligt SCB:s prognos*, beräknas antalet invånare överstiga tio miljoner år 2021.

ifrån. År 1750 fanns det ungefär 1,8 miljoner invånare i Sverige. Hundra år senare, 1850, hade befolkningen nästan fördubblats. Ytterligare hundra år senare, 1950, hade befolkningen återigen fördubblats. Den kraftiga befolkningsökningen under 1800-talet upphörde under 1900-talet. Men vad berodde den tidigare befolkningsökningen på? Sveriges folkmängd 1750–2011 14

2004 – 9 miljoner

1969 – 8 miljoner

10 8

Prognos

1950 – 7 miljoner 1923 – 6 miljoner

6 4

Hur har befolkningen förändrats de senaste 250 åren? Befolkningen i Sverige har ökat kraftigt om man tittar tillbaka på de 250 år som vi har statistik 12

2 0 1750

1800

1850

1900

1950

2000

2050

2100 Källa: SCB

Individ och gemenskap

utkik_Sh_140114.indd 12

2014-01-17 10:01

Fram till 1800-talets början ökade befolkningen i Sverige mycket långsamt. Varje familj fick visserligen många barn, men på grund av den utbredda fattigdomen dog många barn under förlossningen och under småbarnsåren. Både nativiteten (födelsetalen) och mortaliteten (dödstalen) var höga och det gjorde att befolkningen inte ökade speciellt mycket. Vissa år, när sjukdomar som mässling och smittkoppor härjade eller när skörden slog fel, dog det fler än det föddes. Långvariga krig kunde också leda till att befolkningen minskade när många unga män och pojkar fick sätta livet till. Under 1800-talet inträffade en rad förändringar som ledde till att mortaliteten sjönk och att befolkningen därmed ökade. För det första genomgick jordbruket stora förändringar, vilket ledde till att skördarna blev större och kvaliteten på maten förbättrades. Fler än tidigare kunde därför äta sig

mätta. För det andra blev sjukvården bättre och vaccin mot smittkoppor började användas. För det tredje var Sverige inte indraget i några stora krig. En känd svensk biskop och diktare, Esaias Tegnér, hävdade att ”freden, vaccinet och potäterna” var orsaken till den kraftiga befolkningsökningen. Samtidigt som dödstalen sjönk fortsatte födelsetalen att vara höga och befolkningen ökade därför kraftigt, vissa år med upp till 70 000 personer. Medellivslängden, det vill säga den genomsnittliga åldern för hur länge man lever, ökade mellan 1800 och 1920 från 37 till 60 år. I slutet av 1800-talet hade Sveriges befolkning ökat till fem miljoner människor. Samtidigt emigrerade 30 000–50 000 personer per år till Nordamerika, vilket gjorde att befolkningen inte ökade lika mycket som den annars skulle ha gjort. Totalt emigrerade ungefär en miljon svenskar till Amerika.

Svenska emigranter går ombord på ett fartyg som ska gå till Amerika i början av 1900-talet.

Sveriges befolkning och välfärd

utkik_Sh_140114.indd 13

2014-01-17 10:01

Befolkningen i Sverige blir allt äldre vilket skapar nya utmaningar i samhället. Problem att ta sig fram med rullator på kullerstensgator är ett exempel på sådan problematik. Att försörjningsbördan ökar för den arbetande befolkningen är en annan utmaning med en åldrande befolkning.

Så småningom började även födelsetalen att minska. När människor flyttade från landsbygden och in till städerna för att jobba på fabriker blev det svårare att ha många barn. Barnen behövdes inte heller som arbetskraft på samma sätt som tidigare. Eftersom allt fler barn dessutom överlevde de första åren behövde föräldrarna inte skaffa lika många. De började känna sig säkra på att barnen skulle överleva till vuxen ålder och då kunna ta hand om sina åldrande föräldrar. Under 1900-talet har därför fruktsamhetstalet, hur många barn varje kvinna föder i genomsnitt, sjunkit till ungefär två. Den minskning av mortaliteten och nativiteten som skett i Sverige, sker i alla länder allt eftersom länderna blir rikare. I Sverige har det under de senaste årtiondena, dött fler människor än det har fötts vilket beror på att fruktsamhetstalet legat lägre än två barn per kvinna, vilket innebär en naturlig folkminskning. Folkminskningen har dock motverkats av att Sverige har haft en omfattande invandring. Utan denna invandring hade Sveriges befolkning minskat men nu har den istället ökat. 14

Vi blir allt äldre Ett av Sveriges stora befolkningsproblem är att andelen äldre blir allt större. Denna situation delar vi med många andra länder i Europa. Utan invandring kommer det inte att finnas tillräckligt med ungdomar för att ersätta de personer som lämnar arbetslivet och går i pension. Befolkningspyramiden för Sverige visar att det under 1940-talet föddes ovanligt många barn. Den här generationen brukar kallas fyrtiotalisterna och dessa har länge utgjort en stor del av vår arbetskraft. När de nu går i pension får det stor betydelse då kostnader för vård och omsorg kommer att öka i takt med att fyrtiotalisterna blir allt äldre. Var bor vi? Sverige har en befolkningstäthet på 22 invånare per kvadratkilometer. Det innebär att om vi delar upp Sveriges yta i rutor där varje sida är en kilometer lång så bor det 22 personer i varje ruta. Men så här ser det naturligtvis inte ut i verkligheten. Befolkningen är ojämnt fördelad, vissa

Individ och gemenskap

utkik_Sh_140114.indd 14

2014-01-17 10:01

Befolkningspyramider När man vill visa befolkningens sammansättning brukar man använda sig av en befolkningspyramid. Den visar dels hur många människor det finns av varje kön, dels hur många människor det finns i varje åldersgrupp. Åldersgrupperna i en befolkningspyramid är uppdelade i nivåer av fem år: 0–4 år, 5–9 år och så vidare. Den här befolkningspyramiden visar befolkningens sammansättning i Sverige för år 2012. Besvara följande frågor genom att läsa av pyramiden. SVERIGE 2012

mindre än 1 1–5 5–10 10–20 20–50 50–100 100–500 500 eller mer

Luleå Storuman

Män

Skellefteå Umeå

335

268

201

234

Folkmängd (i tusental)

Östersund

Kvinnor

100+ 95–99 90–94 85–89 80–84 75–79 70–74 65–69 60–69 55–59 50–54 45–49 40–44 35–39 30–34 25–29 20–24 15–19 10–14 5–9 0–4

Malmberget

Folktäthet per km² (baserat på kommuner)

FÖRDJUPNING & METOD

Använda och analysera modeller

områden är mycket glest befolkade medan andra är mer tätbebyggda. I Norrland, som upptar cirka 60 % av Sveriges yta, bor det fem personer per kvadratkilometer jämfört med i Stockholms län där det bor 326 personer per kvadratkilometer. De allra flesta invånarna i Sverige bor i den södra halvan av landet. Merparten bor idag i städer och inte på landsbygden, som förr i tiden. Denna förändring tog sin början under 1800-talets andra hälft, då industrialiseringen ökade inflyttningen till städerna allt mer. Detta, att människor flyttar från landsbygden till städerna, kallas för urbanisering. Idag bor 85 % av Sveriges befolkning i städer och tätorter. Kiruna

Åldersgrupp

134

201

268

335

Folkmängd (i tusental)

Sundsvall

1. Vad visar de tre nedersta staplarna?

Söderhamn Falun

Västerås

Karlstad

Uppsala

Kiruna 4. I vilka åldersgrupper fanns det fler män än kvinnor?

Norrköping Linköping

Trollhättan Borås

Visby

Jönköping

Halmstad

3. Vilken åldersgrupp var den största bland kvinnor 2012?

Stockholm

Örebro

Göteborg

2. Hur många män i åldern 40–44 år fanns det i Sverige år 2012?

Gävle

Växjö

Helsingborg Kristianstad Malmö

Kalmar Karlskrona

Malmberget

Folktäthet per km² (baserat på kommuner) mindre än 1 1–5 5–10 10–20 20–50 50–100 100–500 500 eller mer

5. Vilka skillnader kan du hitta mellan antalet män och kvinnor? Vad tror du dessa skillnaProcentandel av begolkningen bor i tätorter dersomkan bero(2010) på? Stadsbefolkning

Norge 6. Sett till den information du harLuleå om befolkLandsbygdsbefolkning Storuman idag, vilka problem tror du 84 % ningsstatistiken Finland kan uppstå för samhälletSkellefteå om 20, 30 och 50 Danmark 87 % år? Motivera dina svar.

80 %

Sveriges befolkningstäthet (inv./km2)

85 % 2

Umeå

Sverige 8 (miljoner invånare)

Östersund © Noordhoff Uitgevers

Sveriges befolkning och välfärd

Sundsvall

Söderhamn

utkik_Sh_140114.indd 15

Falun

Gävle

2014-01-17 10:01

”Hela Sverige ska leva”

När barnafödandet är så lågt som det är i Sverige just nu och när många unga på landsbygden eller i mindre städer och tätorter väljer att flytta till storstadsområden, leder det till att befolkningen minskar på många håll. Då får framför allt glesbygdskommunerna problem med att upprätthålla den service som kommunens invånare är vana vid. En skola kanske tvingas lägga ned eftersom det inte längre är ekonomiskt möjligt att driva den med enbart ett fåtal elever. Barnen får istället åka skolbuss långa sträckor. Dessa problem känner du igen från kapitlets inledande berättelse. Problem i storstaden

Givetvis får befolkningens geografiska sammansättning i Sverige inte bara betydelse för glesbygden, utan också för städerna. I Sveriges storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö är det trångt om utrymme och mycket trafik. Bostadsbristen är stor och priserna på de bostäder som finns är höga. Trots det flyttar många unga från glesbygden till storstäderna, precis som Sandra i den inledande berättelsen väljer att göra. Möjligheter till utbildning och jobb samt ett större utbud av kultur och nöjen lockar.

Migration – in- och utvandring Befolkningen i Sverige hade minskat om vi inte hade haft invandring. Sedan 1931 har Sverige haft större immigration, invandring, än emigration, utvandring. Innan dess var situationen den motsatta. Genom immigration har Sverige blivit mångkulturellt. Idag har cirka 20 % av alla som bor i Sverige ”utländsk bakgrund”. Med ”utländsk bakgrund” menas att man själv eller minst en av ens föräldrar är född utomlands. 1,4 miljoner, eller 15 %, av Sveriges invånare är födda i ett annat land. Man kan tro att de flesta som flyttar till Sverige kommer från fattiga länder. Men det vanligaste födelselandet för människor födda utanför Sverige är Finland.

Medborgarskapsceremonier för nya svenskar blir allt vanligare. Här firar två nya svenskar nationaldagen med flagghissning, nationalsång och Idas sommarvisa.

Sveriges befolkning efter bakgrund 1970–2008. Procentuell fördelning och antal i tusental. Födelseland Sverige

Bakgrund

1970

1980

1990

2000

2008

Två föräldrar födda i Sverige

En förälder född utomlands

Två föräldrar födda utomlands

Utomlands Totalt, andel

100

Totalt, antal

7 996

8 314

8 583

8 880

9 256

Individ och gemenskap

utkik_Sh_140114.indd 16

2014-01-17 10:01

Invandringens orsaker

Utvandringens orsaker

Invandringen är ungefär dubbelt så stor som utvandringen men båda skiftar mycket från år till år. Orsakerna till att man flyttar från Sverige är ofta arbetsrelaterade. Många vill studera eller arbeta i andra länder för att få nya erfarenheter. Många svenska företag flyttar till andra länder och behöver svensktalande personal. De flesta flyttar till andra EU-länder eller engelskspråkiga länder men en ny trend är att utvandringen till Kina ökat, vilket troligen är ett resultat av det växande antalet svenska företag på den kinesiska marknaden. Många svenska ungdomar flyttar även till de nordiska länderna för att arbetstillfällena där är fler och lönenivåerna högre. Många av de som lämnar Sverige gör det för ett par år för att sedan återvända.

Bilden visar exempel på arbetskraftsinvandring till Sverige på 1960-talet. På Olofströms bruk kom alla arbetare, utom en, från utlandet.

En del av utvandringen består även av människor som bott i Sverige ett antal år för att sedan återvända till sitt hemland. Till exempel kan flyktingar välja att återvända när det blir stabilitet i ett land som varit krigsdrabbat. Invandrare och utvandrare, Sverige 1850–2011 Antal per år

12000 10000

Invandrare Utvandrare

8000 6000 4000 2000 0 18 5 18 1 60 18 69 18 78 18 87 18 96 19 05 19 14 19 23 19 32 19 41 19 50 19 59 19 68 19 77 19 86 19 95 20 04 20 11

Orsakerna till att folk flyttar till Sverige har varierat över tid. Tidvis har människor flyttat hit för att arbeta, så kallad arbetskraftsinvandring. Men numera är den andelen liten – både om man jämför med andra länder och om man jämför med annan typ av invandring. En stor del av de som kommer hit idag är asylsökande. Asylsökande är personer som inte kan bo kvar i sitt ursprungsland och som därför flyr och söker skydd i Sverige. Flykten kan bero på krig, svält, naturkatastrofer, eller förföljelse på grund av ras, religion eller politiska åsikter. Du kan du läsa mer om flyktingar i kapitlet Fred och konflikt. Från 1950-talet till 1970-talet var arbetskraftsinvandringen till Sverige stor. Många flyttade från södra Europa och Finland till Sverige, eftersom det fanns gott om arbete här. Från och med 1980-talet har flykting- och anhöriginvandringen blivit större än arbetskraftsinvandringen. Under 1990-talet kom många flyktingar till Sverige från Balkanområdet, då de flydde från det krigsdrabbade, forna Jugoslavien. Under 2000-talet har många kommit hit från andra krigshärjade länder som Irak, Somalia, Afghanistan och Syrien.

Källa: SCB (2011)

Invandringen till Sverige är ungefär dubbelt så stor som utvandringen. Dock är variationerna mellan olika år stora.

Sveriges befolkning och välfärd

utkik_Sh_140114.indd 17

2014-01-17 10:01

FN:s flyktingkonvention Artikel 1 i konventionen definierar en flykting som en person “som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet”.

Flyktingar till Sverige

Det är bara ett fåtal av världens flyktingar som kommer till Sverige. Flyktingar som tar sig hit börjar med att söka asyl. Det betyder att man ansöker om uppehållstillstånd, det vill säga att få stanna i landet. Alla får inte asyl och det beror på att man inte uppfyller de regler som finns för asyl i Sverige. Sverige har milda asylregler om man jämför med andra länder. Här gäller till exempel, förutom FN:s flyktingkonvention och EU:s gemensamma asylregler, regeln för ömmande omständigheter. Det kan till exempel innebära att om man har en livshotande sjukdom som inte kan botas i hemlandet, så kan man få asyl i Sverige. I Sverige har vi även regler om anhöriginvandring, det vill säga att personer med familjemedlemmar som har fått asyl i Sverige också har möjlighet att få uppehållstillstånd. Barn som kommer till Sverige ensamma, har också rätt att söka asyl och när man bedömer om barnet har rätt att få stanna är Migrationsverket, den myndighet som fattar dessa beslut, oftast mildare i sin bedömning än man är gentemot vuxna.

Analys

Ensamkommande flyktingbarn I Sverige har det skett en kraftig ökning av antalet ensamkommande flyktingbarn under de senaste åren. År 2012 kom det ungefär 3500 barn utan föräldrar. De flesta var från Afghanistan, Somalia och Marocko. Omkring en tredjedel av alla barn som har sökt asyl i Sverige under de senaste åren har kommit hit utan föräldrar. Barnen förs in i EU av betalda smugglare – det kostar omkring 100 000 kronor för en familj att på olaglig väg skicka ett barn till ett EU-land. Barnet får ett falskt pass som oftast återlämnas till smugglaren efter inresan. Därför saknar många flyktingbarn identitetshandlingar. Det har som regel tagit lång tid för barnet att ta sig till Sverige och det kan ha inneburit långa vandringar och båtfärder. Många barn har upplevt trauman*, både i hemlandet och på väg till Sverige. De vanligaste flyktingbarnen är tonårspojkar och de är i allmänhet äldst i sin syskonskara. Det är oftast familjen som beslutar om barnet ska smugglas till ett annat land och ibland sker det mot barnets egen vilja. Familjen tänker förstås på barnets framtid men även på familjen som helhet. De ensamkommande barnen känner sig ofta övergivna och upplever stor oro inför framtiden. De kan också ha upplevt svåra saker i sina hemländer, vilket kan leda till problem senare i livet. För många är det också svårt att anpassa sig till den sociala situationen i Sverige, där individen står i centrum till skillnad från familjen eller släkten, som det kan ha varit i hemlandet. Självklart saknar de också sina familjer mycket. Vissa barn har kontakt med sina familjer i hemlandet medan andra har skilts ifrån sina familjer under flykten och vet inte om familjemedlemmarna överhuvudtaget är vid liv. Oftast får asylsökande barn stanna i Sverige, men om det inte finns tillräckligt starka skäl för att få asyl sänds de tillbaka till hemlandet. År

Individ och gemenskap

utkik_Sh_140114.indd 18

2014-01-17 10:01

Antal ensamkommande flyktingbarn 4000

FÖRDJUPNING & METOD

2012 fick ungefär 80 % av de ensamkommande barnen asyl i Sverige. Osäkerheten och väntan på att få besked är självklart jobbig. När barnet förstår att det finns en risk för avslag får barnet svårt att fokusera på annat än att oroa sig för beskedet om uppehållstillstånd. För många av de ensamkommande flyktingbarnen går det trots allt bra. Vissa blir placerade hos en släkting som redan bor i Sverige, andra i ett familjehem. Många återförenas senare med sin egen familj. Röda Korset arbetar hårt för att återförena familjemedlemmar som har förlorat kontakten med varandra. Ibland sker det via så kallade rödakorsmeddelanden, som är meddelanden Röda Korset försöker leverera till familjer i andra länder från anhöriga som har flytt. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen, men det är staten som står för kostnaderna. Det har pågått en het debatt kring kommuner som har valt att inte ta emot några flyktingbarn och en del av dessa har fått stark kritik i media.

3500 3000 2500 2000 1500 Antal barn

1000 500 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Källa: Migrationsverket

1. Vilka länder kommer de flesta ensamkommande flyktingbarnen ifrån? 2. Varför saknar så många flyktingbarn identitetshandlingar? 3. Merparten av de ensamkommande flyktingbarnen är pojkar. Varför är det så och vilka anledningar kan ligga bakom detta? 4. Kostnaden för att smuggla ett barn till ett EU-land är oerhört hög och smugglarna tjänar stora summor på detta. Anser du att det är rätt eller fel att ta betalt för att smuggla flyktingar? Skriv tre argument för din åsikt. 5. Gör en lista över vilka för- och nackdelar som uppstår för: • barnet som flyr • föräldrarna som blir kvar • smugglarna • det EU-land som tar emot flyktingbarnet • det land som barnet flyr ifrån 6. Läs av grafen.

att hitta hem talongen Hjälp barn märk 900-8004 och

iro d att va via Bankg t arbete me Skänk en gå nd fortsätter vår ittrats på gru d ditt bidrag iljer som spl ”Hitta”. Me familjer fam s om tal r en me tiotus t. Läs återförena g och konflik astrofer, kri se kat ss. tur cro na ed av as på www.r som återfören t stöd. Tack för dit

a. Hur många fler barn har kommit till Sverige per år mellan 2004 och 2012? b. Mellan vilka två år skedde den största ökningen av ensamkommande flyktingbarn? c. Vad tror du denna kraftiga ökning berodde på?

Sveriges befolkning och välfärd

utkik_Sh_140114.indd 19

2014-01-17 10:01

Omfördelning och utjämning Nu vet du lite mer om Sveriges befolkning. Dels vet du hur dess storlek har förändrats, men också hur den är sammansatt och var i landet människor bor. Kunskaper om vårt lands befolkning är av största vikt när samhällsplanerare och politiker ska planera inför framtiden. När man till exempel planerar byggandet av bostadsområden, nya skolor eller undersöker det framtida behovet av sjukvård och äldreomsorg är alltid befolkningsunderlaget en viktig utgångspunkt. Den här delen av kapitlet kommer att beskriva hur skillnader mellan individer, befolkningsgrupper och kommuner jämnas ut, för att levnadsstandarden för människor i olika åldrar, på olika platser i vårt land och med olika inkomster ska bli mer jämlika. Allra sist behandlas vårt välfärdssystem, det sociala skydd som ger oss svenskar en ekonomisk grundtrygghet.

Det svenska skattesystemet I Sverige betalar man som privatperson skatt till kommunen, landstinget och staten. En stor del av våra inkomster går till skatt och används för att betala för den offentliga sektorns (s. 152) verksamhet, till exempel skola, vård och omsorg men även för polis, domstolar och infrastruktur*. Så här är det i nästan alla länder, skillnaden är hur mycket man betalar i skatt och därmed hur mycket av dessa verksamheter som bekostas av staten respektive av individen själv. I länder där skatterna är lägre får individen själv stå för större delar av kostnaderna än i Sverige. Om man inte hade haft skatter som bekostade till exempel polisens verksamhet, hur tror du då att samhället skulle se ut? Det finns länder i världen där det gemensamma ansvaret för polis och domstolsväsendet inte fungerar och då är systemet ofta korrupt* och i upplösning. 20

Fördelning av en skattekrona Övrigt 4 öre Socialt skydd 41 öre

Hälso och sjukvård 13 öre Utbildning 13 öre Polis, brandkår, rättsväsende och försvar 6 öre

Allmän offentlig förvaltning 14 öre

Infrastruktur, byggverksamhet, arbetsmarknadsfrågor, etc 9 öre

Ovan ser du ett diagram över av vad våra skatter går till beräknat på en skattekrona. Av en skattekrona går sex öre till våra grundläggande samhällsfunktioner som polis, rättsväsende och försvar. Dessa funktioner är nödvändiga för att ett samhälle ska fungera.

Våra skattepengar går bland annat till att förbättra infrastrukturen som till exempel järnvägarna.

Individ och gemenskap

utkik_Sh_140114.indd 20

2014-01-17 10:01

let är till för att främja folkhälsan och miljön. Genom att till exempel beskatta konsumtionen av hälsofarliga eller miljöskadliga produkter kan man minska deras användning. Två sådana skatter är tobaksskatten och alkoholskatten som hjälper till att hålla nere konsumtionen av tobak och alkohol. Ett annat exempel är skatter på fossila bränslen* som hjälper till att minska utsläppen av koldioxid. Skatterna har förändrats kraftigt sedan 1950-talet. Den offentliga sektorns verksamhet har vuxit och den del som handlar om socialt skydd för medborgarna har ökat kraftigt. Därför är skatterna betydligt högre idag, än vad de var då. Sverige är ett av de länder i världen som har högst skatter och vi ligger långt över genomsnittet i EU.

En del av skattepengarna omfördelas från de som har det bättre ställt till de som har det sämre. Detta gäller både individer och kommuner. Till exempel så betalar de som tjänar mer högre skatt än de som har lägre inkomst (s.22). Ett annat exempel är att rika kommuner ger bidrag till kommuner med sämre ekonomi för att deras välfärd ska kunna upprätthållas (s. 26). Skatterna används också till att omfördela pengar mellan olika perioder i livet. Under en viss del av ditt liv, till exempel som barn eller pensionär, så kostar du mer för den offentliga sektorn medan du under de år du arbetar betalar skatt och bekostar den välfärd som andra individer och grupper behöver, främst barn och gamla. Det finns även skatter som inte i första hand är till för att dra in pengar till staten utan istäl-

Offentliga tjänster, transferingar och skatter under en individs liv 1000 kr Daghem m.m.

Gymnasium

Försvar, rättsväsende m.m.

Grundskola

Sjukvård Sjukvård, sjukpenning m.m.

Högskola

Tilläggspension Grundpension

Barnbidrag m.m.

Ålder

Direkta skatter Indirekta skatter

Sociala avgifter

1000 kr

Källa: Klas Eklund, Vår Ekonomi. Prisma 2010

När vi är barn och när vi är gamla utnyttjar vi de offentliga tjänsterna som mest. Detta syns ovanför nollstrecket. Under vår yrkesverksamma period betalar vi å andra sidan in pengar till systemet. Detta syns nedanför nollstrecket.

Sveriges befolkning och välfärd

utkik_Sh_140114.indd 21

2014-01-17 10:01

SAMMANFATTNING

SVERIGES BEFOLKNING Sveriges befolkning passerade nio miljoner år 2004 och beräknas öka till över tio miljoner år 2021. De senaste 250 åren har det skett en kraftig befolkningsökning i Sverige. Även medellivslängden har ökat. Både nativitet och mortalitet var höga under 1800-talet, men idag har vi en omvänd situation med såväl låg nativitet som mortalitet. Den låga nativiteten innebär att Sveriges befolkning hade minskat utan invandring, men tack vare denna så ökar befolkningen istället. Sveriges befolkningstäthet är 22 invånare per kvadratkilometer. De allra flesta bor i städer och tätorter och en majoritet av befolkningen i Sverige bor i den södra halvan av landet. Sverige har under de senaste 80 åren haft större immigration än emigration och genom detta har Sverige blivit mångkulturellt. Det har kommit invandrare från olika länder under olika perioder och av olika anledningar, till exempel för att arbeta eller som flyktingar. Det vanligaste födelselandet för invandrare i Sverige är Finland. Emigrationen från Sverige är ungefär hälften så stor som immigrationen. Många flyttar från Sverige för att arbeta eller studera i andra länder eller för att återvända till sitt hemland. I Sverige har vi jämförelsevis höga skatter. Dessa bekostar bland annat skola, vård och omsorg men även till exempel polis- och rättsväsendet. Det är politiska beslut som bestämmer hur mycket pengar som satsas på de olika områdena. En del av pengarna omfördelas från de som har det bättre till de som har det sämre. Detta gäller både individer och kommuner. En del skatter är

främst till för att förbättra folkhälsan och miljön. De vanligaste skatterna i Sverige är inkomstskatt, mervärdesskatt (moms) och arbetsgivaravgifter. Sverige har en åldrande befolkning. Det leder till problem när antalet unga människor inte räcker till för att ersätta dem som lämnar arbetslivet och går i pension. När färre människor arbetar förlorar dessutom staten skatteinkomster. I Sverige väljer många, främst unga, att flytta från landsbygden till storstäderna, så kallad urbanisering. Detta skapar problem för den kommun som drabbas av utflyttning som då tvingas att skära ner i den kommunala servicen. Även privata företag, affärer och liknande kan tvingas stänga när befolkningen minskar. Städer dit många flyttar får också problem med till exempel höga bostadspriser och en svår trafiksituation. I Sveriges större städer uppstår ibland segregering, vilket innebär att rikare grupper bor i vissa områden och fattigare grupper i andra områden. I Sverige har vi ett omfattande välfärdssystem som bekostas av våra skatter. Genom välfärdssystemet får vi ekonomisk ersättning vid till exempel sjukdom, föräldraledighet eller funktionshinder. Vi har även ett hälso- och sjukvårdssystem som ger alla svenska medborgare rätt till billig sjukvård. Slutligen har vi ett pensionssystem som ger oss ekonomisk trygghet när vi blir gamla. Sverige har en relativt hög levnadsstandard, jämfört med många andra länder. Den relativa fattigdomen ökar, men är lägre än genomsnittet för EU-länderna.

Individ och gemenskap

utkik_Sh_140114.indd 30

2014-01-17 10:01

1. Redogör för hur Sveriges befolkning har förändrats de senaste 250 åren.

9. Förklara med exempel från Sverige vad ett välfärdssystem är.

2. a. Vad innebär begreppet medellivslängd?

10. Vad kan man göra åt de olika befolkningsproblemen som Sverige har idag? Beskriv problemen och ge förslag på åtgärder.

b. Hur och varför förändrades medellivslängden i Sverige mellan 1800 och 1920? 3. Hur hänger begreppen fruktsamhetstal och naturlig folkminskning ihop? 4. Var bor befolkningen i Sverige och vad får den ojämna fördelningen för konsekvenser? 5. Resonera kring vilka för- och nackdelar det finns med att bo på landsbygden jämfört med i en storstad. 6. Redogör för migrationen till och från Sverige och vilka orsaker som ligger bakom. 7. Titta på cirkeldiagrammet på s. 20. a. Vilka områden går huvuddelen av våra skattepengar till? b. Hur skulle du vilja förändra fördelningen? 8. Ge exempel på olika skatter och förklara varför de finns.

REPETITION & REFLEKTION

Frågor

11. Fundera på hur ett samhälle utan skatt skulle kunna organiseras. Hur skulle till exempel skola, infrastruktur och rättsväsende kunna fungera i ett sådant land? Försök ge exempel på något land som har det så. 12. Analysera den välfärd vi har i Sverige. Fattas det något och finns det några områden inom välfärden som kan tas bort enligt din åsikt? Vad skulle det få för följder? Motivera ditt svar. 13. Det finns flera sätt att beskriva fattigdom. Redogör för två av dessa och hur de skiljer sig åt. 14. Förklara hur Sveriges befolkningsstruktur har ändrats från 1750-talet till idag. Använd dig av följande begrepp när du förklarar: nativitet, mortalitet, medellivslängd, fruktsamhetstalet, naturlig folkminskning, befolkningsproblem, befolkningstäthet, urbanisering, migration, immigration, emigration.

Centrala begrepp befolkningsstatistik

migration

inkomstskatt

studielån

nativitet

immigration

mervärdesskatt

sjukpenning

mortalitet

emigration

arbetsgivaravgift

ekonomiskt bistånd

medellivslängd

arbetskraftsinvandring

avfolkningsbygd

socialbidrag

fruktsamhetstalet

asylsökande

segregation

försörjningsstöd

naturlig folkminskning

anhöriginvandring

integration

pension

invandring

flyktingar

barnbidrag

äldreomsorg

befolkningsproblem

uppehållstillstånd

föräldrapenning

absolut fattigdom

befolkningspyramid

levnadsstandard

barnomsorg

relativ fattigdom

befolkningstäthet

välfärdssystem

tillfällig föräldrapenning

urbanisering

skattesystem

studiebidrag

Sveriges befolkning och välfärd

utkik_Sh_140114.indd 31

2014-01-17 10:01

S A M H Ä L L S K U N S K A P 7–9

Utkik

S A M H Ä L L S K U N S K A P

7–9

Monika Linder, lärare i SO-ämnena. Har även arbetat som pedagog på Fredens hus i Uppsala och med internationella skolprojekt. Är utbildad guide till förintelselägren i Polen.

Anna Holmlin Nilsson, lärare i SO-ämnena. Har även arbetat som museipedagog med bistånd och mänskliga rättigheter, samt som mediepedagog.

Christina Friborg, lärare i SO-ämnena och spanska. Har också erfarenhet av arbete med medier, kommunikation och lärande i tv och radio.

Henrik Isacsson, lärare i SO-ämnena. Föreläser även om IKT och pedagogik samt jobbar med olika projekt inom detta område.

S A M H Ä L L S K U N S K A P

7–9

Monika Linder Anna Holmlin Nilsson Christina Friborg Henrik Isacsson

Utkik utkik_sh_omslag.indd 1

2014-01-13 16:02