Hund för hälsa Vårdhundens ABC Ingeborg Höök
Tack! Författaren vill rikta ett stort tack till Hjälpmedelsinstitutet för ekonomiskt stöd som g jort den här boken möjlig. Ett stort tack riktas också till hundinstruktören Maria Persson som g jort ett stort jobb med att förtydliga bokens olika hundövningar.
h u n d fö r h ä l s a
-
vå r d h u n d e n s a b c
©2010 Ingeborg Höök, Linus Höök och Utomhuset Hälsohuset Förlag. ISBN: 978-91-633-8074-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigandet av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande från Utomhuset Hälsohuset Förlag. Förbudet avser såväl text som illustrationer och avser varje form av mångfaldigande. Text: Ingeborg Höök Foto & textbearbetning: Linus Höök Producent: Sven G. Hultman Grafisk form: Kajsa Bergström Grafisk form av aktivitetskort: Magnus Haag Foton och illustrationer till aktivitetskort: Fotosearch Tryck & bind: Tryck Partner International AB 2010 Första upplagan, första tryckningen Utomhuset Hälsohuset Förlag, Nåstuna, 740 20 Vänge
InnehålL
Inledning.................................................................................4 Introduktion............................................................................6 Människans gamla vän..........................................................14 Vårdhunden i Sverige............................................................ 19 Nytta med vårdhund.............................................................27 Att genomföra insatser med vårdhund..................................59 Hundens skötsel.....................................................................66 Att tänka på vid införandet av vårdhund..............................70 Etik och bemötande..............................................................77 Bemötande vid kognitiv svikt................................................99 Utvärdering av ett team...................................................... 101 Vårdhundens träning........................................................... 111 Dokumentation och utvärdering . ...................................... 156 Bildtexter ............................................................................ 167 Aktivitetskort.......................................................................169
3
Inledning
Att anställa hundar inom vården är ännu relativt nytt i Sverige men intresset ökar i hela landet. Idag finns hundarna främst inom äldrevård men också i rehabilitering för barn och vuxna med förvärvad hjärnskada, inom psykiatri, socialt behandlingsarbete och hospice för barn. Med hjälp av utländska förebilder, engagerad vårdpersonal i Sverige, erfarna forskare och representanter för svenska patientorganisationer finns det sedan 2008 en utbildning som utvecklats av Vårdhundskolan. Flera professionella vårdhundsteam är redan i tjänst på olika håll i landet och fler är på väg. I de följande kapitlen ger vi exempel på vad vårdhundar kan bidra med, vilka hundar som passar för yrket och vilka krav som ställs på hunden och på föraren. Vi varvar praktiska tips med förklarande texter om hundträning, om rutiner på avdelningen, tänkbara patientgrupper och mycket mer. För att arbeta med en vårdhund krävs att föraren är mån om en nära relation till sin hund så att både förare och hund är lyhörda för varandras signaler. Framgång med träningen når de förare som skapat positiva förväntningar hos sin hund inför all träning. Att belöna hunden när den gör rätt istället för att tjata eller straffa när det blir fel kallas för operant inlärning och i vardagligt tal kallar många det för klickerträning. Det 4
bygger på att hunden vill lära sig vad som förväntas av den och den vill göra rätt för att den trivs med att samarbeta och få belöningar för det. Som handbok i vårdhundsarbete är den här boken den första i sitt slag i Sverige. Boken är baserad på materialet för Vårdhundskolans utbildning. Den är tänkt att fungera som stöd för elever på utbildningen och vara en praktisk hjälp i det kommande yrkeslivet. Men också ett stöd till alla de vårdinstitutioner som valt att arbeta med hund. Inte minst kan den ge alla hundägare en möjlighet att må bättre tillsammans med sin fyrbenta vän. Ingeborg Höök Vårdhundskolan Uppsala i januari 2011
5
Introduktion
En vårdhund är en hund som har utbildats till arbete inom vård, skola eller omsorg. Den har valts ut i ett praktiskt test som bedömer lämpligheten innan den tränas tillsammans med sin förare. Hund och förare bildar ett vårdhundsteam. Vårdhunden får en gedigen träning i att samarbeta med patienter, både enskilt och i grupp, och följa deras signaler. Det innebär att föraren kan hålla sig i bakgrunden och hunden blir lyhörd för patientens signaler. Hunden har också tränats att arbeta med patienter som använder vanligt förekommande hjälpmedel som rullstol, rollator och kryckor. Det handlar inte bara om att vänja hunden vid hjälpmedel hos den patient den jobbar med utan även vid sådant den kan stöta på i vårdenhetens korridorer och omgivningar. Hunden har tränats så att den har positiva förväntningar i möten med nya människor. Den visar intresse för människor den möter och tar spontant kontakt på ett balanserat sätt. Framförallt är vårdhunden undantagslöst trygg, förutsägbar och pålitlig när den arbetar bland patienter med sin förare. Miljön på vårdenheter är så komplex att en vårdhund behöver god socialisering redan från valptiden för att klara sitt arbete. Av denna anledning läggs stor vikt vid en stabil grund med miljöträning och socialisering förutom inlärningen av 6
specifika beteenden. Hunden tränas också i passivitet, det vill säga att den ska kunna koppla av i alla miljöer och även i stökiga situationer. Hundens förmåga att koppla av är lika viktig som hundens vilja att samarbeta vid olika aktiviteter.
Vad är ett vårdhundsteam? Ett vårdhundsteam består av en förare med hund som båda är utvalda och utbildade för uppdraget inom vården. Teamet har genomgått lämplighetsbedömning, teoretisk och praktisk utbildning liksom ett praktiskt test för diplomering. Vårdhundens uppgift är att motivera och ge unika upplevelser av värdighet och glädje för personer som lever med olika former av funktionsnedsättning. Föraren har förtroendet att med hjälp av sin vårdhund öka patienternas förmåga trots de problem som fysiska eller psykiska funktionshinder medför i det dagliga livet. Det är därför viktigt att en vårdhund och dess förare är lyhörd för de individuella behoven hos varje person de möter. De ska framgångsrikt samarbeta med människor i olika miljöer och sammanhang – såväl i grupp som vid individuella konsultationer. Vårdhund och förare ingår i det arbetslag som finns till för patienten eller eleven. De följer reglerna på de enheter där de arbetar och Vårdhundskolans etiska riktlinjer gällande arbete med vårdhund.
Vilka krav ställs på en vårdhundsförare? Föraren ska hela tiden finnas med, men inte vara i fokus, i ett möte mellan vårdhund och patient. Det är viktigt att föraren kan utforma varje möte så att det blir en så positiv upplevelse som möjligt för alla parter. 7
Ett vårdhundsteam utbildas tillsammans och arbetar tillsammans. Föraren ska (förutom utbildningen med vårdhund) ha utbildning och yrkeserfarenhet från den verksamhet där arbetet med vårdhund ska utföras. Det kan vara till exempel utbildning inom psykiatrisk vård, äldrevård, skola, pedagogiskt arbete eller socialt behandlingsarbete. Dessutom måste det finnas ett genuint intresse av att möta utsatta människor och föraren ska ha lätt för att anpassa sig till nya situationer. Naturligtvis måste föraren ha en djup och förtrolig relation till sin hund. Det finns inget enskilt sätt som alltid är mer rätt än något annat när man arbetar med vårdhund. Varje situation är unik eftersom föraren i varje situation ska utgå från patientens personliga önskemål och behov. Arbetet ska också anpassas till vilken kapacitet hunden har under en viss arbetsdag och i mötet med en specifik person. Det gör arbete med vårdhund till ett av våra mest kreativa yrken där stora krav ställs på förarens lyhördhet och påhittighet inför varje möte med en patient, elev eller med en hel grupp. En vårdhundsförare bör ha viljan att granska sin egen värdegrund, sin syn på människor med olika etisk bakgrund, ålder och skilda funktionshinder och ha en önskan att ständigt utveckla sin etiska kompetens.
Vilka krav ställs på en vårdhund? En vårdhund ska: 1. vara testad så att den är mentalt stabil, fysiskt frisk och lämplig för sitt arbete. 2. vara tränad med humana metoder som säkerställer hundens fysiska och känslomässiga behov. 3. ha fysisk och psykisk mognad och vara minst ett år innan den påbörjar vårdhundsutbildningen. 8
4. genomgå utbildningen tillsammans med godkänd förare. 5. bära tjänstetecken och id-bricka när den arbetar eller representerar Vårdhundskolan. 6. veterinärbesiktas varje år och vaccineras enligt veterinärens rekommendationer. 7. respekteras för sin rätt till pauser och vila samt avskildhet och regelbunden rastning. 8. inte arbeta under löpningsperiod eller under tiden 30 dagar före beräknad valpning och 75 dagar efter valpning. 9. aldrig utsättas för onödig stress, varken fysiskt eller mentalt i sitt arbete. 10. avsluta arbete som vårdhund eller få en längre tids paus om den tappat intresset för att delta i samspel med patienter. 9
At t g e n o m f ö r a i n s at s e r m e d vå r d h u n d
En nyckel till att intervention med vårdhund ska fungera professionellt är att varje ny patientkontakt föregås av en remiss. Remissförfarandet kan se lite olika ut. Men i stora drag går det till enligt följande: 1. Ett vårdbehov uppmärksammas hos en patient. 2. Behovet rapporteras till den eller de personer på enheten som utsetts till att skriva remisser på hundkontakt. Det kan till exempel vara sjuksköterskan, läkaren, sjukgymnasten eller arbetsterapeuten. 3. Remissen beskriver det problem som finns och där hunden kan vara behjälplig samt det önskade målet med insatserna. 4. Interventionerna med vårdhund genomförs av vårdhundsteam som genom skriftlig/muntlig rapport efter varje besök rapport-erar tillbaka till den som ordinerat insatsen. 5. Den som skrivit remissen följer kontinuerligt upp och dokument-erar resultatet. 6. Efter en avslutad period tas beslut om och i så fall hur vårdhundsarbetet ska fortsätta. Vid beslut om fortsatta insatser med vårdhund skrivs ny remiss. Liksom för alla vårdinsatser är det viktigt att det finns uppsatta mål med insatserna för varje patient. Även om vårdhunden 59
bidrar med trivsel för många patienter är den tränade vårdhunden främst till för att fungera i mer riktade insatser. Listan på personer som önskar att få träffa hund, liksom anhöriga som efterfrågar möjligheten till hundkontakt för sina närstående, är ofta lång och behoven brukar behöva prioriteras. De vårdhundsteam som arbetar på olika enheter idag har vanligtvis stor efterfrågan på sina insatser. Insatser fördelas i samråd med legitimerad personal och det är sällan vårdhundsförarens roll att diagnostisera eller formulera mål för patienterna. Det görs av legitimerad personal dels för att hitta de mest behövande och lämpliga mottagarna, dels för att kunna samordna behandlingsinsatser. Vid varje ny 60
Falun. Här träffar de Elenor vars mål är att komma nära hunden, uppleva större självkänsla och öka sin rörlighet. Elenor säger att tisdagar har blivit hennes bästa dagar eftersom det är då hon träffar Bright och leker olika lekar. Sidorna 51, 58 och 60: Amanda lär sig slappna av och får minskad spasticitet med hjälp av Bright. Vid mötena med hunden spelas också musik som hon gillar. Favoritskivan är Fred Åkerström och när favoritlåten spelas och Bright lägger huvudet i hennes famn slappnar hon av i händerna och sluter ögonen en lång stund. Sidorna 63, 64 och 65: Anders brukar ta promenader med Bright. Målet är att få omväxling i vardagen, uppleva större självkänsla och känna trygghet och närhet med hunden. Sidorna 72, 76, 81, 83, 89, 90, 94 och 102: Vårdhundsföraren Anneli Asker med sin hund Alfred jobbar på Solsidans vårdboende i Ludvika. Elsa Gustavsson var en av Alfreds första patienter och de har hunnit träffas ett halvår nu. Målet är att Elsa ska få känna att hon tar hand om någon och på så vis minska sin oro. »När hon träffat Alfred håller lugnet i sig ett dygn. Hon har också ett album med bilder på hunden som hjälper till när han inte är på plats» berättar Anneli Asker. Sidorna 104, 108 och 109: Mia Blom Andersson och hunden Molly på Kristinagården i Hallstavik går ofta på promenad tillsammans med Birgit. Målet är att träna kondition, styrka och öka det sociala umgänget. På promenaden träffar de kamraten Sinikka som också hon trivs i sällskap av Molly.
168
A k t ivi t e t s ko r t
En stor del av vårdhundsteamets insatser kräver uppfinningsrikedom och antalet övningar är i princip oändligt. Genom något vi kallar aktivitetskort har vi samlat en del av de övningar som visat sig användbara vid insatser med vårdhund. För att klara av vissa av kortens aktiviteter behöver hunden tränas i fler moment än de grundläggande övningar som räknats upp i tidigare kapitel. Efter aktivitetskorten följer en serie illustrationer på hundar som genomför olika moment. De bilderna är tänkta som stöd till patienter för att visa vilken övning de vill genomföra eller träna in med hunden. Bland korten finns också något som kallas Känslokort med tecknade bilder av människor med olika uttryck. Dessa är tänkta som stöd vid terapeutiska samtal där föraren kan fråga patienten hur han eller hon tror att hunden känner sig. Genom att omsätta hundens känslor till motsvarande känslor hos en människa kan patienten ha lättare att komma närmare sitt eget känsloliv. På samma sätt kan hundbilderna längst bak i boken användas. Föraren kan ställa frågor kring bilderna som till exempel: Hur tror du hunden på bilden känner sig? Vilken bild passar bäst för att beskriva hur du känner dig nu? Vad tror du har 169
hänt innan bilden togs? Har du känt dig så någon gång? Vad hade hänt då? Vad hände sedan? Hur skulle du vilja att det hade varit? Finns det något du själv kan göra för att öka chanserna att det blir så? Finns det något du önskar hjälp med? Korten är inga färdiga recept som fungerar för alla patienter. De är tänkta som inspiration till dig som vårdhundsförare i mötet med dina patienter. Liksom vid alla insatser med vårdhund är det förarens yrkeskunskap, kunskap om patienten och varje patients individuella behov som ska styra hur övningarna utformas.
170
h u n d fö r h ä l s a - vå r d h u n d e n s a b c är en bok om den glädje och de hälsoeffekter som följer av kontakt med en hund. Sedan Vårdhundskolan inledde sin kursverksamhet 2008 finns nu hundar inom flera former av vård och omsorg över hela landet. I takt med att allt fler vårdhundsteam börjat jobba professionellt har såväl det praktiska arbetet som utbildningen vuxit sig starkare och fått en tydligare form. Med Vårdhundskolans kursmaterial som grund har de första årens erfarenheter nu samlats i bok.
Fullspäckad med praktiska övningar och tips är den tänkt som ett studiestöd till Vårdhundskolans elever. Boken är också en viktig källa till inspiration för all vårdpersonal som i sitt jobb kommer i kontakt med hundar som jobbar på remiss. Det är också en bok för varje hundägare som vill förstå hur hunden kan vara vägen till en bättre hälsa.