Idén bakom den här boken är att studera om, och i så fall för vad och i vilken utsträckning människors klassposition har betydelse. Med utgångspunkt i en gemensam enkätundersökning och en gemensam definition av klass presenterar forskare från olika akademiska ämnen analyser av svenskars levnadsförhållanden, livsstilar och politiska förhållningssätt. Genom att studera klass ur ett flertal infallsvinklar vill författarna bidra till en bredare diskussion om betydelsen av människors klassposition i dagens svenska samhälle.
EN FRÅGA OM KLASS
Spelar klass någon roll i dagens Sverige?
Oskarson • Bengtsson • Berglund (red)
”Det hävdas ibland att klass spelat ut sin roll i dagens samhälle. En fråga om klass visar hur grundlöst detta prat är. Med analyser grundade i ett unikt datamaterial visar författarna på punkt efter punkt hur vår klassposition fortfarande påverkar våra livsvillkor och våra uppfattningar om det samhälle vi lever i. ” Stefan Svallfors professor i sociologi vid Umeå universitet
Maria Oskarson är docent i statsvetenskap, Mattias Bengtsson är universitetslektor i sociologi och Tomas Berglund är universitetslektor i sociologi, samtliga verksamma vid Göteborgs universitet.
EN FRÅGA OM KLASS
– levnadsförhållanden, livsstil, politik
Best.nr 47-09507-0
Tryck.nr 47-09507-0-00
Maria Oskarson, Mattias Bengtsson, Tomas Berglund (red)
En fra ga om klass - omslag.indd 1
10-06-23 12.51.22
En fråga om klass – levnadsförhållanden, livsstil, politik ISBN 978-91-47-09507-0 © 2010 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktörer: Carina Blohmé och Magdalena Tellenbach Uttman Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Thinkstock Illustrationer: Jonny Hallberg Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Jonny Hallberg Teckensnitt: Brödtext: Minion. Rubriker: Bell Gothic Tryck: Graphycems, Spanien 2010
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
En fråga om klass - s 1-265.indd 2
2010-06-23 14.38
Innehåll Förord.................................................................................................. 5 . 1.. En.fråga.om.klass.......................................................................... 7 Maria Oskarson, Tomas Berglund och Mattias Bengtsson
. 2.. Olika.sidor.av.klass..................................................................... 12 Mattias Bengtsson
. 3.. Den.svenska.klasstrukturen....................................................... 22 Mattias Bengtsson
. 4.. Social.rörlighet.och.klassidentifikation.................................... 30 Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
. 5.. Samhällsklassernas.utbildningshorisont.. . . –.är.utbildning.ett.fritt.val?........................................................ 42 Mira Öhlin
. 6.. Klass,.löneskillnader.och.låglönejobb....................................... 57 Stefan Schedin
. 7.. Klass.och.arbete.......................................................................... 72 Tomas Berglund
. 8.. Arbete,.klass.och.livstillfredsställelse........................................ 87 Bengt Brülde och Åsa Nilsson
. 9...Klass.och.livsstil.i.alkoholvanor.............................................. 105 Lennart Weibull, Claudia Fahlke och Åsa Nilsson
.10..Klassresor.och.kulturintresse.................................................. 125 Åsa Nilsson och Erik Peurell
.11..Klass.och.konsumtion.............................................................. 143 Ulrika Holmberg , Niklas Hansson och John Magnus Roos
.12..Nyhetsvanor.–.en.klassfråga?................................................... 158 Josefine Sternvik och Ingela Wadbring
13..Digitala.klyftor......................................................................... 169 Annika Bergström
.14..Klass.och.ideologiska.dimensioner......................................... 183 Tomas Berglund och Maria Oskarson
En fråga om klass - s 1-265.indd 3
2010-06-23 14.38
4
Inne hål l
.15..Klass.och.partisympati............................................................. 197 Maria Oskarson
.16..Klass.och.attityder.till.politik.................................................. 209 Maria Oskarson
.17..Spelar.klass.någon.roll?............................................................ 222 Maria Oskarson, Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
Appendix:.Klass-SOM.2008........................................................... 228 Åsa Nilsson
Referenser........................................................................................ 240 Register............................................................................................ 261 Författarpresentationer.................................................................. 264
En fråga om klass - s 1-265.indd 4
2010-06-23 14.38
Förord Denna bok ingår som en del i forskningsprojektet ”Social klass och politiska attityder”, finansierat av Vetenskapsrådet (VR421-2007-2320). Det är ett tvärvetenskapligt projekt och vi redaktörer kommer från statsvetenskap respektive sociologi, men har ett gemensamt intresse för frågor rörande betydelsen av klass. Bokprojektet har varit en i hög grad kollektiv process där vi alla tre har arbetat tillsammans med redaktörskapet – turligt nog är Sociologiska institutionen och Statsvetenskapliga institutionen grannar vid Göteborgs universitet! Än mer tvärvetenskaplig har denna bok blivit i och med engagemanget från våra medverkande författare från en rad olika ämnen och discipliner – utan er hade vi aldrig kunna spänna över ett så brett fält av levnadsförhållanden, livsstil och politik! Under arbetets gång har vi haft gott stöd av en rad personer som vi här vill ta tillfället i akt att tacka. För det första vill vi tacka SOM-institutet och då särskilt Lennart Weibull, Sören Holmberg och Lennart Nilsson som delade med sig av sina mångåriga erfarenheter av surveyundersökningar när vi arbetade fram formuläret för vår undersökning, den så kallade Klass-SOM. Ett alldeles särskilt tack riktar vi till Åsa Nilsson som har varit undersökningsledare och som har delat med sig av sin kompetens med stor hängivenhet och entusiasm och dessutom medverkar som författare till flera av bokens kapitel. Ett tack ska också riktas till Peter Söderholm och hans medarbetare på Liber för ett gott redaktionellt stöd från början till slut. Boken tillägnas alla de tusentals svenskar som har ställt upp och besvarat våra enkätfrågor – utan er medverkan hade det aldrig varit möjligt att skriva denna bok! Göteborg april 2010 Maria Oskarson, Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
En fråga om klass - s 1-265.indd 5
2010-06-23 14.38
En fr책ga om klass - s 1-265.indd 6
2010-06-23 14.38
1. En fråga om klass Maria Oskarson, Tomas Berglund och Mattias Bengtsson
Om vi tittar på det samhälle som vi lever i så ser människors liv väldigt olika ut. Vissa bor i stora villor, har fina sommarhus och åker på utlandssemester årligen, medan andra bor i lägenheter i nedslitna ytterområden och kanske sparar till en utlandssemester vart tredje år. För vissa är det ett huvudbry att välja rätt städhjälpsfirma, för andra är problemet att hitta ett jobb. För en del är det ränteläget som avgör hur familjens ekonomi ser ut, för några är det utvecklingen på börsen och för andra kan det vara barnbidragets storlek. För många är det en självklarhet att arbeta från sju till fyra, för andra kan det vara lika självklart att jobba en stund framför datorn på kvällen eller på resande fot. En del tycker det är viktigt att klä sig trendigt, för andra är det viktigt att inte sticka ut. Vissa menar att en generös välfärdsstat är viktigt för tryggheten, medan andra vill ha sänkta skatter för att ge utrymme för individuella drivkrafter. Så här kan man fortsätta att rada upp kontraster som många av oss känner igen. Att människors livsvillkor och uppfattningar om saker och ting ser olika ut är alltså ganska självklart, men är dessa skillnader helt slumpmässiga eller är skillnaderna på något sätt systematiska? Många samhällsvetare utgår ifrån att människors klasstillhörighet spelar en viktig roll, exempelvis är det ett grundläggande begrepp inom sociologiämnet vid sidan av faktorer som kön, etnicitet och ålder. Andra ifrågasätter dock starkt betydelsen av klass och menar att klass hör till ett förgånget industrisamhälle. Människor idag lever istället i individualiseringens tidevarv där de kan styra över sina egna liv, identiteter och grupptillhörigheter. Den tyske sociologen Ulrich Beck menar att människor idag till och med är ”dömda” till individualisering – samhälleliga institutioner erbjuder alltfler valmöjligheter som tvingar människor att ta ett individuellt ansvar för sina liv (Beck 1998; Beck & Beck-Gernsheim 2002). Mot bakgrund av denna diskussion reser vi i denna bok följande fråga: Spelar klass någon roll i dagens Sverige? Idén bakom boken är helt enkelt att studera om, och i så fall för vad och i vilken utsträckning klass har betydelse. Med utgångspunkt i en gemensam enkätundersökning och en gemensam definition av klass presenterar forskare från en rad olika akademiska ämnen analyser av olika aspekter av svenskars levnadsförhållanden, livsstilar och politiska förhållningssätt. Genom att studera klass ur ett flertal infallsvinklar hoppas vi kunna bidra med en bredare diskussion om betydelsen av klass i dagens svenska samhälle.
En fråga om klass - s 1-265.indd 7
2010-06-23 14.38
8
1. En fråg a om klass
Vi utgår från en traditionell samhällsvetenskaplig förståelse av klass som något som har sin grund i strukturella villkor inom arbetslivet och som i sin tur påverkar de individuella valmöjligheter vi har, de valmöjligheter vi upplever att vi har och de faktiska val som vi gör. Orsaken till att man i klassanalyser ofta utgår från förhållanden i förvärvsarbetet beskrivs mer utförligt i kapitel 2, men i grund och botten handlar det om att många skillnader i livsvillkor har sin grund i människors försörjningsvillkor. När folk till vardags pratar om klass associerar man ofta till skillnader mellan låg- och högutbildade, fattiga och rika, grupper med olika status eller så pratar man om att man har vuxit upp i en viss klass. Och visst, utbildning, inkomst och status är nära förknippat med det vi här definierar som klass. En persons utbildningsnivå möjliggör eller begränsar till betydlig del den klassposition som en person kan uppnå, och klasspositionen påverkar även dennes ekonomiska situation och vilken status hon eller han tillskrivs. Om vi tar ett steg tillbaka har även vår klassbakgrund betydelse för vilken utbildning vi skaffar oss.
Bokens utgångspunkt Om vi tittar tillbaka på 1900-talets samhällsvetenskapliga och politiska historia har en faktor funnits i förgrunden för att förklara de skillnader som skisserades inledningsvis. I moderna, industrialiserade samhällen ska dessa framförallt förstås som klasskillnader. I marknadsekonomier är de flesta av oss beroende av lönearbete för vår försörjning. Det finns sällan tillgång till andra försörjningskällor, till exempel ett självägt jordbruk eller liknande, utan man måste istället bjuda ut sin arbetskraft på en arbetsmarknad och hoppas att en arbetsgivare är beredd att betala för den. Arbetsgivaren äger resurser av olika slag och behöver arbetskraft för att kunna göra bruk av dessa och därigenom kunna producera varor eller tjänster. På detta sätt uppkommer en grundläggande relation mellan arbetsgivaren och de anställda. Förutom denna grundläggande klassrelation så skiljer sig relationen till arbetsgivaren bland anställda i olika positioner (Goldthorpe 2007). Vissa befinner sig i överordnade positioner, såsom chefer på olika nivåer i en organisation, medan andra är underordnade utan möjlighet att kontrollera eller övervaka andras arbete. Därigenom medför alltså olika klasspositioner olika grader av makt och inflytande. Klassforskare menar att de komplexa relationer som finns mellan människor i olika klasspositioner åtminstone delvis formar det samhälle som vi lever i. Det handlar om såväl skillnader i ekonomiska förutsättningar för våra liv – en del är beroende av vad de får i lönekuvertet, andra av vinster från företag och aktier – som skillnader i värderingar och normer. I fråga om det senare har exempelvis arbetarklassen ofta utvecklat klasskulturer där ett visst mått av klassolidaritet
En fråga om klass - s 1-265.indd 8
2010-06-23 14.38
1. En fråg a om klass
9
varit ett viktigt värde och en viktig norm, medan företagare många gånger har hyllat individualism och haft ”the self-made man” som ledstjärna. Även i det politiska systemet ser man hur klasskonflikter satt sina spår med djupa politiska skiljelinjer efter vänster- och högerinriktade åsikter.
Något om kritiska perspektiv på klass Parallellt med klassforskningen har det funnits perspektiv i vilka man har kritiserat eller tonat ned betydelsen av klass. Några perspektiv som fick fotfäste under 1900-talets senare del ska nämnas här. För det första finns ett synsätt där man lyfter fram att klass inte självklart utgör den viktigaste förklaringsfaktorn till sociala skiljelinjer. Viktiga företrädare för denna hållning finns i forskning kring kön och etnicitet. Exempelvis har den feministiska forskningen starkt kritiserat klassteoretikernas enögda betoning av förvärvsarbetet och produktionssfären, vilken har osynliggjort det kvinnodominerade obetalda arbetet utanför lönearbetet (Berglund & Schedin 2009). För det andra så finns det perspektiv i vilka man har betonat att själva samhällets struktur har förändrats så till den grad att klass har försvagats och att klasskonflikter inte längre spelar en så vital roll. Bland annat tar kritiken sin utgångspunkt i att efterkrigstidens ekonomiska boom ledde fram till ett industriellt överflödssamhälle med ökad materiell trygghet för arbetarklassen. Mot denna bakgrund sägs sysselsättningar på fritiden ha fått större betydelse för människors värderingar och identiteter (Offe 1985). I det relativa välståndet sprids också en individualiserad och konsumtionsinriktad livsstil där människor själva kan styra över sina liv och skapa sina egna identiteter (Lash & Urry 1987; Bauman 1992, 2005; Featherstone 1994). Vissa hävdar till och med att personens identitet helt formas utan referens till arbetslivet – istället sägs olika konsumtionsstilar ha fått ökad betydelse (Pakulski & Waters 1996). En variant på samma tema understryker framgångarna som arbetarrörelsen har haft i att driva fram välfärdsstaten. Man brukar säga att välfärdsstaten har ”dekommodifierande” effekter på arbetskraften, vilket innebär att de socialförsäkringssystem som har utvecklats, såsom sjuk- och föräldraförsäkringar, minskar individens beroende av arbetsmarknaden för sin försörjning (Esping-Andersen 1996/1990). Härigenom skapas en större individuell trygghet, men ju mer dessa system tas för givna desto mindre utgör de en grund för politisk mobilisering. Många av de mål som arbetarrörelsen har haft är helt enkelt uppnådda. Man menar att de friheter och rättigheter som arbetarrörelsen har erövrat genom åren paradoxalt nog undergräver själva grunden för rörelsen (Beck 2007). För det tredje så finns det perspektiv som lyfter fram att också själva arbetslivet har förändrats. Industrialiseringen medförde till en början att framförallt industrisektorn växte och hämtade sin arbetskraft från landsbygden. Industriarbe-
En fråga om klass - s 1-265.indd 9
2010-06-23 14.38
10
1. En fråg a om klass
taren blev sinnebilden för arbetarklassen. Men sedan dess har även tjänstesektorn växt, inte minst genom välfärdsstatens utbyggnad, med resultatet att vi nu lever i ett postindustriellt samhälle (Hansen 2001). Tjänstemännens ökning följer också av att företag och andra organisationer har växt i storlek och komplexitet så att kontrollfunktioner måste delegeras till vissa individer i personalstyrkan (Erikson & Goldthorpe 1992). Därmed finns det anställda i positioner mellan arbetarklasspositioner och arbetsgivare, till exempel olika chefer som agerar på uppdrag av arbetsgivarna. Dessa mellanliggande klasser gör att klassrelationer och klassintressen inte längre är lika tydliga. Ett annat teoretiskt spår är att arbetets karaktär har förändrats, att många farliga och själsdödande jobb har försvunnit som en följd av teknologisk utveckling och fackföreningars kamp för bättre arbetsvillkor. Nya sätt att organisera arbetet, där arbetarnas involvering och lojalitet mot företagen anses som centralt, har slagit igenom: de anställda ska nu betraktas som medarbetare. Relationen till den anställde har även den individualiserats, till exempel genom olika system för individuell lönesättning (Skorstad 2003; Bengtsson, M. 2008). Detta menar man leder till att löntagarna ser mindre likheter i varandras situation, vilket kan försvåra uppkomsten av en klassidentitet och en känsla av samhörighet.
Är klassbegreppet fortfarande relevant? Samtidigt som det finns ett flertal förändringar som sägs ha lett till en försvagning av klass, så har inte påståenden om att klass är något förlegat och överspelat fått stå oemotsagda. Motreaktionen har bland annat anförts av sociologerna John H. Goldthorpe och Erik Olin Wright. Den senare gav år 1997 ut en bok med den talande titeln Class Counts. Båda är också viktiga förnyare av klassteorin. Från att klassanalysen tidigare hade fokuserat på relationen mellan arbetare och arbetsgivare har Goldthorpe och Wright i högre grad betonat mellanliggande klasspositioner, till exempel olika typer av arbetsledande befattningar. I denna bok är Goldthorpes klassanalys av särskilt intresse då den klassifikation av olika positioner som vi använder (ESEK – Europeisk Socio-Ekonomisk Klassifikation) är en utveckling av Goldthorpes egen. Goldthorpes klassifikation (eller klasschema) är väl beskriven både teoretiskt och hur den ska användas praktiskt i forskning och har fått en avsevärd spridning inom europeisk klassforskning. I kapitel 2 utvecklas Goldthorpes klassanalys ytterligare och ESEK beskrivs i kapitel 3. Det är med stor nyfikenhet som vi i denna bok har tagit oss an att studera om klassbegreppet har spelat ut sin roll eller om det tvärtom visar sig ha fortsatt betydelse. Vi kommer att undersöka betydelsen av klass i relation till arbete, utbildning, social mobilitet, låglönejobb, välbefinnande, shoppingbeteende, alkoholkonsumtion, kulturintresse, nyhetskonsumtion, användning av digitala medier, ideologiska uppfattningar, partisympatier, politiskt intresse, politiskt för-
En fråga om klass - s 1-265.indd 10
2010-06-23 14.38
1. En fråg a om klass
11
troende samt människors identifikation med olika klasser. I de kommande studierna kommer klass också att ställas i relation till faktorer såsom kön och ålder. Kvarstår betydelsen av klass även efter kontroll för sådana faktorer? Om det visar sig att klass har betydelse för något, hur kan det förklaras? Finns det faktorer i själva arbetslivet som klass fångar upp, såsom skillnader i inflytande och auktoritet? Är det kanske socialisationseffekter av olika klassbakgrunder eller utbildning som är det väsentliga? Eller har kritikerna av klass rätt: är klass ett överspelat begrepp som inte längre förmår förklara skillnader i människors levnadsvillkor, livsstilar och politiska uppfattningar?
En fråga om klass - s 1-265.indd 11
2010-06-23 14.38
2. Olika sidor av klass Mattias Bengtsson
Klass är ett av de äldsta begreppen inom modern samhällsforskning. Ordets ursprung finner vi i latinets classis, vilket avser ’skepp’/’flotta’ och skolsystemets indelning av elever men även det hierarkiska system i vilket kung Servius Tullius indelade romarna på grundval av ålder och egendomsrättigheter (Dworkin 2007). Dagens klassforskning har sina rötter i 1800-talets och det tidiga 1900-talets Europa. De framstående tyska samhällstänkarna Karl Marx och Max Weber grundade klassbegreppet i människors ekonomiska aktiviteter. Marx betonar produktionen av varor och tjänster och maktrelationer som hänger samman med den. Konflikten mellan arbete och kapital är central och är den del som framförallt har överlevt i modern klassteori. Samtidigt menar Marx att med kapitalismens utveckling kommer andra samhällsskikt än arbetare och kapitalister att expandera. Klasskampen mellan arbete och kapital kommer att präglas av ”mellanskiktens” attityder och beteenden, dvs. förvärvsarbetande som måste sälja sin arbetskraft, men som inte kan sägas ha samma klassposition som industrisamhällets traditionella arbetarklass. Enligt Weber är klasstillhörighet ”liktydigt med att befinna sig i samma klasssituation som andra människor”; det viktigaste kriteriet är ”en människas resurser i form av fast kapital, förmögenhet, utbildning eller yrkesskicklighet” (Berglund & Schedin 2009: 351–352). Likartade klassituationer påverkar människors livschanser, såsom konsumtionsutrymme och anställningstrygghet. Ett annat viktigt begrepp hos Weber är social klass. En social klass uppkommer genom den dagliga interaktionen människor emellan då likartade sedvänjor och värden uppstår. Den sociala klassen reproduceras genom att människor umgås med och söker sig till dem med samma bakgrund. Med social klass avses inte med nödvändighet en politisk dimension, i betydelsen att livssituationen tolkas så att människor ser gemensamma intressen i hur den kan förbättras. Det går att tänka sig en klasskultur där endast ett visst sätt att leva och tänka reproduceras, men som inte genomsyras av politiska överväganden eller politiska handlingar. Traditionellt har man dock förknippat klass med ett politiskt medvetande och politiska handlingar. Den arbetarrörelse som växte fram under 1800-talet tolkade den politiska situationen i stor utsträckning utifrån en marxistisk ståndpunkt. Det sätt på vilket arbetarrörelsen aktiverade flertalet arbetare i ett engagemang för fackliga rättigheter eller i kampen för all-
En fråga om klass - s 1-265.indd 12
2010-06-23 14.38
2. Olika sidor av klass
13
män rösträtt resulterade i att de nådde en gemensam tolkning av sin situation, samt dess problem och lösningar. Arbetarna lärde sig att reflektera över sin situation i klasstermer, de blev klassmedvetna. Mot bakgrund av detta kan vi lyfta fram några grundläggande begrepp vilka är vägledande för analyserna i denna bok: klassposition, social klass och klassmedvetande. Kortfattat avser klassposition en position i en social struktur som bestäms i relation till produktionssystemet och arbetsmarknaden. Social klass refererar till klass som livsform, kultur eller livsstil, medan klassmedvetande avser att individens klassposition utgör en referenspunkt för dennes politiska engagemang och attityder.
Klassposition Det är vanligt att en klassposition bestäms med utgångspunkt i faktorer som yrke, arbetets kvalifikationsgrad eller om man befinner sig i en över- eller underordnad position i en organisation. I modern klassforskning har man i stor utsträckning studerat effekter av olika klasspositioner för människors attityder och handlingar. Stor vikt har lagts vid klassificeringen av ”mellanskikten” på arbetsmarknaden: ska klasspositionen bestämmas på basis av kvalifikationer uppnådda genom högre utbildning eller genom att man befinner sig i en överordnad position där man kan kontrollera och övervaka andra anställda (se t.ex. Therborn 1981; Wright m.fl. 1998)? I den här boken studeras anställdas klasspositioner på basis av en klassifikation förkortad ESEK (Europeisk Socio-Ekonomisk Klassifikation). ESEK är resultatet av en revidering av ett klasschema som främst den brittiske sociologen John H. Goldthorpe har utvecklat. Klasschemat bygger dels på anställdas generella positioner på arbetsmarknaden, dels på olika typer av anställningsrelationer. Tre grundläggande positioner på arbetsmarknaden urskiljs: 1) arbetsgivare som köper andras arbetskraft och därigenom får viss auktoritet och kontroll över dem, 2) egenföretagare utan anställda som varken köper andras arbetskraft eller säljer sin egen, 3) anställda som säljer sin arbetskraft till en arbetsgivare och därigenom måste underordna sig dennes auktoritet och kontroll (Erikson & Goldthorpe 1992: 35ff.). Förutom dessa generella positioner på arbetsmarknaden befinner sig anställda i olika typer av anställningsrelationer till arbetsgivaren. Som arbetslivsforskare har visat finns det alltid en viss handlingsfrihet i arbetet, även i de mest detaljreglerade jobb (se t.ex. Roy 1959; Burawoy 1985). Arbetsgivaren står inför problemet hur den anställdes relativa handlingsfrihet ska kunna överensstämma med organisationens intressen när det gäller kostnadseffektivitet och produktivitet. Det är således en fråga om hur man ska kunna skapa anställningskontrakt som sammanlänkar arbetsgivarens och den anställdes intressen (Breen 2005; Goldthorpe 2007).
En fråga om klass - s 1-265.indd 13
2010-06-23 14.38
14
2. Olika sidor av klass
Enligt Goldthorpe (2007) regleras anställningsrelationen, för det första, genom ett arbetskontrakt, där individen ställer sin arbetskraft till förfogande under en klart definierad tidsperiod, med väldefinierade arbetsuppgifter och mot en bestämd ersättning. Denna typ av anställd klassificeras som arbetarklass. För det andra finns det anställda som har en tjänstemannarelation till arbetsgivaren. Eftersom många organisationer är komplexa och består av en omfattande byråkrati delegeras vissa anställda auktoritet eller innehar expertkunskaper. De bildar en tjänstemannaklass och kompenseras vanligen med höga löner, goda anställningsvillkor och karriärmöjligheter. För det tredje finns det blandade former av arbetskontraktet och tjänstemannarelationen. Anställda i denna anställningsrelation sägs tillhöra mellanliggande klasser. För att kunna förklara uppdelningen av de anställda i olika klasser, eller med andra ord vad som konstituerar olika klasser, lyfter Goldthorpe (2007) fram två aspekter. Den första aspekten avser hur pass specialiserad kompetens arbetet kräver och den andra åsyftar i vilken utsträckning arbetsgivaren kan kontrollera det arbete som utförs. Arbetsgivarens beroende av den anställde ökar med ett mer specialiserat och svårkontrollerat arbete och relationen måste då i hög grad bygga på förtroende. Goldthorpe menar att genom att arbetsgivaren erbjuder den anställde fördelaktiga arbetssituationer så kan engagemang och lojalitet från den sistnämndes sida säkras. En samtida kollega till Goldthorpe, som även har haft stor påverkan på modern klassforskning, är den amerikanske sociologen Erik Olin Wright. Till skillnad från Goldthorpe har han en marxistisk utgångspunkt. Maktutövande är ett grundläggande element i ett marxistiskt klassbegrepp; under kapitalistiska produktionsförhållanden befinner sig vissa i positioner där de kan kontrollera och övervaka andra (Wright 1997, 2005; Burawoy & Wright 2002). För att arbetsgivaren ska kunna försäkra sig om att de anställda gör det som de ska finns det chefer som är ansvariga för att kontrollera detta. Samtidigt kontrolleras även cheferna av arbetsgivaren; därigenom befinner de sig i ”motsättningsfyllda positioner inom klassrelationer” (Wright 1997: 20, min översättning). För att kunna försäkra sig om chefernas engagemang erbjuds de en del av produktionens överskott (mervärde) i form av högre löner, en ”lojalitetsränta”. Överordnade i en organisation utgörs också av experter, vilka har ett högt arbetsmarknadsvärde genom sina specialistkunskaper. De tillägnar sig en del av mervärdet genom en ”kvalifikationsränta”. Deras arbete är också svårkontrollerbart för arbetsgivaren; hon eller han måste vinna experternas lojalitet via olika förmåner (Wright 1997). Idag är många forskare övertygade om att moderna samhällen rör sig i riktning mot, eller redan har anlänt till, ett nytt socioekonomiskt system, ofta uttryckt i termer av ett postindustriellt, tjänste-, kunskaps-, informations- eller nätverkssamhälle. I litteraturen riktas stor uppmärksamhet mot tjänsteproduktionens expansion och industrisektorns tillbakagång. En vanlig utgångspunkt är Daniel Bells bok The Coming of Post-Industrial Society (1974). Bell skiljer mellan det förindustriella, industriella och postindustriella samhället. Om en förindu-
En fråga om klass - s 1-265.indd 14
2010-06-23 14.38
2. Olika sidor av klass
15
striell ekonomi kännetecknades av aktiviteter som jordbruk, fiske och skogsvård, och industrisamhället av varuproduktion, så processar det postindustriella samhället huvudsakligen kunskap och information inom tjänsteproduktionen, vilken sägs bli den dominerande ekonomiska aktiviteten i samhället. Men menade Bell att det inte fanns tjänsteproduktion i det förindustriella eller industriella samhället? Jo, men den var då vanligen av en annan typ. I det förindustriella samhället var tjänstearbete huvudsakligen en fråga om privat hushållsarbete och med industrialismen kom en expanderande tjänsteproduktion i högre grad att relateras till varuproduktionen; varor måste transporteras, marknadsföras och säljas samt det finansiella systemet utvecklas. Med postindustrialism åsyftas spridningen av andra typer av tjänster, såsom utbildning, hälsovård och liknande professionella aktiviteter. Bell betonar att en ny medvetenhet kommer att breda ut sig då människor för att kunna leva ett gott liv behöver hälsovård och utbildning såväl som en hälsosam miljö. En ökad levnadsstandard kommer även att ge människor möjligheten att spendera sina pengar på nöjen och därigenom expanderar allehanda typer av nöjes- och serviceinrättningar. Mot bakgrund av denna omvandling kan man tala om framväxten av en ”postindustriell klasstruktur”. En sådan kännetecknas inte minst av dess feminisering: istället för en manligt dominerad arbetsmarknad utförs idag en stor del av tjänstearbetet av förvärvsarbetande kvinnor. Vid klassanalyser är studieobjektet vanligtvis kapitalistisk produktion, men vid sidan av den privata sektorn återfinns också många samhälleliga verksamheter inom offentlig sektor. Den danske sociologen Gøsta Esping-Andersen (1993) betonar att expansionen av offentliganställda har skapat en mångfald professionella yrken och produktionssystem som verkar under andra principer än de som finns i den privata sektorn. Även andra forskare lyfter fram moderna klasstrukturers komplexitet. Enligt den schweiziske statsvetaren Daniel Oesch (2006a, 2006b) finns det grundläggande skillnader i arbetsvillkor och arbetserfarenheter mellan individer som i övrigt befinner sig i likartade anställningsrelationer. Han beskriver detta i termer av olika arbetslogiker. Ett yrke kan huvudsakligen ställa höga krav på teknisk expertis och teknisk kunskap (teknisk logik), på administrering av organisatorisk makt (organisatorisk logik) eller på att individuella behov ska kunna tillgodoses hos klienter/patienter/elever (mellanpersonlig logik). Olika arbetslogiker påverkar organiseringen av, maktrelationerna i och förhållningssättet till arbetet. Exempelvis klassificeras ofta chefer och professionella i samma klassposition, men Oesch (2006b: 61) menar att det finns grundläggande skillnader i intressen och lojaliteter dem emellan. Medan chefer har till uppgift att driva sina organisationer på ett så effektivt sätt som möjligt (organisatorisk logik) är den huvudsakliga uppgiften för professionella, såsom universitetslektorer och socialarbetare, att försvara sin egen och studenternas/klienternas autonomi (mellanpersonlig logik).
En fråga om klass - s 1-265.indd 15
2010-06-23 14.38
16
2. Olika sidor av klass
Social klass Klass i betydelsen klassposition kan beskrivas som ett förhållandevis ”minimalistiskt” klassbegrepp. För att förklara vad som avses kan vi luta oss mot sociologen John Scott (2002) som skiljer mellan ekonomiska och sociala klasser. Med ekonomiska klasser avses att förvärvsarbetande klassificeras i olika klasspositioner, medan social klass avser klass som livsform eller kultur, där den sociala interaktionen mellan människor i likartade livssituationer skapar gemensamma sedvänjor, livsstilar, värden och normer. Social klass ger uttryck för ett mer kommunitärt klassbegrepp och definieras genom ”social gemenskap och gemensamma världsbilder” (Svallfors 2004: 22). Det avser således något mer än att dela enbart ekonomiska villkor med andra; likartade ekonomiska villkor ger även upphov till relativt förutsägbara interaktions- och konsumtionsmönster. Enligt den franske sociologen Pierre Bourdieu bestäms ett samhälles klassstruktur till stor del av fördelningen av ekonomiskt kapital, dvs. de materiella resurser som människor har till sitt förfogande (Flisbäck 2006: 39). Fördelningen av ekonomiskt kapital räcker dock inte till för att förklara klasskillnader; kulturellt kapital är även i hög grad betydelsefullt. Det förekommer i tre former. För det första som ett förkroppsligat kapital: en kompetens eller förmåga som individen har förvärvat genom träning och utbildning. För det andra kan objekt vara en form av kulturellt kapital. Exempelvis förutsätter läsning av objektet ”facklitteratur” en förtrogenhet med det akademiska språkets begrepp och termer. För det tredje förekommer kulturellt kapital i en institutionaliserad form. Det förkroppsligade kulturella kapitalet kan anta ett ”objektivt” värde genom att skolsystemet kan intyga eller legitimera individens kompetens och förmåga (Weininger & Lareau 2007). Bourdieu utvecklade begreppet kulturellt kapital i relation till ett specifikt ämnesområde: skillnader i skolresultat mellan barn från olika klassbakgrunder. Den skilda överföringen av kulturellt kapital inom olika familjer påverkar barnens prestationer (Bourdieu & Passeron 2008/1970). Föräldrar med ett stort kulturellt kapital kan överföra det till sina barn genom att ”drilla” dem i de kulturella former som underlättar goda studieresultat, till exempel genom att lära dem hantera abstrakta kategorier, vilket i sin tur ökar chanserna att uppnå privilegierade samhällspositioner. Såtillvida tenderar överföringen av kulturellt kapital från föräldragenerationen att reproducera klassrelationer i ett samhälle (Bennett m.fl. 2009: 13). Resultaten av Bourdieus forskning motsade den vidspridda förståelsen av det moderna skolsystemet som en motor för social förändring, dvs. att det skulle ge arbetarklassens barn en möjlighet att bryta med sin klasstillhörighet på basis av individuella talanger och ansträngningar. Det som av vissa uppfattades som individuella prestationer visade sig i hög grad vara socialt bestämt – ett resultat av det kulturella kapital som förvärvats i hem- och skolmiljön. Genom dess samhälleliga snedfördelning resulterar det i en systematisk form av ojämlikhet (Weininger & Lareau 2007).
En fråga om klass - s 1-265.indd 16
2010-06-23 14.38
2. Olika sidor av klass
17
Hur är olika kapitalformer relaterade till klass? Bourdieu ser klasstrukturen som en mångdimensionell social rymd, bestående av olika axlar. Den första – och viktigaste – axeln särskiljer platser i yrkessystemet på basis av den totala volymen av ekonomiska och kulturella kapital hos dess innehavare. Ens lokalisering på denna axel avgör ens klassposition. På den övre delen av denna axel återfinns den dominerande klassen (bourgeoisien) medan den nedre delen består av arbetarklassen (les classes populaires). Den andra axeln skiljer mellan ”fraktioner” eller ”strata” inom olika klasser, huvudsakligen via sammansättningen av ekonomiskt och kulturellt kapital. Exempelvis innehar konstnärer ett större kulturellt kapital och ett mindre ekonomiskt kapital jämfört med företagschefer vars förhållande är det omvända. Den tredje axeln avser hur en persons kapital har skiftat under livets gång. Det handlar om graden av social rörlighet; hur väl överensstämmer personens nuvarande ekonomiska och kulturella kapital med föräldrarnas? Bourdieus klassanalys möjliggör på detta sätt studier av social rörlighet inte bara mellan olika klasspositioner utan även mellan fraktioner inom olika klasser (Weininger 2005). Bourdieu studerar hur olika preferenser och handlingar tenderar att sammanfalla i olika sociala klasser. I klassanalysens fokus finns olika livsstilsindikatorer. Det handlar dels om det som brukar tillskrivas ”kulturen” i ett samhälle, såsom konst, litteratur och teater, dels om sådant som mode, kläder, mat och sport. Exempelvis kännetecknas medlemmarna i bourgeoisien av en enhetlig livsstil. Bourgeoisiens habitus, ett begrepp som kan definieras som ett ”system av perceptions-, tanke- och handlingsmönster som avspeglar en viss klass eller klassfraktions existensvillkor och som är förkroppsligat i den enskilde genom socialisationen” (Castro 1992: 178), bestäms bland annat av en estetisk sensibilitet. Med detta avses en abstrakt estetik där form dominerar över funktion. Dess motsats är arbetarklassens livsstil, i vilken funktion framhävs före form. Livsstilar är socialt rankade – de tillskrivs olika status – beroende av närheten till det som uppfattas som samhällets legitima, eller kanoniserade, kultur. Det kommer inte minst till uttryck i uppdelningen mellan finkultur och populärkultur, där de privilegierade samhällsklasserna definierar sina kulturer som överlägsna och mer exklusiva än andra klasskulturer (Bennett m.fl. 2009: 11). Den kultur som ryms inom en social klass definierar vad som betraktas som bra eller dåligt, fint eller fult, rätt eller fel. Exempelvis kan den dominerande klassens estetiska sensibilitet i relation till sådant som kläder, mat, musik och språkbruk fungera som ett verktyg med vilken den skiljer ut sig – markerar sin distans – från andra klasser. Den typ av klassforskning som Bourdieu företräder studerar således främst hur olika sociala grupper positionerar sig gentemot varandra; det handlar om en ständig kamp om vilka uttryckssätt, stilar och beteenden som ska upp- eller nedvärderas i samhället. Det som till en början är exklusivt eller alternativt blir ofta förr eller senare populärt och ”mainstream”, och då gäller det för de privilegierade att ”uppfinna” nya livsstilar genom vilka de på nytt kan skilja sig från mängden.
En fråga om klass - s 1-265.indd 17
2010-06-23 14.38
18
2. Olika sidor av klass
Ett samtida exempel på social klass finner vi i den amerikanske företagsekonomen Richard Floridas bok Den kreativa klassens framväxt (2006). I den kreativa klassen ingår kunskapsbaserade yrken såsom vetenskapsman, ingenjör, konstnär, musiker och designer. Florida menar att den kreativa klassen sedan 1980-talet har nått en dominerande samhällsposition, men många av dess medlemmar begriper inte själva att de tillhör eliten. De har en svag klassidentitet och ett svagt klassmedvetande. Klassen kan dock beskrivas som en social klass då medlemmarna ”i stor utsträckning har samma smak, önskemål och preferenser” (Florida 2006: 102). Kännetecknande för den kreativa klassen är ett kreativt ethos, vilket enligt Florida (2006: 235) ska ses som en kombinerad livs- och arbetsetik. Klassen består av yrken där innehållet förutsätter en hög utbildningsnivå och där det finns krav på självständigt tänkande och komplex problemlösning. Självständighet, kreativitet, självförverkligande, utmaningar och ansvar väger tyngre än lojalitet till organisationen, lön eller karriär. Florida menar att vi lever i en tid då arbetsmarknadens spelplan har blivit mer horisontell i det att människor rör sig från företag till företag i jakt på kreativa arbetsvillkor och egenkontroll i arbetet. Förändrade värderingar, normer och attityder lyfts fram som viktiga förklaringar till den kreativa klassens framväxt. Starka värden i klassen är individualitet, mångfald och tolerans, vilket i arbetet tar sig uttryck i ”den slipslösa arbetsplatsen” där kontorsuniformen lämnar plats för en ny dresscode med ledigare klädsel. Tidigare strikta klädnormer ersätts med en ”mångfalds- och toleransnorm” (Florida 2006: 157). Med flexibla arbetsscheman och modern teknik suddas tydliga gränser mellan arbete och fritid ut. Detta är en utveckling som i forskningen har beskrivits i termer av ett ”individualiserat”, ”subjektiviserat” eller ”gränslöst” arbete (se t.ex. Allvin 1997; Zoll 2003; Allvin m.fl. 2006; Bengtsson, M. 2008). Mer allmänt kännetecknas den kreativa klassens livsstil av ”ett upplevelsebaserat liv” med ett aktivt deltagande som innebär allt från äventyrsinriktade fritidsintressen som att dyka, klättra i berg, hoppa fallskärm och fjällvandra till mer finkulturella aktiviteter som vin- och chokladprovning (Florida 2006: 208). Det är en aktiv klass där identiteter skapas främst genom egna erfarenheter och upplevelser, inte genom skrytsam konsumtion av statusprylar (såsom den ”arbetsfria klassen” i Thorstein Veblens klassiker The Theory of the Leisure Class från 1899). Den kreativa klassens arbetsvillkor styr till viss del dessa behov. Det stillasittande arbetet gör att fysiska aktiviteter blir ett sätt att hålla sig i god form. Klassens medlemmar sägs även ställa höga krav på boende; de söker sig till platser där de ges utrymme att vara sig själva.
En fråga om klass - s 1-265.indd 18
2010-06-23 14.38
2. Olika sidor av klass
19
Klassmedvetande Enligt den brittiske sociologen Anthony Giddens (1973: 112) kan klassmedvetande delas in i en hierarkisk struktur. På en lägre nivå finner vi klassidentiteten, i betydelsen att individen identifierar sig med en samhällsklass och kan särskilja den från andra klasser. På en högre nivå tillkommer uppfattningen att klasserna är kontrahenter, och att motsättningen dem emellan är grundad i klassernas olika intressen. Giddens beskriver det som att ett ”konfliktmedvetande” utvecklas, vilket innebär något mer än att bara identifiera sig med en viss klass eftersom identifikationen också formar individens politiska uppfattningar (se Oskarson 1994: 156; Karlsson 2005: 24f.). Om människors medvetanden mer allmänt består av trossatser, värderingar, attityder och så vidare, avser klassmedvetande de delar som har en ”distinkt klasskaraktär” (Wright 1997: 384). Inte alla värderingar och attityder är exempel på klassmedvetande; ibland har de med andra förhållanden att göra, såsom kön, ålder eller etnisk bakgrund. Enligt Wright härrör klassmedvetande från den materiella intressekonflikt som är inbyggd i ett samhälles klasstruktur. Karl Marx (1997/1867: 5) uttrycker det som att människor är ”bärare av bestämda klassförhållanden och intressen”, och att de mest grundläggande intressekonflikterna inom kapitalistiska produktionsförhållanden är de som finns mellan arbetare och kapitalägare. En anställd kan tolka konflikten med arbetsgivaren som inbyggd i själva anställningsrelationen, vilket kan leda till ett medvetande om att arbetskamraterna är inbegripna i samma konflikt och att de har gemensamma intressen (se Lysgaard 2001/1961). Men vilka typer av intressekonflikter som mellanchefer eller professionella yrkesgrupper erfar, de som befinner sig i mellanliggande klasser eller i tjänstemannaklassen, är dock inte lika enkelt att få grepp om. Det kan handla om intressen som går utöver den traditionella vänster-högerdimensionen (se Berglund & Oskarson i denna antologi). Om Erik Olin Wright kan sägas företräda ett strukturellt klassperspektiv så är den brittiske historikern Edward P. Thompsons klassanalys ett exempel på ett mer aktörsinriktat eller humanistiskt perspektiv, som har sin grund i historiska och antropologiska studier. Klass studeras som ett historiskt fenomen, något som görs eller skapas på en bestämd plats i ett visst historiskt skede. Hans mest kända bok heter just The Making of the English Working Class, görandet eller skapandet av den engelska arbetarklassen. Thompsons intressanta studie kretsar kring hur den brittiska arbetarklassen tillägnar sig ett klassmedvetande genom en process av klasskamp (Thompson 1991/1963; se även Dworkin 2007; Crompton 2008). Han menar att många forskare har underskattat kulturella traditioners betydelse för skapandet av klassgemenskaper och klassmedvetande. De brittiska arbetarna slog sig inte samman och bildade klasspolitiska organisationer som en direkt följd av kapitalets exploatering, utan förindustriella traditioner och en mer generell kamp för yttrande- och pressfrihet var enligt Thompson viktiga delar i formandet av ett klassmedvetande.
En fråga om klass - s 1-265.indd 19
2010-06-23 14.38
20
2. Olika sidor av klass
Ett begrepp som kan relateras till diskussionen ovan är politisk artikulering. Det är inte självklart att människor utifrån sina socioekonomiska villkor utvecklar ett klassmedvetande, men det finns organiserade intressen som politiska partier, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som kan artikulera eller tolka vad som ligger i deras klassintresse: ”Genom att utmåla sig som ’löntagarparti’ eller ’arbetarnas parti’ eller som ett parti som särskilt driver intresset hos ’de små och medelstora företagen’, kan till exempel ett politiskt parti bidra till att befrämja just en klassidentitet på bekostnad av andra tänkbara identiteter” (Svallfors 2004: 39). Det handlar om att förändra människors attityder och handlingar genom att koppla ett klassinnehåll till politiska frågor, till exempel att fackföreningar försöker göra löntagare medvetna om att det finns en grundläggande intressekonflikt i anställningsrelationen, vilket kräver ett samordnat, kollektivt handlande.
Några avslutande reflektioner I den traditionella marxistiska klassanalysens fokus står den samhällsövergripande konflikten, eller klasskampen, mellan arbete och kapital. Klasskampen utgörs av de handlingar som organiserade intressen i ett samhälle riktar mot varandra, såsom fackföreningars strejker eller arbetsgivares lockouter, och i den har klasserna olika kollektiva maktresurser till sitt förfogande (Korpi 1978). Ett välkänt exempel på det senare är finansieringen av amerikanska valkampanjer. Genom omfattande ekonomiska anslag till kandidaterna kan samhällets mer välbärgade samhällsskikt i hög grad påverka politikens innehåll och utformning (Manza & Brooks 2008). Jämfört med studier av mer samhällsvida klasskonflikter menar klassforskaren David Grusky (2005) att det under senare tid har skett ett perspektivskifte. Idag studeras klass främst i relation till fenomen som livsstil, konsumtion och partiröstande, medan studier av samhällsvida konflikter är mindre vanliga. Förklaringar som ges är att klasskampen har institutionaliserats, till exempel genom skapandet av förhandlingssystem mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, och att yrkesidentiteten har ökat i betydelse jämfört med klassidentiteten. Enligt Grusky borde vi därigenom i högre grad studera klass på basis av människors yrkestillhörighet. Om vi anlägger ett sådant perspektiv riskerar vi dock att bortse från de ekonomiska villkor som individer delar tvärsöver yrken, genom att de befinner sig i en likartad anställningsrelation till arbetsgivaren (Goldthorpe 2007). Att jag här avslutningsvis lyfter fram Gruskys klassanalys beror även på att den är tydligt påverkad av ett subjektivistiskt klassperspektiv där klasser existerar om människor identifierar sig med dem. Vanligtvis bedöms inte värdet av vetenskapliga begrepp på basis av att människor identifierar sig med dem – forskare använder ofta begrepp som överskrider människors förståelse eller upplevelse av dem – men när det gäller klass anlägger ändå många ett
En fråga om klass - s 1-265.indd 20
2010-06-23 14.38
2. Olika sidor av klass
21
subjektivistiskt perspektiv (Birkelund 2002: 218). Om man däremot utgår från klass i betydelsen klassposition kan man studera den eventuella förekomsten av fenomen som social klass och klassidentifikation. Det är ett perspektiv som vi utgår ifrån i denna bok.
En fråga om klass - s 1-265.indd 21
2010-06-23 14.38
Idén bakom den här boken är att studera om, och i så fall för vad och i vilken utsträckning människors klassposition har betydelse. Med utgångspunkt i en gemensam enkätundersökning och en gemensam definition av klass presenterar forskare från olika akademiska ämnen analyser av svenskars levnadsförhållanden, livsstilar och politiska förhållningssätt. Genom att studera klass ur ett flertal infallsvinklar vill författarna bidra till en bredare diskussion om betydelsen av människors klassposition i dagens svenska samhälle.
EN FRÅGA OM KLASS
Spelar klass någon roll i dagens Sverige?
Oskarson • Bengtsson • Berglund (red)
”Det hävdas ibland att klass spelat ut sin roll i dagens samhälle. En fråga om klass visar hur grundlöst detta prat är. Med analyser grundade i ett unikt datamaterial visar författarna på punkt efter punkt hur vår klassposition fortfarande påverkar våra livsvillkor och våra uppfattningar om det samhälle vi lever i. ” Stefan Svallfors professor i sociologi vid Umeå universitet
Maria Oskarson är docent i statsvetenskap, Mattias Bengtsson är universitetslektor i sociologi och Tomas Berglund är universitetslektor i sociologi, samtliga verksamma vid Göteborgs universitet.
EN FRÅGA OM KLASS
– levnadsförhållanden, livsstil, politik
Best.nr 47-09507-0
Tryck.nr 47-09507-0-00
Maria Oskarson, Mattias Bengtsson, Tomas Berglund (red)
En fra ga om klass - omslag.indd 1
10-06-23 12.51.22