9789140678287 by Smakprov Media AB

B I O L O G I

4–6

Utkik

Utkik – NO och SO på helt nytt sätt Utkik är en helt ny läromedelsserie i NO och SO för årskurs 4-6, som omfattar det centrala innehållet i Lgr 11. Välj mellan att arbeta med U tkik tryckt bok tillsammans med interaktiv lärarbok eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok. Lycka till i ditt arbete med Utkik!

ISBN 978-91-40-67828-7

789140 678287

4–6

Utkik Biologi är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna att tänka till och få en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förberedande uppgifter som finns i den interaktiva lärarhandledningen finns allt som behövs för att nå helt nya höjder i biologiundervisningen!

B I O L O G I

Hur samarbetar skelettbenen och musklerna?

B I O L O G I

Utkik

4–6

Natur och samhälle

__________________________________ 8-109

Liv, Växter, Djur _____________________________________________ 8-43 Systematik. Carl von Linné. Växternas indelning. Hur växterna kan föröka sig. Djurens utveckling. Ryggradslösa djur. Ryggradsdjur. Repetition ................................................................................ 21, 40-41 Sammanfattning ............................................................................. 42-43

Ekologi ______________________________________________________ 44-47 Ekosystem. Biologisk mångfald. Näringskedja. Näringsväv.

Livet i sjö och hav __________________________________________ 48-57 Sjöar och vattendrag. Sjön som ekosystem. Havet. Östersjön. Havet som ekosystem. Repetition ........................................................................................... 56 Sammanfattning .................................................................................. 57

Livet på land ______________________________________________ 58-75 Marken. Fjället. Fjället som ekosystem. Skogen. Skogen som ekosystem. Jordbruksmark. Skog- och jordbruksmark förr och nu. Staden. Repetition ...................................................................................... 72-73 Sammanfattning ............................................................................. 74-75

Hållbar utveckling _________________________________________ 76-97 Hållbar utveckling. Ekosystemtjänster. Allemansrätten. Växthuseffekt. Energin vi använder. Vårt livsviktiga vatten. Regnskogarna. Maten vi äter. Märkning av mat. Saker vi använder. Ekologiska fotavtryck. Vad gör vi? Repetition ...................................................................................... 94-95 Sammanfattning ............................................................................. 96-97

Evolution, Olika livsmiljöer ______________________________ 98-109 Livets utveckling. En populations utveckling. Charles Darwin. Jordens klimatzoner. Växter och djurs anpassning efter livsmiljö. Repetition ......................................................................................... 108 Sammanfattning ................................................................................ 109

Kropp och hälsa

___________________________________ 110-177

Vår kropp, Huden och känseln, Skelettet och musklerna _______ 110-123 Kroppens byggstenar. Några organsystem. Huden. Känsel. Skelettet. Leder. Muskler och senor. Repetition .......................................................................................... 122 Sammanfattning ................................................................................ 123

Hur blodet pumpas runt, Vad händer när du andas?, Vad händer med maten?, Kroppens reningsverk ____ 124-137 Hjärtat. Lilla och stora kretsloppet. Blodet. Andningsorganen arbetar. Matspjälkningen från mun till ändtarm. Njurarna bildar urin. Levern bildar galla. Repetition ......................................................................................... 136 Sammanfattning ................................................................................ 137

Hjärnan och nerverna, Sinnesorganen _______________ 138-147 Hjärnan. Ryggmärg och nerver. Synen. Hörseln. Lukten och smaken. Repetition ......................................................................................... 146 Sammanfattning ................................................................................ 147

Våra könsorgan, Ett nytt liv ___________________________ 148-157 Mannens könsorgan. Kvinnans könsorgan. Befruktning. Fostret utvecklas och barnet föds. Repetition ......................................................................................... 156 Sammanfattning ................................................................................ 157

Pubertet, identitet och kärlek ________________________ 158-167 Det händer i puberteten. Identitet och sexualitet. Kärlek, relationer och ansvar. Repetition ......................................................................................... 166 Sammanfattning ................................................................................ 167

Hälsa_______________________________________________________ 168-177 Hälsa. Sömn. Kost. Motion. Sociala relationer. Bakterier och virus. Beroendeframkallande medel. Repetition ......................................................................................... 176 Sammanfattning ................................................................................ 177

Biologins metoder och arbetssätt

__________ 178-185

Planera en undersökning. Genomföra och utvärdera undersökningar. Skriva en laborationsrapport. Tolka och granska information.

Ordförklaringar................................................................................... 186 Register....................................................................................... 187-189

Växter LÄS OM . . .

De första växterna var troligen alger. Utifrån algerna utvecklades växter som kunde leva på land. Det finns olika slags växter. Kanske tänker du på en blomma eller en buske? Men även alger, gräs, ett träd och mossor är växter. Växter sprider sig på olika sätt. De delas in i fröväxter och sporväxter efter hur de förökar sig.

• fotosyntes • hur växter delas in • hur växter är uppbyggda • hur växter förökar sig VIKTIGA ORD OCH BEGREPP pollinering · spor · frö · kloning fotosyntes · klorofyll · energigivare energitagare

Om du tittar på växternas blad i mikroskop kan du se klyvöppningarna.

VÄXTER

Fotosyntes Växterna behöver energi för att k unna leva och växa, precis som du och alla andra djur. Solen ger energi och kan kallas för e nergigivare, medan växten tar energi och kan kallas för energitagare. Alla gröna växter kan direkt utnyttja solljus som energikälla. Detta gör de gröna växterna genom fotosyntes. Fotosyntesen sker i små korn i växternas blad. De här små kornen kallas klorofyllkorn. Inne i dessa korn finns ett grönt färgämne som heter klorofyll. Klorofyllet hjälper växten att ta upp energi från solen. Med hjälp av solenergi tillverkar växten energi rikt socker av ämnena koldioxid och vatten. Det är detta socker som förbränns och ger energi till växtens celler. På växternas gröna blad finns klyv öppningar. Klyvöppningarna är små hål som kan öppnas och stängas. Det är genom klyvöppningarna som växtens gröna blad tar upp koldioxid. Det är också genom klyvöppningarna som syre släpps ut. Syret bildas vid fotosyntesen. Både koldioxid och syre finns i luften. De flesta växter tar upp vatten från marken. Inne i växterna finns kärl, små rör, som transporterar vatten från roten till bladen. Via rötterna kan v äxterna även ta upp och lämna ifrån sig olika närings ämnen. Alla organismer behöver, förutom energi, en mängd olika näringsämnen. Energi håller igång arbetet i cellerna och olika näringsämnen bygger upp cellerna. Förutom att transportera ämnen håller roten fast växten i marken.

koldioxid + vatten + solenergi → druvsocker + syre

Det är genom fotosyntesen som växterna kan lagra solenergi.

DISKUTERA Varför kan inte djur utföra fotosyntes? VÄXTER

Så här kan en näringskedja i skogen se ut.

kotte

mus

igelkott

duvhök

Näringskedja och näringsväv Alla växter och djur behöver både energi och olika näringsämnen för att växa och leva. Växterna får energi från solen. De tar upp koldioxid ur luften och vatten från marken. I markvattnet finns små mängder lösta ämnen, närsalter, som är viktiga för växterna. Djuren får både energi och näringsämnen från födan de äter. En näringskedja eller en näringsväv visar vad olika djur i ett ekosystem äter. I en näringskedja visas endast ett exempel på vad varje art äter. En näringsväv visar hur flera näringskedjor vävs ihop. Näringskedjor och näringsvävar visar alltså både hur energi och näringsämnen förflyttar sig mellan olika organismer. Men det finns en viktig skillnad på hur närings ämnen och energin förflyttar sig. Närings ämnen k retsar hela tiden runt, runt i olika ekosystem. Både på land och i vatten finns en mängd olika nedbrytare, djur, svampar och bakterier, som lever av dött växt- och djurmaterial.

Daggmasken är en viktig nedbrytare.

EKOLOGI

Nedbrytarna bryter ner de döda växterna och djuren till jord. Daggmaskar och grå suggor är exempel på viktiga nedbrytare. Så småningom har alltså de ämnen växten eller djuret var uppbyggt av å tergått till jorden och kan på nytt tas upp av olika växter. Utan nedbrytarna skulle näringsämnenas kretslopp inte fungera.

Näringsämnen och närsalter Levande organismer behöver närings ämnen för att bygga upp sin kropp. Exempel på näringsämnen är olika slags kolhydrater, proteiner och fetter. En del ämnen, som vitaminer och mineralämnen, behövs också, men bara i små mängder. För att växter ska trivas och växa bra behöver de till exempel kväve och fosfor. Dessa ingår i de ämnen vi kallar närsalter. När vi sprider gödsel på våra åkrar eller när du vattnar dina krukväxter med ”växtnäring” är det för att ge växterna tillräckligt med närsalter.

Så här kan en näringsväv se ut.

räv

snok

mus

igelkott

groda

daggmask

duvhök

blåbär

snigel

löv

kotte

Det är annorlunda med energin. För varje steg i näringskedjorna och näringsväven går energi förlorad. Energi omvandlas i cellandningen och denna energi kan sedan inte användas av andra organismer. När en växt eller ett djur dött och brutits ner kan inte energin användas av några organismer mer. Ny energi måste därför hela tiden tillföras till olika ekosystem, vilket sker när växterna utför fotosyntesen. Växterna kallas för producenter. De producerar, tillverkar, energirik näring. Djuren som äter växter eller andra djur kallas konsumenter. De konsumerar, använder, energirik näring.

De djur som inte äts av andra djur och som är sist i näringskedjan kallas för topp konsumenter. Alla arter i ett ekosystem påverkas av varandra. Vilka växtarter som trivs i ett område påverkar vilka djurarter som trivs där. Producenterna påverkar alltså direkt vilka konsumenter som finns där och indirekt vilka toppkonsumenter som finns där. Avgörande för växt- och djurlivet i ett ekosystem är hur mycket det finns av olika växt- och djurarter. Finns det till exempel mycket blåbärsris i ett område, kan det finnas många harar och därför också rävar.

EKOLOGI

Repetition 1. Förklara näringskedja och näringsväv. 2. Ge exempel på hur a) energi rör sig i naturen b) näringsämnen rör sig i naturen. 3. Vad menas med producent respektive konsument i en näringsväv? 4. Varför säger man att gråsuggan och daggmasken är några av naturens viktigaste djur? 5. Ge exempel på en näringskedja. 6. I vilka olika former förekommer vatten i naturen? 7. Vilken betydelse har vattnet för livet på jorden? Ge exempel. 8. Vad är vattenblomning? Vad beror det på? 9. Hur påverkar haven vårt klimat?

ORDKUNSKAP

Förklara orden för en kamrat.

ekologi

ekosystem

bräckt vatten sötvatten

vattenblomning

fridlyst

Undersök! Hur länge klarar sig växter utan vatten? • Planera en undersökning där du jämför några olika växter. • Tänk på faktorer som kan påverka dina resultat. • Genomför undersökningen. • Dokumentera vad som händer över tid och redovisa dina resultat. • Diskutera i vilka miljöer de olika växterna kan tänkas leva.

EKOLOGI, LIVET I SJÖ OCH HAV

Sammanfattning Samspelet mellan allt levande och allt icke levande kallas för ekologi. Det handlar om hur allt levande samspelar med livsmiljön runt omkring. Ett avgränsat område som till exempel en sjö kallas för ett ekosystem. Man studerar ofta hur växter, djur och andra organismer samspelar i ett avgränsat ekosystem samt vilka näringsämnen de behöver. När vi pratar om biologisk mångfald menar vi allt djur- och växtliv som finns på jorden. Det är viktigt att olika miljöer och mångfalden av arter bevaras. Om en art riskerar att dö ut kan den bli fridlyst. I en näringskedja kan du se hur olika växter och djur är beroende av varandra. En näringskedja visar hur energi och olika nä ringsämnen rör sig i naturen. Ny energi till förs hela tiden, medan näringsämnen kretsar runt i olika ekosystem. En näringsväv visar hur flera näringskedjor vävs ihop, alltså en större del av ett ekosystem. Växterna, producenterna, binder solenergi. Denna energi förbrukas av växterna själva och av djuren som äter växter, konsumenterna. I sjöar och vattendrag finns det sötvatten. I Sverige finns ett stort antal sjöar. I slätt områden finns näringsrika slättsjöar med rikt djur- och växtliv. I näringsfattiga skogs områden finns klarvattensjöar. De är ofta djupa och näringsfattiga. I barrskogsområden finns brunvattensjöar som ofta är närings fattiga och inte särskilt artrika.

Ungefär 97 % av allt vatten på jorden är salt vatten och finns i världshaven. I haven lever jordens största syreproducenter, växtplankton. Havsströmmarna och havets temperatur påverkar klimatet. Havet utanför Sveriges södra och östra kust heter Östersjön. Östersjöns vatten är bräckt, en blandning av saltvatten och sötvatten. Östersjön är särskilt känslig för miljöpåverkan och drabbas ofta av vattenblomning under somrarna. • Samspelet mellan allt levande och allt icke levande kallas för ekologi. • Samspelet i ett avgränsat område som till exempel en sjö kallas för ett ekosystem. • När vi pratar om biologisk mångfald menar vi allt djur- och växtliv som finns på jorden. • I en näringskedja kan du se hur olika växter och djur är beroende av varan dra. En näringskedja visar hur energi och näringsämnen rör sig i naturen. • En näringsväv visar hur flera näringskedjor vävs ihop, alltså en större del av ett ekosystem. • Näringsämnen kretsar runt, runt i naturen. Energin tillförs hela tiden. • I haven lever jordens största syre producenter, växtplankton. • Havet utanför Sveriges södra och östra kust heter Östersjön.

EKOLOGI, LIVET I SJÖ OCH HAV

Saker vi använder Trä, metall, glas och plast är exempel på material vi använder för att tillverka olika saker. Trä får vi från våra skogar. Metaller utvinns från olika mineraler ur berggrunden. Glas och plast är däremot konstgjorda ämnen som vi människor framställer av olika råvaror. En av de fyra ekosystemtjänsterna handlar om att vi tar råvaror från naturen som till exempel mat och vatten. För att inte jordens resurser ska ta slut och det ska bli brist på råvaror, näringsrik mat eller rent vatten, måste det vi använder gå tillbaka i olika kretslopp eller på något sätt återanvändas. Kastar du en äppelskrutt i naturen bryts den snart ner och de ämnen äppelskrutten är uppbyggd av tas upp i naturens krets lopp igen. Material och ämnen som finns naturligt i naturen bryts lätt ner.

Alla hushåll i Sverige ska sortera sina sopor och återvinna till exempel returpapper och förpackningar.

HÅLLBAR UTVECKLING

Kastar du däremot en plastbit på marken kommer den att finnas kvar länge innan den är nedbruten. Det här beror på att naturen har svårt att bryta ner många nya material. När materialen har brutits ner, kan konstgjorda ämnen som inte ingår naturligt i naturens kretslopp spridas och skada olika organismer. När saker och material inte återgår i olika kretslopp kan det bli brist på olika ämnen och råvaror och det bildas avfall, sopor. I vissa länder bildas sopberg där det ligger en mängd olika värdefulla råvaror och mycket energi bundet. Med dagens behov av både råvaror och energi har vi inte råd med sopberg. På senare år har resurserna i våra sopor uppmärksammats allt mer. Vi sopsorterar hemma och lämnar de sorterade soporna i miljörum eller på olika återvinnings stationer. Soporna tas sedan omhand på olika sätt. En del kan återanvändas som råvaror i nya produkter och en del kan utnyttjas som energikällor. Det är viktigt att tänka på vad vi gör med saker vi inte längre vill ha. Vi kan sopsortera, skänka bort saker eller sälja på loppis. Men det är också viktigt att tänka på vad vi köper och varför. Vi behöver kanske inte ytterligare en tröja eller en ny dator. Vi bör också tänka på var en vara är tillverkad innan vi köper den. Varor som inte är tillverkade i Sverige kräver ofta lång transport, vilket ökar utsläppen. Med en stor förbrukning av varor är det inte bara råvarorna som riskerar att ta slut, utan till verkning och transporter av varor kräver också stora mängder energi.

Varför ska man sortera soporna? Sopor kan innehålla både farliga och värdefulla ämnen. Om man sopsorterar ordentligt kan man ta hand om de farliga ämnena så att de inte kommer ut i naturen. Det mesta kan återvinnas och bli nya varor. På så sätt sparar vi energi och naturresurser.

DISKUTERA Titta på bilden. Beskriv minst en sak i bilden som har med återvinning att göra. Förklara vad som menas med en återvinningscentral. Hur ser det ut där du bor? Finns det återvinningsstationer? Miljörum? Hur sorterar din familj soporna? Varför är det bra att handla närodlat? HÅLLBAR UTVECKLING

Skelettet och musklerna Skelettet byggs upp av olika ben. Mellan skelettets olika ben finns det leder som gör att vi kan röra skelettet. M usklerna utför rörelserna och det gör de när nerverna säger till. Vårt skelett, våra leder och våra muskler bildar tillsammans våra rörelseorgan.

LÄS OM . . . • vilka delar som bildar rörelseorganen • sambandet mellan skelettet och musklerna • hur vårt skelett är uppbyggt • hur en muskel är uppbyggd VIKTIGA ORD OCH BEGREPP leder · muskelrörelser · uthållighet

näsben

Vårt skelett ryggrad skulderblad

pannben överkäksben underkäksben

kindben nyckelben

halskota

bröstben

revben överarmsben

ländkota höftben svansben

strålben armbågsben

korsben

mellanhandsben

sittben

fingerben lårben knäled skenben

vadben

vristben tåben

118

SKELETTET OCH MUSKLERNA

mellanfotsben

Skelettet

Leder

Skelettet hindrar kroppen från att ramla ihop och skyddar också de inre organen. Skelettet innehåller mycket kalk. Det är därför skelettet är hårt. Skelettet består av fler än 200 ben. De största är lårbenen och de minsta benen är hörselbenen, som bara är några mm stora. Ryggraden består av cirka 30 kotor.

Vid lederna är skelettbenen klädda med brosk. Brosket har en glatt yta som gör att lederna glider lätt mot varandra. Hela leden är innesluten i en kapsel. Inuti ledkapseln bildas en seg vätska som kallas ledvätska. Den smörjer leden så att leden inte slits. På utsidan av ledkapseln finns ledbanden som gör leden stabil.

ben

Wilhelm Conrad Röntgen Det var Wilhelm Conrad Röntgen, (1845-1923), som upptäckte röntgen strålningen. Han var en tysk fysiker och han fick nobelpriset i fysik för sin upptäckt.

muskel

ledvätska

ledkapsel

brosk sena

ledband

Här ser du en knäled.

Ibland kan det hända att en led böjs mer än vad den tål. Då kan ett ledband skadas och det börjar blöda inne i leden och i vävnaden runt leden. När detta händer svullnar leden och det gör ont. Det brukar kallas att du har stukat eller vrickat leden. En röntgenbild av ett par fötter.

DISKUTERA Hur tror du att skelettbenen och musklerna samarbetar? Var i kroppen tror du att vi har flest ben? Varför? Vad kan hjälpa om du har stukat foten? Hur har upptäckten om röntgenstrålning förändrat människors liv? SKELETTET OCH MUSKLERNA

119

Repetition 1. Förklara vad en cell är. 2. Förklara vad ett organsystem är. 3. Vad har skelettet för uppgift? 4. Vad har musklerna för uppgift? 5. Förklara hur skelettet och musklerna samarbetar så att vi kan röra oss. 6. Berätta för en kamrat vilken funktion musklerna i tarmarna har. 7. Skriv en kort faktatext. Använd följande begrepp: känsel, funktion, huden, fettlager, pigment, svettkörtlar, temperatur och sol.

ORDKUNSKAP

Förklara orden för en kamrat.

förbränning energi

koldioxid

avdunsta

samband

bränsle

Undersök! Jämför känseln mellan din hand och din fot. • Du ska jämföra känseln mellan din hand och din fot. • Skriv ner din frågeställning. • Planera och utför undersökningen. • Redovisa i en laborationsrapport. • Ta hjälp av instruktionerna på sid 182 om du behöver.

122

VÅR KROPP , HUDEN OCH KÄNSELN , SKELETTET OCH MUSKLERNA

Sammanfattning Alla levande organismer är uppbyggda av små, små byggstenar som kallas celler. En människa består av tusentals miljarder celler. I varje cellkärna finns det 46 DNA- molekyler. DNA är en slags ritning över hur alla kroppens byggstenar, celler, ska se ut och fungera. Människor och djur får energi genom att äta. Maten omvandlas tillsammans med syre till energi som kroppen kan använda. Detta kallar vi för förbränning eller cellandning. druvsocker + syre → koldioxid + vatten + energi

Växterna behöver också energi för att kunna leva och växa. De kan ta till vara den energi som finns i solens strålar. Det kallas för fotosyntes. koldioxid + vatten + solenergi → druvsocker + syre

Vi har olika organ som samarbetar för att kunna utföra vissa uppgifter. När flera organ samarbetar kallar vi det för organsystem. Huden är kroppens största organ. H uden består av olika lager, överhuden, läderhuden och underhuden. Huden hindrar främmande ämnen och bakterier från att tränga in i kroppen. Huden hindrar vatten att tränga in i kroppen och skyddar oss samtidigt mot ut torkning. Huden hjälper också till att hålla den rätta kroppstemperaturen, cirka 37° C.

I huden finns celler som innehåller pigment. När du är ute i solen bildas mer pigment och du blir solbränd. I huden finns också känselsinnet. Det finns flera olika sorters känsel. Du kan känna beröring, tryck, värme, kyla och smärta. Skelettet byggs upp av de olika benen. Mellan benen finns det leder som gör att vi kan röra skelettet. Det är musklerna som utför rörelserna och det gör de på befallning av våra nerver. Vårt skelett, våra leder och våra muskler bildar alltså tillsammans våra rörelseorgan. Musklernas arbetar ofta två och två för att böja och sträcka i en led. I många av de inre organen, till exempel i hjärtat och tarmarna, finns också muskler.

• I en cellkärna finns 46 DNA-molekyler. • När mat och syre omvandlas till energi kallas det cellandning. • Växterna omvandlar energin i solens strålar vid fotosyntesen. • När flera organ samarbetar kallas det för organsystem. • Huden består av tre olika lager. • Huden är ett av kroppens största organ. • Huden bestämmer kroppstemperatur, skyddar vår kropp och hjälper oss känna olika saker som till exempel värme. • Vårt skelett, våra leder och våra muskler bildar våra rörelseorgan.

VÅR KROPP , HUDEN OCH KÄNSELN , SKELETTET OCH MUSKLERNA

123

Biologins metoder och arbetssätt För att få svar på sina frågor i naturvetenskap kan du göra undersökningar och använda dig av olika källor. Det är viktigt att naturvetenskapliga undersökningar är tillförlitliga, att vi kan lita på resultatet. Om en annan forskare testar att göra samma undersökning ska den forskaren få samma resultat. Därför behöver du dokumenterar dina undersökningar noga. Då kan någon annan läsa, förstå och göra exakt likadant.

LÄS OM . . . • hur du planerar, utför och utvärderar en undersökning • hur du kan dokumentera enkla undersökningar • hur du kan tolka och granska information VIKTIGA ORD OCH BEGREPP hypotes · dokumentera · tabell resultat · diskutera · tolka värdera

När du använder dig av olika källor är det viktigt att kunna avgöra vilka som är tillförlitliga. Genom att använda dina kunskaper kan du tolka och granska informationen för att skapa egna framställningar, texter och bilder.

178

BIOLOGINS METODER OCH ARBETSSÄTT

Planera en undersökning När du planerar undersökningar är det viktigt att tänka på att:

1. Formulera en fråga som du kan svara på med en undersökning Du kan inte svara på frågan om varför Big Bang hände genom att göra en undersökning. Däremot kan du med en undersökning svara på frågan om ett frö gror snabbare om det får näring. 2. Undersök bara en sak i taget När du vill undersöka om ett frö gror snabbare om det får näring måste du vara noga med att alla andra faktorer är lika. Du ska plantera lika många frön i varje kruka. Fröna ska planteras lika djupt, i lika mycket jord och sedan vattnas lika mycket. Fröna ska också få lika mycket ljus. Du ska alltså bara variera näringen. 3. Använd dig av en jämförelse Vill du undersöka om ett frö gror snabbare med näring, kan du inte bara plantera frön som du ger näring. Du måste också plantera frön som du inte ger näring, så att du har något att jämföra med. 4. Planera hur du ska mäta samt redovisa ditt resultat För att du ska kunna observera ett resultat är det viktigt att du i förväg bestämt vad du ska titta på. Du behöver planera hur du ska mäta ditt resultat. Om du ska jämföra hur snabbt ett frö gror kan det passa bra att mäta tillväxten med en linjal. Det är också v iktigt att du bestämmer hur ofta och vid vilken tid du ska mäta ditt resultat. Nästa steg är att bestämma hur du ska redovisa ditt resultat. En tabell kan passa bra om du ska mäta, väga eller liknande. Om du ska titta på hur gröna bladen är kan det passa bra att fotografera eller måla. Redovisningen kan alltså se ut på olika sätt. Välj det sätt som passar din undersökning. 5. Utvärdera en undersökning När du är klar med din undersökning är det viktigt att du utvärderar den. Kanske måste du planera en ny undersökning för att få fram ett resultat, något kan ha gått fel, eller så har du fått nya frågor under tiden. Forskare får ofta göra om sina undersökningar under tiden. Det kan ta lång tid att utforma en bra undersökning. När du utvärderar dina undersökningar kan du lära dig vad du kan tänka på till nästa gång du ska planera och genomföra en undersökning.

BIOLOGINS METODER OCH ARBETSSÄTT

179

B I O L O G I

4–6

Utkik

ISBN 978-91-40-67828-7

789140 678287

4–6

B I O L O G I

Hur samarbetar skelettbenen och musklerna?

B I O L O G I

Utkik

4–6