9789174634136 by Smakprov Media AB

”Vem skall då läsa denna bok? För präster och ordensfolk, som vill förkovra sig i det andliga livet och även kunna ge kvalificerad vägledning till andra härom, utgör den utan tvekan en verklig guldgruva. Dess enkelhet, rättframhet och frihet från tyngande lärda utläggningar gör den också särskilt lämpad för alla kristtrogna som tar sin tro på allvar och därför vill fördjupa sitt böneliv och skrida framåt på helgelsens långa och ofta slingriga och törneströdda stig. Det är i själva verket svårt att se hur någon som önskar komma närmare Gud skulle kunna undgå att dra nytta av den oskattbara vägledning och de många insiktsfulla råd om det andliga livet som här ges på så gott som varenda sida. Ja, om man vill ta denna bok som vägvisare i sitt böneliv, torde man vilja läsa den inte endast en gång, utan gång på gång för att finna ny näring och hjälp allteftersom man på vägen hem till Gud möter nya vägskäl och vindlande passager.”

Förlag och tryck: BoD ISBN: ----

z TANKAR OM YTTRE OCH INRE BÖN

Boken författades  av fader Pierre-Joseph de Clorivière, S.J. () på förfrågan av de fromma eremiterna på Mont-Valérien i Paris, vilkas biktfader han var, och erbjuder läsaren en på den karmelitiska och ignatianska spiritualiteten grundad, klar och koncis framställning av hur man går till väga för att göra framsteg i bönelivet och övervinna de olika svårigheter man där som oftast möter. I ett längre förord presenteras dessutom fader Clorivières händelse- och lärorika levnadshistoria. Så här heter det i detta förord:

Pierre-Joseph de Clorivière, S.J.

Få människor i vår tid ägnar sin själ, dess eviga väl och sin Skapare någon djupare tanke och omsorg. Så oförståndiga har människorna inte alltid varit, och än idag inser förstås många att man för att rädda sin själ och närma sig Gud och vinna Hans vänskap måste bedja - men hur gör man? I denna bok presenteras insikter och råd i detta ämne från en annan tid, men med en giltighet som överskrider tidsepokerna, i form av en tillförlitlig katolsk undervisning om bönen och dess olika stadier, från vanlig enkel bön med ord till mystikens höjdpunkt, unio mystica och det andliga äktenskapet med Gud.

Pierre-Joseph de Clorivière, S.J.

TANKAR OM YTTRE OCH INRE BÖN

Svenska Katolska Akademiens Handlingar nr  Acta Academiae Catholicae Suecanae VI

PIERRE-JOSEPH PICOT DE CLORIVIÈRE, S.J.

TANKAR OM YTTRE OCH INRE BÖN

översättning från franska språket av Ingela och Erik Persson

Vinjetten på titelsidan är hämtad från M. P. D. C. A. J. (pseudonym för Pierre-Joseph de Clorivière): Explication des Épitres de Saint-Pierre, Librairie de la Société typographique,  Denna utgåva skiljer sig från den inbundna med avseende på format och paginering.

Innehållsförteckning Introduktion (av Erik Persson).............................................. . Vem var Pierre de Clorivière? .................................... . Fader Clorivière och den franska revolutionen........... . Apokalypskommentaren ........................................... . Tiden efter terrorn .................................................... . ”La machine infernale” och Napoleon....................... . Fängelsetiden ............................................................ . Återupprättandet av jesuitorden ................................ . De sista åren ............................................................. . Slutord...................................................................... Förord................................................................................... Del . Om yttre bön ............................................................. . . . .

Bönens natur och ypperlighet ................................... Bönens nödvändighet................................................ Bönens förtjänster..................................................... Känslor av aktning och tillgivenhet man bör hysa för bönen....................................................................... . Om den gemensamma bönen ................................... . Om den ständiga bönen............................................ . För vilka personer och för vilka ändamål man skall bedja ........................................................................ . Vad man bör be om och hur man bör be om det....... . Om den avlägsna förberedelsen för bönen................. . Om den omedelbara förberedelsen.......................... . Bönens kännetecken ............................................... . Den omsorg som man bör ägna åt att försvara sig mot frestelser skadliga för bönen.................................... . Distraktioner .......................................................... . Man bör ofta be Gud om bönens ande.................... Ställen ur Skriften...........................................................

Del . Den mentala bönen.................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den aktning som helgonen har hyst för den mentala bönen..................................................................... Det finns inte någon som inte kan utöva den inre bönen..................................................................... Inre bön är inte så svår att utöva som denna tidsålders barn tror................................................................. Svårigheter som man stöter på vid utövandet av inre bön ........................................................................ Illusioner som man kan råka ut för under utövandet av inre bön ................................................................. Den inre bönen bör vara praktisk............................ Olika stadier av den inre bönen............................... Man bör vanligtvis först ägna sig åt meditationen.... Vari meditationen består ......................................... Om ämnet för meditationen ................................... Den inre bönens kärna............................................ Den uppmärksamhet man bör ägna åt att göra sin meditation praktisk ..................................................... De föresatser man bör fatta under meditationens lopp och i synnerhet vid dess slut ................................... Om samtalet ........................................................... Att man ingalunda bör använda alltför mycket av tvång under meditationen................................................ Man bör modigt övervinna de svårigheter som inställer sig under meditationen........................................... Frukt som man utvinner av meditationen ............... Hur man bör förhålla sig under meditationen då man befinner sig i andlig torka ....................................... När man litet i taget bör överge bruket av meditationen och passera till ett annat stadium av den inre bönen .... .............................................................................. Utövande av affektiv bön ........................................

. Verkningar som denna bön framalstrar i en ädel själ..... .............................................................................. . Vanliga fel i detta tillstånd och de medel man bör begagna för att undvika dem...................................... . Strider som själen ofta har att utstå under detta bönestadium och hur hon bör förhålla sig därunder ....... . Tecken genom vilka man kan känna igen om man bör övergå till försjunkenhetens bön ............................. . Utövandet av försjunkenhetens eller den enkla blickens bön ........................................................................ . Dygder som utövas under denna bön...................... . Att man fritt och med saktmod bör följa de goda tankar som då når anden under bönen ........................ . En distinktion som man måste göra mellan verklig försjunkenhet och den naturliga inaktivitet i vilken det är lätt att råka in......................................................... . De välsignelser som den verkliga försjunkenhetens bön meddelar ................................................................ . Dygder som bör följa med denna bön och en fara som man med omsorg bör undvika................................ . Regelverk utformat av herr Bossuet för dem som befinner sig på detta bönestadium .................................. . Att man på intet sätt bör av sig själv eftertrakta den passiva bönen ......................................................... . Om stillhetens bön ................................................. . Om de olika stadierna av stillhetens bön ................. . Verkningar av stillhetens bön .................................. . En mycket farlig fälla som demonen då gillrar för själen .............................................................................. . Prövningar genom vilka själen har för sed att passera under stillhetens bön .............................................. . Om föreningens bön............................................... . Stora prövningar som själen utsätts för under detta bönestadium ..............................................................

. Ett tillstånd av förening mer stabilt och mer fullkomligt än det första ........................................................... . Reflektioner över det som sagts ............................... . Ynnestbevis som särskiljer den extraordinära passiva bönen..................................................................... . Inre ord................................................................... . Visioner .................................................................. . Extaser och hänryckningar ...................................... . Om det andliga äktenskapet.................................... Texter från Skriften som har samband med bönen eller som man kan tillämpa på denna heliga övning .......................

Introduktion (av Erik Persson)

ader Pierre-Joseph Picot de Clorivières lilla och till synes anspråkslösa, men ändå så innehållsdigra skrift Considérations sur l’exercice de la prière et de l’oraison, ”Tankar om yttre och inre bön”, tarvar i sig knappast någon omfattande introduktion, utan tål gott att tala för sig själv.1 Ehuru dess spridning säkert inte varit synnerligen omfattande utanför jesuitorden, till vars franska grens förgrundsgestalter fader Clorivière måste räknas (mera därom nedan), och de av honom själv grundade Jesu och Marie hjärtasällskapen, utgör den otvivelaktigt en av den katolska spiritualitetens pärlor, vilket också bidragit till att den tryckts i ett antal upplagor och översatts från franskan till några av de andra stora kulturspråken (engelska, italienska, holländska).2 Verket har ofta prisats för sin klarhet och pregnans, men dess skenbara enkelhet vilar på en ingalunda ringa lärdom och beläsenhet i den omfattande andliga litteratur som producerades i karmelit- och i jesuitmiljöerna.3 I själ-

Den nyaste och bästa utgåvan, som också ligger till grund för föreliggande översättning, är P. de Clorivière (utg. A. Rayez, S.J): Considérations sur l’exercice de la prière et de l’oraison, Collection Christus, No , Desclée de Brouwer, . Av värde är också P.-J. Picot de Clorivière (utg. J. V. Bainvel): Considérations sur l’exercice de la prière et de l’oraison, Gabriel Beauchesne, Éditeur,  och P. Monier-Vinard, S.J. (utg.): Pierre de Clorivière de la Compagnie de Jésus (-) d’après ses notes intimes de -, Tome II, Éditions Spes, , ss. -. De äldre utgåvorna från ,  och  är idag att betrakta som ”introuvables”. 1

Den enda av dessa översättningar som anlitats under detta arbete är P.-J. Picot de Clorivière: The Paths of Prayer: A Clear Portrayal of the Various Kinds of Active and Passive Prayer, Comet Press, . Om denna översättning kan sägas att den trots många förtjänster ofta kan tyckas litet väl fri. 2

En ganska grundlig översikt över dessa föregångare återfinns i introduktionen till fader Rayez’ utgåva, och i anmärkningarna i detta verk finns talrika referenser till dem. Se också M. Touvet: Comme une source à travers le feu avec Pierre-Joseph de Clorivière: Un courant spirituel traverse les révolutions, C.L.D., , s. ff. och D. Bertrand: Un maître d’oraison entre le XVIIIe et le XIXe siècle, i Un fondateur dans la tourmente révolutionnaire: Pierre de Clorivière 3

-  -

va verket kan man förstå Clorivières skrift som en i och för sig högst värdefull syntes av traditionerna från de stora spanska helgonen Teresa av Avila, Johannes av Korset och Ignatius av Loyola och deras många, främst franska efterföljare som t.ex. jesuiterna Louis Lallement, Jean Rigoleuc, Jean-Joseph Surin, Jean Crasset, Vincent Huby och Jean-Pierre Caussade. Men trots detta utgör skriften inte en lärd studie eller uppvisning, utan en praktiskt inriktad andlig vägledning som i allt väsentligt bygger på fader Clorivières egna erfarenheter inom det andliga livet, såväl som biktfader och andlig vägledare som bedjare och mystiker. Att verkets innehåll, inklusive de avslutande avsnitten om unio myﬆica och det andliga äktenskapet, är baserade på författarens egna erfarenheter bidrar givetvis till att ge hans synpunkter ett särskilt djup och värde. Hans undervisning om de faror som en mystik grundad på en traktan efter exotiska upplevelser eller upphöjda själstillstånd innebär manar till särskild eftertanke i vår av alla slags andliga urspårningar så hemsökta tid, då även människans ädlaste andliga impulser ofta slutar i en rundvandring i upplevelseindustrins och ”new age”-spiritualitetens ”lustiga hus”, där efemära och ytliga ”upplevelser” blir det allt överskuggande målet. Om något betonar fader Clorivière att bönen alltid skall vara praktisk, varmed han vill säga att bönen alltid skall vara inriktad på vår sedliga förbättring, att förkovra oss i dygderna och bekämpa våra laster. Ett böneliv som inte får praktiska konsekvenser i den dagliga kampen mot synden och lasterna är alltid misstänkt om än det ackompanjeras av en myckenhet angenäma känslor och storartade upplevelser. Sådana är tvärtom ofta nog demonens bländverk, en varning som

(-). Colloque du Centre Sèvres (- nov. ). Actes du Colloque public en l’honneur du e anniversaire de la naissance du P. de Clorivière organisé par les Filles du Cœur de Marie, l’Inﬆitut du Cœur de Jésus (Groupes Évangile et Mission) et les Facultés du Centre Sèvres, Christus, Nr.  hors série, Assas-Éditions, , s. ff.

-  -

Clorivière ofta upprepar. Stor vikt lägger också Clorivière vid ödmjukhetens dygd som ett utryck för den sig helgande människans insikt i sin egen stora moraliska och andliga skröplighet och allt överskuggande önskan att behaga Gud, och han betonar som så många andra av det andliga livets mästare med stor skärpa behovet av en andlig vägledare, en biktfader, vars råd och insikter den enskilde ödmjukt och villigt bör underkasta sig. Att det andliga högmodet är bland de främsta faror som lurar på den som kommit en bit på vägen i det andliga livet, är något som Clorivière liksom så många andra av det andliga livets mästare gång på gång påminner oss om. Hur kom det sig då att fader Clorivière författade sin bok om bönen? Härom ger han oss själv besked i sitt förord: Det var på förfrågan från eremiterna på Mont-Valérien i Paris, vilkas biktfader han var, som han  skrev denna som en handledning i det andliga livet åt dem. Dessa eremiter bestod av fromma lekmän som på Mont-Valériens från Paris’ larm avskiljda höjder levde ett liv i sträng botgöring, i största enkelhet och under hårt arbete. De åt endast grönsaker, arbetade främst med jordbruk, vinodling och annat kroppsarbete, undvek nästan helt att samtala och levde i enkla celler, var och en för sig. I ett litet kapell åhörde de mässan och läste tidegärden. På grund av diverse omständigheter, varibland den väl främsta var att fader Clorivière  lämnade Paris för att bli kyrkoherde i Paramé, inte långt från hans födelseort Saint-Malo, kom den inte att tryckas förrän . Vem skall då läsa denna bok? För präster och ordensfolk, som vill förkovra sig i det andliga livet och även kunna ge kvalificerad vägledning till andra härom, utgör den utan tvekan en verklig guldgruva. Dess enkelhet, rättframhet och frihet från tyngande lärda utläggningar gör den också särskilt lämpad för alla kristtrogna som tar sin tro på allvar och därför vill fördjupa sitt böneliv och skrida framåt på helgelsens långa och ofta slingriga och törneströdda stig. Det är i själva verket svårt att se -  -

hur någon som önskar komma närmare Gud skulle kunna undgå att dra nytta av den oskattbara vägledning och de många insiktsfulla råd om det andliga livet som här ges på så gott som varenda sida. Ja, om man vill ta denna bok som vägvisare i sitt böneliv, torde man vilja läsa den inte endast en gång, utan gång på gång för att finna ny näring och hjälp allteftersom man på vägen hem till Gud möter nya vägskäl och vindlande passager. . Vem var Pierre de Clorivière? Eftersom Pierre de Clorivière utgör en i Sverige så gott som helt okänd gestalt, kan det vara på sin plats att här något befatta sig med hans dramatiska och intressanta levnadsöde och inte helt ringa historiska betydelse.4 Den läsare som så önskar kan

Det finns en rad mer eller mindre lättåtkomliga biografier om fader Clorivière. Den mest uttömmande är J. Terrien: Hiﬆoire du R.P. de Clorivière de la Compagnie de Jésus, Imprimerie Devalois , som utkommit i ett par till omfattningen något skiftande utgåvor. De skrifter som postulatorn R.P. Ory författade i slutet av -talet är också av vikt, men bygger huvudsakligen på Terriens forskning, t.ex. R.P. Ory: Pierre-Joseph de Clorivière: Extrait des articles pour le Procès Informatif sur la Réputation de Sainteté et de Vertus du Serviteur de Dieu, s.a. (omkring ?), som också finns i engelsk översättning R.P. Ory: Pierre-Joseph de Clorivière: Extracts from the Articles for the «Proces informatif» on the Reputation of the Servant of God for Sanctity and Virtue, Jules de Meester and Sons, s.a. (omkr. ?). Omfattande och dessutom rikt illustrerad är även M.-E. F. de Bellevüe: Le père de Clorivière et sa mission -, Imprimerie De Meester, . En nyare, solid biografi, författad av Clorivières vicepostulator, är F. Morlot: P de Clorivière -, Desclée de Brouwer, . Andra biografiska verk som anlitats är s.n.: La Vie du R. P. Pierre-Joseph Picot de Clorivière, Religieux de la Compagnie de Jésus, Imprimerie de Mme Ve Refay, s.a. (omkr. -), J. Sternaux: Sturmflut und Wetterleuchten P. de Clorivière S.J.: Ein Jesuitenleben aus bewegter Zeit, Felizian Rauch, , A. Rayez, L. Fèvre: Foi chrétienne et vie consacrée: Clorivière aujourd’hui. I - Le fondateur et le maître spirituel, Beauchesne, , M. de Bazelaire: Father Peter Joseph de Clorivière S.J. (-), Daughters of the Heart of Mary,  och C. Reynier: Pierre-Joseph de Clorivière. Un maître spirituel pour aujourd’hui, Parole et Silence, . Mycket användbart för fader Clorivières liv fram till  är också detta urval av hans privata anteckningar: P. Monier-Vinard, S.J. (utg.): Pierre de Clorivière de la Compagnie de Jésus (-) d’après ses notes intimes de -, Tome I-II, Éditions 4

-  -

utan att tveka hoppa över detta ganska omfattande biografiska avsnitt, som är helt fristående från det översatta verket och med fördel kan läsas i efterhand eller närhelst man så vill, och gå direkt till s. , där fader Clorivières egen framställning börjar. Pierre-Joseph Picot de Clorivière föddes den  juni  i Saint-Malo som ättelägg av en gammal katolsk adelsätt Picot från Bretagne, vars anor låter sig spåras tillbaka till -talet.5 Han hade fyra syskon, en äldre broder Michel-Alain och tre systrar, nämligen Marie, som dog vid två års ålder, Thérèse, som blev nunna inom den av Frans av Sales och Jeanne de Chantal  grundade visitantinneorden, och Jeanne-Rose, som förmälde sig med godsägaren Marc Désilles de Cambernon, ägare till Château de la Fosse Hingant i Bretagne. Han blev tidigt föräldralös: Fadern Michel-Alain Picot avled när han var fem år gammal och modern Thérèse, född Trublet de Nermont, när han var åtta, varefter hans uppfostran anförtroddes åt släktingar. Kanske dessa tidiga sorger bidrog till att han drabbades av en viss blyghet, vilken inte blev mindre av en svårartad stamning som han kom att kämpa emot under hela sitt liv. Tillsammans med sin knappt ett år äldre broder MichelAlain skickades han vid fjorton års ålder för läroverksstudier till en skola i Douai, vilken drevs av landsfördrivna engelska benediktiner, något som tidigt gjorde honom förtrogen med det

Spes, , som också finns översatt till italienska som P.-J. de Clorivière: L’esperienza di Dio, città nuova, , vari ingår en omfattande introduktion och en bibliografi av Antonio Spadaro, S.J, vilken i viss mån kompletterar den mer uttömmande bibliografien i Recherches autour de Pierre de Clorivière. Actes de colloque public des  et  octobre  (Paris, , rue Notre-Dame des Champs), S.I.P.S.,  ss. -. En kortare kommenterad bibliografi återfinns i Rayez/Fèvre a.a. ss. -. I Au cœur du monde: Pierre de Clorivière et ses fondations, La tradition vivante, Éditions C.I.F.,  återges en teckning av fader Clorivières präktiga födelsehus. I detta häfte finns också en rad andra intressanta illustrationer med relevans för fader Clorivières liv och kretsar. Se också Bellevüe a.a. s. . 5

-  -

engelska språket, på vilket han sedermera också kom att författa en del skrifter. Efter skolgången arbetade han en kortare tid på ett skepp och besökte bl.a. Cadiz, varefter han försökte få en tjänst vid ett köpmanshus. Då detta inte utföll som tänkt, begav han sig istället  till Paris, där han bosatte sig i närheten av en släkting, Mme. de Nermont, och påbörjade studier i juridik. Han fick här som biktfader den fromme abbé Grisel, som var ”grand pénitencier” för Paris och en varm förespråkare av devotionen till Jesu heliga hjärta. På dennes inrådan deltog han i sitt tjugonde år i en reträtt, vilken ledde honom till en fullständig omvändelse och i honom väckte en stor kärlek till kommunionen och till den mentala bönen. I samband med en andra reträtt fick han en helig ingivelse att bli präst, en tanke som också vann hans biktfaders varma gillande och stöd. I Saint Germain i Paris låg på rue du Pot-de-Fer, samma gata som Mme. Nermont var bosatt vid, ett större byggnadskomplex för jesuiternas noviser med tillhörande kyrka, dit den unge Clorivière begav sig för att bedja. En dag i februari  då han gick ut ur kyrkan tilltalades han av en okänd, mycket ärbart klädd dam som pekade på novitiatets huvudbyggnad och sade: ”Det är dit Gud kallar er.” Han tänkte mycket på detta och bad innerligt, men tvekade då hans svåra stamning gjorde honom föga skickad för en bana som jesuit, till vars sedvanliga huvuduppgifter hörde predikan och undervisning. Då saken upprepade sig efter några dagar, tog han upp händelsen med sin biktfader, som rekommenderade honom att fästa avseende vid rådet, om det upprepades ytterligare en gång. Så skedde och kvinnan framförde för tredje gången samma uppmaning. När Clorivière efter att ha tänkt något, vände sig om mot kvinnan för att ställa en följdfråga var hon borta och gatan var tom.6

I en del biografier återges en version av berättelsen där det endast är fråga om en uppenbarelse. Vi följer här ett av de tidigaste tryckta vittnesmålen, 6

-  -

Förlag och tryck: BoD ISBN: ----

z TANKAR OM YTTRE OCH INRE BÖN

Pierre-Joseph de Clorivière, S.J.

TANKAR OM YTTRE OCH INRE BÖN