10 Spel samhället Göran Svanelid om
Kunskapsspel för gymnasiet
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Redaktör: Grafisk form: Omslag: Illustrationer: Omslagsbild:
Tove Helander Lars Öhman Lars Öhman Lars Öhman Old Town Square in Prague. Foto: Jose Fuste Raga/Corbis/Scanpix
10 Spel om samhället isbn 978-91-622-9289-8 © 2008 Göran Svanelid och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Undantag från kopieringsförbudet: I detta material får sidor märkta med “Kopiering tillåten” kopieras för användning i den egna undervisningsgruppen. Bulls Graphics AB, Halmstad 2008
Innehåll Kunskapsspel som pedagogisk idé
2
Politik 1. Valrörelsen – om svensk politik
14
2. Demokratien
24
3. Vad ska EU satsa på?
34
4. Internationell politik
40
5. Landet Maravia
52
Ekonomi 6. Kampen om kommunens budget
62
7. Utopias samhällsekonomi
70
8. EU och skokriget
82
9. Globaliseringen – på gott eller ont?
92
Övrigt 10. Samhällsretorik
104
1
Kunskapsspel som pedagogisk idé
I alla skolämnen talas det alltmer om att eleverna ska utveckla olika förmågor eller kunskapskvaliteter. Det är uppenbart att undervisningen ska premiera djupkunskaper – förståelse. För detta krävs en undervisning där eleverna får många tillfällen att utveckla sin förmåga att analysera, argumentera för en åsikt, dra slutsatser, se konsekvenser av olika handlingar, lösa problem, kritiskt granska, formulera frågor och att använda mer vetenskapliga metoder och modeller. Genom att använda Kunskapsspelen uppmuntras eleverna att ta det kvalitativa språnget från beskrivningar till tolkningar och förklaringar.
2
Varför använda Kunskapsspel i undervisningen? De viktigaste motiven för att använda Kunskapsspel i undervisningen skulle kunna sammanfattas i följande punkter: •
Demokratiträning: Genom övningarna utvecklar förhoppningsvis eleverna en förmåga och en vilja att aktivt delta i och påverka politiska beslut och därmed den framtida samhällsutvecklingen. Många undersökningar har visat att dagens ungdomar inte är politiskt ointresserade, tvärtom visar de ofta upp ett stort engagemang i samhällsfrågor. Intresset att aktivt arbeta inom ett politiskt parti, en förening eller en organisation är dock svalt. Ett speciellt problem som nationella undersökningar påvisat är att pojkar har sämre betyg och ett "demokratiskt underskott". Det innebär att de i jämförelse med flickor är mindre intresserade av att engagera sig i olika samhällsfrågor. Kunskapsspelen kan kanske bidra till att utveckla pojkarnas samhällsintresse och få dem att lättare se demokratins möjligheter. För att utveckla demokratiska förmågor behöver eleverna få kunskap om vilka ”verktyg” som står till buds. I alla spelövningar får de flera möjligheter att formulera frågor, argumentera, uttrycka en åsikt, ta ställning, lyssna på och lära av andra, fatta beslut, kompromissa och reflektera
Kunskapsspel som pedagogisk idé över konsekvenserna av olika beslut. Genom att se styrkan i och nyttan av dessa praktiska ”demokrativerktyg” får eleverna konkreta upplevelser av innebörden i uttryck som ”att omfatta och praktisera demokratins värdegrund”. •
För det andra fokuserar Kunskapsspelen på alla kursplaners ”favoritbegreppet” allt sedan 1970-talet, nämligen begreppet samhällsfrågor. I alla övningar är det en eller flera samhällsfrågor som är utgångspunkten för alla diskussioner, argument, kompromisser och beslut.
•
För det tredje är en fördel med övningarna att de kan genomföras direkt i klassrummet och utan krav på några tekniska hjälpmedel. I princip behöver eleverna inga speciella förkunskaper mer än dem som de kan inhämta under rubriken ”Bakgrundskunskaper”. Det finns även möjlighet att samarbeta med andra ämnen som svenska, geografi och historia.
•
Slutligen är spelen ett bra sätt att göra det abstrakta konkret. Uppdraget för dig som lärare är att påvisa sambanden mellan övningarna och omvärlden/verkligheten. Detta är den kanske enskilt viktigaste utmaningen för att garantera kvaliteten i denna form av undervisning.
Teorier om lärande och Kunskapsspelen Den i västvärlden dominerande pedagogiska lärandeteorin är numera ”det sociokulturella perspektivet på lärande”, med Lev Vygotskij som inspirationskälla. Att ha ett sociokulturellt perspektiv på lärandet betyder att begrepp som kommunikation, redskap, interaktion, samspel och kontext blir väsentliga. Denna teori betonar att eleverna i skolan bör ges tillfälle till gemensamma och konkreta erfarenheter och utifrån dessa sedan kunna förstå mer abstrakta begrepp och sammanhang. För att ett lärande ska ske krävs att eleverna samarbetar och interagerar med varandra i meningsfulla sammanhang, där skapandet av själva sammanhanget har avgörande betydelse. Detta kan ske genom att man simulerar ett abstrakt sammanhang, en händelse eller ett fenomen. Språket uppfattas som det viktigaste redskapet med vars hjälp kunskap kan, eller snarare ska, granskas och diskuteras. För att lärande ska ske krävs också ett samtal mellan den mer kompetente och ”novisen”. Genom samtalet
kan de båda nå nästa proximala zon, ”möjlighetszonen”, som är ett centralt begrepp i Vygotskij teori om lärande. Utifrån Vygotskijs teori kommer läraren att inta en aktiv roll som ”tanketränare”. Skolan ska därför anstränga sig att hitta kommunikativa former som både är motiverande och utmanande för eleverna. Övningarna i Kunskapsspelen kan ses som ett svar på detta. Enligt företrädare för det sociokulturella perspektivet är det fel att se på lärande som en direkt överföring av kunskap från en person till en annan. Det handlar mer om att försöka skapa situationer och lärandemiljöer där eleverna får tillfälle att sam-tala, sam-arbeta, sam-tänka i meningsfulla och utmanande situationer för att förstå viktiga sam-band och större sammanhang. För denna teoretiska skola handlar det inte om man lär sig eller inte, utan vad man lär sig i olika situationer. Vad eleverna lär sig påverkas i stor utsträckning av om de deltar i olika simuleringsövningar eller inte. Skilda perspektiv på verkligheten ger skilda kunskaper. Till slut ett citat från Roger Säljö, professor i pedagogik och kanske den mest kända svenske företrädaren för denna teori: ”Kunskap […] (är) knuten till argumentation och handling i sociala kontexter, och som resultat av aktiva försök att se, förstå och hantera världen på ett visst sätt.” En rimlig slutsats blir därmed att elevernas tänkande utvecklas genom att delta i meningsfulla och autentiska sammanhang, där de får tillfälle att sätta ord på sina egna tankar och lära av andras tankar. Som stöd i denna process finns det ingen viktigare person än du som lärare.
Hur använda Kunskapsspelen? I princip finns det två sätt att använda spelen på. De kan användas i början av ett moment som en introduktion för att skapa intresse, nyfikenhet, motivation eller för att väcka frågor inför ett specifikt kunskapsområde. Spelen kan även komma till nytta i slutet av momentet för att utvärdera undervisningen och bedöma elevernas kunskaper.
Utmärkande drag i övningarna Lärarrollen Läraren inleder alltid med att ge en bakgrund och förklarar syftet med spelövningen. Läraren är mest aktiv vid uppföljningen och analysen av övningarna. Under själva spelet är det bra om läraren intar
3
Kunskapsspel som pedagogisk idé
Övningarnas koppling till läroplanen och kursplanen i samhällskunskap Läroplanen är tydlig i att det inte är tillräckligt att i undervisningen bara förmedla kunskap om grundläggande värderingar. Eleverna ska även få chans att praktisera demokratins värdegrund. Skolan ska vara öppen för olika uppfattningar och på olika sätt uppmuntra att dessa förs fram. Det är viktigt att eleverna får tillfällen att ta ställning till och lära sig att skilja mellan fakta och värderingar. Genom Kunskapsspelen möter eleverna det pluralistiska samhället med dess olika värderingar och åsikter. Ytterst handlar övningarna om just demokrati. Sambanden mellan kursplanen i samhällskunskap och dessa tio spel är också mycket tydliga. Under rubriken ”Ämnets karaktär och uppbyggnad” kan vi läsa: ”Kunskaper om samhällsfrågor och förståelse av samhället i tid och rum är centralt i ämnet”. Att övningarna i Kunskapsspelen behandlar samhällsfrågor och har som mål att öka förståelsen av samhället är mycket tydligt. I detta sammanhang lyfter kursplanen fram följande: ”Vid studier av olika samhällsfrågor är politiska och ekonomiska aspekter väsentliga liksom användningen av begrepp som inflytande, makt, konflikt, ideologi, klass, intresse och påverkan.” Även kopplingen mellan detta citat och de olika övningarna är påtaglig. Den nya kursplanen i samhällskunskap lyfter fram kunskaper om EU på ett tydligare sätt. Denna nya skrivning förklarar varför det finns två övningar som behandlar EU. Mål enligt kursplanen Dessa mål är tänkta att ge lärare vägledning vid planeringen av undervisningen. De presenteras här dels för att dessa mål har reviderats inför läsåret 2008/2009 och dels för att du som lärare lätt ska kunna se och informera eleverna om kopplingen mellan dessa mål och spelövningarna. ”Skolan ska i sin undervisning i ämnet samhällskunskap sträva efter att eleven: •
8
omfattar och praktiserar demokratins värdegrund och förstår hur olika perspektiv och ideologier ger olika sätt att uppfatta samhället,
•
utvecklar kunskaper om förståelse av hur olika politiska system fungerar,
•
utvecklar förmågan att delta i och påverka politiska beslut,
•
utvecklar kunskap om och förståelse av det mångkulturella samhället,
•
utvecklar kunskap om och förståelse av för olika grupper av nationella minoriteter,
•
utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna samt individens rättigheter och skyldigheter i samhället,
•
fördjupar sina kunskaper om och reflekterar över samarbete och konflikter i internationella relationer,
•
fördjupar sin förståelse av det svenska och det internationella samhället i historisk belysning,
•
utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle,
•
utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig själv och för samhället,
•
utvecklar sin förmåga att formulera frågor, argumentera och uttrycka ståndpunkter samt utvecklar den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen, samt
•
utveckla sin förmåga att använda olika metoder vid arbetet med samhällsfrågor och övas i ett alltmer vetenskapligt förhållningssätt.”
Kunskapsspel som pedagogisk idé
Modell för utvärdering Utvärderingen bör innehålla två huvudmoment: en reflektion över vad som skett under själva övningen och en genomgång över vad eleverna har lärt sig. När det gäller den sista punkten bör läraren tydliggöra för eleverna att det finns ämnesrelaterade och mer generella kunskaper. Helt avgörande för behållningen av alla spel är att eleverna får tid att bearbeta och reflektera över sina erfarenheter och upplevelser av övningen. Eleverna måste få en chans att träda ut ur sina roller med hjälp av diskussioner om känslor, attityder och uppträdande. I samband med att de olika övningarna presenteras mer i detalj kommer vikten av utvärdering att konkretiseras. Nedan följer en allmän modell för utvärderingens fyra faser: Utvärderingfas
Syfte
Exempel på nyckelfrågor
1. Reflektion
Få fram känslor. Lämna sin roll. Uppmuntra till reflektion. Bli kvitt spänningar och missförstånd. Fastställa vad som hände. Knyta resultaten till de ursprungliga syftena.
Hur kände du dig när…? Ändrades dina känslor? Känner sig någon illa till mods? Vad trodde du skulle bli effekterna av beslutet/åtgärden? Vad såg observatörerna?
2. Tolkning
Se kopplingar mellan teori och praktik.
Vilket var skälet till beslutet? Vad var orsaken till problemet?
3. Sammanfattning
Dra slutsatser. Göra generaliseringar.
Vilka slutsatser kan man dra av…? Vilka generella mönster finns i övningen?
4. Tillämpning
Överföra det man lärt sig till nya situationer. Sammankoppla nya lärdomar med tidigare erfarenheter.
Vilka färdigheter behöver vi förbättra? Hur är det vi lärt oss kopplat till andra kunskaper?
9
Kunskapsspel som pedagogisk idé
Observatörer Det kan hända att vissa elever av olika skäl inte vill medverka i en övning. Då kan de få gå in i observatörsrollen. Ett annat skäl att använda sig av elever som observatörer är att det kan vara ett bra tillfälle att träna på att se vad som faktiskt sker i en gruppsituation. Även du som lärare kan utnyttja sidan ”Protokoll för observatörer” för att lättare kunna ge respons på gruppernas arbete vid användandet av ”Modell för utvärdering”. Observatörernas roll Det är framför allt två frågor som observatörerna bör ha uppsikt över: Hur arbetar gruppen och vad händer under själva övningen? Det är viktigt att alla elever inser observatörens roll. Observatören får absolut inte påverka gruppernas arbete utan ska bara iaktta. Normalt används enskilda elever som observatörer, men det kan vara en fördel med parobservatörer. Det är inte säkert att man uppfattar händelser på liknande sätt. Protokollet på nästa sida kan användas av de elever som valts ut som observatörer. När övningen utvärderas är det viktigt att de som fungerat som observatörer inte fördömer eller värderar andra i klassen. Feedback måste alltid vara underbyggd av fakta och korrekt återgiven med hjälp av citat, d.v.s. vem sa vad och i vilket sammanhang.
10 goda råd när du använder Kunskapsspelen 1. Var noga med att informera om att eleverna ska diskutera sak- och inte personfrågor. 2. Tänk på att utnyttja möjligheten att dela upp eleverna i pojk-, flick- och mixade grupper då det är spännande att se hur värderingar har samband med kön. 3. Fundera igenom om övningen ska inleda eller avsluta arbetsområdet. 4. Fundera igenom tidsaspekten. I många fall kan övningarna förkortas genom principen ”alla behöver inte göra allt.” 5. Behöver eleverna få förkunskaper eller inte?
6. Har alla elever förstått syftet, kopplingen mellan övningen och undervisningen i stort samt mellan övningen och bedömningsfrågorna? Även övningens innehåll ställt mot läro- och kursplan kan fångas upp i detta sammanhang. 7. Ska möjligheten att använda vissa elever som observatörer utnyttjas? 8. Vilka av uppföljningsfrågorna ska användas? Finns det några andra frågor? 9. Försök att inte styra elevernas diskussioner mer än om det är nödvändigt för att ge ”bränsle” till passiva grupper. 10. Ska ”modell för utvärdering” användas?
10
Kopieringsunderlag
Kunskapsspel som pedagogisk idé
Protokoll för observatörer. 1. Övningens namn:
2. Gruppens namn:
3. Hur klarade gruppen av uppgiften? 4. Utsågs någon ledare?
Ja
(Dåligt)
1
2
3
4
5
(Bra)
Nej
5. Om ”ja”, vem/vilka? Varför just den/dessa tror du?
6. Hur gick valet till?
7. Hur fattade gruppen sina beslut? Genom majoritetsval, eller drev någon igenom sin vilja?
8. Var gruppen kreativ på så sätt att många olika förslag kom fram?
Ja
Nej
9. Vem talade mest/minst?
10. Hur väl samarbetade gruppen med andra?
11. Använd följande begrepp för att sammanfatta gruppens arbete: samarbetsförmåga, initiativ- och ansvarsförmåga, förmåga att uttrycka sig väl och förmåga att lösa konflikter.
Kopiering tillåten. © Bonnier Utbildning AB. 10 Spel om samhället.
11
1 Valrörelsen – om svensk politik
Eftersom det bara är val vart fjärde år i Sverige är det oftast svårt att få draghjälp av mediernas hårdbevakning av valrörelsen. Denna spelövning ger en möjlighet att få fart på den politiska debatten även under mellanvalsperioden. Nu ska eleverna försöka attrahera så många väljare som möjligt. Spelet går ut på att eleverna under fyra olika tillfällen/”årstider” ska göra lika många rikspolitiska utspel. Till sin hjälp har eleverna en tabell över olika politikområden. Syftet är att eleverna ska utveckla kunskaper som att argumentera för en åsikt, se politiska frågor utifrån olika perspektiv och förstå att olika beslutande nivåer har ansvar för skilda politikområden. En mycket viktig demokratisk aspekt är att öka elevernas intresse för politiska frågor. Det kan vara en pedagogisk poäng att dela in partigrupperna så att vissa partier blir könsmässigt renodlade för att utröna om det finns några grundläggande skillnader i värderingar mellan pojk-, flick- och de blandade grupperna.
14
Huvudfrågor Redogör för vilka (maximalt två) samhällsproblem/ samhällsfrågor era politiska utspel är ett svar på. Ge även exempel på orsaker till detta samhällsproblem och konsekvenser för olika grupper i samhället. Ge dessutom förslag på olika lösningar, på både kort och lång sikt, till detta samhällsproblem.
Koppling till undervisningen Lika sant som det är att ingen lärare i samhällskunskap hinner med alla avsnitt i läroboken är det att alla lärare undervisar om svensk politik. Spelet ”Valrörelsen” behandlar den demokratiska processen och med ett tydligt pluralistiskt perspektiv där olika elevgrupper/politiska partier gör olika utspel för att träna på att argumentera och debattera. Genom att gå in i en politikerroll på riksnivå kan eleverna bättre förstå innebörden i och betydelsen av politiska fenomen som exempelvis politiska kompromisser, politisk propaganda, intressekonflikter och påverkan. Genomför eleverna denna övning och ”Spelet om kommunens budget” ökar förståelsen om skillnaden mellan olika politiska beslutsnivåer, i detta fall kommunal/lokal respektive nationell nivå.
Politik
Arbetsgång •
Informera eleverna om syftet med spelet och kopplingen mellan spelet, undervisningen och bedömningsfrågorna.
•
Dela in eleverna gruppvis där varje grupp motsvarar ett politiskt parti. Gruppstorleken beror på antalet elever i klassen samt hur många partier som du vill ska delta i spelet. Förslagsvis delar ni eleverna så att alla riksdagspartier blir representerade. Det kan finnas en poäng att även låta andra partier få delta i ”Valrörelsen”. Ett alternativ är att låta eleverna, helt utifrån sina preferenser och värderingar, bilda egna politiska partier kanske med nya namn. Fördelen med detta alternativ är att eleverna kan bortse från ”verkligheten”. Därmed kan de tänka mer fritt. Nackdelen är att spelövningen blir mer fantasifull än verklighetsnära.
•
Låt eleverna förbereda sig genom att läsa ”Bakgrundsfakta” på Elevbladet och relevanta sidor i läroboken. Det är också klokt om eleverna skaffar specialinformation via internet om respektive partis ståndpunkt inom det politikområde eleverna valt att göra sina utspel kring.
•
Kopiera och låt eleverna läsa igenom Elevbladet (kan ges som läxa). Viktigast är att eleverna får tid att sätta sig in i tabellen över olika politikområden.
•
Låt eleverna få tid att ställa klargörande frågor.
•
Själva spelet inleds. Eleverna får tillfälle att, inom sin grupp, diskutera vilka fyra utspel de vill göra under de sammanlagt fyra årstiderna/tillfällena. När du som lärare anser att eleverna fått tillräckligt med tid till förberedelser startar ”höstdebatten”, genom att de olika partierna presenterar sina politiska utspel. Läs debattreglerna på nästa sida för att förbereda din roll som debattledare. Se även till att eleverna förbereder ett par frågor till sina motståndare, men även att de tänker ut frågor de själva kanske måste ha ett svar på. I detta sammanhang är det speciellt viktigt att eleverna har svar på frågan: Hur ska ni finansiera era reformer/politiska utspel?
1 – Valrörelsen - om svensk politik •
OBS! Följande information har inte dina elever, bara du som lärare: Efter att eleverna har gjort sitt första ”höstutspel” och är inställda på att få chans att presentera sitt andra ”vinterutspel” läser du som lärare upp följande TT-nyhet: ”Lagom till nyår, då det endast är drygt nio månader kvar till valet, presenteras ny statistik som visar att Sveriges ekonomi har problem. Den ekonomiska tillväxten har minskat samtidigt som inflationen har ökat.”
•
Som ett resultat av denna nyhet tvingas nu varje politiskt parti ge förslag på och argument för två politikområden där man vill göra besparingar. Nu är det dags för ”vinterdebatten” i riksdagen.
•
Eleverna fortsätter sedan att göra nya politiska utspel under våren och sommaren, vilka följs av nya debatter. Den sista och för valutgången så viktiga ”sommardebatten” sker traditionsenligt under politikerveckan i Almedalen, Visby.
•
Spelet avslutas med att alla elever går ur sina politikerroller och röstar i valet utifrån sina egna personliga värderingar. Valresultatet räknas samman.
•
Efter rösträkningen fördelas mandaten till riksdagen. Här är det lämpligt att använda ett valsystem med en strikt proportionell fördelning av rösterna, d.v.s. om ett parti får 10 röster i en klass på 25 elever ska detta parti också få 40 procent av mandaten.
•
När fördelningen av mandaten är klar kan ni tillsammans diskutera om det finns förutsättningar i klassen för att bilda en stark majoritetsregering eller en svagare minoritetsregering. Begreppet parlamentarism kan behandlas i detta sammanhang. På samma sätt kan klassen diskutera från vilket parti statsministern ska hämtas och hur de övriga ministrarna utses. Det är också möjligt för både den blivande regeringen, liksom för oppositionen, att formulera en regeringsdeklaration respektive en ”oppositionsdeklaration”. Dessa ska innehålla ett svar på frågan: Vilka politikområden vill vi prioritera under den närmaste mandattiden och varför?
15
Kopieringsunderlag
Elevblad
EU och skokriget
Spelet ”EU och skokriget” handlar om handelspolitik och då främst om vilken syn EU ska ha när det gäller frihandel och protektionism. Inom EU gäller fri rörlighet för bl.a. varor. Det betyder att inga handelshinder, som tullar eller importkvoter, får finnas i handeln mellan EU:s medlemsländer. Under 2000-talets första år ökade skoimporten kraftigt från främst Kina och Vietnam. Detta gjorde att länder i Sydeuropa, främst Italien och Spanien, började oroa sig för att deras skoindustri skulle konkurreras ut av billigare skor från Asien. I detta spel ska några av er inta rollen som experter inom EU-kommissionen. Er uppgift är att läsa olika och motstridiga argument från fyra lobbygrupper. Efter att ni har tagit del av alla argument ska ni diskutera er fram till ett gemensamt beslut inom respektive grupp. Innan EU-kommissionen tar beslut om sitt förslag kommer ni att ha en debatt med andra expertgrupper inom kommissionen. Två andra grupper kommer att spela rollerna som journalister från två konkurrerande tidningar. Er uppgift är att vinkla den information ni får från intervjuer med expertgrupperna.
86
Spelregler 1. Läs igenom texten under rubriken: ”Bakgrundskunskap” och lämpliga sidor i läroboken. 2. Läs igenom de fyra olika lobbygruppernas åsikter som ni får presenterade för er en i taget. 3. Diskutera inom er expertgrupp och kom fram till en gemensam åsikt. Efter varje ny information från de olika lobbygrupperna ska ni föra in era tankar i tabellen på sidan 88. Expertgrupperna måste även vara beredda på att ständigt besvara journalisternas kritiska frågor. Tänk på att journalisterna har olika syften med sina frågor beroende på vilken tidning de kommer ifrån. 4. Ni som är journalister för någon av tidningarna Protektionisten eller Frihandelsvännen har ett stressigt jobb. I samband med att expertgrupperna diskuterar den nya information de fått från de fyra lobbygrupperna ska ni begära tid för intervjuer. Ni ska producera en framsida till er tidning. Den ska innehålla bilder (som ni kan hämta från gamla dagstidningar), bildtexter, rubriker och ingresser till artiklarna. Ni kommer inte att hinna skriva fullständiga artiklar. Glöm inte att huvuduppgiften är att vinkla den information ni får via intervjuerna.
Kopiering tillåten. © Bonnier Utbildning AB. 10 Spel om samhället.
Kopieringsunderlag
EU och skokriget
5. Delta i en kort gemensam slutdebatt med er lärare som debattledare. Varje expertgrupp presenterar sina rekommendationer och argumenten för dessa. Journalisterna från de två tidningarna har i uppgift att ställa några få kritiska frågor till varje expertgrupp. 6. Tidningsgrupperna presenterar sina vinklade framsidor. 7. Slutligen ska ni individuellt: a. fylla i tabellen med argument för och emot frihandel och protektionism b. skriva ner det förslag som ni anser vara det bästa för EU och världshandeln i stort.
Bakgrundskunskaper Inom hela EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital, personer och arbetskraft. I detta spel är det principen om fri rörlighet för varor (i detta fall skor) som är det centrala. Den fria rörligheten för varor innebär att inga handelshinder är tillåtna inom EU. Det betyder att alla tullar, importkvoter och statliga subventioner, som kan snedfördela konkurrensen, är förbjudna inom EU. Det innebär samtidigt att EU kan sätta upp olika handels-
EU:s politiska system
Krav
hinder gentemot länder utanför den europeiska inre marknaden. Att på olika sätt försöka motarbeta frihandeln i världen kallas protektionism. Motivet bakom olika handelshinder är att länder försöker skydda det egna landets produktion från konkurrens utifrån. De flesta ekonomer är överens om att nackdelarna med protektionism är större än dess fördelar. Huvudargumentet mot olika typer av handelshinder är att dessa leder till minskad världshandel. Detta leder i sin tur till lägre världsproduktion, lägre ekonomisk tillväxt, ökad arbetslöshet och därmed risk för lågkonjunktur och sämre välfärd. I korthet är beslutsordningen inom EU den att ett förslag arbetas fram av EU-kommissionen. Förslaget ska sedan passera Europaparlamentet innan Ministerrådet fattar det slutgiltiga beslutet. Slutligen verkställer EU-kommissionen beslutet. För att förstå beslutsprocessen inom EU är det viktigt att känna till att olika intressegrupper (lobbyister) ständigt agerar i korridorerna för att försöka påverka besluten. Stora, ekonomiskt starka organisationer och företag har givetvis större makt och framgång när det gäller att påverka besluten än de som är små och fattiga. En av lobbygrupperna är WTO, en organisation som arbetar för att utveckla den globala fri- och världshandeln.
Beslut
- Kommissionen - Europaparlamentet - Ministerrådet
Feedback och ny opinionsbildning
Argument för
Olika påtryckningsgrupper med skilda intressen framför krav för att påverka beslutsprocessen inom EU.
Argument mot
Protektionism
Frihandel
Kopiering tillåten. © Bonnier Utbildning AB. 10 Spel om samhället.
87
Kunskapsspel Ett nytt äldreboende eller färre elever per klass – vad är viktigast? De fiktiva länderna Zimali och Subien behöver vattnet från samma flod. Vad kan och bör FN göra åt konflikten? Vilka argument kan journalisterna, på de två konkurrerande tidningarna «Frihandelsvännen» och «Protektionisten», använda när frågan om tullar på sportskor diskuteras? Att agera och leva sig in i en roll och sedan lösa de problem och konflikter som uppstår är ett spännande och lärorikt sätt att arbeta. 10 Spel om samhället innehåller simuleringsövningar där eleverna får träna sin förmåga att argumentera, kompromissa och fatta beslut utifrån en saklig grund. Till alla spel finns färdiga kopieringsunderlag med material till eleverna. För läraren finns även anvisningar, uppföljningsfrågor och bedömningsexempel. Kunskapsspelen är framförallt avsedda för undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men spelövningarna passar även i ämnet svenska eller vid ämnesöverskridande arbeten. Göran Svanelid är lärarutbildare och har varit aktiv vid utformningen av kursplanen i samhällskunskap. För närvarande är han projektledare för arbetet med att skapa en nationell prov- och bedömningsbank i ämnet samhällskunskap.
ISBN 978-91-622-9289-8
ISBN 978-91-622-9289-8
(9289-8)