Linda Gustafsson Uno Wivast
Språket och berättelsen 3 är ett läromedel för kursen Svenska 3 på gymnasiet. Boken går igenom den vetenskapliga texttypen, den retoriska arbetsprocessen, litterär analys och det svenska språkets historia och ursprung. I avsnittet om den vetenskapliga texttypen görs en noggrann genomgång av hypotes, disposition, frågeställning, slutsats och källhantering. Likaså gås PM igenom i detta avsnitt.
SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 3
I avsnittet om den retoriska arbetsprocessen får eleven en inblick i vilka steg som krävs för att skriva ett bra tal och att framföra det väl, både argumenterande tal och högtidstal. Här finns också autentiska tal för analys och diskussion. I avsnittet som handlar om att tolka och analysera görs en grundlig genomgång och presentation av hur fiktiva verk analyseras, både vad gäller form och innehåll och ur olika perspektiv, t.ex. feministisk och läsarorienterad modell. Här finns exempelanalyser och noveller och dikter med analysuppgifter. I den del som behandlar det svenska språkets ursprung och historia ges en sammanfattning av det svenska språkets utveckling från urnordiskan till nusvenskan. Språket och berättelsen 3 fungerar bra både för lärare som vill välja och vraka ur läroboken, och för dem som vill följa ett genomtänkt upplägg från start till mål.
SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 3 Svenska 3
Linda Gustafsson Uno Wivast
Svenska 3
Linda Gustafsson arbetar som gymnasielärare i engelska, svenska och italienska på Malmö Latinskola.
Uno Wivast är gymnasielärare i engelska och svenska på Katedralskolan i Lund.
ISBN: 978-91-40-69523-9
9 789140 695239
40695239_Omslag.indd Alla sidor
2017-05-24 11:51
SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 3 Svenska 3
40695239.indb 1
Linda Gustafsson Uno Wivast
2017-05-24 11:58
Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se
Språket och berättelsen 3 © 2017 Linda Gustafsson, Uno Wivast och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Lars Berglund Bildredaktör Katarina Weström Formgivning Sten Melin Grafisk Form Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40-69523-9 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information skolkopieringsavtal hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Prepress Gigantprint, 2017. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck Livonia Print, Lettland 2017
40695239_00_Inledning_000-005.indd 2
2017-05-24 12:02
Förord Språket och berättelsen 3 är ett läromedel för dig som läser kursen Svenska 3 på gymnasiet, och det svarar väl mot de kriterier som framställs i den nya kursplanen (2011). Boken innehåller en genomgång av den vetenskapliga texten, muntlig framställning och den retoriska processen, tolkning av skönlitteratur, lyrik, drama och film samt det svenska språkets historia. Du får lära dig den vetenskapliga textens struktur och språk och hur du skriver ett PM och en vetenskaplig uppsats. Du får en fördjupad inblick i hur ett tal skrivs och framförs för att på bästa sätt nå fram till en publik, och i avsnittet där tolkning av litteratur gås igenom får du en noggrann genomgång i hur olika skönlitterära texter kan tolkas utifrån olika perspektiv och modeller. I detta avsnitt finns även exempelanalyser och texter för analys. Du får också lära dig att tolka film. I den del som berör svensk språkhistoria får du bekanta dig med hur det svenska språket utvecklats och förändrats genom historien. I lärarboken finns ett digitalt material med extraövningar och uppgifter, vilket hjälper dig som lärare att utveckla elevens färdigheter i de olika momenten. Vi hoppas att du som elev och du som lärare ska tycka att Språket och berättelsen 3 är en intressant lärobok som berikar arbetet i och utanför klassrummet. Linda Gustafsson & Uno Wivast
3
40695239.indb 3
2017-05-24 11:58
40695239.indb 4
2017-05-24 11:58
Innehåll Den vetenskapliga texten ........................... 7 Sakprosa ....................................................................................... 7 Vetenskaplig texttyp ....................................................... 7 Skrivprocessen ................................................................... 12 Vetenskaplig rapport/uppsats ......................... 14 Att skriva ett PM................................................................ 25 Skriv ett PM............................................................................ 29 Källhantering .........................................................................31
Novell med exempelanalys .................................. 78 Tolka en novell.................................................................... 89 Att analysera dramatik ..........................................106 Att analysera film ............................................................112 Analysera en film ............................................................127 Att analysera lyrik ......................................................... 128 Dikt med exempelanalys ...................................... 134 Tolka en dikt ........................................................................ 139 Analys- och tolkningsmallar .............................146
Retorik och talekonst .....................................37 Retorikens historia ......................................................... 37 Varför är det så viktigt att tala väl? ............... 38 Etos, logos och patos ................................................. 38 Den retoriska arbetsprocessen ..................... 39 Att lyssna ..................................................................................50 Att ge och ta feedback ................................................51 Det argumenterande talet....................................52 Exempel på ett argumenterande tal ........ 54 Högtidstalet ........................................................................ 58 Håll ett argumenterande tal ..............................64 Håll ett högtidstal .......................................................... 65
Svenska språkets historia ................... 150 Det föränderliga språket....................................... 151 Var kommer svenskan från?.............................. 152 Urnordiska ........................................................................... 154 Runsvenska.......................................................................... 154 Fornsvenska ....................................................................... 157 Äldre nysvenska.............................................................. 162 Yngre nysvenska ........................................................... 166 Svenskan under 1900-talet.............................. 169 Hur ser framtiden ut? ............................................... 172 Undersök ditt språk ................................................... 173
Att tolka och analysera ............................... 67 Varför skönlitteratur? .................................................67 Att analysera romaner och noveller ........67 Att tolka ur olika perspektiv .................................74
Litterära termer och begrepp ....................... 174 Register .................................................................................... 176 Textförteckning ............................................................. 178 Bildförteckning ............................................................... 179
5
40695239.indb 5
2017-05-24 11:58
40695239.indb 6
2017-05-24 11:58
Den vetenskapliga texten
Man kan säga att det finns två huvudtyper av text: skönlitteratur och sakprosa. Skönlitteraturen kräver att läsaren inte bara förstår texten, utan också har förmåga att läsa mellan raderna, eller det som finns under textens ytskikt. Sakprosa ska däremot vara så klar och tydlig att läsaren inte ska behöva vara tveksam över innehållet eller försöka förstå vad som egentligen menas. Sakprosa behandlar också faktiska (sakliga) förhållanden som historiska händelser, samhällsproblem eller andra verkliga skeenden till skillnad från skönlitteraturen som inte behöver innehålla något verkligt alls. I kurserna Svenska 1 och 2 har du kanske mestadels mött och tolkat skönlitteratur, men du har redan i de kurserna själv skrivit sakprosa till exempel i form av artiklar, debattinlägg eller argumenterande texter.
Sakprosa Sakprosan kännetecknas av att den behandlar verkliga skeenden på ett korrekt sätt. I sakprosa är det alltså inte brukligt att skribenten själv hittar på innehållet eller döljer eller förvränger fakta. Eftersom skribenten i huvudsak är osynlig i sakprosatexter skrivs texten också på ett opersonligt sätt till exempel genom att undvika slanguttryck och personliga uttryckssätt. Istället bör språket följa skriftspråkets normer och vara korrekt. Det opersonliga språket ska dock inte göra texten komplicerad och svårtolkad. Sakprosa ska, som tidigare nämnts, vara skriven på ett klart och tydligt sätt som underlättar kommunikationen med läsaren. Det är viktigt att informationen inte går att misstolka. Det är också viktigt att man håller sig till de ramar eller strukturer som finns för texttypen man producerar.
Vetenskaplig texttyp Skrivandet du möter i kursen Svenska 3 ska förbereda dig för högre studier och den typ av sakprosa som du mest kommer att möta när du vidareutbildar dig är den vetenskapliga texttypen. Till vetenskapliga texter hör utredande text som till exempel uppsatser, rapporter och PM. Dessa texttyper följer givna mönster, vilket ställer krav på dig som skribent
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 7
7
2017-05-24 11:58
att följa de dispositions- och stilregler som finns. Ofta handlar det om att man ska redovisa vilka slutsatser man kan dra om en viss fråga eller problemställning. För att klargöra för läsaren hur du kommit fram till dina slutsatser måste texten vara logiskt strukturerad och processen klart beskriven. Den vetenskapliga texten måste kommunicera med sina läsare. Den ska också kunna publiceras. Därför är det viktigt att den är tydlig och lätt att läsa. Vetenskapliga texter ställer också högre krav på ett formellt språk då de ska fungera i utbildnings- eller forskningssammanhang. Eftersom du i dina studier ofta kommer att använda dig av information, teorier eller slutsatser som andra skribenter redan kommit fram till, kommer du också att behöva redovisa källor på ett korrekt sätt.
Sakliga resonemang I vetenskapliga texter ska innehållet, inte skribenten, stå i fokus. Det innebär att man använder ett opersonligt språk som inte tar fokus från informationen som presenteras. För att texten ska få en vetenskaplig karaktär är det också viktigt att inte ha en för pratig eller ordrik stil. Innehållet som presenteras måste vara relevant för sammanhanget och presenteras klart, precist och koncentrerat. Undvik att skriva som du talar, och läs alltid igenom det du skrivit flera gånger och stryk och omarbeta för att få ett språk som är precist och skriftspråkligt. Den opersonliga stilen innebär däremot inte att du inte ska komma med egna analyser och slutsatser kring det som presenteras, tvärtom är det analysdelen av texten som oftast är av störst intresse. Tänk dock på att man vanligtvis samlar sina egna analyser och slutsatser på ett ställe och inte kommer med synpunkter i samband med att informationen presenteras. Att komma med sakliga resonemang innebär att man alltid presenterar rättvisande information och inte försöker dölja eller förvränga något. Ett led i detta är att man använder sig av olika trovärdiga källor och att dessa presenteras korrekt med källhänvisning i texten. Ett annat är att man i utredande vetenskapliga texter alltid ser saker ur flera perspektiv och inte försöker ”sälja in” sitt eget.
Formellt språk För att undvika ett vardagligt eller till och med talspråkligt språk i den vetenskapliga texten används olika grader av så kallat formellt språk. Formellt språk innebär att man så långt det är möjligt och logiskt undviker att skriva ut personliga pronomen som ”jag” eller ”vi”. Det är ofta onödigt att kommentera något med ”jag tycker” eller ”i min mening”
8
40695239.indb 8
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
eftersom detta är underförstått i texten. Allt som står i texten och som inte följs av en källhänvisning är din åsikt! Det är också en av orsakerna till att det är mycket viktigt att redovisa källorna noga. Vidare kännetecknas formell text ofta av passiv meningsstruktur. Det innebär att subjektet utesluts och att verbet avslutas med –s som i meningen: Passiv form används ofta i formell text. Den aktiva motsvarigheten till exempelmeningen är: Många använder passiv form i formell text. Vidare gör en ökad användning av substantiv att texten uppfattas som mer formell. Jämför till exempel meningarna: Elevers stadieövergång föregås av betygsättning och Innan eleverna byter stadium får de betyg. Ofta gör man felet att missta formell text för komplicerad text. En del tror att formell text ska bestå av så avancerade ord och så komplicerade meningar som möjligt. Det är helt fel! En bra formell text ska trots mer formella ordval och meningsstrukturer vara enkel och lätt att förstå. Läsaren ska förstå exakt vad du menar vid första genomläsningen.
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 9
9
2017-05-24 11:58
Struktur För att underlätta förståelsen för läsaren är det viktigt att sakprosatexten följer en logisk struktur. Att strukturera en text innebär att man arrangerar delarna logiskt. Texten som helhet måste ha en viss struktur, men också varje stycke och mening. Att få struktur på en text innebär att man följer texttypens form och lägger upp textens olika delar enligt ett givet mönster. För en längre text behövs också olika underrubriker. Dessutom måste varje del också delas upp i olika stycken så att läsaren förstår vad som hänger ihop inom varje textdel. Det finns två olika sätt att styckeindela på. Sätten fungerar lika bra, men man måste hålla sig till ett av dem och låta bli att blanda. Styckeindelningen ska ske där det känns logiskt för läsaren att få en längre paus, till exempel när man ska introducera något nytt. Huvudregeln är att det endast ska finnas ett resonemang, eller en huvudtanke per stycke. En annan regel är att ett stycke måste bestå av mer än en mening. För att markera nytt stycke kan du välja att göra ett indrag i texten, eller att lämna en blankrad (som illustreras nedan). Om du bläddrar i den här läroboken så ser du att det är indrag som används. Varje stycke ska sedan gärna struktureras så att huvudtanken nämns i första meningen i stycket. Det innebär att första meningen i varje stycke bör beskriva eller sammanfatta det som stycket ska handla om. Slutligen ska man inte glömma att även sammanhangsord, s.k. sambandsmarkörer, är viktiga för att skapa tydlighet i texten. Sådana ord binder ihop ord, fraser eller meningar och signalerar på vilket sätt dessa relaterar till varandra. Sambandsmarkörer används alltså för att se till att olika sammanhang som till exempel jämförelser, motsatser eller samband blir tydliga i texten. Dessutom används sambandsmarkörer för att föra vidare resonemanget. Exempel på sambandsmarkörer: • Ord som används vid jämförelse eller motsats: dock, däremot, på samma sätt, på så sätt, trots, tvärtemot, å ena sidan, å andra sidan, emellertid • Ord som för resonemanget vidare: medan, sedan, samtidigt, så småningom, efter, före, slutligen, dessutom, vidare, ytterligare, även • Ord som anger orsak: på grund av, följaktligen, således, därför, alltså, på så sätt • Ord som anger exempel: till exempel, så som, exempelvis, det vill säga, belyser, visar
10
40695239.indb 10
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
• Ord som anger slutsats: slutligen, sammanfattningsvis, kort sagt
UPPGIFTER För att exemplifiera olika element av vetenskapligt skrivande används i det här avsnittet olika utdrag ur en vetenskaplig rapport där jämförelser görs mellan veckotidningstext från 1800-talet och 1990-talet. I utdraget nedan kan du se exempel på huvudmeningar i stycken samt olika typer av sambandsmarkörer. 1. Läs texten och hitta huvudmeningen i varje stycke. Varför har skribenten valt att byta stycke just där? 2. Hitta tre olika sambandsmarkörer i texten och förklara vilken funktion de har.
”När stormar av eld övergå solen” skiljer sig en del från den tidigare diskuterade texten när det gäller de kvantitativa beräkningarna. Samtliga värden, utom procentandelen långa ord, visar att graden av komplexitet har minskat. De mest drastiska minskningarna har skett när det gäller meningsbyggnad och informationstäthet. Meningslängden måste dock fortfarande klassas som mycket svår (22) enligt Björnsson (1998:8), men antalet makrosyntagmer per grafisk mening har minskat något jämfört med 1830-talstexten. Detta har, tillsammans med de kortare fundamenten, till följd att meningsbyggnaden inte känns fullt så komplicerad som tidigare. Dessutom har nominalkvoten minskat avsevärt eftersom artikeln inte är lika detaljerad som ”Månan”. Även en kvalitativ analys visar att texten från 1921 är mindre komplex än den från 1837. Framställningsformen kan kallas deskriptiv med en logisk följd där orsak kommer före verkan. Författaren börjar med att beskriva vad solfläckar är och vad som kännetecknar dem. Därefter ges en historisk tillbakablick på tidigare undersökningar. Författaren går sedan närmare in på protuberanser, d.v.s. röda eldtungor, och avslutar med att redogöra för solfläckarnas eventuella påverkan på jorden. Till skillnad från ”Månan” följer texten hela tiden den logiska följden, vilket underlättar läsningen. Även här ger
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 11
11
2017-05-24 11:58
texten ett relativt vetenskapligt intryck då författaren refererar till forskare som Galileo Galilei och G. E. Hale. Förutom att använda referenter, försöker författaren förstärka argumenten genom kommentarer som: ”Ingen tror dock detta nu” och ”de flesta vetenskapsmän och astronomer äro dock nu benägna att tro”. På detta sätt låter det som om författaren är inläst i ämnet samtidigt som texten ändå ger sken av att vara skriven av en amatör. Texten innehåller en del fackord, men de flesta av dessa förklaras: t.ex. ”Protuberanserna, de röda eldtungor, som kunna sträcka sig tusentals kilometer ut från solen”. Det kan dock diskuteras om ord som exempelvis ”elektroner” och ”radium” också kan anses vara facktermer som hade behövt förklaras på 1920-talet.
Skrivprocessen Skrivprocessen startar långt innan du sätter pennan till pappret eller fingrarna på tangentbordet och är inte slut bara för att du skrivit klart all text. Skrivprocessen består av tre delar: förarbetet, själva skrivandet och efterarbetet. Förarbetet innebär att du sätter dig in i skrivsituationen och förbereder skrivandet genom att analysera skrivuppgiften, samla material och komma på idéer. Förarbetet består av två olika delar. Om du har en tydlig bild av det du ska göra och vad uppgiften kräver blir det enklare att påbörja skrivandet. Därför bör du alltid analysera uppgiften eller skrivsituationen. Därefter gör du en plan eller disposition över det egna skrivandet. Med en plan över arbetet och hur texten ska struktureras blir skrivandet mer självklart och du kan snabbt sätta igång att skriva. Skrivandet börjar när du har formulerat en frågeställning och börjar disponera texten och skriva utkast, och avslutas när att du har en färdig text. När du har förstått och analyserat uppgiften, valt ämne, kommit på en lämplig frågeställning och samlat material är det dags att påbörja skrivandet. Inte heller nu är det bara att sätta fingrarna på tangentbordet och skriva texten, utan även skrivfasen kräver planering och struktur. Att ha gjort en ordentlig disposition över den mest logiska ordningen underlättar skrivandet. Det kan också vara bra att i planeringsfasen skriva in tid för skrivande i kalendern. Glöm inte att också ge dig själv pauser i arbetet! Planera också skrivandet så att du har gott om tid att efterarbeta texten före deadline. När texten är skriven påbörjas efterarbetet med revision och redigering för att förbättra och förtydliga den. Ofta ser man inte själv sina fel medan man skriver, utan läser texten som man tror att man har skrivit
12
40695239.indb 12
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
den. Det kan därför vara bra att låta första utkastet ligga ett tag innan du läser igenom och efterarbetar texten så att du kan läsa den med nya ögon och inte vara färgad av det som du tror dig ha skrivit. Efterarbetet ger dig möjlighet att upptäcka såväl rena språk- eller skrivfel som förbättringsmöjligheter. Vad kan förklaras tydligare? Vad behöver eventuellt skrivas om eller strykas för att texten ska fungera bättre? Det kan vara bra att be någon annan läsa igenom din text och markera eventuella oklarheter eller rena felaktigheter, men det är ändå alltid du som bestämmer över din text. Ändra därför bara det som du håller med om behöver ändras. Använd gärna följande kontrollfrågor för att lättare korrekturläsa din egen eller andras texter. • Disposition – följer texten en dispositionsmodell som passar texttypen och gör den lätt att läsa? Bör något stycke eller några meningar placeras annorlunda? Börjar varje stycke med att huvudtanken nämns? Det innebär att första meningen i varje stycke bör beskriva eller sammanfatta det som stycket ska handla om.
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 13
13
2017-05-24 11:58
• Kommunikation – framgår textens syfte och huvudtankar klart och tydligt redan vid första genomläsningen? Finns det något stycke eller någon del som kräver att du läser texten flera gånger för att förstå? • Interpunktion och stavning – följer texten skriftspråkets normer? Är all stavning och interpunktion korrekt? Felaktig meningsbyggnad, stavning, interpunktion eller felaktigt ordval eller interpunktion drar ner det allmänna intrycket av texten. Om du är osäker kan du alltid konsultera en grammatika eller en ordbok.
Vetenskaplig rapport/uppsats Inom högre utbildning är en av de vanligaste texttyperna den vetenskapliga uppsatsen eller rapporten. Den är mer omfattande än ett PM och följer därför också ett fastare mönster. Dess huvudbeståndsdelar är en inledande del som ger läsaren de uppgifter som behövs före läsningen som exempelvis innehållsförteckningen, en huvuddel där ämnet avhandlas, och en avslutande del med exempelvis litteraturförteckning och eventuella bilagor. Det innebär att de delar som de flesta texter består av – inledning, avhandling och avslutning – alla ingår i huvuddelen på rapporten. Nedan beskrivs de delar som ingår i en generell vetenskaplig uppsats eller rapport. Det kan förekomma skillnader mellan hur högskolor och universitet ser på detta, beroende på om man studerar ett tekniskt ämne eller något inom humaniora. Arbetsgången är dock densamma som beskrivs tidigare i kapitlet.
Inledande del Den inledande delen av en vetenskaplig uppsats eller rapport ska inte förväxlas med inledningen i huvuddelen av texten. Den inledande delen ger läsaren olika typer av information så som titel, vad rapporten handlar om samt hur den är strukturerad. titelsida
Titelsidan följer ett bestämt mönster för att man lätt och snabbt ska kunna få information om arbetets titel, författare och typ av arbete. Det kan vara frestande att ha en kul bild, färgglada bokstäver och roliga typsnitt på titelsidan, men man bör ha i minnet att texten skrivs i utbildnings- eller forskningssyfte och därför inte ska avvika från mönstret. Se bilden för att se hur en titelsida bör se ut.
14
40695239.indb 14
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
Lunds Universitet Institutionen för nordiska språk SVE 300B Jan Svensson
Nytta eller nöje? Om veckotidningens förändring från 1837 till idag
Linda Zacchi & Sara Åberg 2017-01-17
abstract/sammandrag
Den korta text, ofta på engelska, som kallas för abstract eller sammandrag är den text som eventuellt får flest läsare. Syftet är att kortfattat återge innehållet för att ge läsaren en möjlighet att avgöra om det är intressant att läsa hela arbetet. Det är viktigt att komma ihåg att ett sammandrag inte är en recension och att man därför inte bör utelämna resultaten eller ”slutet”, d.v.s. slutsatserna. När man skriver till exempel en avhandling utgör sammandraget också underlaget för datorbaserade sökningar. Även om ditt abstract eller sammanfattning sitter först i uppsatsen så måste du naturligtvis vänta tills hela arbetet är klart. Detta är alltså ofta den sista delen som du skriver. innehållsförteckning och eventuell tabell- och figurbeteckning
En innehållsförteckning kan se ut på lite olika vis men oavsett utseende ska den vara lätt att tyda. Innehållsförteckningen måste korrekt återspegla rapportens rubriker samt nivåerna på dessa. Det innebär att du inte kan göra en innehållsförteckning förrän hela arbetet är klart och du vet exakt vilka rubriker du har och på vilken sida de hamnar. Utelämna inga rubriker (förutom rubrikerna ”Innehållsförteckning” och ”Abstract”) och ange alltid den sida där rubriken är som sida i förteckningen, alltså inte alla sidor där texten under rubriken finns. Här i boken finns ett exempel på hur en innehållsförteckning kan se ut.
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 15
15
2017-05-24 11:58
En del väljer att visa rubrikernas inbördes ordning genom att sätta siffror framför dem som 1 Inledning, 1.1 Syfte osv. medan andra väljer att tydligt visa underordningen genom att t.ex. ha större eller mindre text på rubrikerna. En bra tumregel är att om man använder siffror i rubrikerna eller underordningar som exempelvis I, I.I och I.2 bör inte rubriken ”Källförteckning” eller ”Litteraturförteckning” förses med en siffra. I de fall där rapporten innehåller tabeller och figurer ska även en förteckning av dessa finnas med i den inledande delen. Innehåll 1 Inledning ...................................................... 3 2 Metod och Material ...................................... 4 3 Tidningarna i stora drag ............................. 5 3.1 Bilder ................................................................................... 6 3.2 Innehåll ............................................................................. 7
4 Populärvetenskapliga texter........................ 7 4.1 Komplexitet ..................................................................... 7 4.2 Personlighet.................................................................. 12
5 Diskussion ...................................................13 6 Avslutning ...................................................15 Litteratur .........................................................16
I ett ordbehandlingsprogram återfinns ofta olika mallar för innehållsförteckningar som programmet sedan skapar åt dig. Genom att använda dessa försäkrar du dig om att förteckningen blir korrekt och ser snygg ut.
Huvuddel Huvuddelen av en rapport är den del som innehåller själva utredningen av ämnet. Denna delas in i olika delar med egna rubriker för att göra strukturen tydlig för läsaren. En del textbitar, som inledning, syfte, metod, material och avslutning, är obligatoriska medan andra kan benämnas olika beroende på ämnet. Ibland kanske man vill dela upp eller slå ihop vissa rubriker beroende på undersökningens eller rapportens struktur. Tänk på att aldrig ha en ny rubrik direkt efter en rubrik. Det ska alltid komma lite brödtext mellan rubrikerna. Det finns alltså en del olika strukturer att ta ställning till när man skriver sin rapport. Man bör givetvis välja en struktur som presenterar ämnet och resultaten så tydligt som möjligt.
16
40695239.indb 16
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
inledning
En inledning behövs för att sätta in läsaren i rapporten och ämnet. Den fungerar som en mjukstart och orientering i ämnet. Textens syfte ingår alltid i inledningen men ibland, speciellt i längre inledningar, låter man syftet få en egen underrubrik i inledningen. Syftet är detsamma som den problemformulering eller frågeställning som man valt att utreda. En frågeställning eller en problemformulering kan till exempel vara: ”På vilka sätt har svenskundervisningen förändrats med den nya ämnesplanen?”. Det du bör tänka på är att frågan är lagom stor för texten som ska skrivas; det är till exempel inte lämpligt att utreda hur Hitler kunde komma till makten i en text som får vara max 4000 ord. I inledningen kan också en bakgrund till ämnet ges samt en översikt av det aktuella forskningsläget för att sätta in ämnet i ett större sammanhang.
17
40695239.indb 17
2017-05-24 11:58
metod och material
För en del uppgifter räcker det kanske att du läser in dig på ett ämne och sammanfattar vad andra redan kommit fram till, men ibland krävs det att du själv undersöker något. Ska undersökningen i så fall bestå av intervjuer för att få fram kvalitativa (djupa) svar, enkäter för att få fram kvantitativa svar eller kanske till och med experiment för att testa en hypotes? Oavsett vilken metod du väljer ska du presentera metoden som har använts för att få fram resultaten som presenteras i texten. Redogör för om du intervjuat personer eller kommit fram till resultaten genom litteraturstudier eller experiment. Du bör också analysera valet av metod genom att motivera varför just den metoden fungerar bäst i sammanhanget. I större arbeten återfinns rubriken ”Metod”, medan man i mindre omfattande rapporter ofta väljer att inkludera metoden i inledningen. När metoden är bestämd kan du också avgöra vilket material du behöver. Med material menas såväl litteratur som andra medier där du hämtar information, experiment som du har utfört eller urvalet av personer som du har intervjuat. Under rubriken material ska du föra en diskussion kring det material som använts för att nå rapportens resultat. Det innebär att du i texten resonerar kring varför du valde just det materialet, och hur utfallet blivit. Eftersom alla källor du använder dig av alltid måste redovisas i din text är det bra att komma ihåg att anteckna varifrån du fått alla uppgifter som du tänker använda. Precis som med metoden så kan man ibland välja att ha ”Material” som en egen rubrik, medan man i mindre arbeten antingen slår ihop ”metod och material” som en rubrik, eller låter den ingå i inledningen. Här nedan följer ett exempel på hur en inledning med syfte kan se ut: 1 Inledning Anledningen till att många människor idag läser veckotidningar är att få en stunds avkoppling. Tidningarna erbjuder sina läsare en lättsam och variationsrik underhållning, där läsaren själv kan avgöra hur och i vilken omfattning förströelsen ska ske. Men även om det främsta syftet med veckotidningarna kan tyckas vara att underhålla, kan läsarna även få sig lite allmänbildning på kuppen. En del av artiklarna i dagens tidningar innehåller nämligen information om vitt skilda ämnen. Avsikten är att undersöka om syftet med veckotidningarna har förändrats sedan 1830-talet, då föregångarna till dagens veckopress föddes. Frågan är om veckotidningar alltid har haft samma höga krav på underhållning som de har idag, eller om de genom det gångna århundradet har tvingats att ändra inriktning.
18
40695239.indb 18
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
I nedanstående exempel kan du läsa om hur man kan presentera metod och material: 2 Metod och Material I detta kapitel redovisas det material och de metoder som har använts. Eftersom syftet är att följa veckopressens utveckling har metoden valts att undersöka en föregångare till veckotidningen, en förstaupplaga av en typisk veckotidning och slutligen ett dagsaktuellt nummer av en veckotidning. För att få en så grundlig bild som möjligt av denna utveckling har varje tidning studerats som helhet. Vidare har textgenren populärvetenskaplig text, som återfinns i alla de undersökta tidningarna, undersökts närmare. Även om undersökningen är detaljerad, måste det tas i beaktande att undersökningsmaterialet är för litet för att generellt säga något om veckopressens utveckling. För att mer övergripande se vilka förändringar som har skett har tidningarna studerats som helhet. Tidningarnas syfte borde märkas tydligt i deras val av bilder och innehåll. På grund av det stora utbudet av bilder i dagens Hemmets Journal har undersökningen begränsats till de bilder som tillhör de tre populärvetenskapliga artiklarna. (---) Vad gäller innehållet har endast de artiklar som har utpräglat undervisande respektive utpräglat underhållande syfte undersökts för att se vilken typ av artiklar som dominerar i de tre tidningarna. (---) För att kunna jämföra förändringarna i språket har en i veckopress förekommande textgenre undersökts. Då det endast förekommer populärvetenskapliga artiklar i 1837 års tidning fick detta bli den textgenre som fokuserats på, dock är denna textgenre inte så vanlig i dagens veckopress. Vad gäller de enskilda artiklarna kan man genom att bestämma graden av komplexitet dra slutsatser om texternas syfte; en mer komplex och vetenskaplig text är mer inriktad på nytta, medan en enklare text är mer lättsam och ‘lättsmält’ för läsaren. För att få fram graden av komplexitet har dels kvantitativa beräkningar bl a lix, meningslängd och nominalkvot utförts, dels detaljer såsom disposition, exakthet och fackord undersökts. (---) Dock är en enkel text ingen garanti för att texten är underhållande, utan för att komma åt hur språket förändrats i fråga om underhållning har även graden av personlighet i texterna studerats.
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 19
19
2017-05-24 11:58
UPPGIFTER Besvara följande frågor efter att ha läst utdragen ovan. 1. Vilket är syftet med rapporten? Diskutera hur väl syftet presenteras. Förstår du efter en första genomläsning exakt vad rapporten ska handla om? 2. Vilken metod har valts för att besvara frågeställningen (syftet)? 3. Vilket material har använts? 4. Vilket resonemang förs i textutdraget för att motivera valet av material och metod?
Avhandling Den del av texten som kallas avhandling utgör den största delen av den textmassa som du skriver. Här presenterar du de resultat som du kommit fram till i utredningen och därefter diskuterar du resultaten i en analys. Avhandlingen består ofta av ett par olika rubriker som till exempel ”Resultat” och ”Analys” eller ”Diskussion av resultatet”. Om utredningen består av flera olika frågor eller led som ska presenteras kan man välja att dela upp resultatet i ytterligare rubriker. resultat
Under rubriken ”Resultat” ska de resultat som ditt arbete har lett till presenteras. I en del fall presenteras resultatet av en litteratursammanställning där du undersökt en frågeställning med hjälp av olika böcker eller andra medier. Om frågeställningen istället lett dig till att utföra experiment, eller lämna ut enkäter är det resultaten av dessa som presenteras här. Också resultatet av intervjuer presenteras under rubriken. Tänk på att svaren här anges så nära intervjupersonens svar som möjligt, utan din tolkning. Det är viktigt att fundera på hur man tydligast åskådliggör resultaten – t.ex. genom diagram, tabeller eller i löpande text? Om du gjort en litteraturstudie eller ska redovisa enstaka intervjusvar är den löpande texten bäst lämpad. En tumregel är att resultatet av enkätundersökningar eller experiment, som genererar kvantitativa svar, ofta gör sig bättre i en sammanställning som i tabellform eller i diagram, eftersom det är jobbigt och onödigt för läsaren att behöva ta del av alla enskilda svar. Om du
20
40695239.indb 20
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
väljer att redovisa en sammanställning av resultaten, är det viktigt att du också förklarar i text vad diagrammet eller tabellen visar så att inte läsaren lämnas ovetande. Du kan också välja ut enstaka formuleringar, svar eller resultat som du vill lyfta särskilt och inkludera dem i den förklarande texten. Oavsett vilket sätt du väljer för att återge resultaten så är det viktigt att komma ihåg att de ska presenteras helt objektivt. Diskussionen av resultaten presenteras sedan oftast i en egen rubrik men i vissa fall, till exempel om det är en mindre rapport, kan det vara lämpligt att slå ihop presentationen av resultaten med diskussionen av desamma. I sådana fall kallas rubriken för ”resultat och diskussion”. analys/diskussion av resultat
När resultaten presenterats är det dags att, under rubriken ”Analys” eller ”Diskussion”, analysera utgången och dra slutsatser av undersökningen. Här finns möjlighet att föra ett mer subjektivt resonemang än under övriga rubriker. Meningen är att du här försöker tolka de resultat som framkommit i din undersökning genom att se dem från olika synvinklar och diskutera vad de kan innebära. Det är viktigt att ditt resonemang är tydligt så att läsaren lätt kan följa hur du kom fram till din tolkning. Kom också ihåg att återknyta till rapportens syfte och diskutera huruvida
46KRYSS Sudoku & tävlingar! Nr 23
1/6 2017 Pris: 26,90 kr Finland € 4,50
Sveriges bästa loppisar! 98
fyndställen Antikt & billigt Riv ut & spa
ra
Sommarens
godaste pajer!
Experten tipsar!
Prunkande blomning ända till september
XX
lätta & kluriga ROLIGT PYSSEL
Roligt oligt pyssel
till sommarköket
till sommarköket! Sudoku & tävlingar
På äkta krysspapper
Cecilia & Krister
Gör ditt eget
SILLBORD till midsommar
1723_forsida_19640.indd 1
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 21
– Att bo isär känns lite nytt, roligt och ovant
TIDSAM 0212-16 16
7 388021 203291
Så får du tjockt & friskt hår! 2017-05-12 12:20:14
21
2017-05-24 11:58
resultaten besvarar de frågor som ställs i inledningen. Om resultaten inte besvarar frågorna måste du fundera på varför det blev så. Var till exempel urvalet av material fel, eller fungerade inte metoden bra? För att få en heltäckande analys av resultatet kan du ställa dig nedanstående frågor medan du skriver analysen. • Hur påverkade metoden resultatet? Vilka för- och nackdelar hade det att använda just den metoden? • Hur påverkade materialet resultatet? Vilka för- och nackdelar finns det med att använda just det materialet? • Vad innebär resultaten som du presenterade tidigare? Vilka övergripande drag ser du och vilka resultat tycker du är viktigast och varför? • Vilka konsekvenser får resultaten på frågeställningen? Hur besvaras frågeställningen utifrån resultaten? • Har du kommit fram till samma resultat som tidigare forskning? Hur tolkar du utfallet? (Glöm inte att redovisa källorna till eventuella andra studier som du jämför med). Här nedan kan du läsa ett utdrag ur diskussionen av resultaten av undersökningen av veckotidningarna: 5 Diskussion Det framgår tydligt av resultaten av undersökningarna att det har skett en förändring vad gäller veckopressens syfte. Från att enbart ha varit informerande och undervisande på 1830-talet, blev veckotidningen mer underhållande genom ett tillskott av fiktion. Denna förändring är uppenbar i Hemmets Journal från 1921 där majoriteten av texterna har ett underhållande syfte ofta i form av noveller och romaner. Därefter har veckotidningen utvecklats ytterligare fram till 1998, då underhållningen inte enbart är koncentrerad till fiktion utan även inkluderar faktabaserade texter. En anledning till denna förändring skulle kunna vara att veckotidningarna på grund av ökad konkurrens måste ändra karaktär för att kunna locka till sig läsare. Enligt En svensk presshistoria blev pressen tvungen att ”anpassa sig till läsare med intressen och behov utöver dem som man dittills tillgodosett. Inte minst började man nu att med hjälp av större kvantiteter skönlitterär förströelseläsning sikta in sig på den del av publiken som inte ansågs trakterad av nyheter och politik” (1983:77). (---)
22
40695239.indb 22
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
Man kan också konstatera att förändringen från undervisande till underhållande syfte är påtaglig i tidningarnas bilder. Det är naturligt att en mer komplex och detaljrik text, som t ex ”Månan”, kräver förklarande bilder och figurer som underlättar de bitvis fysiologiska resonemangen. När komplexiteten och detaljrikedomen minskar ändras bildernas funktion till att bli mer förskönande och intresseväckande som i dagens tidningar.
avslutning/sammanfattning
Avslutningen är till för att runda av din text och påminna läsaren om de viktigaste bitarna. Här passar det alltså att sammanfatta vad rapporten kommit fram till. I avslutningen är det också brukligt att blicka framåt genom att ge förslag på framtida forskningsområden eller frågeställningar i ämnet. Det är däremot inte vanligt att nya saker introduceras i avslutningen så se därför till att allt du skriver här redan finns med i avhandlingen. Exemplet nedan illustrerar hur en avslutning kan se ut: 6 Avslutning Massmedia är till för att fylla våra behov av bl. a. nyheter, information och underhållning, och precis som människors behov ständigt växlar gör även massmedia det. Det är uppenbart att de människor som levde på 1830-talet ville ha något nyttigt och lärorikt av veckopressen, medan vi idag ser på veckotidningar som något avkopplande och underhållande. För att kunna tillgodose människors behov har många tidningar idag riktat in sig på vissa målgrupper eller intressen, t ex Hälsan, Ny teknik och Jakt och fiske. Därför finns det både tidningar som vad gäller språk och innehåll liknar Lördags Magasinet men också tidningar som är enklare och mer ’nöjesinriktade’ än Hemmets Journal. Frågan är hur veckopressen kommer att se ut om ytterligare 150 år - kommer den att finnas överhuvudtaget ? Kanske finns veckotidningar då bara på internet, eller kanske kommer vi att gå tillbaka till mer ’nyttoinriktade’ tidningar? Kvalitet har ju blivit ett modeord vad gäller fritiden, och kanske kommer vi därför att kräva inte bara underhållning utan också kunskap av våra veckotidningar.
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 23
23
2017-05-24 11:58
UPPGIFTER Läs utdragen ur huvuddelens avslutande rubriker och besvara därefter frågorna nedan. 1. Vilka slutsatser dras av resultaten som presenterats under en tidigare rubrik? 2. Avslutningen kan sägas bestå av två olika delar. Vilka? Vad tas upp under respektive del?
Avslutande del Den avslutande delen av en vetenskaplig uppsats eller rapport ska inte förväxlas med avslutningen. I den avslutande delen presenteras en del formalia som till exempel referensförteckningar och eventuella bilagor. Som bilaga kan man t.ex. lägga intervju- eller enkätfrågor eller detaljerade experimentella data som man använt sig av vid framställandet av rapporten. Här återfinns också en litteratur- och källförteckning över alla källor som använts inne i texten. Att ha en referenslista innebär dock inte att man kan strunta i att redovisa källorna löpande i texten. Under rubriken ”Källhantering” kan du läsa mer om hur du bör ställa dig till och hantera de källor som du använder dig av. källförteckning
I större arbeten ska det förutom en källhänvisning i texten också finnas en förteckning i slutet av arbetet över de källor som du använt och som återfinns inne i texten. Om du enbart använt litteratur som källor kan förteckningen kallas ”Litteraturförteckning” annars är det brukligt att kalla den ”Källförteckning”. I listan ska all väsentlig information om källorna finnas. Om din text har en källförteckning i slutet behöver du inte ha en fullständig källhänvisning i texten eftersom läsaren kan slå upp och hitta den fullständiga källan i förteckningen. Om du använt dig av många olika typer av källor kan du dela upp förteckningen under olika rubriker som till exempel ”Intervjuer”, ”Webbsidor” och ”Artiklar”. Uppdelningen hjälper läsaren att snabbt hitta den källa hen letar efter. Om du inte använt så många källor kan du istället lista alla i bokstavsordning under huvudrubriken. Här ser du ett exempel på en litteraturförteckning:
24
40695239.indb 24
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
Litteraturförteckning
En svensk presshistoria. Utg. under red. av Birgitta Engström. 1983, Stockholm: Esselte Studium. Larsson, Lisbeth, En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress. 1989, Stockholm/Stehag: Symposion Bokförlag & Tryckeri AB. Ledin, Per, Svensk sakprosa 14, ”’Med det nyttiga skola wi söka att förena det angenäma…’ text, bild och språklig stil i veckopressens föregångare”. 1997, Lund. Walles, Janne, E-mail. 1999-01-08. Hemmets Journal, 1921 no. 36. Hemmets Journal, 1998 no. 51 Lördags Magasinet, 1837 no. 57
Att skriva ett PM I kursen Svenska 3 ingår att skriva utredande text och särskilt PM, eftersom det är den texttyp som prövas på det nationella provet. Ordet PM är en förkortning av det latinska ordet pro memoria som betyder ”för minnet” och är en kort redogörelse av ett visst ämne med efterföljande slutsatser. Ett PM är således en kort utredande text. Texttypen PM består av följande delar: •
Rubrik Rubriken ska ge information om vad PM:et i stort handlar om och bör också vara intresseväckande.
•
Inledning I inledningen leder du in läsaren i det ämne och den undersökning du gjort. Här har du också din frågeställning, d.v.s. syftet med PM:et. Frågeställningen måste vara tydlig och endast ange det som ska undersökas.
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 25
25
2017-05-24 11:58
•
Huvuddel I huvuddelen presenterar du fakta och information från de källor du använder dig av. Du kan redan i huvuddelen resonera kring och dra slutsatser av det som uttrycks i källorna, men du kan också spara resonemanget och slutsatserna till avslutningen. Du måste förhålla dig objektiv till källmaterialet och inte ta ställning för eller emot det som uttrycks. Du måste också ha korrekta källhänvisningar till det material du citerar och refererar från.
•
Avslutning I avslutningen påminner du läsaren om frågeställningen och redogör för dina slutsatser. Om du vävt in slutsatser i huvuddelen sammanfattar du dessa nu och resonerar kring dem och slår fast vad du kommit fram till.
tänk på
Då ett PM är en kortare text än till exempel den vetenskapliga uppsatsen eller rapporten är det viktigt att problemet eller frågeställningen är avgränsad. Trots att texten ofta är kort ska den följa den vetenskapliga texttypens normer och därför vara välstrukturerad med korrekt disposition, fungerande styckeindelning och sambandsmarkörer. Däremot behövs inga underrubriker i ett PM. Språket bör hållas formellt och källorna redovisas löpande i texten. Ingen källförteckning i slutet behövs. Följ arbetsgången som beskrivs tidigare i det här kapitlet.
Exempeltext: PM Läs följande PM och besvara sedan frågorna som följer. lågtyska ord i svenskan
Det svenska språket har genom århundradena kontinuerligt förändrats, och det har många gånger skett genom påverkan från andra språk. Med kristendomen kom latinska lånord in i svenskan, på medeltiden blev lågtyskans påverkan markant med invandringen av tyska köpmän, under 1600- och 1700-talet blev franska lånord på modet och från 1800-talet och framåt blev engelskan det språk som kom att förse svenskan med nya ord och uttryck. Men hur såg inlåningen från lågtyskan ut och hur bidrog lågtyska ord till språkförändringar i svenskan? I artikeln ”Schnack mol weddar platt!” (Språktidningen.se, http://spraktidningen.se/artiklar/2013/02/schnack-mol-wedder-platt, senast uppdaterad februari 2013, hämtad 2017-05-13) redogör Carl Undéhn för lågtyskans inflytande på det svenska språket under 1200-talet och ett par århundraden framåt. Tyska handelsmän etablerade sig i
26
40695239.indb 26
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
Östersjöområdet och lågtyskan blev då ”ett slags lingua franca och folkspråk att göra sig förstådd på”, eller om man så vill ett slags handelsspråk. Enligt Undéhn fanns det på 1300-talet en tudelningsprincip i Sverige och enligt den ”fick andelen tyskar i stadens råd inte överstiga hälften och alla dokument skulle i fortsättningen skrivas på svenska”. Dock skedde inte alltid detta, och ibland slås fornsvenska ord ut, och ibland ”blir båda kvar, som bölja och våg.” Fornsvenska ord kunde också bli kvar i svenskan men få ny innebörd som t.ex. arvoda som ”var det fornsvenska ordet för arbete”. När arvoda ersätts med det lågtyska arbete ”förändras det och arvode blir som i dag ersättning för utfört arbete”. I ”Lånat och ärvt i svenskan” (sprakbruk.fi, http://www.sprakbruk.fi/ index.php?mid=2&pid=13&aid=4226, senast uppdaterad 2014, hämtad 2017-05-13) skriver Nina Martola m.fl. att lågtyskan har haft ”mest djupgående inverkan på svenskans ordförråd”. Undersökningar visar att ”andelen tyska lån i svenska utgör 24–30 procent beroende på hur siffran beräknas”, och orden som lånades in var ”framför allt knutna till stadsliv och politik” och exempel på sådana är köpman, byta, betala, räkenskap, ränta, fogde, borgmästare. Även om många lågtyska ord lånades in för att det saknades svenska motsvarigheter torde det vara rimligt att även många fornsvenska ord försvann till förmån för inlånade lågtyska. Lisa Loenheim skriver i forskningsrapporten En ny bild av bliva – Bakgrunden till hur bliva blev hjälpverb (https://gupea.ub.gu.se/ bitstream/2077/32743/1/gupea_2077_32743_1.pdf, senast ändrad 2013, hämtad 2017-05-13) hur det fornsvenska verbet varda successivt trängs tillbaka av det inlånade lågtyska bliva. Både varda och bliva har använts som huvudverb, men när bliva blev etablerat i det svenska språket övergick det så småningom till att användas även som hjälpverb. Det nya inlånade verbet fick alltså med tiden en andra verbfunktion, d.v.s. det kom att användas både som huvudverb och hjälpverb. Att lågtyskans inflytande var mest påfallande på ordförrådet tas även upp i uppsatsen Nya perspektiv på de medellågtyska lånordens böjning i fornsvenskan (http://www.academia.edu/6290924/Nya_perspektiv_ p%C3%A5_de_medell%C3%A5gtyska_l%C3%A5nordens_b%C3%B6jning _i_fornsvenskan, hämtad 2017-05-13). Muriel Norde visar på att det ”inte är otänkbart att också medellågtyska lånord skiljer sig signifikant från inhemska ord vad kasusböjningen beträffar”, och att detta då möjligen bidragit till att fornsvenskans kasusböjning försvann under medeltiden. Norde påpekar dock att det krävs fler undersökningar för att påvisa att det verkligen förhåller sig på det sättet och att det i så fall ”krävs en empirisk undersökning för att avgöra om de lågtyska lånordens böjning (eller lånordens böjning i allmänhet) skiljer sig från de inhemska ordens”. Det tycks som om lågtyskans inflytande på svenskan var som störst vad gäller ordförrådet. Carl Undéhn visar på att fornsvenska ord slås ut,
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 27
27
2017-05-24 11:58
får lågtyska motsvarigheter eller så ändrar det fornsvenska ordet betydelse. Likaså Nina Martola betonar inlåningen av just lågtyska ord och att de främst berörde områdena politik och stadsliv, och Lisa Loenheim visar på hur det lågtyska verbet bliva tränger undan det fornsvenska varda och dessutom börjar användas som både huvudverb och hjälpverb. Enligt Muriel Norde kan det också ha varit så att lågtyska lånord bidrog till att den fornsvenska kasusböjningen försvann. Tendensen i synen på lågtyskans inflytande på svenskan bland språkvetare tycks vara att ordförrådet påverkades mest och att många nya ord trängde ut fornsvenska eller bidrog till att de fick ny betydelse. Huruvida de lågtyska lånorden hjälpte till att förändra det fornsvenska kasussystemet eller inte är dock inte helt fastslaget enligt Muriel Norde, men det finns ändå forskning som pekar på detta, och det skulle kunna vara så att de lågtyska orden förändrade kasussystemet och då även förändrade grammatiken i det svenska språket.
UPPGIFTER 1. Vilket är syftet/frågeställningen i PM:et och var i texten finns det formulerat? 2. Vilka stycken utgör textens huvuddel? 3. Vilken typ av källor använder sig skribenten av? 4. Vilka slutsatser kommer skribenten fram till?
28
40695239.indb 28
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
Skriv ett PM Tidskriften Språk och litteratur söker ständigt nya skribenter som utreder och skriver om olika företeelser och nyheter inom språk och litteratur på ett populärvetenskapligt sätt. Du ska skriva ett PM där du utreder ett ämne som har med språk och litteratur att göra. Texten ska vara mellan 600 och 800 ord, och nedan finns tre uppgifter att välja mellan. Men om du vill kan du naturligtvis hitta ett eget ämne.
PM 1 Det har under några års tid debatterats i medier vilken litteratur eleverna ska läsa i den svenska skolan. En del debattörer är för införandet av en litterär kanon, d.v.s. en lista över litteratur som alla elever ska läsa. Vilka konsekvenser skulle det få om man införde en sådan kanon i den svenska skolan? Leta reda på texter som berör ämnet och som du kan använda dig av i ditt PM. Presentera frågeställningen. Beskriv olika argument för och emot införandet av en litterär kanon i den svenska skolan. Dra slutsatser om vilka konsekvenser det skulle få om man införde en sådan obligatorisk litteraturlista. Slutsatserna ska vara baserade på din beskrivning. Rubrik: Konsekvenserna av en litterär kanon Antal ord: 600–800
PM 2 Ett ständigt språkdilemma tycks vara användandet av de, dem och dom. Vissa anser att vi lika gärna kan övergå till att endast använda dom eftersom ändå ingen behärskar användandet av de eller dem medan andra tycker att språket skulle bli fattigare då. Vad talar för att avskaffa de och dem och vad talar mot? Leta reda på texter som berör ämnet och som du kan använda dig av i ditt PM. Presentera frågeställningen. Beskriv olika argument för och emot avskaffandet av de och dem. Dra slutsatser om vilken inverkan ett avskaffande av de och dem skulle få för det svenska språket. Slutsatserna ska vara baserade på din beskrivning. Rubrik: De/dem eller bara dom Antal ord: 600–800
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 29
29
2017-05-24 11:58
PM 3 Att läsa för sina barn är något som de flesta föräldrar tycker är viktigt, och det hävdas av många att sagor är viktiga i barns språkutveckling. Sagor utspelas också i en helt annan värld än den vi är vana vid, och det stimulerar med all sannolikhet barns fantasi. Men vilken påverkan har sagor på småbarn? Leta reda på texter som berör ämnet och som du kan använda dig av i ditt PM. Presentera frågeställningen. Beskriv olika synpunkter på hur sagor påverkar småbarn. Dra slutsatser om vilken inverkan sagor har på småbarn, både språkligt och när det gäller förmågan att fantisera och föreställa sig fiktiva världar. Slutsatserna ska vara baserade på din beskrivning. Rubrik: Sagors påverkan på småbarn Antal ord: 600–800
30
40695239.indb 30
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58
Källhantering I kortare texter räcker det oftast att man anger sina källor i texten, medan längre texter kräver att det också finns en källförteckning i slutet där alla källor anges igen. Oavsett texttyp är det alltid väsentligt att dels noggrant värdera källorna innan användning och att, när man beslutat sig för att använda sig av en källa, återge informationen korrekt samt ange en korrekt hänvisning till källan.
Källkritik De källor man använder sig av i sin text ger läsaren ett visst intryck av texten. Om man använder sig av mindre pålitliga eller felaktiga källor återspeglas det i texten, och resonemanget blir för läsaren automatiskt också mindre trovärdigt. Det första du bör tänka på när du hittar information är om det verkar rimligt. Saker som verkar för bra för att vara sanna visar sig ofta också vara just osanna. Oavsett om du hittat informationen på nätet eller i ett tryckt medium så bör du också fundera på hur mediet ser ut. Ger det ett trovärdigt intryck? Generellt sett behöver information som du hittar på internet inte vara sämre än tryckta källor, men man ska inte heller glömma att tryckt information ofta redan genomgått en faktagranskning genom förlaget som gett ut texten. På nätet är det fritt fram att skaffa en hemsida och börja publicera. När du ska värdera om en källa lämpar sig för användning kan det hjälpa om du försöker besvara nedanstående frågor: primär eller sekundär information?
Kommer informationen i källan du hittat direkt från huvudkällan, eller återges den av en andra part? Information som kommer direkt från en huvudkälla kallas för en primär källa medan en källa som till exempel innehåller information som tolkats och sammanfattats av en andra part kallas för sekundär. Ett bra exempel på en sekundär källa är Wikipedia. Informationen som finns på Wikipedia behöver inte vara osann, eller sämre än i andra källor, men eftersom det inte är en primärkälla måste man alltid gå tillbaka till de källor som Wikipediaartikeln hänvisar till för att kontrollera att inget förvrängts i hanteringen. Beroendekriteriet undersöker just om källan är självständig eller om den bygger på information från en annan källa. Ju fler led som går mellan huvudkällan och återgivaren desto mindre säker är informationen. Mycket kan ha tappats bort, förvrängts eller missuppfattats på vägen. En tumregel för att något stämmer brukar vara att minst två av varandra oberoende källor säger samma sak.
Den vetenskapliga texten
40695239.indb 31
31
2017-05-24 11:58
tidsperspektiv
Tidskriteriet tar hänsyn till dels hur lång tid som passerat mellan händelsen och textens tillkomst, dels till hur aktuell informationen kan tänkas vara. Om det gått lång tid från det att händelsen inträffat till dess att texten skrivs kan det hända att saker glömts bort när texten skrivs. Om texten innehåller information som kan tänkas ha förändrats med tidens gång är det också viktigt att kontrollera vad som gäller i ämnet nu. Kontrollera alltså hur ny informationen som du hittat är. Ju nyare en trovärdig källa är desto troligare är det att informationen fortfarande stämmer. En äldre text kan naturligtvis fortfarande vara rättvisande, speciellt om ämnet är sådant som inte förändras över tid. Det är alltså mer sannolikt att en äldre text som redogör för en historisk händelse fortfarande är aktuell än en äldre text som handlar om nya medicinska rön. textens syfte
När man talar om källors tillförlitlighet brukar man också tala om källans tendens (syfte eller avsikt). Ta reda på vem som står bakom informationen och försäkra dig om vad syftet är. Är syftet att marknadsföra eller sälja en produkt eller tjänst kanske du inte ska lita på källan utan att ha kontrollerat en oberoende källa först. Likaså kan en del information avsiktligt försöka dölja någon aspekt av sanningen för att uppnå sitt eget syfte. Detta kan t.ex. vara fallet om den som ligger bakom källan drivs av en stark ideologi. En tryckt källa ska alltid ange ansvarig utgivare eller författare. Om informationen kommer från en sida på internet bör det finnas en flik eller länk till upphovsmännen. Ofta kallas fliken ”Om oss” eller liknande.
Källor i texten När du använder någon annans formuleringar, tankar eller information måste du alltid ange källan. Hur utförlig källhänvisningen bör vara beror på sammanhanget. I ett tal kan det inverka störande om man skulle göra ett avbrott för att ange den fullständiga källinformationen och där nöjer man sig ofta med en kortare hänvisning till källan. I skriftliga sammanhang ska man däremot alltid se till att hela källinformationen finns tillgänglig för läsaren direkt i texten. I en kortare text bör den fullständiga källan anges i direkt anslutning till källtexten första gången källan används. Om man återkommer till samma källa flera gånger i texten räcker det att man använder en referatmarkör eller på annat sätt, till exempel genom att ange författarens efternamn och eventuellt sidhänvisning inom parantes, markerar att man hänvisar till samma källa som tidigare. I längre texter som har en källförteckning i slutet kan en kortare anvisning anges i anslutning till källtexten eftersom den fullständiga källan finns i förteckningen.
32
40695239.indb 32
Den vetenskapliga texten
2017-05-24 11:58