9789147909629 by Smakprov Media AB

språkn-] e d j a g [

guiden Lärarhandledning EVA BERGQVIST LERATE • KRISTINA NORÉN BLANCHARD

Får kopieras

Bildförteckning: Svenska Dagbladets bildarkiv/TT (37) Cultura/Getty Images 67(1) Anette Nantell/TT 67(2) Intel.com 245 Shutterstock 39, 140, 253 Liber Kartor s 101, 121, 122 Johnny Dyrander s 124, 136

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuspresskopia.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Får kopieras. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Får kopieras

TILL ER LÄRARE Att undervisa i svenska som andraspråk är något alldeles speciellt. En dag, kanske någon gång i början av sin lärarbana, lyfter man blicken, ser ut över sin elevgrupp och inser att man har hela världen i sitt klassrum. Helt hisnande faktiskt. Plötsligt förstår man vidden av den vinstlott som man har dragit. Så spännande. Så intressant.Vilken gåva! Vilka chanser man kommer att få, att lära sig och uppleva saker på ett nytt och annorlunda sätt. Och så blir det förstås. Bara en så liten sak som alla dessa namn som först låter så exotiska för en, men som så småningom blir lika alldagliga som Fredrik och Jenny. En dag säger man fel och kallar sin kollega Maria för Maryam. Man lär sig att somliga hälsar på ett annat sätt, men att det ju betyder detsamma i alla fall.Vi skrattar åt varandras knepiga uttryck och märkliga traditioner. En man från Tokyo säger när vi slutar lektionen en fredag: ”Jag ska åka och hälsa på en kompis som bor i en by som heter Göteborg.” En kvinna från Grekland berättar att man till en bröllopsfest bjuder in alla från alla byar runt omkring. Ja, det är roligt och lärorikt och meningsfullt och det skrattas mycket och ljudnivån blir ibland lite för hög. Man lär sig att se på livet, medmänniskorna och världen också ur andra synvinklar än sin egen. ”Det är roligt att gå till jobbet.”

Får kopieras

FÖRORD Det som står som ”Förslag och tips till lektionerna” i den här lärarhandledningen är verkligen bara förslag. Att undervisa är ett skapande arbete, och ingen lärarhandledning i världen kan ersätta lärarens nästan konstnärliga hantverk. Att som lärare inte själv få ta ansvar för detta skapande är att ge ifrån sig en stor bit av den glädje som finns i arbetet med eleverna och lärandet. Lektionerna ska formas och skapas av läraren och eleverna. Alla lärare är olika, varje elevgrupp är olik den andra och varje elev är olik en annan. En fast plan eller mycket detaljerad lektionsplanering håller alltså inte. Att med lyhördhet och fingertoppskänsla utläsa och skapa det som eleverna just behöver och vill ha i en viss situation, kan ge samma glädje som att måla en tavla. Det är som att se ”verket” växa fram och sedan resultatet, elevernas framsteg. Ibland kan du höra det i klassrummet eller bland en liten grupp elever. Det är som några speciella toner som flyger runt, som innesluter dig och dina elever. Ibland kan du se ”framstegen” och glädjen över dessa framsteg. Ett svagt glitter i olika färger faller ner över er alla. Ta för vana att uppmärksamma allt detta och låt dina elever delta i skapandets glädje. Vänj dig vid att betrakta och vara medveten om ditt eget skapande. Det ger dig kraft och tillfredsställelse och det lyfter ditt arbete till nivåer som du kan vara mycket stolt över. Lär dina elever att se sina framgångar och att vara stolta över dem. I undervisningens värld är elevernas resultat aldrig ett färdigt resultat. Det ska alltid fortsätta att växa och finslipas länge efter det att du har försvunnit ut ur bilden som lärare. Därför är det så viktigt att dina elever lär sig att använda verktygen för lärandet på egen hand och får känna suget efter kunskap. En lärarhandledning kan ge små tips och framför allt kan den kanske spara en del tid åt er lärare, som ni istället kan använda åt ert eget skapande. Att göra och leta efter extraövningar och texter, förslag på tv-program, sånger, musik, bilder och företeelser i det svenska samhället tar mycket tid. Men den här lärarhandledningen kan alltså bara ge förslag. Författarna

Får kopieras

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till er lärare

Förord 4 innehållsförteckning A. Funderingar kring olika arbetsmoment plus andra tankar om undervisningen 7 1. Stöttning, scaffolding, uppmuntran, ”pepp” 7 2. Förförståelse 10 3. Läxor 10 4. Hur man kan börja en lektion 11 5. Lyssna: Hur man kan använda cd:ns inlästa texter 12 6. Läsa texter 13 7. Läsa högt 14 8. Uttal 14 9. Tala 15 10. Skriva 16 11. Hur kan man använda ordlistan och ordövningarna? 20 12. Lexikon och ordböcker 21 13. Grammatik 22 14. Hur man kan använda facit 23 15. Hur man kan arbeta med bilder 23 16. Hur man kan arbeta med förlagorna 24 17. Hur man kan arbeta med extraövningarna 25 18. Datorövningar 25 19. Prov och bedömning, kapitelprov och nationella provet 26 20. Utvärdering/Självbedömning 27 B. Allmänna förlagor 1 Skiljetecken, skrivregler 2. Skiljetecken, skrivregler – uppgifter 3. Styckeindelning – uppgifter 4. Styckeindelning – facit 5. Frågor till bilder 6. Tankekarta 7. Presentera muntligt 8. Att skriva argumenterande text 9. Att skriva ett referat 10. Att skriva en nyhetsartikel 11. Att skriva ett reportage 12. Att skriva dialog – direkt och indirekt tal 13. Att skriva en berättande text 14. Skriva texttyper 15. Självbedömning 1 16. Självbedömning 2 (Självbedömning 3, se Kultur … och bildning K/B 14)

28 29 33 35 36 37 39 40 41 42 43 44 46 47 49 50 51 105

Får kopieras

C. Förslag och tips till lektionerna 1. Kultur … och bildning Kultur … och bildning Förlagor Kultur … och bildning Kapiteltest 1 Facit Kapiteltest 1 2. Vår miljö … och vår konsumtion Vår miljö … och vår konsumtion Förlagor Vår miljö och vår konsumtion Kapiteltest 2 Facit Kapiteltest 2 3. Leva … och leva bra Leva … och leva bra Förlagor Leva … och leva bra Kapiteltest 3 Facit Kapiteltest 3 4. Språk … och kommunikation Språk … och kommunikation Förlagor Språk … och kommunikation Kapiteltest 4 Facit Kapiteltest 4 5. IT … informationsteknik IT – informationsteknik Förlagor IT – informationsteknik Litteraturtips – alla kapitel Uppsatsämnen – alla kapitel

52 53 55 60 66 108 115 116 118 119 120 145 153 154 156 161 191 199 200 202 204 205 224 230 231 233 239 259 260

D. Läroplan, kursplan – Skolverket 1. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 2. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – kursplaner och kommentarer

267 267

E. Kunskapskrav och betygsnivåer – Skolverket

271

267

Får kopieras

A. FUNDERINGAR KRING OLIKA ARBETS MOMENT PLUS ANDRA TANKAR OM UNDERVISNINGEN Det är bra att börja med att gå igenom strukturen av Språkguiden ganska noga med eleverna, och förklara de olika delarna – huvudboken med grammatikdel i slutet, innehållsförteckningen, tillhörande cd-skiva, ordlistorna (kapitelordlista och alfabetisk ordlista som laddas ner från internet) och facit som köps separat. Det sista kapitlet om it och kommunikationsteknik har en lite annan struktur än de övriga. Här finns ingen ny grammatik och inga ordövningar. Nu har eleverna blivit vana vid ett visst sätt att arbeta, att läsa en hel del på egen hand och har kommit så långt i sitt språk att de övningar som vi föreslår här i lärarhandledningen i stället är av typen självständigt grupparbete med bl.a. faktasök på internet. Ett arbete som varje grupp sedan redovisar för de andra. Använder ni Onlinebok så behöver du gå igenom den. Målet är ju att eleverna ska sköta så mycket som möjligt av studierna själva och kunna utnyttja sitt läromedel till fullo.

1. Stöttning, scaffolding, uppmuntran, ”pepp” Stöttningens utgångspunkt De personer som läser svenska som andraspråk befinner sig i Sverige av många olika anledningar, men en sak har de gemensamt – de har samtliga sina rötter någon annanstans. Nästan alla är inflyttade till Sverige. Merparten har kommit hit som flyktingar, eller som anhöriga till flyktingar, och för dem är Sverige en räddning. Men helst skulle de troligtvis vilja vara någon annanstans. Av de som har valt att komma – för att få ett jobb, för att kunna studera, för att leva med sin svenska partner eller något annat – är nog de allra flesta glada över att vara här. Detta kanske också gäller för flyktingar. Alla har de emellertid saker som skiljer dem från svenskfödda elever. Somliga har kommit långt ifrån och från kulturer som är mycket olika den svenska kulturen. Andra kommer från mer närliggande länder med mer likartade kulturer, men ändå är det mycket här som är främmande för dem. Det som också förenar dem alla är att de med större eller mindre entusiasm jobbar för att komma in i det svenska samhället, för att lära sig att förstå det och människorna som har levt här i hela sitt liv. Det är inte en lätt uppgift. Våra elevers situation här gör att de ibland inte mår så bra.Vi vet alla vad hemlängtan är, och till den kan man ofta lägga oro för och saknad efter familj och vänner som finns någon annanstans. De har kanske ekonomiska problem och familj med barn att ta hand om här, och de vet för det mesta inte alls hur deras framtid kommer att se ut. ”Hur ska det gå för barnen här?” är en återkommande fråga. “Hur ska det gå för mig och för mamma och pappa här?” frågar sig de yngre. Många gånger känner de sig stå utanför svenskarnas gemenskap, och de vet inte riktigt vilka de kan närma sig och hur de ska kunna komma in i denna gemenskap.

Får kopieras

Ingenting går automatiskt, smidigt och som på räls. Det är som om det har ”kommit grus på rälsen” och det går långsamt och skriker i öronen. Det som de hemma gör utan att ens tänka på det, det måste de här planera noga och göra koncentrerat och väl övertänkt. Och sedan finns det mycket, mycket annat som man bara kan ana sig till och som kan göra livet tungt för våra elever. Mitt i detta kaos som många – men inte alla förstås – befinner sig i, ska de som första och viktigaste uppgift lära sig svenska. Alla måste göra det – språkintresserade eller inte, studiebegåvade eller inte. Att lära sig svenska är inget mål; det är grunden och förutsättningen för att kunna få ett gott liv i Sverige. Som lärare i svenska som andraspråk ska man underlätta elevernas inlärning. Det ingår i jobbet helt enkelt. Och det är en livsviktig uppgift vi har. Hur kan man då göra detta? Varje lärare har sin metod förstås, men utan förståelse, empati, respekt och engagemang kommer man ingen vart. Om man försöker lära sig vad som händer i elevernas länder, så visar man intresse. Om man visar förståelse för att vissa dagar är tyngre än andra för dem, så ger man stöd. Om man med inlevelse kan lyssna på dem, så förmedlar man medmänsklighet. Om man visar respekt för deras kultur och de kunskaper som de har med sig, även om dessa skiljer sig från våra egna, så stärker man deras självkänsla och de känner sig tryggare i sin studiesituation. Och så uppmuntran förstås! Det som är A och O i all undervisning. Man kan också kalla det ”pepp” eller stöttning. Ta alla tillfällen i akt till detta! Uppmuntra allt som går att uppmuntra. Man kan som lärare medverka till att skolan blir en ”frizon” för ens elever. Det ska kännas skönt att gå till skolan, för där finns många vänner och där är stämningen glad och trevlig och vänlig. ”Och i skolan lär vi oss svenska. Det är roligt att läsa svenska!” Annan stöttning Det finns dessutom många olika konkreta och pedagogiska sätt som vi lärare kan använda i undervisningen för att stödja eleverna i deras lärande.Varje lärare har säkert sitt eget personliga sätt att ge stöttning, det vill säga att med hjälp av en ”temporär men nödvändig byggnadsställning” underlätta elevernas språkinlärning. Eleverna behärskar vardagsspråket/närspråket men har en bit kvar till det så kallade kunskapsspråket eller fjärrspråket, som det kan ta 5–7 år (eller mer) att lära sig, enligt forskarna. Avståndet mellan de två kompetenserna är stort och byggställningen behövs fortfarande på den här nivån (på väg mot grundskolekompetens). Den kan inte plockas ner förrän språkbygget är klart. Att utöka sitt aktiva och passiva ordförråd är en av flera viktiga uppgifter för eleven under svenskkursen. Till det kan du bidra en hel del. Det här är ett förslag till stöttande arbetssätt vid textläsning och ordinlärning. Man kan … 1. förbereda och bygga upp kunskap om ämnet. Samtal i par eller grupp då eleverna utgår från sin egen verklighet, tidigare erfarenheter eller kunskaper. Eleverna får sätta sina egna ord på ämnet och du samlar ihop deras förslag på tavlan.

Får kopieras

2. förbereda för själva texten. Du kan förklara några centrala ord och begrepp, och kortfattat berätta vad texten handlar om – för att eleverna ska få en lättbegriplig input först. 3. gemensamt lyssna på texten, en eller flera gånger. Eleverna antecknar eventuellt under lyssnandet och återberättar sedan sådant de förstått. Du samlar ihop deras fakta på tavlan eller den digitala skärmen och skriver upp nyckelord, svåra ord och uttryck. 4. gemensamt läsa texten. Eleverna får nya ordförklaringar (tavlan/digitala skärmen), stöttningsfrågor till texten, även ”läsa-mellan-raderna”-frågor från dig. 5. gemensamt och skriftligt sammanfatta texten. Med hjälp av de uppskrivna orden/fraserna på tavlan föreslår eleverna formuleringar (du är sekreterare) för texten som skrivs på overhead/tavla/skärm. 6. skriva individuellt. I slutet av arbetspasset kan eleverna till exempel skriva: ”Det här har jag förstått …” / ”Det här har jag lärt mig …” / ”Viktigt i denna text är …” samt ”Mina reflektioner”. Eleven får nu formulera kunskapen med nyinlärda ord. Eleven kan också skriva en kort sammanfattning av det hon/han läst (som hemuppgift kanske). Det föreslagna arbetssättet kan varieras, se nedan under de olika delmomenten förförståelse, lyssna, läsa etc., och kan göras kortare eller mer fylligt beroende på elevernas behov, textens längd, typ och svårighetsgrad – samt tillgång till tid. Arbetet i olika steg från tala och samtala/interagera med kamrater, över lyssna, läsa (med hjälp av lärare och kurskamrater) och slutligen skriva, främjar elevernas språkutveckling. Gradvis höjer du ribban och låter texterna, samtalsämnena och samtalsnivån ligga lite högre än elevernas egen. Utmana eleverna långsamt och stegvis på vägen mot målet i svenska. Ord som vanligtvis är svåra för eleverna och som behöver förklaras: • Abstrakta och skriftspråkliga ord, till exempel utbredning, resurser, bilda. • Långa ord. Exempel: sammanfattningsvis, beroendeframkallande. Ibland räcker det med att visa ordets olika delar, hur ordet är bildat. Svensk ordbildning är som tur är jämförelsevis genomskinlig. • Nominaliseringar. Hjälp eleverna att ”packa upp” dem; ett mycket uppmärksammat uttalande – ett uttalande som många uppmärksammade/som blev mycket uppmärksammat. Eller gör tvärtom, låt eleverna träna att förtäta språket genom att själva göra nominaliseringar, t.ex. ett program, med vars hjälp man kan redigera bilder – ett bildredigeringsprogram. • Idiomatiska uttryck, till exempel går hand i hand, en droppe i havet. • Metaforer, uttryck med bilder, till exempel livets pussel, du är en ängel. • Liknelser, till exempel lätt som en plätt, går som på räls. • Ämnesrelaterade fackord, till exempel hormontillväxt, bekämpningsmedel.

Får kopieras

2. Förförståelse Genomgående i Språkguiden startar varje kapitel eller avsnitt med Fundera på/samtala om för att förbereda eleven, det vill säga ”bädda för” innehållet i den text som ska studeras. Ofta finns här frågor som är kopplade till elevens egen erfarenhet, kunskap och verklighet – och till den kommande texten förstås. Avsikten med momentet förförståelse är att det ska bli lättare för eleverna att placera den aktuella texten i sitt sammanhang och på så sätt göra den mer begriplig. En stötta med andra ord. Texternas innehåll och bakgrund kan många gånger upplevas som främmande för dem. Förberedelsen bidrar alltså till att sätta in eleverna i ämnet, men också att bekräfta att eleverna själva har viktiga erfarenheter och synpunkter. Tanken med Fundera på/samtala om är också att de ska bli mer intresserade och tycka det är roligt att börja läsa om detta. • Andra sätt att introducera ämnet kan vara att utgå från bilder/bildcollage som har med ämnet att göra, se en film tillsammans, utgå från illustrationer, lyssna på en låt etc. – för att samtal ska komma igång och eleverna engageras. Studiebesök passar också utmärkt för detta ändamål. • Eventuellt kan man behöva förstärka förförståelsen genom att till exempel visa på tavlan/digitala tavlan/skärmen några av de betydelsebärande orden i texten och prata om dem.

3. Läxor Antalet lektionstimmar per vecka varierar mellan olika kursanordnare, en del har många schemalagda klassrumstimmar, andra har färre. Men för det mesta ingår självstudietid utanför lektionerna i kursplaneringen. Vi är övertygade om att inlärningen kan öka för studievana vuxna och lite äldre ungdomar med hjälp av läxor. Eftersom det gäller inlärning av ett språk är det särskilt nödvändigt att mellan lektionstillfällena repetera, befästa och fördjupa kunskaperna för att det ska bli så mycket språkutveckling som möjligt. Det är dessutom mycket viktigt att läxan sedan följs upp av läraren. Feedbacken i klassrummet därefter (aktiva diskussioner om innehållet i läxan till exempel) är faktiskt avgörande för hur mycket eleven lär sig, menar flera forskare. Ibland kan uppföljningen vara mycket kort, men den behöver alltid finnas. I denna lärarhandledning till Språkguiden ges som regel inte förslag till vad som kan vara lämpligt att ge som läxa. Det avgör förstås du som lärare och ibland tillsammans med dina elever. Alla kanske inte ska ha samma läxa till exempel. • Redovisningen av läxan kan eleverna ofta sköta själva. De kan förhöra varandra på ordlistan, ha diktamen på ord eller en bit text osv. • Du kan ha skriftligt ordprov som eleverna kan rätta själva eller åt varandra. (Att låta någon annan rätta åt sig kanske bör vara frivilligt.)

Får kopieras

19. Prov och bedömning, kapitelprov och nationella provet Bedömning Skolverket säger: Bedömning kan ha flera syften. En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Forskningen visar att om eleven kontinuerligt under kursen får återkoppling på sina studier och råd om hur hon/han ska komma vidare, ökar elevens lärande. Denna formativa bedömning utgår från tre frågor:Var är eleven nu? Vart ska eleven? och framför allt Hur kommer eleven dit? I det sammanhanget kan påpekas att även elevens resultat på prov (som ger en summativ bedömning), kan användas som underlag för den rekommenderade formativa bedömningen: ge eleven konkreta råd om hur hon/han kan arbeta vidare för att utvecklas och nå målen och kunskapskraven. Många lärare använder sig av bedömningsmatriser vid elevsamtal och återkoppling. Matriserna kan vara mycket enkla eller mer utbyggda och detaljerade. I Skolverkets skrift Språket på väg, del II har du några exempel (http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.165960!/ Menu/article/attachment/Spraket_pa_vag_2_webb.pdf). Nationellt centrum för svenska som andraspråk ger också vägledning: http://www.andrasprak.su.se Om du söker matriser på nätet hittar du många exempel, bland annat: http://skolbanken.unikum.net/unikum/skolbanken/matriser/result (privat företag). Kapitelprov I varje kapitel i lärarhandledningen finns Kapiteltest som du kan använda som repetition eller som test för eleverna. I dem tas t.ex. ord och uttryck, text och grammatik upp – lite olika beroende på kapitlens innehåll. Nationella provet Skolverkets nationella prov för svenska som andraspråk i åk 9 kan göras i slutet på kursen. (Provresultatet tillsammans med allt annat eleven gjort under kursen ligger sedan till grund för slutbetyget.) Nationella provets tre delar är Tala, Läsa och Skriva. Det centrala innehållet i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk utgör tillsammans med kunskapskraven grunden för provets inriktning och uppgifter, skriver Skolverket. I Delprov A, tala, läggs tonvikt vid diskussion. Eleven ska dels (efter förberedelser) presentera en diskussionsfråga, dels leda ett samtal men även delta i en diskussion. Här gäller det bl.a. att kunna föra fram sina synpunkter och kunna argumentera. Delprov B, läsförståelse, prövar elevens förmåga att läsa och analysera texter och bilder av olika slag inom ett visst temaområde. Eleverna läser texterna och besvarar därefter frågor. I svaren ska eleverna kunna tolka och sammanfatta, reflektera och dra slutsatser, uppfatta detaljer, citera, läsa mellan raderna, uttrycka sin åsikt, argumentera och jämföra. I delprov C, skriva, har eleven tre skrivuppgifter att välja bland. Rubriken är för det mesta given. Alla uppgifter anknyter till provets övergripande tema. Exempel på texttyper

Får kopieras

är debattinlägg, novell, bidrag till en tidning eller antologi och brev. Källhänvisning och citatteknik prövas i begränsad omfattning på denna språknivå. Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vid Uppsala universitet ger dig mer information, exempel på texter, provuppgifter och bedömda elevlösningar: http://www.natprov.nordiska.uu.se/provochbedomningsstod/arskurs9/exempelak9/ En del av uppgifterna på denna hemsida kan du låta eleverna träna på före det nationella provet, så att de är bekanta med provtypen och på ett ungefär vet vad som förväntas av dem. För övrigt ger Skolverket omfattande hjälp inför rättningen av uppsatserna.

20. Utvärdering/Självbedömning Det är för det mesta bra att Utvärdering/Självbedömning verkligen lutar åt självbedömning. Det är bra för elevernas studieteknik om de tränar på att bli medvetna om resultaten av sina svenskstudier. Det är en bra kunskap att ha inför fortsatta studier. Det är också bra för deras självkänsla att de själva får utföra denna bedömning. Men de behöver hjälp med att välja den analysteknik som är lämplig att använda. Ibland är det emellertid du som vill veta hur ett visst avsnitt har fungerat, och då använder du en utvärdering som passar för det. Bland Allmänna förlagor hittar du tre olika självbedömningar/utvärderingar att utgå ifrån. Dessa finns också i Word, så du kan ändra dem efter dina egna önskemål, beroende på vad du och eleverna vill ha ut av utvärderingen. Självbedömning 1 och 2 i Förlaga A 15 och A 16 kan användas samtidigt eller var för sig. Lite lättsamt bör det vara och det är mest till för att eleverna ska vänja sig vid att tänka på sitt eget lärande. De är lämpliga efter kortare avsnitt. Gärna med en kort diskussion efter. Eftersom det heter självbedömning är det bara till för eleven själv. En tredje utvärdering, Förlaga K/B 14 (s. 105) som är gjord för kapitlet Kultur och bildning, kan ändras och anpassas till andra kapitel. I den finns delar som mer liknar kunskapstest.

Får kopieras

B. ALLMÄNNA FÖRLAGOR innehåll 1. Förlaga att visa, Skiljetecken, skrivregler

Allmänt 1,

2. Förlaga att kopiera, Skiljetecken, Extraövning

Allmänt 2

3. Förlaga att kopiera, Styckeindelning, Extraövning

Allmänt 3

4. Förlaga att kopiera, Styckeindelning, Extraövning, Facit

Allmänt 4

5. Förlaga att visa, Bildanalys, Läskunnigheten, s. 267

Allmänt/Språk 5

6. Förlaga att visa, Tankekarta, Extraövning

7. Förlaga att visa/kopiera, Muntligt framförande

8. Förlaga att visa, Texttyper, Argumenterande text, s. 202–205 9. Förlaga att visa, Texttyper, Referat, s. 253

A/Leva 8 A/S 9

10. Förlaga att visa, Texttyper, Nyhetsartikel, s. 275

A/S 10

11. Förlaga att visa, Texttyper, Reportage, s. 276

A/S 11

12. Förlaga att visa, Att skriva dialog, s. 277

A/S 12

13. Förlaga att visa/kopiera, Texttyper, Berättande text

A 13

14. Förlaga att visa/kopiera, Texttyper, Extra skrivuppgift

A 14

15. Förlaga att kopiera, Självbedömning 1

A 15

16. Förlaga att kopiera, Självbedömning 2

A 16

Får kopieras

Förlaga att visa/kopiera, Tala, Skriva, Tankekarta

6. Tankekarta – uppgift Beskriv den här personen. Fyll i bubblorna med allt du kommer på. Använd också skrivlinjerna Gör sedan ett personporträtt muntligt eller skriftligt utifrån kartan. Tänk på en verklig person eller hitta på och fantisera!

Viktigt i livet

Drömmer om

Lägenhet Villa

Skulle vilja bo

Bor i X-stan

Älskar

Intressen

Jobbar

Viktigt i jobbet

MÅL

Arbetsuppgifter

PERSON X Familj

Egenskaper Bra: Personer som påverkar henne/honom

Dåliga:

Utseende Ålder

Vet mycket om

Är bra på

Får kopieras

Förlaga att visa/kopiera, Tala, Muntligt framförande

7. Presentera muntligt • Stolpmanus, bara stödord. • T ala ledigt och använd vardagsformer (de’ här istället för ”detta”, nå’t i stället för ”något”). • Tala tydligt. • Tala lagom fort – det vill säga ganska långsamt. • Gör tydliga pauser – tystnader är inte farliga. • Använd kroppsspråk, rör dig naturligt. • Ha ögonkontakt (med alla). • V isa engagemang! Lyssnarna ska nu verkligen förstå vad intressant det är, det du har att säga. • S kapa kontakt, ställ frågor – både retoriska (som du själv svarar på) och sådana som du vill ha svar på. • D et är åhörarna och det som du har att säga som är i centrum. • A nvänd gärna hjälpmedel – tavlan, overhead, power point, dator. Testa i förväg att det fungerar.

Får kopieras

Förlaga att visa, Tala, Skriva, Texttyper, Argumenterande text s. 202–205

A/Leva 8

8. Att skriva argumenterande text Du vill framföra din åsikt om en viktig sak och du vill övertyga andra om att du har rätt. Då måste du förklara och verkligen ”bevisa” med olika – och riktigt bra – argument varför du har rätt. Innan du börjar skriva/tala kan du fundera ut och anteckna alla argument som du kan komma på, i en tankekarta kanske.Välj ut de tre bästa argumenten. Det viktigaste skriver du sedan ner först.

1. TES: Presentera din åsikt. Tala om vad du tycker. Jag tycker att Sverige har dåligt väder. 2. ARGUMENT 1: Berätta varför du tycker så. Motivera! Det är ofta kallt. 3. ARGUMENT 2: Förklara lite mer genom att ge ett andra argument. Ge gärna exempel. Man måste ha mycket kläder på sig för att inte frysa. 4. ARGUMENT 3: Här ska ditt sista argument komma. Det är svårt att vara ute och träffa folk. 5. MOTARGUMENT 1:Vad kan ”motståndaren” ha för åsikt mot din egen? Skriv ner den. På sommaren är det ju fint för det mesta. 6. ARGUMENT 4 (mot motargumentet): Förklara varför motståndarens argument inte håller! Men sommaren är kort! 7. Avsluta: • med att sammanfatta alla dina argument • genom en uppmaning eller fråga • genom att upprepa ditt huvudargument

Får kopieras

Förlaga att kopiera, Självbedömning 1

A 15

15. Självbedömning 1 Fundera och skriv sedan svar på frågorna. Hur har det gått att läsa det här kapitlet?



Jättebra. Jag har lärt mig mycket.



Bra. Jag är nöjd.

 Skapligt, men lite bättre kunde det vara.



Jag får nog läsa lite till.

Får kopieras

Förlaga att kopiera, Självbedömning 2

A 16

16. Självbedömning 2 1. Vad kan du bättre nu än när du började med kapitlet? ________________________________________________________________________________________

2. Finns det något som du tycker du borde ha lärt dig bättre? ________________________________________________________________________________________

3. Vad annat tycker du skulle vara viktigt att lära sig? ________________________________________________________________________________________

4. Har du ändrat ditt sätt att studera på något sätt? ________________________________________________________________________________________

Får kopieras

C. FÖRSLAG OCH TIPS TILL LEKTIONERNA Vi har sagt tidigare att det inte kommer att finnas så mycket av detaljerade lektionsplaneringar och tips i denna lärarhandledning. Emellertid kommer vi att ”tipsa” ganska noga i en bit nu till att börja med, eftersom det är första gången som eleverna kommer i kontakt med Språkguiden. Alla läromedel har ju sina egna metoder och det kan vara bra för eleverna att få hjälp så här i början. I de återstående fyra kapitlen i Språkguiden kommer vi inte att ge förslag och tips till lektionerna så detaljerat som i kapitlet ”Kultur och bildning”. Vi kommer dock att ha ett kortare dokument, med idéer och tips som vi tycker är särskilt viktiga eller som vi inte har nämnt tidigare. Längst upp på förlagorna för genomgång eller för kopiering, som kommer att finnas för varje kapitel, står vad dessa är tänkta att användas till. Det torde vara tillräckligt för att du ska kunna använda dem på det sätt, som passar dig just då. I avsnittet om Arbetsmomenten (s. 7–27) finns ju också beskrivet metoder som du kan använda vid undervisningen. Dem kan du använda som de är eller kanske ännu hellre genom att förändra dem lite och anpassa dem för just dig och dina elever. Innehållsförteckning finns, så det är lätt att hitta. I övrigt tror vi att din erfarenhet och de relativt utförliga instruktionerna som finns i Språkguiden mycket väl räcker för att skapa innehållsrika och varierande lektioner.

Får kopieras

kultur och bildning Kultur …

… och bildning

• Doktor eller poet?, 8–12 - Uttal, 11–12 • Vem får priset?, 12–14 - Sök på internet, 14 - Samtala och skriva: - Vem är värd ett pris?, 14 - Grammatik, ordbildning, 15–23 • Biblioteken förr …, 24 • … och nu, 25–29 - Sök på internet, 26 - Ord och uttryck, 27–29 - Muntligt framförande, 29

• ABF – Arbetarnas bildningsförbund, 30–38 - ABF, hörförståelse, 30 - ABF och andra folkbildare, 31 - Ord och uttryck, ordbildning, 32–34 - Förbered ett föredrag. Sök på internet, 34 - Ordbildning, ord, 35–36 - Läsförståelse, 37–38 • Tre dikter av Tomas Tranströmer, 39 - Arbete med dikterna, 39 • Grammatik, adjektiv och substantiv, 40–49 • Kurser/studiecirklar …, 50–52 - Sök på internet, 52 • Theodor Kallifatides - Hörförståelse, Kallifatides, 53 - ”Den dolda rikedomen”, 54–57 - Läsförståelse, diskussion, 57 • Några telefonsamtal …, 58–59 Sidhänvisningarna är till läroboken Språkguiden.

Får kopieras

I avsnittet om Kultur och bildning är elevernas uppgift att:

• läsa

7 texter som handlar om arbete och arbetets värde 7 texter som handlar om hur några belönas för sin arbetsinsats 7 texter som handlar om bibliotekens betydelse för kultur och bildning, förr och nu 7 texter som handlar om bildningsförbund och studieförbund förr och nu 7 några dikter 7 ett utdrag ur en roman.

• arbeta med

7 ord och uttryck som har med texterna att göra 7 att fundera på och diskutera texterna 7 att förstå vissa historiska förlopp som har med texterna att göra 7 att träna läs- och hörförståelse som har med texterna att göra att tala på olika sätt om saker som har med texterna att göra, 7 som att övertyga, att hålla föredrag

7 att lära sig uppfatta och uttala långa och korta ljud 7 att skriva ett brev 7 att skriva stödord 7 att göra övningar på internet. • studera grammatik om

7 ordbildning; sammansättning, prefix och suffix 7 adjektiv och substantiv; böjning och regler för hur de används.

Får kopieras

KULTUR Texterna i kapitlet ”Kultur” har alla en anknytning till kultur, studier, skola, kunskap och arbete.Vissa texter har en historisk vinkling. Syftet är att ge en positiv bild av vad kultur och studier har gett människor och kan erbjuda dem. Grammatiken är en genomgång av reglerna för ordbildning samt reglerna för adjektiv och substantiv. Om man har bra kunskap i ordbildning och vet vad prefix och suffix betyder, så ökar det passiva ordförrådet nästan lavinartat och både läsförståelse och hörförståelse förbättras. Det är alltså mycket produktivt att arbeta med ordbildning. Just det att inte förstå tal och skrift så bra eller att missuppfatta saker gör att man kan känna sig utanför i en främmande språkmiljö. Välj det du tycker passar just dig och dina elever av dessa tips. Hoppa över, lägg till, ändra ordning, gör eget – vad som passar bäst.

Doktor eller poet? Ett bra tips är att så här i början läsa, eller låta någon elev läsa upp, instruktionerna före uppgifterna, för det är inte alltid så lätt att läsa instruktioner. (Och vi är många som helt sonika hoppar över dem.) Men mycket snart behövs inte detta längre. • Läs eller låt en elev läsa instruktionen till Fundera på/samtala om, s. 7. • Fundera på/samtala om övning 1 s. 7. Samtala hela gruppen tillsammans (eftersom det är första gången) om vad kultur betyder. – Jämför sedan med facit. • Bild på s. 7.Visa frågor från Förlaga Kultur 1 på tavlan eller skärm. (Förklara vad ”hen” är.)

•

7 Är det en man eller en kvinna? Varför tror du det? 7 Vad gör hen? 7 Vilken årstid är det? Varför tror du det? 7 Var är det? Varför tror du det? 7 Skulle du vilja syssla med samma sak?

Bild på s. 9. Be eleverna titta på bilden och visa Förlaga K 1. Prata med hela gruppen om första frågan och be dem sedan fortsätta att prata i smågrupper om resten av frågorna. Uppmana dem att använda sin fantasi mycket. Samla eventuellt kort ihop vad som framkommit under samtalet. Text, Doktor eller poet?, s. 8.Visa och förklara orden från Förlaga K 2 och läs dem sedan högt tillsammans. Om du vill kan du utöka ordlistan lite genom att skriva till plural, preteritum och adjektivböjning på förlagan (eller utöka den ännu mer). en representant -er en hobby – hobbyer eller ett näringsliv hobbies ett uttalande -n en insändare – humaniora 0 stöder ett förslag, stödde fördelaktig -t -a några förslag ett studiemedel – utvidga/r -de ett värde -n

Får kopieras

• • • •

•

Lyssna alla på Doktor eller poet?, s. 8 utan att titta i texten. Kontrollera att alla har förstått meningarna 1–4 till hörförståelsen, övning 1, s. 8, ovanför texten. Lyssna en gång till (med eller utan text) och markera rätt eller fel. – Jämför sedan med facit. Förklara vad eleverna ska göra senare, med övningarna 3 och 2, s. 10 och 9. Läs instruktionerna. Uppmana dem att fråga varandra eller dig om något problem uppstår. Arbete två och två (eller fler) med övningarna 3 och 2. Tala om ungefär hur lång tid de får på sig. Det går att korrigera tiden sedan om det visar sig vara för mycket eller för lite.Visa Förlaga K 3. Uppgiften är att

7 läsa texten Doktor eller poet? högt för varandra och sedan använda ordlistan för att kontrollera att de har förstått allt.

7 göra övning 3 tillsammans och sedan rätta efter facit. 7 hjälpas åt att berätta med egna ord vad som står i texten. 7 göra övning 2 tillsammans och använda ordlista och lexikon. 7 prata lite med varandra om vilket yrke de helst skulle vilja ha. 7 sedan samtala i klassen om övning 2, Vem bidrar mest?, och om övning 4, •

Vilket är ditt drömyrke? Skrivövning för de som vill. Skriv fritt om ”Mitt drömyrke”, s.10, Förlaga K 4.

Uttal Tala lite om svenskt uttal och visa Förlaga K 5. Det finns 18 olika vokalljud (fonem). Men det viktigaste med svenskt uttal är intonationen, framför allt skillnaden mellan långt och kort, betonat och obetonat – ord, stavelser och ljud. Det är det som är intonationen. • Förklara vad ett sammansatt ord är: en språkguide – en språk|guide jätteglad–jätte|glad högläser–hög|läser • Lyssna flera gånger på övning 5a, s. 11 och säg efter. Lyssna efter långa, betonade ljud. • Lyssna flera gånger på övning 5b och markera med ett streck två långa, betonade ljud i varje ord. Rätta med facit. • Låt eleverna göra 5c, 5d och 5e, s. 11, enligt instruktionerna. • Diktamen för de som vill. Förlaga K 6. Man kan göra det i helklass eller i smågrupper, hela texten eller bara en bit. Du läser eller eleverna turas om att läsa i par. (De som skriver får då vända sig bort ifrån skärmen.) Rätta efteråt. • Lyssna flera gånger på övning 6a, s. 12 och be dem läsa efter. • Förklara sedan att betoningen i ett ord kan ligga i början eller i mitten eller i slutet. Skriv upp följande ord, uttala dem tydligt och markera var trycket ligger: Sverige – Syrien – Afrika Marocko – Egypten – Amerika Iran – Peru – Sudan •

Får kopieras

FÖRLAGOR KULTUR … OCH BILDNING Innehåll Kultur

1. Visa, Doktor eller poet? s. 7 och s. 9, Bilder 2. Visa, Doktor eller poet? s. 8, Ord 3. Visa, Doktor eller poet? s. 8, Arbete i grupp 4. Visa/kopiera, Uppsats ”Mitt drömyrke” s. 10, Extrauppgift 5. Visa,Vokaler (bokstäver/fonem) till s. 11 6. Visa, Doktor eller poet? s. 8, Diktamen 7. Visa, Sammansatta ord/Sammansättning s. 15 8. Kopiera, Sammansättning s. 17–18, Extraövning 9. Kopiera, Sammansättning s. 17–18, Extraövning 10. Kopiera, Sammansättning s. 17–18, Extraövning 11. Visa/kopiera, Övning på internetsök s. 14, Extraövning 12. Visa, Vem får priset? s. 14, Brevfraser, Skrivuppgift 13. Visa, Suffix och prefix s. 16, Att lägga till en ändelse/en förled 14. Visa/kopiera, Ordbildning s. 15–23, Extraövning 15. Kopiera, Ordbildning s. 15–23, Extraövning 16. Visa, Biblioteken förr … Folkbiblioteken s. 27–29 Ord 17. Kopiera, Biblioteken förr … Folkbiblioteken s. 27–29 Extraövning, Ord 18. Kopiera, Bibliotek … s. 27–29, Extraövning, Ordkunskap 19. Kopiera, Bibliotek … s. 27–29, Extraövning, Ordkunskap 20. Visa, Bilder s. 26 och 28

Kultur 1 Kultur 2 Kultur 3 Kultur 4 K5 K6 K7 K8 K9 K 10 K 11 K 12 K 13 K 14 K 15 K 16 K 17 K 18 K 19 K 20

… bildning

1. Visa, ABF – Arbetarnas … s. 30–31, Stödmeningar Bildning 1 2. Visa, ABF – och andra … s. 31, Körläsning B2 3. Kopiera, Sammansättningar s. 31, Extraövning B3 4. Visa, ABF … till övning 4 s. 34,Vad är stödord? B4 5. Visa, Adjektiv och substantiv övning 2, 3 och 4a 1, 2 och 3 s. 40 och s. 41 B5 6. Visa, Adjektiv och substantiv I övning 4b s. 43 B6 7. Visa, Adjektiv och substantiv I övning 4c, d, e och f s. 44 B7 8. Visa, Adjektiv och substantiv II övning 5a s. 45 B8 9. Visa, Adjektiv och substantiv II övning 5a, c och d s. 45–48 B9 10. Visa, Adjektiv och substantiv III s. 49, Regler B 10 11. Visa, Kurser och studiecirklar i … sidan 50–52, Karta B 11 12. Visa, Theodor Kallifatides efter övning 1b s. 53, Diktamen B 12 13. Kopiera, Den dolda rikedomen s. 55 Prepositioner och partiklar, Extraövning B 13 14. Kopiera, Kultur och bildning, Utvärdering/Självbedömning 3 K/B 14 15. Kopiera, Kapiteltest s. 108–114

Får kopieras

Förlaga att visa, Doktor eller poet? s. 7 och s. 9, Bilder

Kultur 1

1. Doktor eller poet? s. 7 och s. 9, Bilder Bilden sidan 7

Är det en man eller en kvinna? Varför tror du det? Vad gör hen? Vilken årstid är det? Varför tror du det? Var är det? Varför tror du det? Skulle du vilja syssla med samma sak? Bilden sidan 9

Vad har kvinnan för yrke? Varför tror du det? Vem är det? Var bor hon? Vad tänker hon på? Varför sitter hon där? Hur mår hon? Motivera varför du tror det.

Får kopieras

Förlaga att visa, Doktor eller poet? s. 8, Ord

Kultur 2

2. Doktor eller poet? s. 8, Ord en representant ett näringsliv ett uttalande humaniora fördelaktig ett studiemedel en hobby en insändare stöder ett förslag utvidgar ett värde

Får kopieras

Förlaga att visa, Doktor eller poet? s. 8–10, Arbete i grupp

Kultur 3

3. Doktor eller poet? s. 8–10, Arbete i grupp Arbeta i par (eller fler) 1. Läs texten Doktor eller poet? högt för varandra, en bit var. 2. Använd sedan ordlistan för att kontrollera att ni har förstått allt. 3. Gör övning 3 på sidan 10 tillsammans och rätta sedan efter facit. 4. Hjälps åt att berätta med egna ord vad som står i texten. 5. Gör övning 2 på sidan 9 tillsammans och använd ordlista och lexikon. 6. Prata lite med varandra om vilket yrke ni helst skulle vilja ha. 7. Samtala sedan i klassen om övning 2, s. 9 och om övning 4, s. 10.

Får kopieras

Förlaga att visa/kopiera, Uppsats ”Mitt drömyrke” s. 10, Extrauppgift

Kultur 4

4. Uppsats: ”Mitt drömyrke” Uppgift: Skriv lite kort om vad du verkligen skulle vilja ha för yrke. • Skriv rubriken först. • Du kan ta hjälp av några av de här frågorna om du vill: 7 Vilket yrke är det? 7 Hur kom du på just det här yrket? 7 Vad gör man när man har det yrket? 7 Känner du någon som jobbar med det? 7 Krävs det en lång utbildning? 7 Ger det mycket pengar? 7 Varför tycker du att det verkar spännande? • Använd lexikon för att undvika stavfel. Det är också bra att kontrollera i en grammatik en del saker som du kanske är osäker på. • Om du skriver på dator, så kan du kontrollera stavningen automatiskt. (Välj fliken ”Granska” på PC eller ”Verktyg” på Mac, och sedan ”Stavning och grammatik”.)

Får kopieras

Förlaga att visa,Vokaler (bokstäver/fonem) till s. 11

5. Vokaler (bokstäver/fonem) till s. 11



korta Emma Kicki Ylva Ängla Gösta Ann Jocke Lotta Ludvig Måns Holger



långa Eva Lisa Lydia Käte Göte Adam Ove Roland Julia Håkan Robert



Vokalljud (fonem) e e i i y y ä ä ö ö a a o o å å u u (å å) (å å)



eiyäö/aouå

Får kopieras

Förlaga att visa, Doktor eller poet? s. 8, Diktamen

6. Doktor eller poet? s. 8, Diktamen 1. Då kom näringslivets talesman. 2. Först talade han om studenternas studiemedel. 3. Han föreslog att till exempel konststuderande skulle få lägre studiemedel. 4. På insändarsidorna skrevs många protester. 5. Och många åsikter fanns det på de sociala nätverken. 6. Förslaget hade inte mycket stöd i publiken. 7. Gör en naturvetare mer nytta i samhället? 8. Är inte bildningsnivån viktig också? 9. Krossa inte vår kultur!

Får kopieras

vår miljö Vår miljö …

… och vår konsumtion

• Klimat, 62–67 - Hörförståelse, 62 - Ord och uttryck, 65–66 - Diagram, 64, 67 - Samtala om eller Skriv, 67 • Energi, 68–72 - Träna uttal, 68 - Fundera på/samtala om, 70 - Ord och uttryck, 71–72 • Grammatik – verb, 73–79 • Olja eller petroleum, 80–85 - Plast, 81 - Ord och uttryck, 82–83 - Läsförståelse, 84–85 - Fundera på … Skriv, 85 • Miljögifter och kemikalier, 86–91 - Ord och uttryck, 89 - Skriv frågor på texten, 90 - Träna uttal, 90–91

• Vatten, 92–99 - Diagram, 93, 94 - Ord och uttryck, 97–98 - Läsförståelse, 99 • Grammatik – Tempus, 100–109 • Vår mat och Miljösmart med mat, 110–112 • Grammatik – partikelverb, 113–114 - Ord och uttryck, 115–117 • Intervjuer: Inköps- och matvanor, 118–120 • Hörövning Sofi Oksanen, 121 • ”Diagnosen” ur Utrensning, 122–125 - Skriv rubriker, 125 - Fundera på, 125 Sidhänvisningarna är till läroboken Språkguiden.

Får kopieras

116

I avsnittet om Vår miljö och vår konsumtion är elevernas uppgift att: • studera texter som handlar om

7 klimat 7 energi 7 olja 7 miljögifter 7 vattnet 7 maten 7 kärnkraftolyckan i Tjernobyl.

• arbeta med

7 fackord som har med texterna att göra 7 att tolka diagram 7 att svara på frågor om texterna 7 bundna skrivövningar, förtätning 7 tala om texterna 7 göra intervjuer 7 träna uttal.

• studera grammatik om

7 grammatisk terminologi 7 tempus 7 partikelverb.

Får kopieras

117

Förlaga att visa/kopiera, Grammatik – verb s. 73–79

M 7:1

7. Grammatik – verb s. 73–79 Fyll i det som saknas. Verbform 1.

Term

_sakna_____ infinitiv

2. ___________

imperativ

3. ____________

presens

4. ____________

preteritum

5. ____________

supinum

1. ___________

infinitiv

2. ___________

imperativ

_stänger___ presens

4. ___________

preteritum

5. ___________

supinum

1. ___________

infinitiv

2. ___________

imperativ

3. ___________

presens

_läste______ preteritum

5. ___________

supinum

Får kopieras

129

Förlaga att visa/kopiera, Grammatik – verb s. 73–79

Verbform

Term

1. ___________

infinitiv

2. ___________

imperativ

3. ___________

presens

4. ___________

preteritum

M 7:2

_druckit___ supinum

1. skriva

______________________

2. skriv

______________________

3. skriver

______________________

4. skrev

______________________

5. skrivit

______________________

1 stryker

______________________

2. strök

______________________

3. strukit

______________________

4. stryk

______________________

5. stryka

______________________

Får kopieras

130

Förlaga att kopiera, Grammatik och verb s. 73–79, Extraövning,

8. Grammatik – verb s. 73–79, Tempus, Extraövning Markera vilka av verben som är verbformen till vänster. 1.

presens

preteritum

perfekt

pluskvamperfekt

futurum

futurum preteriti/ konditionalis

fraktar √ • skulle konsumeras • har producerats • förpackar √ kommer att hålla • kan √ • ruttnade bildar • reagerade • hade bildat • kommer att förgifta • var • skulle bidra • gjorde • sorteras slänger bort • har sopsorterat • smutsade ner • har blivit kvar • ska innehålla • har kört skulle rensa • hade renats • förnyar • förbättrade • kylde • hade skött om • kommer att ordna sig spar • ska återvinna • kommer att minska • ökade • hade strävat • skulle kastas skulle leverera • hade lagrat • ska belönas • skapar • betydde • skulle lära ut • har växt

VIK HÄR Facit 1. presens: fraktar, förpackar, kan 2. preteritum: reagerade, var, gjorde 3. perfekt: har sopsorterat, har blivit kvar, har kört 4. pluskvamperfekt: hade renats, hade skött om 5. futurum: ska återvinna, kommer att minska 6. futurum preteriti/konditionalis: skulle leverera, skulle lära ut

Får kopieras

131

Förlaga att kopiera, Ordklasser, Extraövning

M 9:2

9. Ordklasser, Extraövning Vilka ordklasser är de understrukna orden? Skriv S för substantiv, A för adjektiv och V för verb. 1. Vi behöver bensin till våra motorfordon. 2. Det är svårt att vara utan vissa nyttiga fordon. 3. Vad skulle användas i jordbruket istället för tunga traktorer? 4. Det är den bensinslukande privatbilismen som man måste dra ner på. 5. Vi skulle behöva ett bra alternativ till oljan. 6. Det sägs att vanligt vatten kommer att omvandlas till bensin snart. 7. Det skulle stoppa den farliga miljöförstöringen kanske. 8. Men glöm inte den stora nytta som vi har av alla transportfordon! 9. Mat skulle förstöras under transporten, om vi inte hade lastbilar. 10. Och när folk svälter, kan vi inte låta mat ruttna.

Får kopieras

132

Förlaga att kopiera, Ordklasser, Extraövning

Facit 1. Vi behöver bensin till våra motorfordon. V S S 2. Det är svårt att vara utan vissa nyttiga fordon. V V A S 3. Vad skulle användas i jordbruket istället för tunga traktorer? V S A S 4. Det är den bensinslukande privatbilismen som man måste dra ner på. V A S V 5. Vi skulle behöva ett bra alternativ till oljan. V A S S 6. Det sägs att vanligt vatten kommer att omvandlas till bensin snart. V A S V S 7. Det skulle stoppa den farliga miljöförstöringen kanske. V A S 8. Men glöm inte den stora nytta som vi har av alla transportfordon! V A S V S 9. Mat skulle förstöras under transporten, om vi inte hade lastbilar. V S V S 10. Och när folk svälter, kan vi inte låta mat ruttna. S V V V S V

Får kopieras

133

leva …

och leva bra Leva … och leva bra • •

Livets pussel, 127–139 - Hörövning, Livets pussel, 128 - Livets pussel …, 129–130 - Fundera på/samtala om, 131 - Träna uttal, 132–133 - Ord och uttryck, 133–139 Välbefinnande – om att må bra, 140–147 - Hörövning,Välbefinnande, 140 - Vad kan vi göra för att få balans i livet?, …, 140–144 - Läsförståelse till Välbefinnande …, 145 - Ord och uttryck, 145–147 - Skriv – flödesskrivande, 147 - Grammatik – Perfekt och presens particip, 148–153 - Grammatik – Verbets s-former, 154–158

•

Jante- och Jäntelagen, 159–165 - Jantelagen …, 159–161 - Fundera på/samtala om, 161 - Träna uttal, 162 - Ord och uttryck, 162–164 - Fundera på/samtala om, 165

•

Qaisar Mahmood, Hörövning, 166

•

”Prolog” ur Jakten på svenskheten, 167–172 - Lyssna och läs, 167 - Fundera på/samtala om, frågor, 171 - Skriv, läs upp och samtala, 172 - Skriv – ett brev, 172

• Vilken betydelse har arbete för oss människor173–180 •

Två teorier om arbetets betydelse …, 174 - Några röster – Fundera på/samtala om, 175–176 - Träna uttal, 176 - Ord och uttryck, 177–180

•

Skräpet byggde företaget, 181–185 - Hörförståelse till Skräpet byggde …, 181 - Skräpet byggde företaget, 182 - Ord och uttryck, 183 - Samtala om och skriv, 184 - Rollspel, ”anställningsintervju”, 185 - Grammatik – Pronomen, 186–193

• En palett av olika livsstilar – olika sätt att leva, …, 194–205 - Fundera på/samtala om, 197 - Ord och uttryck, 197–200 •

En insändare: Sluta shoppa! 201–205 - Argumentation, 202–203 - Skriv – en insändare; tankekarta, 204–205 - Grammatik – komparation av adjektiv och adverb, 206–209

Sidhänvisningarna är till läroboken Språkguiden.

Får kopieras

154

I avsnittet om Leva … och leva bra är elevernas uppgift att: • studera texter som handlar om

7 vardagslivets olika delar 7 den svenska kulturella koden 7 vad välbefinnande kan innebära 7 forskningsstudier om arbetets betydelse för oss 7 hur man kan förverkliga en jobbidé 7 att välja olika sätt att leva 7 överkonsumtion/konsumism 7 vad som är svenskhet – en skönlitterär text, Jakten på svenskheten.

• arbeta med

7 att träna läs- och hörförståelse på de olika texterna 7 ord och uttryck som har med texterna att göra 7 vanliga fraser vid muntlig argumentation.

• skriva

7 genom att flödesskriva 7 en uppsats till en vän i hemlandet 7 ett cv/en meritförteckning 7 ett personligt brev till arbetsgivare 7 och rita en tankekarta inför skrivuppgift 7 en insändare – argumenterande text 7 svar på frågor om texterna 7 bundna skrivövningar, förtätning.

• studera grammatik om

7 perfekt och presens particip 7 verbets s-former 7 de/dem, sin/hans, som/vars/vilket och andra pronomen 7 komparation av adjektiv och adverb, obestämd och bestämd form.

• tala

7 om texterna och bilderna 7 i en fiktiv anställningsintervju, ett rollspel 7 för att ta ställning och argumentera 7 i uttalsövningar 7 i diskussioner och samtal av olika slag.

Får kopieras

155

Förlaga att visa, Livsstilar s. 195, Grammatik/Dictogloss, Extraövning

L 21

21. Livsstilar s. 195, Grammatik/Dictogloss, Extraövning Dictogloss, se Arbetsmoment 13/Grammatik Uppvärmningsfrågor att diskutera (i par, smågrupp eller alla tillsammans) i några minuter före textläsningen: • Staden Toronto i Kanada har en lag som säger, att alla byggnader som är större än 2000 kvadratmeter måste ha tak med gröna växter.Varför det, tror du? • Vad skulle vi kunna göra för att få en mer hälsosam stad med till exempel bättre luft? • Är det möjligt att i en stad ha platser, där alla som vill kan plocka frukt och grönsaker? Hur, i så fall? Ordlista: en gerilla ett nätverk en tillväxt en tillgång inspirerar producerar (Texten nedan visas efter genomgången av elevernas textförslag:) Gerillaodling Nätverket Tillväxt har planterat bärbuskar och fruktträd mitt i vanliga parker i Stockholm. Personerna i nätverket gör det för att stadsborna ska ha tillgång till färska livsmedel, men också för att inspirera andra att odla själva inne i stan.Vi har kommit bort från naturen, vi producerar ingen egen mat utan stressar bara runt och gör affärer med varandra, säger de. De vill skapa en hälsosammare stad, där alla kan plocka frukt och bär överallt.

Får kopieras

188

Förlaga att visa/kopiera, Sluta shoppa! s. 202, Fraser vid argumentation, Extrauppgift

L 22:1

22. Sluta shoppa! s. 202, Fraser vid argumentation, Extrauppgift Argumentera! Uppgift: Träna att argumentera med en eller flera kurskamrater bland annat med hjälp av fraserna här nedan. Du tycker samma sak

Du tycker inte samma sak

Ja, jag håller med om att …

Nej, jag håller inte med om …

Ja, just det!

Det tycker inte jag …

Jag är helt överens med …

Då är vi inte överens …

Det tycker jag också.

Nej, så är det absolut inte …

Det har du rätt i.

Jag har en helt annan åsikt …

Det är sant …

Nej, jag tycker i stället att …

Javisst, så är det.

Ja kanske, men …

Det stämmer.

Jo, jag tycker att …

• • • • •

Vi köper för många saker som vi inte behöver! Att läsa om kungafamiljen är intressant. Bussarna i stan borde vara gratis. Det finns inte ett enda bra program på tv! Mobiler på arbetsplatser och i skolan borde förbjudas!

1. Turas om att uttrycka åsikterna som står här ovan i rutan. Använd fraserna för att uttrycka att du har samma åsikt som eller en annan åsikt än din kamrat. Diskutera ämnet och hitta på bra argument! Motivera varför ni tycker så.

Får kopieras

189

Förlaga att visa/kopiera, Sluta shoppa! s. 202, Fraser vid argumentation, Extrauppgift

L 22:2

2. Hitta på egna ämnen att prata om eller diskutera något/ några av förslagen här nere. Tala först om någon personlig åsikt om ämnet. Ex.: ”Den här staden är bra att bo i.” Din kamrat använder fraserna och håller med om det som du säger – eller inte! Turas om att börja diskussionen. Den här staden Barnuppfostran Klädmodet just nu Sjuk-/äldrevården i Sverige Facebook, Twitter och Instagram Kollektivtrafiken i stan Ett tv-program Studiemedel En film Ni kan använda fraserna på sidan innan igen!

Får kopieras

190

språk … och kommunikation Språk … • • • •

När fick människan ett språk? 212–218 - Människornas språk …, 212 - … och hur det började i Europa, 213 - Skriv, förtäta, 213–214 - Ord och uttryck, 215 - Hörförståelse till När fick människan …, 216–217 - Att skriva frågor, 217 - Träna uttal, 218 - Grammatik, satsdelar, ordföljd, 219–223 När fick människan ett skriftspråk? 224–234 - Sumerernas land, 225 - Egypten, Kreta, Indien och Kina, Fenicierna och Grekland, 226 - Skandinavien, 227 - Skriftspråket och vår hjärna, 228 - Hörförståelse, 229 - Ord och uttryck, 230–232 - Läsförståelse, 232–233 - Skriv tankekarta, 234 - Grammatik, konjunktioner, 235–237 - Grammatik, ordföljd, 238–239 Roliga historier, 240–241 Många språk, 242–251 - Hörövning till Språkens släktskap, Språk och dialekter, 242–243 - Språkens släktskap, Språk och dialekter, 243 - Förtäta, 245 - Språk och land, Språk och identitet och Språk och makt, 246–247

- Ord och uttryck, 248–249 - Hörförståelse, 249–250 - Förtäta, 251 • Små språk, Euskera och samiska, 252–255 - Läs, redovisa, skriv en sammanfattning och ett referat, 252–254 - Träna uttal, 255 - Grammatik, ordföljd, 256–257

… och kommunikation •

Mångfaldigande av texter, 258–259 - Grammatik, ordföljd, presentering, 260–261 • Boktryckarkonsten, Fattigdomen, 262–263 - Grammatik, ordföljd, emfatisk omskrivning, 264–265, 268–269 • Läskunnigheten, 266–267 • Texturval, 270–271 • Obligatorisk allmän folkskola, 272–273 • It och böckerna, 274–277 - Att skriva en nyhetsartikel, ett reportage, en sammanfattning, 275–277 • Bodil Malmsten, hörförståelse, 278 • ”Sniglar & språk” ur Priset på vatten i Finistère, 279–283 Sidhänvisningarna är till läroboken Språkguiden.

Får kopieras

200

I avsnittet om Språk och kommunikation är elevernas uppgift att: • läsa texter som handlar om

7 början på människornas språk och skriftspråk 7 skriftspråkets påverkan på vårt tänkande 7 några roliga historier 7 hur språk är släkt med varandra och vad dialekter är 7 hur språk, kultur och politik hör ihop 7 hur språk kan bli utrotningshotade 7 mångfaldigande av texter och boktryckarkonsten 7 folkets tillgång till texter, och brist på lämpliga texter 7 folkskolan 7 it och böckerna 7 ett utdrag ur en roman av Bodil Malmsten.

• arbeta med

7 ord och uttryck som har med texterna att göra 7 att söka fakta, samtala, diskutera, argumentera, informera om egna

erfarenheter och upplevelser, dra slutsatser, framföra åsikter och övertyga med utgångspunkt från texterna

7 att träna läs- och hörförståelse som har med texterna att göra 7 att träna uttal 7 att göra övningar på internet. • skriva

7 mer förtätad text 7 frågor 7 tankekarta 7 referat 7 presentering 7 emfatisk omskrivning 7 nyhetsartikel 7 reportage 7 sammanfattning 7 direkt och indirekt tal.

• studera grammatik om

7 satsdelar och ordföljd 7 konjunktioner och ordföljd 7 huvudsats och bisats.

Får kopieras

201

SPRÅK Texterna i kapitlet Språk och kommunikation har alla en anknytning till språk, texter och textläsning – ur historisk, geografisk, politisk, kulturell eller lingvistisk synvinkel. Syftet är att medvetandegöra eleverna om språkets betydelse för individen och den kunskap och makt som språket kan ge.Våra andraspråkselever har ett speciellt förhållande till språk beroende på den situation de befinner sig i. Det ger naturliga tillfällen att tänka på och diskutera språk i undervisningssituationen. Välj det du tycker passar just dig och dina elever av tipsen här nedan. Hoppa över, lägg till, ändra ordning, gör eget – vad som passar bäst.

När fick människan ett språk? •

•

Som inledning till kapitlet kan det vara givande att eleverna får tala om sina egna språk. Ha en världskarta till hands så att de kan använda den. Uppgift 1, sidan 211, är en bra början. Låt eleverna prata lite på sitt eget språk eller läsa upp något, så alla får höra hur vackert (obs!) det låter. Det finns en förlaga till en extratext med ordlista, som kan passa här, före eller efter När fick människan ett språk? …, sidan 212 … och hur det började i Europa, s. 213. Förlaga Språk 1 (3 sidor) Djurens läten. I samband med uppgiften att formulera frågor på sidan 217, kan man göra en genomgång med en extraövning på kortsvar, Förlaga Språk 2 (4 sidor). Man kan jämföra med ett ordföljdsschema. Förlagorna kan också användas till texten om Skandinavien på sidan 227. Dictogloss. Gör en dictoglossövning här eller någon annanstans där det passar. Se Arbetsmomenten 13/Grammatik. Här är en text som du kan använda: Skandinaviska vikingar upptäckte ön Island någon gång på 800-talet. Folk började flytta dit och Island blev en självständig stat. De flesta som åkte dit vara norrmän och en del av dem hade lämnat Norge för att de hade blivit ovänner med den norske kungen. År 930 öppnades på Island ett parlament, ett ting, som fortfarande fungerar. Förlaga S 3 är två ordföljdsscheman, för huvudsats och för bisats till genomgångar eller för övningar, till exempel Grammatik – satsdelar, sidan 219–223. De kan användas flera gånger. Man bör uppmärksamma att det finns elever som inte alls har nytta av ett sådant här schema, utan de lär sig ordföljden bra på annat sätt. Det finns inget egenvärde i schemat. Det skulle vara för att lära sig satsdelar i så fall.

Får kopieras

202

•

• •

•

När konjunktionerna kommer upp, Grammatik – konjunktioner, sidan 235–237, kan det vara nyttigt att göra en uppställning på flera typer av ”småord”. Det kan vara lite besvärligt för eleverna att skilja på dem. Det finns en förlaga, S 4, till en lucktext på ”småord”. Texten i förlagan passar också till texten Skriftspråket och vår hjärna, sidan 228. Förslag: Samla småord i grupper tillsammans med eleverna. Skriv upp dem. preposition framför substantiv i skolan

konjunktioner vid sats

partiklar i ett verb

när jag kommer

hälsar på

pronomen jag kommer

adverb, tid, rum, plats då börjar filmen

På internet kan man hitta bilder för att illustrera texterna som handlar om språk i olika situationer, Många språk sidan 243–252, exempelvis: Länken www.jokkmokksmarknad.se är lämplig för det handlar om Sverige och det är bra att visa att det även i Sverige finns minoritetsspråk och minoritetskulturer. Det finns en text, Samiska, på sidan 254. Det är mycket som stämmer med andra folkgrupper och språk; begränsat bosättningsområde, en stark identitet, ett eget språk, ibland diskriminering från centralmaktens sida. Klicka runt på sajten om Jokkmokk och visa. Här finns mycket om samernas kultur. Lappland har nämnts tidigare i boken också. Låt eleverna diskutera och jämföra. Bilden på språkträden på sidan 244 går att utnyttja till en övning om språkens släktskap: Förklara för eleverna att syftet med övningen är att träna på att följa instruktioner på svenska – och naturligtvis att lära sig lite som hur vissa språk är släkt och vad språken heter och hur de uttalas på svenska. Förlaga S 5 (3 sidor). Det är säkert roligare att göra övningen i par eller i grupp, men det går utmärkt ensam också. Om det görs i grupp är det en bra talövning, eftersom det tvingar fram ett ganska avancerat språk att lösa problem. Ha en karta till hands när ni arbetar med det här avsnittet. Om det är en för stor uppgift så kan du välja ut en del av frågorna. Du kan också dela upp uppgiften på två grupper, och efteråt får eleverna göra en redovisning för den andra gruppen. Till detta hör också en övning på hur språk och länder uttalas på svenska. Var noga med intonationen om du körläser. Det är bra om du demonstrerar intonationen i meningarna med gester. Påpeka också att det ofta finns flera språk i ett land, även om det inte sägs här. Förlaga S 6.

Får kopieras

203

… OCH KOMMUNIKATION Det här avsnittet handlar om texter, böcker, läsning, tryckpressen och datorer. Syftet är att framhålla läskunnighetens värde för individen men även för samhället. • •

•

Före eller efter Mångfaldigande av texter på sidan 259 kan eleverna få läsa en extratext som heter Många skrivmaterial. Förlaga S 7. Till denna hör en övning på presentering, vilket tas upp först på sidan 260, men ibland kan det vara bra att prova på att lösa grammatiska problem redan innan de har blivit förklarade. Efter texten om Gutenberg och Boktryckarkonsten på sidan 263 kan man med behållning titta på den lilla filmen om munken och boken. Filmen är på norska, men med skådespelarnas skicklighet och lite fantasi så går det säkert att förstå ändå. Kanske är det nödvändigt att titta på filmsnutten flera gånger.Vi har ju dessutom talat om att norska är ett grannspråk till svenskan, och ganska likt det. Förbered eleverna lite genom att berätta vad som kommer. Munken Ansgar har fått en ny uppfinning till sin cell, men han har inte vågat/kunnat börja använda den. Han har suttit hela förmiddagen och inte fått något gjort och bara väntat på support. De håller på att lägga upp ett helt nytt system på klostret så många vill ha hjälp. Ansgar ska för första gången använda en bok istället för en skriftrulle, och får lära sig hur man bläddrar [blar] i den. (Nog kan vi känna igen oss i en annan situation?) http://www.youtube.com/watch?v=UOorZQLsmuA Till berättelsen Sniglar & språk av Bodil Malmsten på sidan 279–282 finns frågor till texten för att underlätta förståelsen lite av denna inte helt lätta text. Alla behöver kanske inte denna hjälp. Förlaga S 8. Rätta tillsammans genom att diskutera frågorna.

Får kopieras

204

Förlaga att kopiera, Grammatik – konjunktioner s. 235 och Skriftspråket och vår hjärna s. 228, Lucktext på ”småord”

4. Grammatik – konjunktioner s. 235 och Skriftspråket och vår hjärna s. 228, Lucktext på ”småord” Vilka ”småord” ska in? Välj bland orden i den högra spalten. 1. Talet och språket har _________ centrum i hjärnan.

sitt - och - att - så

2. Hjärnan utvecklas, _________ skriften utvecklas.

sin - men - när - med

3. Det var viktigt _________ människornas framsteg.

oss - för - om - nu

4. Det hjälpte till mer _________ något annat.

dem - än - därför - som

5. Tankarna _________ medvetandet fungerade bättre.

mig - och - så att - mer

6. Skillnaden _________ tal och skrift är stor.

mellan - ty - varför - in

7. Det skrivna ordet hjälper _________ att minnas.

på - oss - antingen - vad

8. Man lär sig att bygga _________ tankesystemen.

en - över - ut - eftersom

9. Tankarna får frihet _________ utvecklas.

för - före - igen - att

10. Litteraturen blev bättre och _________ komplex.

mer - innan - på - oss

11. Den blev enklare _________ tidigare att bevara.

sin - därför att - än - av

12. Det svåraste _________ allt var nämligen att minnas.

än - av - vart - så att

13. Det _________ intressanta var rytmen och rimmen.

med - inte - mest - fram

14. Det var viktigt för att man skulle komma ________.

den - ihåg - någon - ert

15. Samma metod används _________ lära barn sjunga.

sig - hem - inne - för att

16. De lär _________ snabbt med hjälp av rimmen, rytmen och upprepningarna.

sig - vem - enligt - eller

VIK HÄR Facit 1. sitt 2, när 3. för 4. än

5. och 6. mellan 7. oss 8. ut 9. att

10. mer 11. än 12. av 13. mest 14. ihåg

15. för att 16. sig

Får kopieras

215

it -

informations teknik •

Fredrik Backman, Hörövning, 285–286

• Utdrag ur En man som heter Ove, 287–290 • Rollspel, 291 • Sveriges första dator, 292–293 • Ord och uttryck, 293 • Internet, 293–294 • Hur började det? 294 • www – world wide web, 295 • Ord och uttryck, 295 • Rapporten Svenskarna och Internet 2012, 296–299 • Fundera på/samtala om, 296 • De vanligaste aktiviteterna på internet 2012, 297 • Läsförståelse till Svenskarna och Internet 2012, 298–299

• Webbadress och sökmotor, 300–301 • Källkritik, 300 • Sök på internet, 301 • E-post, e-mail, mail eller mejl, 302–303 • Sök på internet, 303 •

Sociala nätverk, 304–305

• Näthat, 306–308 • Fundera på/samtala om, 308 • Framtidens lärande?, 309–312 • När du vill och var du vill, 309 • Framtidens lärande – är här och nu, 310 • Kan jag lära mig svenska på distans? 311 • Fundera på/samtala om, 312 • Vad kommer att hända sedan? 313–315 • Diskutera tillsammans, 315 Sidhänvisningarna är till läroboken Språkguiden.

Får kopieras

231

I avsnittet om It – informationsteknik är elevernas uppgift att: • läsa texter som handlar om

7 en man som ska köpa en dator (utdrag ur en roman av Fredrik Backman) 7 Sveriges första dator och hur det började med en datamaskin 7 vad internet är och hur det började 7 vad www är 7 en rapport om svenskarna och internet och deras aktiviteter på nätet 7 hur man söker på internet och hur man ska vara källkritisk 7 hur man använder mejl 7 vad sociala nätverk är 7 vad näthat är och hur man kan skydda sig mot det 7 hur framtidens lärande kan se ut 7 vad som kanske kommer att hända sedan.

• arbeta med att

7 träna ord och uttryck som har med texterna att göra, it-ord bland annat 7 söka fakta på nätet och i texterna 7 samtala, diskutera, argumentera, informera om egna erfarenheter och upplevelser, dra slutsatser, framföra åsikter och övertyga med utgångspunkt från texterna

7 göra rollspel 7 träna läs- och hörförståelse som har med texterna att göra 7 göra övningar på internet 7 genomföra grupparbeten som har att göra med it, att muntligt presentera ett ämne och leda en diskussion.

Får kopieras

232

IT – INFORMATIONSTEKNIK Texterna i det här kapitlet har alla att göra med datorer och internet. Syftet är att elever, som ännu inte fått möjlighet att komma i kontakt med datorer och mobiler så mycket, ska få chansen till detta. Samtidigt som de elever som redan kan en hel del om datorer ska få möjlighet att dela med sig av sina kunskaper. Att tydligt och pedagogiskt kunna förklara för andra kommer de att kunna känna stor glädje över. Dessutom lär de sig mycket svenska genom att förklara så här svåra saker på svenska. Ett problem med att läsa om detta ämne är alltså att skillnaden på elevernas kunskapsnivå nästan alltid är mycket stor. Det gäller alltså att du som lärare med respekt och flexibilitet organiserar detta. Alla behöver inte läsa allt till exempel. För de som inte har haft så mycket att göra med detta kan det bli tungt och jobbigt att läsa allt. Låt dem välja ut vad de vill läsa, eller hjälp dem att välja. Så mycket nytt på en gång kan bli för mycket. För de elever som är väl insatta i ämnet får man hitta på alternativ. De kan låna på biblioteket OCH de kan hjälpa sina kurskompisar. Men att läsa detta avsnitt, eller delar av det, är inte bortkastad tid för dem som redan kan, för det är bra att läsa om ämnet på svenska och de lär sig också mer av svenska språket på det. Det är en stor vinst för en person som lever i det svenska samhället att vara insatt i viss datorkunskap. Många av kontakterna med myndigheter sker på internet och också andra vardagshandlingar som till exempel bankärenden, biljettköp, informationssök, nyheter, musik, fotografering, telefoni, söka jobb sker numera på internet – och i en del fall kan det enbart ske på internet. Glöm inte att kommentera bilderna. Välj det du tycker passar just dig och dina elever av tipsen här nedan. Hoppa över, lägg till, ändra ordning, gör eget – vad som passar bäst.

Får kopieras

233

Utdrag ur En man som heter Ove, en roman av Fredrik Backman Texten om Ove är delvis vald för att avdramatisera ämnet it lite, och ge oss ett gott men godmodigt skratt åt det som vi alla tycker, eller någon gång har tyckt, är svårt. • Som inledning kan du börja med att fråga lite om elevernas datorvanor.Vad gör de med datorn, om de har någon? Fråga också om de har mobil och vad de brukar göra med den. Hjälper it dem med kontakten med hemlandet? Underlättar deras it-användning för dem på annat sätt? Detta är en inledning, men det ger dig information om vad olika elever kan och inte kan göra. Det blir till hjälp för dig när du ska planera arbetet med detta kapitel. Du kan på så sätt undvika att utsätta några av dina elever för pinsamma situationer och du kan utnyttja den kunskap om datorer och it som säkert många av dina elever har. Det ligger en pedagogisk poäng i detta och du kan få mycket hjälp av dem. • Avsnittet i boken börjar med en hörövning som handlar om författaren. • Beroende på gruppens nivå så arbetar ni mer eller mindre med ordlistan och diskussion och frågor på texten. • Efter textläsningen och lite småprat är det tänkt att eleverna i grupper på tre ska göra rollspel – det vill säga spela upp scenen i boken. Förklara gärna vad det går ut på, att uttalet är viktigt, att gesterna är viktiga, att regissören måste vara aktiv och ge instruktioner. Det är bra att ha läst texten många gånger, men de får förstås titta i boken när de rollspelar. • Kanske kan ni sedan bjuda in några utomstående att titta på resultatet – om dina elever vill förstås.

Sveriges första dator •

Teknikens hisnande utveckling på det här området tack vare militärernas behov är ett ämne man kan samtala om.

Internet Hur började det? www – world wide web •

•

Internet som når ut i varje hörn av vår värld och som har blivit tillgängligt för nästan alla människor. Är detta som ett under? Eller var det bättre förr? Hur har utvecklingen varit? Detta är ett bra tillfälle att befästa lite av den terminologi som finns på det här området. Ett problem är att det ofta finns flera ord för samma sak. Försök välja det som används mest i Sverige, och lär ut hur det uttalas här. I Förlaga IT 1 finns en dictoglossövning som handlar om Skypes grundare, se arbetsmoment 13/grammatik.

Får kopieras

234

Rapporten om svenskarna och internet 2012 • •

Det finns en extra läsförståelseövning till Rapporten, Förlaga IT 2. Det är en utmärkt text att samtala om. På så sätt får eleverna använda datatermer på svenska, och lära sig dem. För en del kommer det att höja självkänslan ett bra snäpp uppåt.

Webbadress och sökmotor Källkritik •

• •

Till detta avsnitt finns en Förlaga IT 3 som handlar om källkritik. Ni kan välja ut en hemsida och gemensamt diskutera den utifrån förlagans frågor.Eller låt eleverna undersöka en valfri hemsida med hjälp av frågorna på Förlaga IT 3:2. I kursplanen betonas att eleverna ska lära om källkritik på nätet. Förlagan kan användas i samband med andra texter också, till exempel Näthat på sidan 306 eller när det passar bäst. Se även www.mediekompass.se/olika slags texter. Eller klicka på ”Källkritik” under fliken ”Fakta om medier” på Mediekompass hemsida. För övrigt är syftet att eleverna ska få praktisk träning i att söka på nätet (de som behöver den träningen).

E-post, e-mail, mail eller mejl Sociala nätverk Näthat • •

Framhåll de positiva sidorna med sociala nätverk, men ta också upp de negativa. Det finns faror som man måste veta om och man kan skriva en +lista och en -lista. Det talats mycket om brist på sekretess och hot mot integriteten. Har man kunskap om det, kan man kanske bättre skydda sig. Ungdomar måste få vägledning för att inte råka illa ut, så därför är det bra att föräldrarna har kunskap om dessa saker. Här kan alltså Förlaga IT 3 om källkritik passa bra också.

Framtidens lärande? •

Positiva sidor bara. Samtala om vad som finns och hur det går till. Spana in i framtiden med dina elever. Dröm … Vad kan det ge för fördelar för samhällen och individer?

Vad kommer att hända sedan? •

Här är det kanske dags för en diskussion som sammanfattar hela kapitlet. Att sluta med ett positivt fantiserande kan kännas trevligt.

Får kopieras

235

Grupparbeten med tvärgruppsredovisning I det svenska utbildningssystemet är det mycket vanligt med grupparbeten, och så är det naturligtvis också i många andra länder. Man måste dock känna till vissa ”regler” för hur arbetet ska gå till. Dessutom tränar eleverna på det här sättet lite av det som krävs i den muntliga delen av Nationella provet, där de ska presentera egna synpunkter på en given text, leda en diskussion i en grupp och själva delta aktivt. Förklara gärna syftet med uppgiften för dina elever. Sju relativt korta texter med lite frågor och stöd är iordninggjorda för grupparbeten som sedan ska redovisas i en ny grupp, så att alla får höra redovisningen av en uppgift som de inte känner till. Dela upp din klass i mindre grupper.Varje elev i den lilla gruppen får en siffra 1, 2, 3 etcetera. Efter arbetet i gruppen bildar alla 1:or en ny grupp, alla 2:or en osv. Alla i den nya ”tvärgruppen” har då gjort olika uppgifter och de redovisar för varandra och leder en diskussion. Texterna ska bara de elever ha som ska redovisa dem. Eventuellt kan du, om du vill, dela ut texterna sedan hela grupparbetet är gjort. Först i alla uppgifterna finns samma förklaring och instruktion till hur arbetet ska gå till: Arbeta tillsammans i smågrupper med texten och hjälp varandra.Träna på att göra det tydligt och bra genom att redovisa för varandra i gruppen. De som lyssnar talar om vad som är bra och vad som eventuellt kan bli bättre. Till exempel: ”Tala lite högre.” eller ”Jag förstod inte vad du menade med …”

Efteråt ska var och en av er kunna presentera texten för en ny grupp med kurskamrater som inte har läst den. 1. (individuellt) Läs texten och sammanfatta den. Skriv stödord som hjälp. 2. (i första gruppen) Sätt er sedan i smågrupper. • Presentera sammanfattningen av texten för de andra i gruppen. Ni kommer alltså att höra samma text flera gånger. • Förbered tillsammans en fråga som den nya gruppen kan diskutera. • Använd tavla, overhead, videokanon, Powerpoint eller smartboard om ni behöver. Gör i ordning i förväg. 3. (i andra gruppen) Ni ska sedan i den nya gruppen presentera sammanfattningen av texten och diskussionsfrågan. Därefter ska ni leda diskussionen, som ska ta cirka 10 min. Tänk på: Ni ska ge ordet till dem som vill tala./Se till att alla som vill får tala och att ingen avbryter någon annan./Se till att alla håller sig till ämnet./Se till att ni håller tiden./ Delta själva i diskussionen./Slutligen ska ni, var och en i er nya grupp, sammanfatta diskussionen.

Det kan bland dina elever finnas de som inte vill eller kan göra ett grupparbete. Då finns det istället några diskussionsfrågor till texterna som de kan arbeta med eller eventuellt skriva om. Du kan lägga till andra diskussionsfrågor eller ändra i word-dokumenten.

Får kopieras

236

De sju olika gruppuppgifterna och de alternativa uppgifterna är: 1. Vad händer under en minut på internet? Förlaga IT 4 Det finns en bild med och den är förklarad på engelska. Med hjälp av texterna, bilderna och gemensamma ansträngningar så kommer det nog inte att bli något problem för dem som inte är så hemma på engelska. Inom it är så mycket på engelska, så det är bra att vänja sig lite. Förslag till diskussionsfrågor som alternativ till grupparbetet: 1. Var det någonting som särskilt förvånade dig? 2. Hur många söker något på Google varje minut? 3. Hur många appar laddas ner per minut? 4. Whatsapp och Telegram finns inte med på bilden. Leta på nätet efter dem. Vilken information hittar du? Skriv ner och förklara. (Alternativt, om de inte har tillgång till datorer, så kan man be eleverna ta reda på detta på annat sätt.)

2. Chatt Förlaga IT 5 Förslag till diskussionsfrågor som alternativ till grupparbetet: 1. Försök komma på fler användningsområden där chatten är till stor hjälp. 2. Vilka chattprogram använder du? 3. Vilket chattprogram är vanligast i gruppen? Varför just det? Be kurskamraterna motivera. 4. Vad är fördelarna och nackdelarna med webbkamera vid chatt? 5. Undersök hur många i klassen som chattar med någon i ett annat land.

3. Mobilerna Förlaga IT 6 Försök få alla att lära sig hur man spelar in på mobilen (sig själv eller något annat) och hur man lyssnar på inspelat ljud. När man lär sig ett annat språk är det mycket nyttigt att lyssna på sig själv. Förslag till diskussionsfrågor som alternativ till grupparbetet: 1. Vad är det som är bra med mobiler? Vad finns det eventuellt för negativa sidor med dem? Skriv en lista på allt ni kommer på. Positivt

Negativt

Jag kan alltid ringa till någon.

Jag kan alltid bli uppringd av någon som jag inte vill prata med.

2. Vad använder du mobilen mest till? 3. Vid vilka tillfällen vill du inte ha mobilen med dig? 4. Hur gammal bör man vara för att ha mobil, tycker du?

Får kopieras

237

4. SMS-språket Förlaga IT 7 Förslag till diskussionsfrågor som alternativ till grupparbetet: 1. Använder du själv några av dessa förkortningar? Vilka? 2. Vilka skulle du aldrig använda? 3. Kan du ge exempel på några andra ”sms-ord”? 4. Använder du sms-språk när du messar på ditt modersmål? Ge något exempel.

5. Att ge instruktion och visa för en kurskamrat: Ordbehandling Förlaga IT 8 6. Redigera en text så att den ser ut som en redan färdigredigerad text. Förlaga IT 9 En förutsättning för att kunna göra dessa båda uppgifter är att eleverna har tillgång till datorer. De båda texterna som finns på Förlaga IT 9 måste du överföra till elevernas datorer. Om ni inte är uppkopplade i ett nätverk, så kan du överföra texterna genom att mejla, med texterna bifogade, till eleverna (vanliga mejl eller gruppmejl) eller också kan du använda en USB-sticka. Gäller det många datorer kan du be några av dina elever hjälpa till. I de här uppgifterna ska de som gör gruppuppgift 5 hjälpa dem som ska göra gruppuppgift 6. Den här typen av kamrathjälp anses pedagogiskt sett vara mycket effektiv rent inlärningsmässigt för båda parter – men på olika sätt.. Tänk på att dela ut de här uppgifterna till de elever som det passar; uppgift 5 till elever som är duktiga med datorer och att skriva text, och uppgift 6 till elever som är ovana och gärna vill lära sig att skriva och redigera text.

7. It och böckerna Förlaga IT 10 Förslag till diskussionsfrågor som alternativ till grupparbetet: Fördelar och nackdelar med: 1. att köpa böcker på nätet – att köpa i en affär 2. e-böcker – vanliga böcker 3. att köpa böcker – låna böcker på biblioteket 4. ljudböcker – vanliga böcker 5. att skaffa information om böcker och författare på nätet – i en uppslagsbok 6. stavningskontroll på datorn – med ett lexikon

Får kopieras

238

FÖRLAGOR IT – INFORMATIONSTEKNIK Innehåll IT - informationsteknik 1. Visa, It – informationsteknik, Dictogloss, Extrauppgift 2. Kopiera, Rapporten Svenskarna och Internet 2012 s. 298–299, Extraövning 3. Visa/kopiera, It – informationsteknik, Källkritik Förlagor till gruppuppgifterna Gruppuppgift 1 Kopiera, It – informationsteknik,Vad händer under 1 minut på internet? Gruppuppgift 2 Kopiera, It – informationsteknik, Chatt Gruppuppgift 3 Kopiera, It – informationsteknik, Mobilerna Gruppuppgift 4 Kopiera, It – informationsteknik, Sms-språk Gruppuppgift 5 Kopiera, It – informationsteknik, Ordbehandling Gruppuppgift 6 Kopiera, It – informationsteknik, Ordbehandling, Gruppuppgift 7 Kopiera, It– informationsteknik, It och böckerna

IT 1 IT 2 IT 3

IT 4 IT 5 IT 6 IT 7 IT 8 IT 9 IT 10

Får kopieras

239

Förlaga att kopiera, It – informationsteknik, Gruppuppgift 4, Sms-språk

IT 7:1

Gruppuppgift 4, Sms-språk Gruppuppgift med tvärgruppsredovisning Arbeta tillsammans i smågrupper med texten och hjälp varandra. Träna på att göra det tydligt och bra genom att redovisa för varandra i gruppen. De som lyssnar talar om vad som är bra och vad som eventuellt kan bli bättre. Till exempel: ”Tala lite högre” eller ”Jag förstod inte vad du menade med …” Efteråt ska var och en av er kunna presentera texten för en ny grupp med kurskamrater som inte har läst den. 1. (individuellt) Läs texten och sammanfatta den. Skriv stödord som hjälp. 2. (i första gruppen) Sätt er sedan i smågrupper. Presentera sammanfattningen av texten för de andra i gruppen. Ni kommer alltså att höra samma text flera gånger. • Förbered tillsammans en fråga som den nya gruppen kan diskutera. • Använd tavla, overhead, videokanon, Powerpoint eller smartboard om ni behöver. • Gör i ordning i förväg. 3. (i andra gruppen) Ni ska sedan i den nya gruppen presentera sammanfattningen av texten och diskussionsfrågan. Därefter ska ni leda diskussionen, som ska ta cirka 10 min. Tänk på: • Ni ska ge ordet till dem som vill tala. • Se till att alla som vill får tala och att ingen avbryter någon annan. • Se till att alla håller sig till ämnet. • Se till att ni håller tiden. • Delta själva i diskussionen. • Och slutligen ska ni, var och en i er nya grupp, sammanfatta diskussionen. Läs följande text: SMS-språket ”H! vgd? bsdv, d va 7kt ql å cs!! pok. Nej, det är ingen kemisk formel, utan ett vanligt sms.” Så inleds en artikel om ungdomars sms-språk (UNT, 2009-01-11). Undrar du vad meddelandet i rubriken betyder? Hej! Vad gör du? Bara så du vet, det var sjukt kul att ses!! Puss och kram. När vi skriver sms går det som regel snabbt och vi har ett begränsat utrymme att skriva på. Alltså måste språket också vara snabbt. Det blir det genom förkortningar. (Visste du att det faktiskt finns SM i att så snabbt som möjligt skriva ett sms?) Det finns många sms-ordlistor på nätet, men ofta hittar ungdomar själva på egna ord som mottagaren, för det mesta vänner, förhoppningsvis förstår. – Alla vet vad förkortningarna betyder, man lär sig av andra, säger en av flickorna som intervjuas i artikeln.

Får kopieras

251

Förlaga att kopiera, It – informationsteknik, Gruppuppgift 4, Sms-språk

IT 7:2

Vissa oroar sig för att ungdomarnas sätt att messa och chatta påverkar deras skrivande i skolan eller i allmänhet – i negativ riktning. Men forskningen visar att det inte är så. Filosofie doktorn i allmän språkvetenskap Sylvana Sofkova Hashemi vid Göteborgs universitet har forskat kring detta. Hon menar, att sms- och chattspråket inte verkar försämra ungdomarnas svenska. Tvärtom. Hon tycker att ungdomarnas sms-språk är nyskapande. De hittar på egna stavningar och använder sig av smileys, andra symboler (<3, :-* , xxx …) och skiljetecken (!!!!! t.ex.) för att visa känslor och attityder. Och de kan skilja på kompisspråket och skolspråket utan svårighet. – Det krävs ett stort mått av kreativitet för att med enbart tangentbordet eller mobilens knappar ersätta röstläge, gester, skratt, mimik och det som underlättar förståelsen i muntlig kommunikation. Att uttrycka sig direkt och känslostarkt är ett sätt att snabbt få fram ett budskap som mottagaren inte missförstår. Här har ungdomar ett försprång jämfört med äldre, säger en annan språkforskare, Theres Bellander vid Uppsala universitet.

ORD kemisk formel (en) en sorts symbol för olika ämnen, till exempel: H2O som är den kemiska formeln för vanligt vatten sjukt

här: (slangord) mycket, väldigt

som regel

oftast

begränsat

här: litet

utrymme (ett)

en plats

SM (ett)

Svenskt Mästerskap

mottagare (en)

den (person) som tar emot något

messar

skickar ett sms/ett textmeddelande i mobilen

chattar kommunicerar i realtid genom skrift och tal i ett chattrum på nätet försämrar

gör sämre (motsatsen till förbättrar)

svårighet (en)

ett problem

attityd (en)

en inställning, ett synsätt

kreativitet (en)

en skaparförmåga, en idérikedom, en fantasi

röstläge (ett)

hur högt eller lågt eller i vilken ton man talar

gest (en)

en handrörelse

mimik (en)

en min, ett skiftande ansiktsuttryck, ett minspel

försprång (ett)

en fördel, ett övertag

flörtar

spelar/leker förälskad

Får kopieras

252

Förlaga att kopiera, It – informationsteknik, Gruppuppgift 4, Sms-språk

IT 7:3

En liten sms-ordlista 7k sjuk 3vligt trevligt also/asså alltså asg asgarv bsdv

bara så du vet

cs!

Vi ses!

d du/dig/din/det e är fr från f1 fett H! Hej! hare!

Ha det bra!

iaf

i alla fall

isf

i så fall

iofs

i och för sig

ivf

i varje fall

lr eller o och oxå också pok

puss och kram

ql kul r är tkr tycker x puss! xxx pussar! å och <3 hjärta/kärlek :-) glad ;-)

flörtande eller skämtande

:-( ledsen :-D skrattar :-P

sticker ut tungan

:-O skriker eller är chockad :-* puss! Källa: www.unt.se, Ett helt nytt språk – i mobilen av Ylva Larsson, publicerad 2009-01-11 08:03, senast uppdaterad: 2010-03-02. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/sms-spraketar-7kt-3vligt, av Thomas Lerner, publicerad 2011–05–09

Får kopieras

253

Litteraturtips – alla kapitel Böckerna finns att låna på bibliotek. Där finns också många ljudböcker till utlåning. Detsamma gäller e-böcker – för att läsa i datorn, mobilen eller på plattan. http://elib.se/ bibliotek/ Vi har försökt koppla böckerna till Språkguidens kapitel, men det går säkert även att läsa dem i andra sammanhang – bara för att de är så bra! (K) = Kultur och bildning (M) = Vår Miljö och vår konsumtion (L) = Leva och leva bra (S) = Språk och kommunikation (IT) = It – informationsteknik • Lena Anderssons: Egenmäktigt förfarande – e-bok + ljudbok (L) • Fredrik Backman: En man som heter Ove – e-bok + ljudbok (L, IT) • Dilsa Demirbag-Sten: Fosterland (K, L) • Lasse Eriksson: Gode Gud ge mig tålamod – men gör det fort – e-bok + ljudbok o Förslagsvis avsnitten:

• • • • • • • • • • • • • • • • • • •

7 s. 15–17: Exempel på flampunkt: när intresset väcks 7 s. 17–20: Exempel på flampunkt: upptäckten av vitsen

Jonas Gardell: Torka aldrig tårar utan handskar, del 1 Kärleken – e-bok + ljudbok (L) Jonas Hassen Khemiri: Ett öga rött (L, S) – e-bok Jonas Hassen Khemiri: Oändrat oändlig (novell) – e-bok + ljudbok Zlatan Ibrahimovic, David Lagercrantz: Jag är Zlatan Ibrahimovic: min historia – e-bok + ljudbok (K, L) Anna Jansson: Främmande fågel (M) – ljudbok Anna Jörgensdotter: Bergets döttrar (L) – e-bok Sara Kadefors: Fågelbovägen 32 – e-bok + ljudbok Theodor Kallifatides: Ett nytt land utanför mitt fönster – e-bok (K, L) Katarina Kieris: Morbror Knuts sorgsna leende – e-bok (S, K) Jens Lapidus: Mamma försökte – e-bok + ljudbok (L) Mark Levengood: Gamla tanter lägger inte ägg – e-bok Åsa Lindeborg: Mig äger ingen – e-bok + ljudbok (K, L) Astrid Lindgren: Mio, min Mio (L) Kristian Lundberg:Yarden (L) – e-bok + ljudbok Qaisar Mahmood: Jakten på svenskheten – e-bok (K, L) Bodil Malmsten: Kom och hälsa på mig om tusen år (IT) Bodil Malmsten: Priset på vatten i Finistère (K, S) Sofi Oksanen: Utrensningen – ljudbok (L, M) Christina Wahldén: Den som jag trodde skulle göra mig lycklig – e-bok (K, L)

Får kopieras

259

Uppsatsämnen – alla kapitel Kultur och bildning 1. Recension Du är med i en förening som ger ut en tidning. Nu har du fått i uppgift att skriva en recension av en bok som du har läst. En recension är en presentation av en bok eller en film till exempel. Det ska också finnas ett personligt omdöme om den och gärna också en rekommendation till om det är värt att läsa boken eller se filmen. I din text ska du också försöka övertyga de andra att läsa eller inte läsa boken, beroende på vad du tycker om den. Tala om: • vad boken och författaren heter • kortfattat vad boken handlar om • vilken typ av berättelse det är; är det en beskrivning av verkligheten, är det en kärlekshistoria eller en barndomsskildring, är den spännande eller rolig eller …? • vilka de viktigaste personerna är i boken • när det händer – är det nutid, dåtid, framtid? • i vilken typ av samhälle det är, landsbygd eller stad till exempel • vad budskapet är, varför författaren har skrivit detta • vad som gör att du tycker boken är bra/dålig. I stället för en recension av en bok kan du välja att skriva om en novell, en film, ett tvprogram eller ett teaterstycke. Rubrik: Recension av …

Får kopieras

260