Issuu on Google+

T. Madell, T. Bekkedal & U. Neergaard DEN NORDISKA VÄLFÄRDEN OCH MARKNADEN

Det har de senaste åren varit ett ökat fokus på den nordiska välfärdsmodellen och det allmännas ansvar för att tillhandahålla olika typer av allmännyttiga tjänster till medborgarna, antingen i egen regi eller på olika sätt genom överlåtande till privata aktörer. I vissa fall tillhandahålls tjänsterna till subventionerade priser och i andra fall till marknadsmässiga. I vissa fall sker överlämnandet till privata aktörer i enlighet med vad som följer av speciallagstiftning och i andra fall i enlighet med reglerna om offentlig upphandling. Den här boken är tänkt att utgöra ett aktuellt bidrag vad gäller att beskriva den senaste utvecklingen inom området. Vidare analyseras den terminologi som följer av den EU-rättsliga regleringen – bl.a. tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse m.fl. begrepp – samt EU-rättens inflytande på de nordiska ländernas möjligheter att själva organisera sin egen verksamhet.

DEN NORDISKA VÄLFÄRDEN OCH MARKNADEN Nordiska erfarenheter av tjänster av allmänt intresse i en EU-rättslig kontext RED. Tom Madell, Tarjei Bekkedal & Ulla Neergaard

Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet

/ Nr 23

ISSN: 1404-9198 ISBN: 978-91-7678-782-3

Umea.serien.omsl.nr23.2.indd 1

11-02-18 10.42.22


Skrifter fr책n juridiska institutionen vid Ume책 universitet

Nr 23

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 1

11-02-17 09.12.41


Den nordiska välfärden och marknaden Nordiska erfarenheter av tjänster av ­allmänt intresse i en EU-rättslig kontext

Red. Tom Madell, Tarjei Bekkedal & Ulla Neergaard

IUSTUS FÖRLAG

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 3

11-02-17 09.12.41


© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2011 ISSN 1404-9198 ISBN 978-91-7678-782-3 Omslag: John Persson Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Tryck: Edita, Västerås 2011 Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 4

11-02-17 09.12.41


Förord Det har under de senaste åren varit ett ökat fokus på den nordiska välfärdsmodellen och det allmännas ansvar för och intresse av att tillhandahålla olika typer av allmännyttiga tjänster till medborgarna, oavsett tjänsterna tillhandahålls genom det allmännas egen regi eller på olika sätt genom överlåtande till privata aktörer. I vissa fall tillhandahålls tjänsterna till subventionerade priser och i andra fall till marknadsmässiga. I vissa fall sker överlämnandet till privata aktörer i enlighet med vad som följer av speciallagstiftning och i andra fall i enlighet med reglerna om offentlig upphandling. Den här antologin är tänkt att utgöra ett aktuellt bidrag vad gäller att beskriva den senaste utvecklingen inom området – ett område i ständig omvandling. Vidare analyseras den terminologi som följer av den EU-rättsliga regleringen – bl.a. tjänster av allmänt intresse (eller Services of General Interest, SGI) och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (eller Services of General Economic Interest, SGEI) m.fl. begrepp – samt EU-rättens inflytande på medlemsstaternas möjligheter att organisera sin egen verksamhet. Antologin baserar sig på de bidrag som presenterades vid en konferens som hölls i Umeå 26–27 augusti 2010, Den nordiska välfärden möter marknaden – förutsättningar och konsekvenser ur ett rättsligt perspektiv. Konferensen var den femte som anordnades inom ramen för PROF – Nordiskt nätverk för samspelet mellan privat och offentlig rätt. Konferensen anordnades som ett led i det nordiska forskningsprojektet ’Welcome to the twilight zone’ – between Competition and Solidarity: Consequences of EU Law on Scandinavian Welfare States, especially in the Field of Services of General Interest, med benäget ekonomiskt bistånd från Juridiska institutionen, USBE Research Institute, Gösta Skoglunds internationella fond, Umeå universitet samt Umeå kommun. Wollongong, Oslo och København den 22 december 2010 Tom Madell, Tarjei Bekkedal & Ulla Neergaard

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 5

11-02-17 09.12.41


Kapitelöversikt Kapitel 1  ·  Mellan offentligt självbestämmande och konkurrensneutralitet mellan marknadsaktörerna Tom Madell  19 Kapitel 2  ·  Tjänster av allmänt intresse ur ett europeiskt respektive ett svenskt perspektiv Caroline Wehlander  41 Kapitel 3  ·  Tjenester av allmenn interesse fra et europeisk versus et norsk perspektiv Tarjei Bekkedal  81 Kapitel 4  ·  Services of general interest from the European and Finnish perspectives Kristian Siikavirta  111 Kapitel 5  ·  Liberaliseringen af det danske hospitalsbehandlingsvæsen i et EU-retligt lys Catherine Jacqueson & Ulla Neergaard  133 Kapitel 6  ·  Förhållandet mellan tjänster av allmänt (ekonomiskt) intresse och artikel 56 EUF-fördraget Susanne S:t Clair Renard  167 Kapitel 7  ·  Mötet mellan civilrättslig avtalsfrihet och offentligrättslig tillsyn över avtalets innehåll på fjärrvärmemarknaden Daniel Hult  189 Kapitel 8  ·  De nya svenska reglerna om konkurrens­begränsande offentlig säljverksamhet – en spegel av reg­lerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse? Johan Hedelin  217 Kapitel 9  ·  Formål af almen interesse som element i EU-retten Karsten Naundrup Olesen  247

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 7

11-02-17 09.12.41


Kapitel 10  ·  In house-kontrakter eller administrative aftaler Michael Steinicke  259 Kapitel 11  ·  Anskaffelsesreglene og samarbeid i offentlig sektor: om avgrensningen av anskaffelsesdirektivets kontraktsbegrep utenfor læren om egenregi Janicke Wiggen  281 Kapitel 12  ·  Miljökrav vid offentlig upphandling och EU:s inre marknad: en probleminventering Erik Sandin  307 Kapitel 13  ·  LOV – en olaglig lag? Andrea Sundstrand  329 Kapitel 14  ·  Prioritering i sygehusvæsenet Kent Kristensen  343 Kapitel 15  ·  Privatisering og patientrettigheder Helle Bødker Madsen  369 Bilaga 1  ·  Författarpresentationer  391 Bilaga 2  ·  Program PROF-konferens, Umeå 26–27 augusti 2010: Den nordiska välfärden möter marknaden – förutsättningar och konsekvenser ur ett rättsligt perspektiv  397

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 8

11-02-17 09.12.41


Innehållsförteckning kapitel 1  ·  Mellan offentligt självbestämmande och konkurrensneutralitet mellan marknadsaktörerna

Tom Madell  19 1 Utmaningen av den nordiska välfärdmodellen  19 2 EU-medlemskapets påverkan på tillhandahållandet av offentliga tjänster  20 3 Lissabonfördraget och Europakonventionen om kommunal självstyrelse  23 4 Kort presentation av antologibidragen  24 4.1 Tjänster av allmänt intresse  24 4.2 Tjänster av allmänt intresse, egenregi, offentliga samarbeten och offentlig upphandling  30 4.3 Särskilt om hälso- och sjukvård  36 5 Avslutande kommentarer  38

Kapitel 2  ·  Tjänster av allmänt intresse ur ett europeiskt respektive ett svenskt perspektiv

Caroline Wehlander  41 1 Inledning  41 2 Rom, Luxemburg, Maastricht, Amsterdam, Nice, Lissabon: politiken som förvandlat det allmänna intresset från ett undantag till en princip  45 2.1 Ett omärkligt undantag för SGEI växer samtidigt som marknaden  45 2.2 Marknadsintegrationen huvudmålet men sammanhållning och miljöskydd tar plats i fördragen: allt större fokus på SGEI mellan Enhetsakten 1986 och Amsterdam 1999  47 2.3 SGI officiellt en EU-politisk fråga: artikel 16 EG införs, rättspraxis i EU-domstolen växer och debatten kulminerar med tjänstedirektivet  50 2.4 EU:s principer och villkor för SGI: Lissabonfördraget ett nytt momentum  56

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 9

11-02-17 09.12.41


3 En svensk modell närmare marknaden: stort behov av konfliktlösning samtidigt som staten utvecklar egna regler och håller ett försiktigt avstånd från SGI  60 3.1 En annorlunda svensk modell  60 3.2 Begreppet SGEI hålls på försiktigt avstånd av den svenska lagstiftaren  65 3.3 Pressade kommuner och landsting visar intresse för EU-rätten om SGI  72 4 Avslutande reflexioner  77

Kapitel 3  ·  Tjenester av allmenn interesse fra et europeisk versus et norsk perspektiv

Tarjei Bekkedal  81 1 Innledning  81 1.1 Skillet mellom offentlig myndighetsutøvelse og tjenesteproduksjon  81 1.2 Likebehandlingsprinsippet  82 1.3 Demokratiske likhetsidealer – spenningen mellom likhet og frihet  83 1.4 Problemstilling  84 2 ”Økonomisk karakter”  85 2.1 Innledning – EFTA-domstolens avgjørelse i barnehagesaken  85 2.2 EU-domstolens avgjørelse i Humbel  87 2.3 Nyere utviklingstrekk  88 2.4 Bør alle tjenester som hypotetisk kan ytes mot betaling anses som ”økonomisk aktivitet”?  91 2.5 Sammenfatning  93 3 Vilkår om non-profit  94 3.1 Hvorfor kreve at private aktører ikke kan ta ut profitt?  94 3.2 Non-profit-vilkår og EU-retten  95 4 Læren om egenregi og hensynet til effektiv organisering av statlig tjenesteproduksjon  98 4.1 Saken om de norske sykehusapotekene  98 4.2 Teckal-kriterienes utdaterte utforming  100 4.3 I retning av en mer materiell tilnærming?  101 4.4 Sammenfatning  102 5 Utvidet handlefrihet ved tildeling av enerettighets­posisjoner heller enn kontrakt?  103 5.1 Innledning – problemstilling  103

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 10

11-02-17 09.12.41


5.2 To spor – anskaffelsesdirektivet og primærretten  105 5.3 Bruk av enerettigheter – rettslige spørsmål  105 5.4 Utvelgelse av enerettighetshaver  106 5.4.1 Rettslige utgangspunkter  106 5.4.2 Hensynet til offentlig kontroll  107 6 Avsluttende betraktninger  109

Kapitel 4  ·  Services of general interest from the European and Finnish perspectives

Kristian Siikavirta  111 1 Preliminary considerations on services of general interest  111 2 EU definitions on services of general interest  113 Services of general interest (SGI)  114 Services of general economic interest (SGEI)  114 Non-economic services of general interest (NESGI)  115 Social services of general interest (SSGI)  115 2.1 General theory on regulation of production  116 2.2 General criteria for SGI-production  118 3 Some examples of the regulation of SGI in Finland  119 3.1 General tax subsidy for producing SSGI – Charitable non-profit corporations  119 3.2 Subsidies for social housing  121 4 Some examples on the regulatory criteria of SGI in Finland  122 4.1 Definition of SGI – broadband versus banking  123 4.2 Quality of services of general interest  125 4.3 Pricing of SGI – broadband and postal services  126 5 Observations  130 5.1 Appendix  132

Kapitel 5  ·  Liberaliseringen af det danske hospitalsbehandlingsvæsen i et EU-retligt lys

Catherine Jacqueson & Ulla Neergaard  133 1 Indledning  133 2 Hospitalsbehandlingsvæsenet i forhold til visse centrale begreber  135 2.1 Velfærdsydelser  135 2.2 Tjenesteydelser af almindelig interesse  136 2.3 Sammenfatning  139 3 Danmark på vej mod liberalisering  139 3.1 Hospitalspatientens frie valg  140

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 11

11-02-17 09.12.41


3.1.1 Frit valg inden for det offentlige  140 3.1.2 Frit valg ”på alle hylder”  141 3.2 Organisering og finansiering af dansk hospitalsbehandling  141 3.2.1 Fra offentlig til privat levering af hospitalsydelserne  142 3.2.2 Skattefinansierede sundhedsforsikringer  143 3.3 Sammenfatning  143 4 Hvem kan bestemme hvad  144 4.1 Udgangspunktet  146 4.2 Lissabon-Traktaten  146 4.3 Sammenfatning  152 5 Patientens frie valg i et EU-retligt perspektiv  153 5.1 Hospitalsbehandling som en økonomisk aktivitet  154 5.1.1 EU-retten generelt  154 5.1.2 Lever dansk ret op til EU-retten?  155 5.2 Retfærdiggørelse af hindringer  156 5.2.1 EU-retten generelt  156 5.2.2 Lever dansk ret op til EU-retten?  157 5.3 EU-rettens bløde anvendelse af proportionalitetsprincippet  162 5.3.1 EU-retten generelt  162 5.3.2 Lever dansk ret op til EU-retten?  164 5.4 Sammenfatning  164 6 Konklusion  165

Kapitel 6  ·  Förhållandet mellan tjänster av allmänt (ekonomiskt) intresse och artikel 56 EUF-fördraget Susanne S:t Clair Renard  167 1 Inledning  167 1.1 Begrepp  168 2 Tjänster av allmänt intresse och den inre marknadens fria rörlighet för tjänster  169 2.1 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse; lagstiftnings­ kompetens  170 2.2 Icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse; faktisk kompetens  173 3 Praxis: Artikel 56 FEUF och välfärdstjänster  174 3.1 Tjänstebegreppet – ekonomisk verksamhet  174 3.1.1 Är offentligt finansierad utbildning och sjukvård ekonomisk verksamhet?  176

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 12

11-02-17 09.12.41


3.1.2 Domstolen släpper kopplingen till ekonomisk verksamhet  179 3.1.3 Jämförelse med konkurrensrättens bestämning av TAEI  180 3.1.4 Reflektioner  182 3.2 Artikel 56 och tillämpningen på nationella välfärdssystem  183 3.3 Fokus på tjänstemottagaren  186 4 Slutsats/avslutande reflektioner  188

Kapitel 7  ·  Mötet mellan civilrättslig avtalsfrihet och offentligrättslig tillsyn över avtalets innehåll på fjärrvärmemarknaden

Daniel Hult  189 1 Inledning  189 1.1 Disposition och frågeställning  189 1.2 Fjärrvärme, vad är det för något?  190 1.3 Fjärrvärmeteknik och de positiva miljöeffekterna  190 1.4 Det inherenta problemet och den förmenta dominanta positionen  191 2 Fjärrvärmelagen  192 2.1 Lagens införande  192 2.2 Lagens syfte  193 2.3 Civilrättsliga och förvaltningsrättsliga bestämmelser: olika primärmål för att nå samma ultimärmål  194 3 Förvaltningsrättslig tillsyn över civilrättsligt avtalsinnehåll  195 3.1 52 § fjärrvärmelagen – tillsynsfunktionens lagtekniska utformning  195 3.2 6 § fjärrvärmelagen – vad ett fjärrvärmeavtal ska innehålla men inte måste innehålla  198 3.3 Tillsyn över avtalsinnehåll – vertikal kontroll av horisontella förhållanden  199 3.4 Kombination av tillsynsbefogenheterna – hur långt kan tillsynsmyndigheten gå?  202 4 Analys  205 4.1 Inledning  205 4.2 Tillsynsmyndigheten och individuellt utformade avtal  205 4.3 Tillsynsmyndigheten och standardavtal  209 4.4 Den valda regleringsteknikens effekter  211 4.5 Principiella problem med den valda regleringstekniken  213

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 13

11-02-17 09.12.41


Kapitel 8  ·  De nya svenska reglerna om konkurrens­ begränsande offentlig säljverksamhet – en spegel av reg­ lerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse? Johan Hedelin  217 1 Inledande kommentarer  217 2 De båda regelverken  218 2.1 Nationella regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet  218 2.1.1 Bakgrund  218 2.1.2 Konkurrensbegränsningskriteriet  222 2.1.3 Kretsen företag som omfattas  224 2.1.4 Sammanfattning av innebörden i det nya nationella regelverket  225 2.2 Regleringen i artikel 106 FEUF  226 3 Undantag från konkurrensreglerna  227 3.1 Utanför företagsbegreppet  228 3.2 Undantaget i artikel 106 FEUF  229 3.2.1 Undantagets tillämpningsområde  230 3.2.2 Kravet på att uppdraget ska ha anförtrotts av det offentliga  231 3.2.3 Proportionalitetsprövningen  231 3.2.4 Effektivitetskravet  232 3.2.5 Prövningen mot gemenskapens intresse  232 3.3 Undantag från nationella regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet  233 3.3.1 Strider det konkurrensbegränsande förfarandet mot lag eller annan författning?  234 3.3.2 Är motivet för förfarandet godtagbart som sådant?  235 3.3.3 Finns andra möjligheter att tillgodose det allmänna intresset?  236 3.3.4 Särskilt om undantagsprövningen vid förbud mot verksamhet  236 3.4 Relationen till annan lagstiftning  238 3.4.1 Nationella förhållanden  238 3.4.2 Gemenskapsrättsliga förhållanden  240 3.5 Jämförelse av undantagsmöjligheterna enligt de två regelverken  241 4 De nya svenska reglerna i praktisk tillämpning  244

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 14

11-02-17 09.12.41


Kapitel 9  ·  Formål af almen interesse som element i EU-retten

Karsten Naundrup Olesen  247 1 Det indre marked og andre hensyn  247 2 EU-domstolens anvendelse af begrebet  249 2.1 Afgørelsen i C-480/06 – Rugenberger Damm  249 2.2 EU-domstolens begrundelse for afgørelsen i Rugenberger Damm  252 2.3 Andre bidrag til forståelse af Rugenberger Damm-afgørelsen  255 2.3.1 Offentlige serviceforpligtelser (Public Service Obligations)  255 2.3.2 EUF-traktatens art. 106, stk. 2  256 2.3.3 EUF-traktatens art. 14  256 3 Afsluttende bemærkninger  257

Kapitel 10  ·  In house-kontrakter eller administrative aftaler

Michael Steinicke  259 1 Indledende  259 2 Organiseringen af offentlige opgaver – privat deltagelse  261 3 Den udvidede in house-regel – C-107/98, Teckal  265 4 Den efterfølgende praksis  266 5 En yderligere forbedring af kommunernes muligheder for at organisere sig  268 5.1 EU-Domstolens afgørelse i C-480/06, Kommissionen mod Tyskland  268 5.2 Forfølgelse af formål af almen interesse  270 5.3 Ingen private virksomheder opnår konkurrencefordel  271 5.4 Betydningen af den retlige organisering  271 5.5 Administrative aftaler – findes sådanne?  274 6 Kritik af EU-Domstolens afgørelse i Kommissionen mod Tyskland  276 6.1 Konsekvenser af dommen  276 6.2 Kritik af EU-Domstolens argumentation i Kommissionen mod Tyskland  278 6.3 Status for Teckal-praksis efter Kommissionen mod Tyskland  280

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 15

11-02-17 09.12.41


Kapitel 11  ·  Anskaffelsesreglene og samarbeid i offentlig sektor: om avgrensningen av anskaffelsesdirektivets kontraktsbegrep utenfor læren om egenregi Janicke Wiggen  281 1 Kapittelets tema  281 2 Innledning  282 3 Kontraktsbegrepet og intern organisering av forvaltningsapparatet  285 3.1 Innledning og utgangspunkt  285 3.2 Særlige aspekter ved samarbeidet som kan føre oss utenfor kontraktsbegrepet  287 3.3 Retningslinjer i vurderingen av om vi er innenfor eller utenfor kontraktsbegrepet  290 4 Kontraktsbegrepet og regulering i lov og administrative bestemmelser  291 4.1 Innledning og utgangspunkt  291 4.2 Særlige aspekter ved samarbeidet som kan begrunne at vi er utenfor kontraktsbegrepet  292 4.3 Retningslinjer for vurderingen av om vi er innenfor eller utenfor kontraktsbegrepet  294 5 Kontraktsbegrepet og samarbeid om løsningen av felles oppgaver: Administrative arbeidsfellesskap  298 5.1 Innledning og utgangspunkt  298 5.2 Særlige aspekter ved samarbeidet som kan begrunne at vi er utenfor kontraktsbegrepet  301 5.3 Retningslinjer for vurderingen av om vi er innenfor eller utenfor kontraktsbegrepet  303 6 Sammenfatning og konklusjon  304

Kapitel 12  ·  Miljökrav vid offentlig upphandling och EU:s inre marknad: en probleminventering Erik Sandin  307 1 Inledning  307 2 Unionsrättslig reglering av offentlig upphandling  309 2.1 Primärrätt: fri rörlighet för varor och tjänster samt etableringsfrihet  309 2.2 Sekundärrätt: Upphandlingsdirektiven  310 2.3 Relationen mellan primärrätt och sekundärrätt  311 3 Miljökrav i EU-domstolens praxis  314

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 16

11-02-17 09.12.41


3.1 De klassiska rättsfallen  314 3.2 Concordia-kriterierna  316 3.3 Krav på viss produktionsmetod  317 3.4 En grundläggande bedömningsmodell  321 4 Forskningsinriktning  322 4.1 Offentlig upphandling och den inre marknaden  323 4.2 Aktörsperspektivet  326

Kapitel 13  ·  LOV – en olaglig lag?

Andrea Sundstrand  329 1 Regelverken om valfrihetssystem  329 2 Bestämmelserna i valfrihetssystemen  332 3 Koncessioner eller tjänstekontrakt  335 3.1 Tjänstekoncessioner i lagförslagen  335 3.2 Tjänstekoncessioner eller vanliga tjänstekontrakt  337 3.3 Ickevalsalternativ  341 4 Sammanfattande slutsatser  342

Kapitel 14  ·  Prioritering i sygehusvæsenet

Kent Kristensen  343 1 Indledning  343 2 Ansvarsnorm  344 2.1 Retlige standarder  344 3 Ansvarsnormen den erfarne specialist  346 3.1 »På området«  346 3.2 »Den erfarne«  348 4 Domstolenes fastlæggelse af ansvarsnormen  349 4.1 Kundskabs- og erfaringsniveau  350 4.2 Ansvarsnormen og ikke-lægelige fejl  352 5 Prioriteringsregler  357 5.1 Forsvarlig behandling  358 5.2 Rettidig behandling  359 5.3 Saglige krav  360 6 Ressourcemæssige skader  361 7 Ansvarsnormen ved offentlig og privat behandling  364

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 17

11-02-17 09.12.41


Kapitel 15  ·  Privatisering og patientrettigheder

Helle Bødker Madsen  369 1 Øget privatisering af det danske sundhedsvæsen  369 2 ”Patientrettigheder”  372 3 Forvaltningsrettens anvendelse, når sundhedsvæsenets opgaver udføres af offentlige sundhedsaktører  373 4 Forvaltningsrettens anvendelse, når der samarbejdes med private sundhedsaktører  373 5 Forvaltningsrettens særtræk  377 6 Privatrettens særtræk  377 7 Forvaltningsrettens betydning, når behandling udføres af offentlige sundhedsaktører  378 8 Sundhedsspecifikke regler og aftaleret eller forvaltningsret  380 8.1 Aftaleret og forvaltningsret  380 8.2 Sundhedsspecifikke regler og forvaltningsret  382 8.3 Sammenfatning  385 9 Kan patienter påberåbe sig aftale- og overenskomstregler?  385 10 Aftale- og overenskomstregler, der værner patienternes interesser  387 11 Konklusion  387 12 Retspolitiske betragtninger  389

Bilaga 1  ·  Författarpresentationer  391 Bilaga 2  ·  Program PROF-konferens, Umeå 26–27 augusti 2010: Den nordiska välfärden möter marknaden – förutsättningar och konsekvenser ur ett rättsligt perspektiv  397 förteckning över skrifter från juridiska institutionen vid umeå universitet  400

10-94 Iustus Den nordiska 17 feb.indd 18

11-02-17 09.12.41


T. Madell, T. Bekkedal & U. Neergaard DEN NORDISKA VÄLFÄRDEN OCH MARKNADEN

Det har de senaste åren varit ett ökat fokus på den nordiska välfärdsmodellen och det allmännas ansvar för att tillhandahålla olika typer av allmännyttiga tjänster till medborgarna, antingen i egen regi eller på olika sätt genom överlåtande till privata aktörer. I vissa fall tillhandahålls tjänsterna till subventionerade priser och i andra fall till marknadsmässiga. I vissa fall sker överlämnandet till privata aktörer i enlighet med vad som följer av speciallagstiftning och i andra fall i enlighet med reglerna om offentlig upphandling. Den här boken är tänkt att utgöra ett aktuellt bidrag vad gäller att beskriva den senaste utvecklingen inom området. Vidare analyseras den terminologi som följer av den EU-rättsliga regleringen – bl.a. tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse m.fl. begrepp – samt EU-rättens inflytande på de nordiska ländernas möjligheter att själva organisera sin egen verksamhet.

DEN NORDISKA VÄLFÄRDEN OCH MARKNADEN Nordiska erfarenheter av tjänster av allmänt intresse i en EU-rättslig kontext RED. Tom Madell, Tarjei Bekkedal & Ulla Neergaard

Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet

/ Nr 23

ISSN: 1404-9198 ISBN: 978-91-7678-782-3

Umea.serien.omsl.nr23.2.indd 1

11-02-18 10.42.22


9789176787823