9789152321737 by Smakprov Media AB

Extern redovisning

Extern redovisning Extern redovisning tar upp redovisning från såväl ett övergripande filosofiskt perspektiv som ett praktiskt. Boken behandlar allt från redovisningens grunder, sambandet mellan de olika finansiella rapporterna till beräkning av finansiella nyckeltal för interna och externa intressenter. I denna fjärde upplaga har en omfattande revidering skett mot bakgrund av förändringar i lagar och regler. Extern redovisning är avsedd för kurser i grundläggande redovisning på universitet och högskolor, men kan även användas av yrkeshögskolor, utbildningsföretag och vid annan typ av kvalificerad utbildning i redovisning för yrkesverksamma. Extern redovisning är skriven av Christer Johansson, Rolf

Extern redovisning Christer Johansson Rolf Johansson Jan Marton

Johansson, Jan Marton och Gunvor Pautsch. Författarna har mångårig erfarenhet av praktiskt redovisningsarbete

Gunvor Pautsch

och av undervisning vid bland annat handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, Stockholms universitet och Företagsekonomiska Institutet.

ISBN 978-91-523-2173-7

(523-3393-8)

Extern Omslag.indd 1

de Fjär

ga a l p p

2015-03-09 12:56

SANOMA Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation: Telefon: 08-587 642 10 / 08-587 642 50 Telefax: 08-587 642 02

Redaktör: Agnes Junker Projektledare: Rolf Johansson Grafisk form: Bånges Grafiska Form AB Extern redovisning ISBN 978-91-523-2173-7 © 2015 Christer Johansson, Rolf Johansson, Jan Marton, Gunvor Pautsch och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Fjärde upplagan Andra tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är föbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUSPresskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Latvia by Livonia Print, Riga 2015

Redovisningens syften och källor

B lo c k

1. Varför finns redovisning 4

4. Reglering av redovisning 48

Kort definition av redovisning 4

Redovisningens historik 48

Redovisningens syfte 4

Varför sker reglering? 52

Intressenter/användare av redovisning 8

Hur kan reglering gå till? 54

Exempel på problem när redovisning inte fungerar 17

Internationell reglering av redovisning 57

Sammanfattning 19

Sammanfattning 62

2. Vad är redovisning? 20

5. Svensk redovisningsreglering 63

Processen för att ta fram redovisning 20

Vilka redovisningsregler ska ett företag följa? 63

Användning av redovisning 29

Lagar 64

Aktörer i redovisningssystemet 30

Bokföringslagen 67

Sammanfattning 31

Årsredovisningslagen 74

3. Grundläggande principer i redovisningen 32

EU:s förordning 77

Redovisningsprinciper 32 Grundantaganden 34 Principer för värdering 37 Övriga principer 42 Sammanfattning 46

Reglering i Sverige 59

Praxis 80 Aktuell utveckling 81 Sammanfattning 83

B lo c k

Redovisningens grunder

6. D en löpande bokföringens grundbegrepp 86

8. Praktiskt bokföringsarbete 113

Bokföringens historia 86

Viktiga grundbegrepp vid bokföring 113

Dubbel bokföring 87

Att arbeta i bokföringsprogram 118

Balanskonton 89

Kreditaffärer 119

Balansräkning 91

Mervärdesskatt (Moms) 123

Ingående balans 93

Skattekonto och skattedeklaration 124

Resultatkonton 94

Bokföring av moms 126

Resultaträkning 97

Varuredovisning 129

Periodbokslut och årsbokslut 98

Dröjsmålsränta och kassarabatter 130

Sammanfattning 101

Personalutgifter 132

7. Kontoplanen 102

Sammanfattning 135

Internationell utblick 102

9. Periodisering 136

Baskontoplanen – en ramkontoplan 104

Syftet med periodisering 136

Strukturen i baskontoplanen 105

Grundbegrepp vid periodisering 137

Baskontoplanens kontoklasser och kontogrupper 109

Bokföringsteknik/konteringsteknik 139

Sammanfattning 112

Interimsposter 141 Periodisering av varu- och materialförbrukning 143 Periodisering av anläggningstillgångar 148 Sammanfattning 153

B lo c k

Värdering och resultat 154

10 S ambandet mellan de olika finansiella rapporterna 156

13. Eget kapital 198

Värdering och resultat 156

Eget kapital i enskild firma och handelsbolag 200

Värdering påverkar resultat men inte kassaflöde 157

Eget kapital i aktiebolag 204

Sammanfattning 163

Vad avses med eget kapital? 198

Eget kapital i ekonomisk förening 217 Sammanfattning 217

11. Värdering av anläggningstillgångar 164

14. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 219

Tre kategorier anläggningstillgångar 164

Syftet med bokslutsdispositioner 219

Immateriella anläggningstillgångar 165

Avskrivningar utöver plan 224

Materiella anläggningstillgångar 168

Periodiseringsfond 236

Realisationsvinst eller realisationsförlust 170

Sammanfattning 241

Finansiella anläggningstillgångar 174 Kursdifferenser på långfristiga fordringar 176

15. Värdering av avsättningar och skulder 242

Nedskrivning av anläggningstillgångar 177

Skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser 242

Uppskrivning av anläggningstillgångar 178

Sammanfattning 250

Sammanfattning 180

16. Intäktsredovisning 251

12. Värdering av omsättningstillgångar 182

Försäljning av varor 251

Några grundläggande begrepp 182

Tjänste- och entreprenaduppdrag 252

Värderingsregler 184

Offentliga stöd 254

Varulager 186

Ränta, royalty och utdelning 254

Värdering av pågående entreprenad- eller tjänsteuppdrag 190

Sammanfattning 255

Kundfordringar 191 Övriga omsättningstillgångar 194 Sammanfattning 196

17. Skatt i aktiebolag 256

Skattesats och beskattningsbar inkomst 256 Beskattning av aktiebolag 256 Redovisning av bolagsskatt 257 Betalning av skatt 258 Sammanfattning 259

B lo c k

Finansiella rapporter

260

18. Årsredovisning och revision 262

20. Koncernredovisning 314

Årsredovisningens innehåll 262

En koncern – vad är det? 314

Årsredovisningens utformning 265

Varför behövs en särskild koncernredovisning? 317

Förvaltningsberättelsen 265

Hur går koncernredovisning till? 317

Resultaträkningen 267

Förvärvade dotterbolag 320

Balansräkningen 272

Koncernredovisning och beskattning 327

Tilläggsupplysningar 278

Intresseföretag 328

Revision 282

Sammanfattning 328

Sammanfattning 290 19. Kassaflödesanalyser 292

Kassaflödesanalysens grunder 292 Att upprätta en kassaflödesanalys 299 Presentation enligt indirekt och direkt metod 309 Sammanfattning 313

Företagsanalys/ räkenskapsanalys

B lo c k

330

21. Räkenskapsanalys – allmänt 332

24. R äkenskapsanalys – lönsamhet och effektivitet 363

Företagsanalys/räkenskapsanalys 333

Lönsamhet och effektivitet 363

Extern och intern analys 334

Kapitalrelaterade lönsamhetsmått 364

Räkenskapsanalysens olika arbetsområden 335

Personalrelaterade lönsamhetsmått 368

Sammanfattning 345

Omsättningsrelaterade lönsamhetsmått 369

22. Räkenskapsanalys – tillväxt och rörelsekapital 346

Tillväxtanalys 346 Rörelsekapitalanalys 349 Tillväxt i obalans – några orsaker 351 Sammanfattning 352 23. Räkenskapsanalys – finansiell balans 353

Finansiell balans 353 Likviditetsmått 354 Soliditetsmått 357 Andra mått på finansiell balans 360 Sammanfattning 362

Kapitalrelaterade lönsamhetsmått 370 Personalrelaterade effektivitetsmått 371 Sambandet mellan olika nyckeltal 372 Sammanfattning 376 25. R äkenskapsanalys – sammanfattande exempel 377 Bilagor

Bokföringslagen 385 Årsredovisningslagen 399

Redovisningens syften och källor Ekonomisk aktivitet bedrivs i privata företag, ideella föreningar och offentlig sektor. För att människor ska kunna ta beslut om hur denna aktivitet ska bedrivas behöver de information. Syftet med redovisning är just att tillhandahålla sådan information. Extern redovisning handlar om att företag ger information till personer som står utanför företaget. Redovisning utgör underlag för ekonomiska beslut, och har på det sättet en central roll i ekonomin. En väl fungerande ekonomi kräver ett väl fungerande redovisningssystem. Kraven på redovisning skiftar också beroende på hur ekonomin ser ut. Därför ändras och utvecklas redovisningen i takt med att ekonomin förändras. Underlaget för redovisningen är ekonomiska transaktioner som sedan registreras i ett redovisningssystem. De registrerade siffrorna summeras och justeras på olika sätt, innan de sammanställs i exempelvis en årsredovisning. Hur detta går till styrs både av grundläggande principer och av ett regleringssystem. Att redovisa innebär att göra en mängd bedömningar. Principer ger en vägledning för hur bedömningar i samband med redovisningen kan göras. Bedömningarna styrs också av ett regleringssystem. Regleringen görs dels genom lagar och dels genom uttalanden av expertgrupper. För vissa typer av företag har regleringssystemet internationaliserats. För närvarande blir det i ökad utsträckning olika slags regler för olika typer av företag.

Varför finns redovisning? Det läggs ner stora resurser på att ta fram och presentera redovisning för företag. Anledningen till detta är att ett antal olika användare av redovisningen har nytta av den som underlag för att ta ekonomiska beslut. Redovisningen kan dels ha en direkt nytta för enskilda användare, och dels en indirekt nytta för ekonomin i stort.

Kort definition av redovisning Redovisning är mätning av ekonomisk aktivitet, eller ekonomiska transaktio ner, och kommunikation av mätningens resultat till en mottagare. Redovis ning kan förekomma i många olika former. I det moderna samhället är i stort sett alla människor både producenter och mottagare av redovisning. Alla som har inkomster över en viss miniminivå måste lämna in en deklara tion. Det innebär att mäta en persons inkomster under ett år och kommu nicera detta till Skatteveket. Banker mäter aktiviteten på bankkonton och kommunicerar denna information till kontoinnehavaren. Det finns många tillfällen när redovisning används i privatpersoners liv. I denna bok ska vi dock inte ta upp redovisning för privatpersoner, utan istället inrikta oss på redovisning som produceras av företag.

Redovisningens syfte Det krävs resurser för att producera redovisning. Redovisning är inte gratis. För att redovisning ska produceras måste det följaktligen finnas någon upp levd nytta med den. Nyttan av redovisning kan förekomma på två olika plan. All redovisning har en tänkt mottagare. Nytta kan finnas direkt för motta garen eller för ekonomin i stort, det vill säga redovisning kan ha direkt nytta för den som tar emot den, och samtidigt ha en indirekt nytta genom att den totala ekonomin fungerar effektivare. Om redovisningen är till nytta för mot tagaren är den också till nytta för det redovisande företaget självt, eftersom redovisningen kommer att underlätta det ekonomiska utbytet med mottaga ren. Om mottagaren till exempel är en långivare, kommer det att vara lättare för företaget att få lån om man producerar redovisning. 4

Varför finns redovisning?

Informationsasymetri På en allmän nivå behövs redovisning när det förekommer informations asymmetri. Det innebär att när två parter ska komma överens om en affärs transaktion har den ena parten mer information än den andra. Låt oss säga att part A har mer information och part B har mindre information. Eftersom B vet att A har mer information, kräver B kompensation för asymmetrin i in formationen, exempelvis genom att kräva ett bättre pris, eller någon annan form av kompensation för den extra risk det innebär att ha sämre tillgång till information. Detta innebär att hela transaktionen blir dyrare och mer kom plicerad att genomföra än den skulle ha varit om A och B hade haft tillgång till samma information. Ett alternativ är att B kräver att få redovisning för att få bort informationsasymmetrin. EXEMP E L

Ett konkret exempel är att A äger en begagnad bil, men vill sälja den. A har ägt bilen under ett antal år och är därför fullt medveten om dess eventuella brister. B är intresserad av bilen, men vet samtidigt att det inte är möjligt att upptäcka alla möjliga fel under en kortare provtur. I det läget har B tre alternativ: 1. Köpa bilen till ett lägre pris, för att kompensera för förväntad kostnad för oupptäckta fel, 2. Köpa bilen, men kräva någon form av garanti för att kompensera för risken, eller 3. Köpa bilen, men kräva redovisning över bilens fel. Eftersom B inte litar på att A självmant avslöjar alla bilens brister är B inte intresserad av att få redovisning från A direkt, utan går istället till ett test center. Testcentret producerar ett protokoll (en form av redovisning) som tar bort informationsasymmetrin i transaktionen mellan A och B. Notera att en sådan redovisning även kan vara i A’s intresse, eftersom B kan vara villig att betala ett högre pris när risken för oupptäckta fel är borta.

I exemplet ovan tydliggörs en väsentlig aspekt hos redovisningen, nämligen avvägning mellan kostnad för att producera redovisning och nyttan av redo visning. Det är ingen idé att producera redovisning som kostar mer än värdet på nyttan man får ut av den. Ett fullständigt test av en bil kostar 2 000 kronor. Om bilens pris är 200 000 är det antagligen värt att göra testet, men inte om bilens pris är 5 000 kronor.

Block 1 REDoVISnInGEnS SyftEn och käLLoR

kostnad och nytta För att redovisning ska vara till nytta måste den också beröra transaktioner som har ekonomisk betydelse för dem som är inblandade i transaktionerna. Det räcker alltså inte att det finns informationsasymmetri, utan för att redo visningen ska användas måste den också kunna påverka hur mycket pengar A och B har. I exemplet med bilen gäller att bilens pris kan påverkas av test protokollet. Därmed får testprotokollet (redovisningen) betydelse för hur mycket pengar köpare och säljare kommer att ha efter transaktionen. Inom ekonomisk forskning görs antagandet att aktörer vill maximera sin nytta. Som en förenkling antas ofta nytta vara lika med pengar. Ett område inom den ekonomiska forskningen, agency-teori, handlar om hur människor kan tänkas agera när deras beslut får ekonomiska konsekvenser för dem själva. Inom agency-forskningen antas människor också vara medvetna om att de har ofullständig information, och att den de har transaktioner med kan ha mer information än vad de själva har. Det innebär att den som har mindre information anpassar sitt beteende. Det är inte så att den ena parten blir lurad av den andra, eftersom hänsyn redan har tagits till skillnaden i tillgång till information. Snarare är det så att transaktionerna mellan dem fungerar sämre, så att båda parter förlorar på att den ena har mindre information än den andra.

Villkor för redovisning Redovisning kan behövas när ett antal villkor är uppfyllda: • A och B genomför affärstransaktioner. • Det finns informationsasymmetri mellan A och B. • Transaktionerna har en ekonomisk betydelse för A och B. Dessa tre villkor var uppfyllda i stor skala under 1400talet i stadsstaterna i Italien. På den tiden började rika köpmän finansiera handelsresor med far tyg till olika delar av Medelhavet, utan att själva delta i resan. Vi har då en affärstransaktion mellan finansiären och kaptenen, där kaptenen har mer information om vad som händer under resan än vad finansiären har, det vill säga vi har informationsasymmetri. Kaptenen vet ju vad som säljs och köps under resans gång, samt till vilka priser försäljning och inköp sker. Denna in formation kommer finansiären att få indirekt, via redovisning från kaptenen. Samtidigt har transaktionen stor ekonomisk betydelse för båda parter. 6

Varför finns redovisning?

Dubbel bokföring

I samband med att de tre villkoren var uppfyllda uppstod ett behov av syste matiserad och pålitlig redovisning. Då utvecklades tekniken med dubbel bok föring, en teknik som fortfarande används i redovisningen. Informationsasymmetri anses ha sådan betydelse i ekonomisk teori att Riks bankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2001 delades ut till tre forskare som analyserat effekterna av informationsasymmetri (se ruta). Det är följaktligen ett centralt problem i ekonomin som redovisningen försöker lösa.

10 okt 2001 Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2001 gemensamt till George A. Akerlof University of California at Berkeley, USA, A. Michael Spence Stanford University, USA, och Joseph E. Stiglitz Columbia University, USA ”för deras analys av marknader med asymmetrisk information”. Marknader med asymmetrisk information Många marknader kännetecknas av asymmetrisk information: aktörer på ena sidan av marknaden har betydligt bättre information än de på den andra. Låntagare vet mer om sina återbetalningsmöjligheter än långivare, företagsledning och styrelse vet mer om företagets lönsamhet än aktieägarna i stort, och försäkringskunder vet mer om sina skaderisker än försäkringsbolagen. Årets ekonomipristagare lade under 1970-talet grunden till en allmängiltig teori för marknader med asymmetrisk information, som kan förklara ett antal välkända – men till synes väsensskilda – fenomen. Tillämpningarna har sedan dess varit otaliga och sträcker sig från traditionella jordbruksmarknader till moderna finansmarknader. Pristagarnas bidrag är kärnan i den moderna forskningen om information och marknader.

(Ur Kungliga Vetenskapsakademins Pressmeddelande)

Block 1 redovisningens syften och källor

Underlag för beslut Ett annat sätt att beskriva nyttan av redovisning är i termer av underlag för beslut. Redovisning är till nytta om den kan användas för att någon ska kunna ta bättre beslut än vad som är möjligt utan redovisning. Om vi återgår till bil exemplet möjliggör ett testprotokoll (som är en form av redovisning) ett ur bilköparens synvinkel bättre beslut. Bilköparen kan då besluta att köpa bilen endast om det inte finns några, eller endast smärre, tidigare dolda fel på bilen. En fråga som uppkommer vad gäller nytta med redovisning som besluts underlag är hur historisk information kan vara till nytta för beslut som har att göra med framtida händelser. I exemplet med bilen är det intressant för köparen att veta vad som kommer att hända, det vill säga om den går sönder i framtiden, inte om den tidigare har haft några fel. Vi kan dock anta att det är en stark korrelation mellan vad som har hänt, och vad som kommer att hända, och därför är information om det förflutna relevant, även om det egentligen är framtiden man är intresserad av. Ett annat exempel på hur historisk information kan säga något om framtiden är om vi ska göra en prognos för jordens befolkning om ett år. Det första vi måste ta reda på är hur stor befolkningen är nu, eller, om det inte är möjligt, vad den var för några månader sedan. Efter det kan vi se vad tillväxttakten har varit under de senaste åren, vilket möjliggör en prognos för framtiden. Utan tillgång till historisk information skulle det vara helt omöjligt att göra en prognos för framtiden. Det är dock värt att notera att i vissa fall är de historiska siffrorna intressanta i sig, det vill säga redovisningen används inte för att blicka framåt. När dekla rationer lämnas in är det förra årets siffror som ska användas som underlag för taxering. Skatteverket är i det fallet inte intresserad av vad som kommer att hända i framtiden.

Intressenter/användare av redovisning Den här boken handlar om redovisning i företag för dess intressenter. Det som vi är intresserade av här är de situationer där företagets ledning har mer infor mation om företagets ställning än vad företagets olika intressenter har, det vill säga då det råder informationsasymmetri mellan företagets ledning och dess intressenter. 8

Varför finns redovisning?

I Venedig på 1400-talet var det finansiären som var den viktiga intressenten för företag, och därmed också den huvudsakliga mottagaren av redovisning. Finansiären är fortfarande en viktig intressent, men moderna företag har en mängd ytterligare intressenter. För samtliga intressenter utgör redovisningen ett underlag för ekonomiska (och eventuellt icke-ekonomiska) beslut. Dessa beslut får ekonomiska kon sekvenser, dels för enskilda aktörer i ekonomin (för intressenten själv, vilket är på en mikronivå), dels för ekonomin i stort (vilket innebär konsekvenser på en makronivå). Vi går nu igenom de intressenter som anges i figur 1–1, inklusive vilka beslut de tar där redovising utgör ett underlag, samt redovis ningens effekter på både mikro- och makronivå.

Ägare och börs Företagets ägare utgör en viktig finansiär för företagen. Ägarna tillför kapi tal och i gengäld får de avkastning tillbaka, till exempel i form av utdelning. Ägarna har en särställning bland företagets intressenter, eftersom de kontrol lerar företaget. De beslutar om att starta och stänga företag och det är ägarna som har överordnad rätt att besluta om företagets strategi.

Övr. myndigheter

Pengar Produkter

Produkter Pengar

Ka stn ka Av

Avkastning Kapital

FÖRETAGET

Ägare och börs

E O ffek pi ni ter on *

t ar lu ng es Pe gsb in er

x Ta

Leverantörer

Allmänheten

Service* Information

Skatteverket

Lö

Kreditgivare

Kunder

Ar be fö tsk rm ra ån ft er

Anställda

* Service inkluderar exempelvis rättsväsende och statistik. Effekter kan vara miljömässiga och sociala effekter av företagets aktiviteter.

Figur 1–1. Företaget och dess intressenter.

Block 1 redovisningens syften och källor

Av det värde som företaget skapar får ägarna residualen när alla andra intres senter har fått sitt. Det innebär att ägarna får det som blir över när allt annat är betalt, till exempel när de anställda har fått lön, leverantörerna har fått betalt och långivarna har fått ränta på sina lån. Om företaget går bra kom mer ägarna att kunna få väldigt mycket pengar, men om det går dåligt kan det hända att de inte får någonting alls. Ägarna tar alltså den största risken i företaget. I många små företag är det ingen skillnad på ägare och företagets ledning, eftersom ägaren eller ägarna också är den eller de som leder företaget. Det är dock när ägande och ledning delas upp, alltså när ägare och ledning utgörs av olika personer som redovisning blir viktig för ägarna. Då utgör redovisning ledningens avrapportering till ägarna. Redovisning är särskilt viktig för ägare i börsbolag. Dessa bolag har många små ägare, som ofta saknar direkt personlig kontakt med ledningen. Istället blir årsredovisningen ägarnas viktigaste källa till information om hur det går för företaget. Företagets ägare kan använda redovisning som grund för olika typer av be slut. Redovisning utgör grunden för beslut om hur stor aktieutdelning som ska lämnas, samt hur företaget ska använda sina vinster. Redovisning utgör en grund för att bedöma ledningens arbete, och huruvida ledningen bör bytas ut. Redovisning används också som grund för beslut om investering i företag, och om aktier i företaget ska köpas eller säljas. För börsbolag är det sistnämnda redovisningens kanske viktigaste funktion. Bland intressenter som använder redovisning kan vi följaktligen räkna in potentiella ägare, ef tersom de använder redovisning för att ta beslut huruvida de ska köpa aktier i företaget. Redovisningens effekt på mikronivå (för enskilda aktörer) är att den hjälper ägare och investerare att ta bättre beslut om var de ska investera sina pengar, och därmed kan de öka sin avkastning på det investerade kapitalet. Investe rare använder redovisning för att bedöma förväntad framtida avkastning och förväntad risknivå i investeringen. På makronivå (för ekonomin som helhet) är redovisningens effekt att den möjliggör en bättre fungerande kapitalallokering. Detta innebär att kapital går till de företag och aktiviteter i ekonomin som har den bästa framtida potentialen. Redovisning hjälper investerare att ta reda på vilka aktiviteter (företag) som ger bäst avkastning. Det är också de aktiviteter som har bäst 10

Varför finns redovisning?

potential för tillväxt. I och med att kapitalet går till de aktiviterna kommer ekonomin att kunna växa snabbare. En annan effekt av redovisning är att den genomsnittliga kapitalkostnaden i ekonomin går ner. Det finns ett samband mellan risk i en investering och kapitalkostnad. Från investerarnas perspektiv går risken ner om företag läm nar bra redovisning, eftersom investerarna då har en mindre risk att drabbas av obehagliga överraskningar. När kapitalkostnaden i ekonomin går ner blir det billigare för företag att investera. Detta gör i sin tur att investeringsviljan ökar, vilket ökar ekonomins tillväxt. Sammanfattningsvis är redovisningens effekt på ekonomin att de finansiella marknaderna (till exempel aktiemarknaden) fungerar bättre, vilket alltså ökar ekonomins tillväxt. Vid olika tillfällen i historien har det inträffat redo visningsskandaler eller andra problem i redovisningen, vilket lett till minskat förtroende för redovisning. På grund av att detta kan leda till lägre tillväxt i ekonomin har myndigheter och andra reglerare agerat relativt snabbt och kraftfullt för att investerare ska behålla förtroendet för redovisningen.

Kreditgivare Kreditgivare lånar ut pengar till företag och de utgör därmed tillsammans med ägare företagens finansiärer. De skiljer sig dock från ägare på några vik tiga punkter. Kreditgivare har ingen formell beslutanderätt i företaget. De får inte heller det som blir kvar i företaget när andra intressenter fått sitt. Istället har de en i förväg bestämd avkastning på de pengar de lånar ut. Denna av kastning utgörs av räntan på lånen. Liksom ägare använder kreditgivare redovisning som grund för beslut om kapital ska tillföras företag eller inte, det vill säga huruvida lån ska ges eller inte. När väl lån har getts kan kreditgivare, liksom ägare, använda redovis ning som ett kontrollinstrument, med vars hjälp de kontrollerar företagets ledning. Många kreditavtal innehåller villkor som är beskrivna i redovis ningstermer. Om dessa villkor inte uppfylls har långivarna rätt att kräva att lånen betalas tillbaka. Redovisning används alltså för att tillse att ledningen agerar på ett sätt som är godtagbart för långivarna. Om villkoren i ett kreditavtal inte är uppfyllda har kreditgivare ofta rätt att omedelbart kräva att lånet återbetalas. Om företaget då inte har möjlighet att betala lånet kan redovisning ligga till grund för beslut om konkursansökan ska lämnas in eller inte. I ett sådant läge sker en bedömning huruvida det är 11

Block 1 redovisningens syften och källor

bättre att företaget får fortsätta fungera, eller om det är bättre att företaget försätts i konkurs Redovisningens effekt på mikronivå är att kreditgivare bättre kan bedöma risk för att företag får betalningsproblem eller hamnar i konkurs. Redovis ning används även för att identifiera vilka av företagets tillgångar som kan användas som säkerhet för lån. Den hjälper också till att identifiera vilka existerande skulder företaget har till andra kreditgivare. Sammanfattningsvis bidrar redovisning till att sannolikheten att kreditgivare får tillbaka sina lån ökar. Om risken i kreditgivningen minskar innebär det att kapitalkostnaden går ner i ekonomin i stort (jämför resonemang för ägare ovan). På makronivå ger redovisningen även fördelen att lån ges till de företag som har bäst potential för framtiden. I likhet med vad som gäller för ägare kan detta leda till ökad tillväxt i ekonomin, genom att kapitalallokeringen fungerar bättre. Det finns alltså många likheter mellan de positiva effekter redovisning kan få på ekonomin när den används av ägare (aktieinvesterare) och kreditgivare. För båda dessa grupper bidrar redovisning till att kapitalmarknader fungerar bättre, vilket kan leda till högre tillväxt. I båda fallen används redovisning både för att utvärdera vad som hänt, och som underlag för prognoser om framtiden. Det finns alltså två tidsperspektiv i redovisningen. Nästa intres sent vi går igenom använder dock redovisning enbart för att undersöka vad som har hänt.

Skatteverket Skatteverket samlar in information från företag och beslutar sedan hur mycket skatt varje företag ska betala in. Skatteverket skiljer sig från övriga intressenter såtillvida att det inte använder redovisning för att göra prognoser, där fram tiden är central i beslutet. Istället fokuseras intresset på vad som har hänt och hur stort det skattepliktiga resultatet har varit under föregående år. Beslutet som tas av Skatteverket baserat på redovisning är alltså taxeringsbeslut. I vissa länder görs en helt separat redovisning för Skatteverket, det vill säga separat skatteredovisning. I Sverige däremot, och i många andra länder, finns det istället en stark koppling mellan den redovisning som görs för Skattever ket och för övriga intressenter. Det blir därigenom inga större skillnader på siffrorna i deklarationen och de siffror som presenteras i årsredovisningen. 12

På mikronivå underlättar redovisning Skatteverkets arbete. Eller, omvänt, Skatteverkets arbete skulle vara nästintill omöjligt utan redovisning (dekla

Varför finns redovisning?

rationer) från företagen. På makronivå bidrar redovisning till att beskattning sker av de företag som har bäst möjlighet att betala skatt, alltså av de företag som är mest lönsamma.

Övriga myndigheter Skatteverket är en viktig mottagare av redovisning, men det finns även andra myndigheter som använder redovisning. Statistiska Centralbyrån och andra sammanställer statistik baserad på redovisning från företag. Denna statistik utgör sedan en av de variabler som analyseras när ekonomisk-politiska beslut tas av regering, riksdag och Riksbanken. En annan funktion för redovisning är att den kan ligga till grund för reglering av företag. Redovisning har alltså, i alla fall indirekt, en viktig funktion att fylla vad gäl ler den ekonomiska politik som staten bedriver. Tack vare redovisningen kan en politik föras som bättre passar in på den rådande ekonomiska situatio nen.

Leverantörer Leverantörer tillhandahåller varor och tjänster för företaget i utbyte mot pengar. Ofta ger leverantörerna kredit vid försäljningen, vilket innebär att betalningen inte sker i samband med köpet, utan en tid efteråt. När leve rantörer lämnar kredit använder de redovisning på samma sätt som övriga kreditgivare. Skillnaden är att leverantörerna har ett betydligt kortsiktigare perspektiv, eftersom de kommer att få betalt snabbare. Banker som lånar ut pengar på flera år måste göra prognoser för om företaget kommer att få betalningssvårigheter om några år. Leverantörer får vanligtvis betalt inom en eller några få månader, vilket gör att det räcker om de kan överblicka en kortare tidsperiod. I vissa fall har dock leverantörer ett längre tidsperspektiv. Det gäller bran scher där långsiktiga affärsförbindelser mellan företag förekommer. Om leve rentören måste specialanpassa sin produkt efter kunden, kanske han vill vara säker på att kunden kommer att kunna överleva på sikt. Redovisning kan då vara ett instrument att utvärdera huruvida det aktuella företaget är ett bra val för en långsiktig relation.

Kunder Kunder har oftast ingen kreditrisk i sina affärer med företag. Dock, liksom leverantörer kan kunder vara intresserade av att bygga upp långsiktiga rela

Block 1 redovisningens syften och källor

tioner med företag, och då kan redovisningen ligga till grund för att utvär dera företagets långsiktiga överlevnadsförmåga. Om exempelvis en konsument köper en tvål är tvåltillverkarens långsiktiga överlevnad ointressant. Försvinner tillverkaren är det bara att köpa en tvål av annat märke nästa gång. Men, vid köp av bil är tillverkarens överlevnad i hög grad intressant. Kunden vill att bilföretaget ska finnas kvar för att kunna uppfylla garantiåtaganden, ge service, tillhandahålla reservdelar, etc.

Anställda En grupp intressenter som i nästan samtliga fall har en långsiktig relation med företaget är de anställda. De kan ha intresse av att använda redovis ning för att bedöma företagets långsiktiga potential innan de påbörjar en anställning. Anställda kan ha intresse av att bedöma ekonomisk potential i företag, men även företagens policy vad gäller etiska värderingar och socialt ansvarstagande. Anställda och deras fackföreningar kan ha redovisning som grund för att lägga lönebud vid förhandlingar. De kan till exempel kräva högre löner när företaget går bra. De anställda kan också ha anställningskontrakt där en viss del av betalningen är baserad på redovisningsmått. Det kan röra sig om vinstdelningssystem, där en viss bonus är baserad på redovisade vinster. På mikronivå hjälper redovisning anställda att börja arbeta på företag med bäst potential för framtiden. På makronivå gäller att redovisningen bidrar till att de företag som har bäst potential har lättare att anställa. Därigenom kan den ekonomiska tillväxten öka. Redovisning gör alltså inte enbart så att kapital hamnar hos de företag som har störst potential. De företagen kan även få lät tare att attrahera anställda, leverantörer och kunder tack vare redovisningen.

Allmänhet Man kan ifrågasätta i vilken utsträckning allmänheten tar del av företags redo visning. På senare år har det dock skett en ökad fokusering på socialt och mil jömässigt ansvarstagande från företagens sida. Redovisningen ger företagen en möjlighet att rapportera om aktiviteter inom dessa områden. De företag som får rykte om sig att smutsa ner miljön, eller att inte ta sitt sociala ansvar, ge nom att till exempel ha leverantörer som använder barnarbetare, kan få stora problem. Allmänhetens inställning till enskilda företag kan därför ha stor eko nomisk betydelse för företagen. 14

Varför finns redovisning?

Övriga användare av redovisning Företagsledare

Det finns andra användare av redovisning, som inte specifikt fokuseras i den na bok. En sådan grupp är företagsledare. Man brukar skilja mellan intern (vilket är en del av ekonomistyrning) och extern redovisning. Intern redovis ning är redovisning inom företaget, för ledningen, medan extern redovisning är till för intressenter utanför företaget (egentligen utanför företagets led ning, varför anställda ses som användare av extern redovisning). Denna bok behandlar endast extern redovisning.

Intressent/ Beslut där redovisning är Effekt på mikronivå Användare underlag

Effekt på makronivå

Ägare/Investerare Investera i företag. Köpa eller sälja aktier.

Kapitalallokering sker effektivare. Kapitalkostnad blir lägre.

Investerare har bättre möjlighet att utvärdera investeringsalternativ.

Kreditgivare Låna ut till företag. Kreditgivare har bättre möjlighet att utvärdera återbetalningsförmåga.

Se ovan.

Skatteverket Taxering.

Beskattning baseras på verklig lönsamhet.

Bättre underlag för att bestämma taxerbar inkomst.

Övriga Statistik. Underlag för statistik myndigheter

Bättre underlag för ekonomisk politik.

Leverantörer Sälja till företag. Ska kredit ges?

Bättre möjlighet att utvärdera återbetalningsförmåga och långsiktig potential.

Kapitalkostnad blir lägre. Affärer görs med de företag med bäst potential.

Kunder Köpa från företag, särskilt i fall där långsiktig förbindelse krävs.

Bättre möjlighet att utvärdera långsiktig potential.

Affärer görs med de företag med bäst potential.

Anställda Arbeta på företaget. Bud vid löneförhandling.

Bättre möjlighet att utvärdera långsiktig potential och företagets etiska värderingar.

Företag med bäst ekonomisk potential och etiska värderingar har lättare att attrahera personal.

Allmänhet Opinionsmässig inställning till företaget.

Möjlighet att utvärdera företagets Företags etiska värderingar får etiska värderingar. betydelse för deras möjlighet att agera.

Företagsledare Företagets strategiska och operativa styrning.

Bättre underlag för beslut som ledare, vilket leder till effektivare produktion.

Tabell 1–1. Företagets intressenter och nyttan av redovisning.

Företag fungerar effektivare, vilket gör att ekonomin fungerar

Block 1 redovisningens syften och källor

I mycket små företag är det ofta tillräckligt med den externa redovisningen, och ingen särskild intern redovisning produceras. Ett företag behöver dock inte växa särskilt mycket innan den externa redovisningen blir otillräcklig för ledningens informationsbehov, och mer omfattande informationssystem byggs upp för internt bruk. Det kan ändå finnas starka kopplingar mellan den externa redovisningen och den inkomst som företagets ledning får, till exempel om ledningen har en bonus baserad på redovisad vinst. Ibland är ledningens bonus kopplad till aktiekursens utveckling, som i sin tur delvis rör sig baserat på siffror rapporterade i extern redovisning. Extern redovis ning kan följaktligen ha stor direkt betydelse för företagets ledning. Studenter

En annan grupp av användare av redovisning utgörs av studenter som läser årsredovisningar för att lära sig redovisning. Denna grupp använder redovis ning för att i ett senare skede i livet bättre kunna utföra arbete som en av de övriga intressenterna, eller att själv i framtiden kunna arbeta i företag med att producera redovisning för intressenter.

Konkurrenter

Tänk på att även konkurrenter tar del av redovisningen. Konkurrenter utgör ingen tänkt intressent till företaget, men all information som lämnas i den externa redovisningen är offentlig, och vem som helst kan ta del av den. Det ta innebär en begränsning för hur mycket information företag är villiga att lämna i sin redovisning. De är ovilliga att lämna information som konkur renter har nytta av. Diskussionen ovan om olika intressenter och användare av redovising sam manfattas i tabell 1–1. Som synes har företag ett antal olika intressenter och möjliga läsare av den redovisning som produceras. Beroende på vem den tänkta mottagaren är kan redovisningen utformas på olika sätt. Vad som kan anses vara användbar redovisning skiftar betydligt beroende på vem som läser redovisningen. Ett exempel är investerare på aktiemarknaden som vill ha underlag för att prognosticera företagets framtida lönsamhet. Skatteverket är istället enbart intresserat av vad som har hänt, och att företaget följer gäl lande skatteregler. Vi kan alltså konstatera att genom att tillhandahålla information som ger underlag för beslut är redovisning nytta för ekonomin. En viktig aspekt av redovisning är att kostnaden för att ta fram redovisning ska vara lägre än den nytta som redovisningen ger för ekonomin. Denna avvägning mellan nytta och kostnad görs av reglerare, som behandlas längre fram i boken.

Varför finns redovisning?

Exempel på problem när redovisning inte fungerar Redovisningens relevans för ekonomin blir särskilt tydlig när redovisnings systemet inte fungerar som det ska, eller när det sker exceptionella händelser i ekonomin. Tre sådana tillfällen är Krueger-kraschen 1932, Enron-konkursen 2001 samt finanskrisen 2008. Krueger

Enron

Under 1920-talet var Krueger-koncernen, ledd av Ivar Krueger, en mycket framgångsrik grupp av företag. Koncernen var noterad i både Stockholm och New York, och blev ett av de mest handlade företagen på New York-börsen. I samband med börskraschen 1929 fick företaget problem. Det framkom gradvis misstankar att allt inte stod rätt till. 1932 tog Ivar Krueger sitt liv, i Paris, vilket utlöste Krueger-kraschen. Det framkom att exempelvis varulager systematiskt hade övervärderats i redovisningen. Efter kraschen stärktes lagar och övervakning av redovisning, både i Sverige och i USA. Detta beskrivs mer i kapitel 3. Långt senare skedde något liknande i Houston, Texas. Det var energihandels företaget Enron, som hade bildats 1985 genom sammanslagning av två exis terande företag. Alltsedan sitt bildande hade Enron en snabb tillväxt, och sågs som ett innovativt företag. Enron skapade till exempel nya marknader för handel med energi. Under det sena 1990-talet startades Internet-baserad verksamhet. Enron var det optimala företaget i det sena 1990-talets IT-bubb la. När sedan ekonomin och aktiemarknaden vände ner under år 2000 för sökte Enron upprätthålla skenet av tillväxt under ytterligare en tid. Det visade sig efter konkursen som kom 2001 att företaget hade gjort mycket långtgående tolkningar av vissa amerikanska redovisningsregler, i syfte att öka sin redovisade vinst och omsättning. Ur reglerarnas perspektiv var det mest oroande med Enron-affären att alla de kontrollorgan som byggts upp för att tillse att redovisningen görs på ett rik tigt sätt fallerade. Det primära ansvaret för riktig redovisning ligger hos före tagets ledning. Men, om ledningen försöker ljuga med hjälp av redovisningen finns ett antal kontrollfunktioner som ska se till att detta upptäcks. Ingen av dessa fungerade. Detta innebar ett stort avbräck i förtroendet för redovis ningen. Investerare kunde med viss rätta fråga sig om man verkligen kunde lita på redovisningen som kommer från de börsnoterade företagen. Som dis kuterats tidigare i kapitlet kan en sådan brist på förtroende leda till att kapi talallokeringen i ekonomin försämras och att företagens kapitalkostnad går upp. Det leder i sin tur till minskad tillväxt. För att undvika detta kom en

Block 1 redovisningens syften och källor

Sarbanes -Oxley Act

kraftigt ökad reglering från amerikanska myndigheter. Kongressen antog en ny lag (den så kallade Sarbanes-Oxley Act) som ökade regleringen av framfö rallt revision. Finanskrisen är en annan händelse som dock bara delvis är relaterad till re dovisningen. Med start under 1990-talet ökade antal bolån till amerikaner med låga inkomster (så kallade subprime-lån). När en bank ger ett bolån blir det ur bankens perspektiv en fordran på låntagaren. Många av de banker som tillhandahöll lånen vidarebefordrade sedan lånen till andra enheter. Detta kunde göras i flera led, vilket ledde till att det i slutändan var svårt att se vem som tog risken för att låntagaren inte kunde betala tillbaka lånet.

Lehman Brothers

Under 2007 började det visa sig att fler och fler låntagare inte kunde betala sina bolån. Vissa banker började då få problem. Denna situation förvärrades, och kulminerade hösten 2008 när Lehman Brothers (en stor amerikansk bank) gick i konkurs. Detta ledde i sin tur till att förtroendet banker emellan minskade, och många finansiella marknader fungerade sämre, både i USA och i Europa. Ett problem var att bankerna inte litade på varandra, eftersom de inte kunde veta vem som tog risken för ytterligare kreditförluster. Själva redovisningsproblemet var att det inte gick att utläsa i årsredovis ningen huruvida en viss bank riskerade att drabbas av kreditförluster. Även i denna situation har reglerare, både i USA och i Europa, reagerat snabbt och kraftfullt för att kräva ökade upplysningar om vilka kreditrisker som finns. Framförallt gäller de ökade kraven redovisning hos banker.

Varför finns redovisning?

SAM MA NFATTN I N G

Extern redovisning finns för att överbrygga den informationsasymme tri som finns mellan företagsledning och de intressenter som finns ut anför företaget. Redovisningen används som underlag för ekonomiska beslut. Tack vare redovisningen kan besluten bli bättre grundade, vilket är till fördel för företagets intressenter, det redovisande företaget och för ekonomin i stort. Ett företag har många typer av intressenter som kan ha nytta av redo visning vid olika typer av beslut. Ägare/aktieinvesterare använder re dovisning för att ta beslut om att köpa och sälja aktier, kreditgivare tar beslut om lån ska ges eller inte och Skatteverket tar beslut om taxerad inkomst. Leverantörer och kunder kan använda redovisning vid beslut om de ska köpa produkter från eller sälja produkter till företaget. An ställda tar beslut om var de ska arbeta och vad de ska kräva i lön. Vidare kan redovisningen ge underlag för myndigheters statistik. På senare tid har intresset för redovisning som underlag för företags sociala och mil jömässiga ansvar ökat.

Instuderi n gsf r å g o r 1. Vad är informationsasymmetri? 2. Vilka villkor ska vara uppfyllda för att det ska finnas behov av redovisning? 3. Nämn några viktiga användare av redovisning. 4. På vilket sätt är redovisning till nytta för investerare på aktiemarknaden? 5. Hur kan investerares och långivares användning av redovisning vara till nytta för ekonomin i stort? 6. Vilken nytta kan myndigheter (Skatteverket och andra myndigheter) tänkas ha av redovisningen? 7. Vad är skillnaden mellan extern och intern redovisning?

Vad är redovisning? Frågan vad redovisning är kan besvaras på olika sätt. Exempelvis genom att beskriva processen för att ta fram redovisning eller att gå igenom vilka olika slags yrkesgrupper som arbetar med redovisning. Processen för att ta fram redovisning innehåller tre huvudsakliga steg, nämligen registrering, periodisering och rapportering. Var och ett av de tre stegen kräver att redovisaren gör bedömningar. Det finns inga självklara svar på hur redovisningen ska utformas, utan det redovisande företaget har ett antal valmöjligheter.

Processen för att ta fram redovisning Grunden för redovisning utgörs av företagens ekonomiska transaktioner. Exempel på sådana transaktioner är inköp av varor och tjänster, försäljning av företagets produkter, utbetalning av lön, upptagande av lån och betalning av ränta. Listan på möjliga transaktioner kan göras lång.

Registrering Det första steget i redovisningsprocessen är registrering av transaktioner. På grund av den stora mängden transaktioner i de flesta företag är det nödvän digt att klassificera transaktionerna. Det görs genom att transaktioner av lik nande slag samlas i konton. Man kan till exempel använda ett konto för in köp av material, ett konto för betalning av löner och ett konto för försäljning. Ju större ett företag blir desto fler dimensioner ska avspeglas i kontona. När ett företag har nått en viss storlek kanske det inte räcker att ha ett konto för exempelvis försäljning, utan det blir nödvändigt att ha flera olika konton för olika typer av försäljning.

Vad är redovisning?

För att kunna registrera en transaktion i redovisningen måste två villkor vara uppfyllda. Transaktionen måste ha ägt rum och den måste vara möjlig att ut trycka i monetära termer, det vill säga i pengar. Detta leder till att företag får valmöjligheter i registreringen. Företaget måste bedöma när i tiden transak tioner äger rum. Dessutom måste värdet av transaktioner uppskattas i de fall när ett monetärt värde inte är uppenbart. Efter detta första steg kommer redovisningen att bestå av ett antal klassifice rade transaktioner, som är samlade i olika konton. Varje konto kommer att ha ett saldo som visar summan av transaktionerna under perioden. Från för säljningskontot kan till exempel summan av försäljningen under en period utläsas. Redovisningsystemet bidrar alltså med att ge en överblick över vad som hänt i företaget. Än så länge är redovisningen inte särskilt komplicerad. Den har fortfarande stora likheter med de ekonomiska rapporter som privatpersoner kommer i kontakt med i sin vardag. Ett kontoutdrag från banken är till exempel en sammanställning över periodens in- och utbetalningar. Lönebesked från arbetsgivaren utgör en sammanställning av månadens inkomster och ibland finns där också information om ackumulerade inkomster hittills under året.

Periodisering Den stora skillnaden mellan redovisning för företag och privatpersoner kom mer i nästa steg av redovisningsprocessen. Efter det att transaktionerna klas sificerats och summerats ska siffrorna justeras. Denna justering kallas perio disering. Det är i detta steg av redovisningsprocessen som de flesta redovisningsfrågor dyker upp. Att vara expert på redovisning innebär fram förallt just att kunna hantera detta steg! För att förstå vad periodisering innebär är det nödvändigt att vara insatt i följande begreppspar. Inbetalning och Utbetalning Inbetalning = Inflöde av likvida medel. Utbetalning = Utflöde av likvida medel. Inkomst och Utgift Inkomst = Värdet av sålda varor och tjänster Utgift = Värdet av anskaffade varor, tjänster och andra resurser Intäkt och Kostnad Intäkt = Värdet av utförda prestationer Kostnad = Värdet av förbrukade resurser

Block 1 redovisningens syften och källor

Löpande ekonomiska transaktioner utgörs av inbetalningar/utbetalningar eller av inkomster/utgifter. Periodisering innebär att justera dessa för att få fram intäkter och kostnader. Anledningen till att man vill ha intäkter och kostnader snarare än de andra två begreppsparen är att de anses ge bättre in formation om hur det går för företaget. Med andra ord anses intressenterna ha mer nytta av redovisning baserad på intäkter och kostnader, än på redo visning baserad på inbetalningar och utbetalningar eller inkomster och utgif ter. Exempelvis är en utgift lika med anskaffning (inköp) av en resurs (vara eller tjänst), medan kostnad är lika med förbrukning av en resurs. Ur ekonomisk synvinkel är anskaffning i sig inte lika intressant som förbruk ningen av resurser. Av det skälet vill man i redovisningen fokusera på kostna der istället för utgifter. Några exempel kan klargöra detta. Vi har en konsument som handlar köttbullar på ICA den 15 november och betalar kontant. Denna konsument bestämmer sig sedan för att frysa in köttbullarna och de äts inte förrän den 25 januari följande år. Utbetalning och utgift uppkommer följaktligen samtidigt, det vill säga den 15 november. Kostnaden, förbrukningen av köttbullarna, sker däremot först den 25 januari följande år. Genom periodisering flyttas kostnaden till rätt år. Ett annat exempel är att ett företag beslutar sig för att teckna en stöldförsäk ring som gäller under ett år. Försäkringen tecknas och betalas den 1 oktober år 1 och gäller ett år framåt. Utbetalning och utgift uppkommer den 1 okto ber. Kostnaden uppkommer däremot löpande under ett års tid. Den 31 decem ber år 1 har 1/4 av försäkringen förbrukats, och blivit en kostnad, medan 3/4 ännu inte förbrukats. Under år 1 blir alltså inte hela utgiften en kostnad. Under år 2 uppkommer däremot en kostnad trots att ingen utgift sker under det året. I ett tredje exempel har vi ett grossistföretag som köper och säljer stolar. Företaget köper in stolar för 1 000 kronor per styck, och säljer dem för 2 000 kronor. Under år 1 köper man in 20 000 stolar och säljer 10 000 stycken. 10 000 stolar finns alltså kvar i lager vid slutet av året. Hur har det gått för företaget under året? Svaret skiljer sig åt beroende på om vi utgår från in komster/utgifter eller intäkter/kostnader, enligt följande: Inkomst/Utgift Intäkt/Kostnad

Inkomst 20 miljoner Utgift – 20 miljoner

Intäkt 20 miljoner Kostnad – 10 miljoner

Resultat

0 miljoner

10 miljoner

Vad är redovisning?

I det här fallet är inkomster lika med intäkter. Den stora skillnaden finns mel lan utgifter och kostnader. Vilket resultatmått är mest användbart för läsarna av årsredovisningen? De vill kunna använda aktuella siffror för att få reda på något om framtiden. I framtiden kan företaget förväntas tjäna 1 000 kronor per såld stol, vilket innebär 10 miljoner för 10 000 sålda stolar. Det är den siff ran som syns i intäkt/kostnad-kolumnen ovan. Resultat baserat på inkomster och utgifter underskattar företagets förmåga att tjäna pengar. Detta sker ge nom att det är fler stolar som köps in under året än vad som ”förbrukas”, i och med att företaget köper in stolar som inte säljs under innevarande år. Periodisering genomförs i samband med bokslutsarbete. Vid bokslut sum meras noteringarna i kontona, periodisering genomförs och rapporter för en avgränsad period sammanställs. Begreppet periodisering kommer från det faktum att intäkter och kostnader hänförs till rätt period i samband med periodiseringen. Det är här som mätproblematik kommer in. När transaktioner tas in i redo visningen är det ofta (dock inte alltid) klart vilka belopp de ska tas upp till. I detta andra steg krävs dock betydligt mer omfattande bedömningar och uppskattningar för att bestämma vilka beloppen ska vara. I det här skedet har företagen stora valmöjligheter. Det finns regler för hur periodisering ska gå till, men det är ändå ingalunda solklart hur det redovisande företaget ska gå tillväga i detta steg. Notera att det är skillnad mellan bokföring och redovisning. Bokföring är en teknik som används inom redovisningen. Det är ett sätt att systematisera insamlandet av stora mängder data i form av siffror och transaktioner. Re dovisning innefattar förutom bokföring också metoder för att göra siffrorna användbara för dem som förväntas ta del av redovisningen. Redovisning innehåller mycket valmöjligheter och bedömningar, som inte behöver hante ras i bokföring.

Rapportering Steg 3 i redovisningsprocessen är att använda de periodiserade siffrorna för att ta fram ekonomiska rapporter. Anledningen till att justeringar görs i steg 2 är just att rapporterna ska vara mer användbara för den som läser dem. Detta är central tanke i redovisningen! Hur siffrorna bör justeras kommer att skilja sig åt beroende på vem som ska läsa redovisningsrapporterna. Vem som är huvudsaklig läsare av redovisningsrapporter har skiftat över tid, och skiljer sig fortfarande åt mellan länder. Därmed har också de justeringar som görs i redovisningen skiftat över tid, och skiljer sig i nutid åt mellan olika länder.

Block 1 redovisningens syften och källor

Det sista steget i redovisningsprocessen är alltså kommunicerandet av siffror, vilket innebär sammanställning av siffror i rapporter. Vi har i företagen ett mycket stort antal transaktioner, som samlas ihop, justeras och i slutändan kommuniceras till användarna av redovisningen i komprimerad form. De rapporter som direkt är baserade på de periodiserade siffrorna från tidi gare beskrivna steg i redovisningsprocessen är resultaträkning och balansräk ning. Exempel från Volvo på hur dessa rapporter kan se ut finns i figur 2–1. Resultaträkning

Balansräkning

I resultaträkningen summeras intäkter och kostnader. Intäkter minus kostna der blir resultatet, som står längst ner i resultaträkningen. Som framgår av fi gur 2–1 är resultaträkningen indelad i olika delar, och det finns ett antal delre sultat i rapporten. Balansräkningen är en förteckning över företagets tillgångar, skulder och eget kapital*. Balansräkningen har två sidor, där till gångarna på ena sidan balanserar mot skulder och eget kapital (det är därför det kallas balansräkning). Tillgångssidan i balanräkningen visar vilka tillgång ar företaget har, och den andra sidan visar vem som har finansierat dessa till gångar. Tillgångarna är finansierade av långivare (skulder) och ägare (eget ka pital). Notera att medan resultaträkningen handlar om vad som hänt under en tidsperiod, visar balanräkningen företagets tillstånd vid en viss tidpunkt.

Kassaflödesanalys

Resultaträkningen summerar alltså intäkter och kostnader. Större företag, i redovisningssammanhang definierade som företag med mer än 50 anställda**, och börsbolag måste även ta fram en rapport där in- och utbetalningar sum meras, en så kallad kassaflödesanalys. Både begreppsparen intäkter/kostnader och inbetalningar/utbetalningar avspeglas alltså i de rapporter som företaget lämnar. Begreppsparet inkomster/utgifter däremot är mer av intresse när redo visningen tas fram, men de kommuniceras inte i någon särskild rapport.

Årsredovisning

De finansiella rapporterna, resultaträkning, balansräkning och eventuellt kas saflödesanalys, publiceras inte som fristående dokument, utan de ingår som del i något annat dokument. Den vanligaste formen för att kommunicera re dovisningsrapporter är som en del i en årsredovisning. En årsredovisning innehåller förutom de tidigare nämnda rapporterna noter och information i textform. Noterna ger ofta detaljerad information om posterna på resultatoch balansräkning. I noterna anges även hur redovisningen är framtagen. * D et finns olika uppfattningar om vad eget kapital egentligen är. En tolkning är att eget kapital helt enkelt är en form av skuld som företaget har till sina ägare.

** Dessutom ska balansräkningen omfatta mer än 40 miljoner kronor och resultaträk ningen mer än 80 miljoner kronor

Vad är redovisning?

(Ett exempel på det visas i figur 2–3.) Textdelen av en årsredovisning kan va riera mycket i omfattning, från mindre än en sida i mindre företag, till över 100 sidor i börsbolag.

Figur 2–1. Resultaträkning från Volvos årsredovisning för år 2012.

Block 1 redovisningens syften och källor

Figur 2–1. Balansräkning från Volvos årsredovisning för år 2012.

Vad är redovisning?

Delårsrapport

Bokslutskommuniké

Q4-rapport Emissionsprospekt

Förutom i årsredovisning kan redovisningsinformation lämnas i delårsrap porter, bokslutskommunikéer och emissionsprospekt. Delårsrapporter liknar årsredovisningar, men har oftast mindre omfattning. Som framgår av namnet täcker de in endast en del av ett år istället för ett helt år. Börsbolag är till ex empel tvungna att ge ut en rapport för varje kvartal. Börsbolag ger också ut bokslutskommunikéer när de har gjort klart sina finansiella rapporter, men innan själva årsredovisningen är klar. Boksluts kommunikén är en förkortad version av årsredovisningen, som ges ut vid ett tidigare tillfälle. Siffrorna i resultatoch balansräkning samt i kassaflödes analysen är klara i samband med bokslutskommunikén, men ytterligare noter och textdelar tillkommer i årsredovisningen. Bokslutskommuniké kallas numera ofta för Q4-rapport, dvs. rapport för årets fjärde kvartal. Ytterligare ett exempel på rapport där redovisningssiffror ingår är prospekt. I samband med utgivning av nya aktier, en så kallad emission, ska företag presentera ett emissionsprospekt, där även finansiella rapporter ingår. Dessa prospekt tenderar att vara mer omfångsrika och detaljerade än årsredovis ningar, eftersom de ska utgöra underlag för om investerare ska investera nya pengar i företaget eller inte. Titeln på detta kapitel är ”Vad är redovisning?” Vi är nu redo att besvara den frågan. Med redovisning menas ofta årsredovisning, men också systemet bak om ingår. Redovisning utgörs av hela kedjan från registrering av transaktioner till produktion av rapporter med redovisningsdata. Hela kedjan visas i figur 2–2.

Företaget har ekonomiska transaktioner

Steg 1 Registrering av transaktioner på konton

Steg 2 Periodisering i samband med bokslut

Steg 3 Sammanställning av finansiella rapporter

Figur 2–2. Steg i redovisningsprocessen.

I samtliga steg i modellen är det möjligt för företag att göra olika val. Det är särskilt i steg 2 som valmöjligheter finns. Därför ägnas en stor del av den här boken åt det steget. Vi kommer dock även in på stegen 1 och 3.

Extern redovisning

Extern redovisning Christer Johansson Rolf Johansson Jan Marton

Johansson, Jan Marton och Gunvor Pautsch. Författarna har mångårig erfarenhet av praktiskt redovisningsarbete

Gunvor Pautsch

och av undervisning vid bland annat handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, Stockholms universitet och Företagsekonomiska Institutet.

ISBN 978-91-523-2173-7

(523-3393-8)

Extern Omslag.indd 1

de Fjär

ga a l p p

2015-03-09 12:56