Kreativ
metod – skapa och lösa mysterier
Mats Alvesson Dan Kärreman
– skapa och lösa mysterier
Mats Alvesson
Dan Kärreman
Översättning: Sven-Erik Torhell
Förord
En av de största utmaningarna för samhällsvetenskapen i dag är att säga något nytt och intressant. Dagens konventionella visdom grun das på ett berg av etablerad kunskap, och det tycks vara en allmänt spridd uppfattning att det råder brist på nya och spännande idéer. De flesta metodologier är mer upptagna av strikthet, procedur, teknik och empirisk precision än av fantasi och kreativt tänkande. Det leder ofta till empirisk beskrivning, omsorgsfull och försiktig analys och en gan ska begränsad idé och teoriutveckling. I den här boken visar vi hur man kan använda empiriska studier för att komma fram till oväntade teoretiska idéer och tankegångar. Vi hoppas kunna bidra till ett nytän kande kring empirisk samhällsvetenskap, särskilt inom den kvalitativa traditionen, och inspirera till ett mindre förutsägbart och mer spän nande teoretiskt arbete genom ett empiriskt material som ställer eta blerad teori inför nya utmaningar. Vi står i tacksamhetsskuld till våra kolleger i forskningsgrup pen i organisationsstudier vid Lunds universitet och särskilt till Ste fan Sveningsson som vi har arbetat intensivt med under årens lopp. Vi vill också tacka John Van Maanen för utmärkt feedback och stöd under arbetet med artikeln ”Constructing Mystery” (som publice rades i Academy of Management Review 2007), där vi först presente rade några av de centrala idéerna i den här boken. Föreliggande bok är en översättning och lättare revidering av Qualitative Research and Theory Development (Sage 2011). De empiriska forskningsprojekt som vi refererar till i boken har finansierats av Handelsbankens forsk ningsstiftelser och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS). 3
Innehåll Förord...................................................................................................... 3 1. Att använda empiriskt material för teoriutveckling............................................................................... 6 Att ifrågasätta tron på data.............................................................. 12 En ärlig berättelse om hur empiriskt material frambringas och bearbetas................................................................................ 16 Empiriskt material som kritisk dialogpartner................................. 21 Forskning som skapande av mysterium........................................ 25 Bokens innehåll.................................................................................. 31
2. Konstruktionism: språkets roll i empirisk forskning........................................................................................... 33 Konstruktion snarare än verifiering................................................. 36 Språket speglar inte sociala fenomen utan ger perspektiv åt det................................................................................................ 40 Konsekvenser av en konstruktionistisk ståndpunkt.................... 45 Teori som verktyg för avslöjanden.................................................. 48 Sammanfattning................................................................................. 51
3. Idéer för upptäckande och skapande av mysterier........................................................................................... 53 (De)fragmentering: Att arbeta med mönster och fragmentering................................................................................. 55 Obekantgörande................................................................................ 58 Att problematisera det självklara..................................................... 59 Lärdom: Att utveckla och utnyttja en tolkningsrepertoar........... 62 Reflexiv kritik........................................................................................ 65 En illustration: Att studera ”ledarskap”......................................... 68 Slutsats................................................................................................ 72
4
innehåll
4. En metodologi för teoretisering från empiriskt material.............................................................................................. 74 Vad är intressant?.............................................................................. 74 Dialogiska egenskaper som rubbar antaganden........................ 77 Disciplinerad fantasi.......................................................................... 78 Att skapa och lösa ett mysterium................................................... 82 En lös design för utforskning av mysterier och sammanbrott.. 86 Sammanfattning................................................................................. 94
5. Illustrationer till skapande och lösande av mysterier........................................................................................... 98 Fall 1: Könsstereotyper och identiteter på en reklambyrå........ 100 Fall 2: Löpsedelsmötet – overksamhet, icke-beslut och identitetskonstruktion................................................................... 107 Fall 3: Human resource management som myt, ceremoni och identitet.................................................................................... 113 Sammanfattning................................................................................. 119
6. Fältarbete och mysterieskapande....................................... 121 Intervjuer: Traditionella föreställningar........................................... 123 Problem med traditionella föreställningar om intervjuer............ 124 Att använda intervjuer för idéskapande: Intervjupersonen som mysteriesökare...................................................................... 128 Men glöm inte bort det deskriptiva värdet helt och hållet......... 131 Några ord om observationer............................................................ 132 Sammanfattning................................................................................. 136
7. Forskning – styrd eller hjälpt av en mysterieansats?............................................................................ 138 Bruket av sammanbrott i traditionella ansatser........................... 143 Slutsats: sammanbrott, mysterier och dialoger........................... 147
Referenser............................................................................................. 152 Sakregister........................................................................................... 160 Personregister.................................................................................... 162
5
1. Att använda empiriskt material för teoriutveckling
Empiriskt arbete är en central verksamhet – om inte rent av den cen trala verksamheten – för samhällsvetare. Samtidigt betraktas teoretisk kunskap ofta som den mest intressanta, värdefulla och prestigefyllda delen av en vetenskaplig studie. Den betraktas också allmänt som det svåraste elementet att bidra med. Den som läser en avhandling eller re censerar en forskningsartikel kommer ofta att märka att en av de störs ta upplevda bristerna med dem är att de inte kommer med något stör re teoretiskt bidrag. Det är lätt att åstadkomma en beskrivning av vad människor gör och säger genom intervjuer, observationer och andra metoder, men mindre lätt att gå längre och föreslå insikter, begrepp, förklaringar och andra ”djupare” aspekter som erbjuder en mer ab strakt teoretisk förståelse som överskrider relevansen hos det särskilda fall eller urval som studeras. De empiriska och teoretiska elementen ingår inte alltid i ett fruktbart samspel. Det är utgångspunkten för den här boken, och vi hoppas kunna presentera några idéer om hur ett så dant samspel kan genomföras på ett kreativt och utmanande sätt. Hur kan empiriska studier bidra till utvecklingen av teori? Enligt traditionell samhällsvetenskaplig visdom står två grundläggande an satser till forskarens förfogande: deduktion och induktion. De flesta forskare anammar förmodligen fortfarande en nomotetisk ansats och betonar alltså särskilt hur viktigt det är att deducera teoretiska idéer från tidigare kunskap, att formulera hypoteser och pröva dem (jfr 6
1 . a t t a n vä n d a e m p i r i s k t m a t e r i a l f ö r t e o r i u t v e c k l i n g
Freese 1980; se även Popper 1963, 1972). Empiriska tester används antingen för att verifiera teorier, som nypositivister skulle uttrycka det, eller för att förkasta dem, som Popper och hans efterföljare for mulerar det. I induktivistiska ansatser, som grundad teori (Glaser & Strauss 1967; Strauss & Corbin 1994) och många versioner av så kal lad fallstudieforskning (Eisenhardt 1989; Yin 2007), handlar det om att bygga teori på grundval av data. Både induktivistiska och dedukti vistiska ansatser delar tron att det går en tydlig skiljelinje mellan teori och data och har en djupt grundad förlitan på datas förmåga att ut göra en robust grund för att skapa och/eller korrigera teoribygget. De hyser också en stark övertygelse om relevansen av design och proce dur och tonar ner forskarens subjektivitet. Att följa metodboken till punkt och pricka anses ge hållbara resultat. Fallstudieansatsen kan fungera som illustration. Även om Robert Yin är den mest kände förespråkaren för fallstudieansatsen ska vi ägna särskild uppmärksamhet åt Kathleen Eisenhardts (1989) sätt att se på teoriutveckling inom denna ansats. Hon menar att teoriutvecklingen sker i en rad distinkta steg: preliminär formulering av forskningsfrå gor (med så litet teoretiskt bagage som möjligt); val av fall; utform ning av verktyg och protokoll; engagemang i fältet; analys av falldata; sökande efter mönster för fallen (om flera fall undersöks); formule ring av hypoteser; tillfogande av litteratur; och formulering av slutsat ser. Hon betonar också att dessa steg typiskt följer varandra i ett åter kommande mönster. Man kan förvänta sig mycket gående fram och tillbaka mellan stadierna under forskningens gång, till exempel att man omformulerar hypoteser efter nya empiriska resultat under forsk ningsprocessen. Denna rörelse är avgörande för utvecklingen av nya idéer och insikter. Eisenhardt framhäver teoriutvecklingens induk tiva karaktär. Teorin framgår ur den intima kontakten med empiriskt material och genom friktionen och spänningarna mellan och inom de olika samlingarna av data. Eisenhardt hävdar att detta också är en av de största fördelarna med teoriutveckling genom fallstudieansatsen. En fallstudie leder typiskt till rika och oöverskådliga datasamlingar, fulla av motsägelser och pa 7
k r e at i v m e t o d – s k a p a o c h l ö s a m y s t e r i e r
radoxer. Det gör det möjligt att ställa motstridiga belägg mot varandra och ge ett nyfiket sinne möjlighet att göra sig nya föreställningar om relationerna mellan data. Hon menar att det ökar möjligheterna att skapa nya och kreativa teorier: Försöken att harmoniera fakta från olika fall, från olika typer av data och forskare med varandra och förlika fallen med litteraturen ökar sannolik heten för att det utvecklas en ny teoretisk vision. Det finns en myt kring teoribyggande genom fallstudier om att processen begränsas av forska rens förutfattade meningar, men i själva verket är det tvärtom. Denna ständiga sammanstötning mellan olika realiteter ”tinar upp” tänkandet så att det blir möjligt att skapa en teori som har mindre forskarbias än den teori som byggs genom inkrementella studier eller genom axioma tisk deduktion på forskarkammaren (Eisenhardt 1989: 546).
Hon påstår vidare att teori frambringad ur fallstudier med stor san nolikhet blir en teori som kan bedömas och eventuellt visas vara falsk. Tanken är här att eftersom teorin har sina rötter i konkreta realiteter och omständigheter är den på sätt och vis redan operationaliserad och i större utsträckning immun mot falsifiering. Data kommer att hålla det spekulativa sinnet i schack. Eisenhardt är också övertygad om att teori alstrad ur fallstudier kommer att vara empiriskt giltig. Återigen garanterar det intima förhållandet mellan data och teori att teorin speglar bakomliggande realiteter. Data, eller fakta, erbjuder en kom pass som håller teoretiserandet på rätt kurs. Yin och Eisenhardt argumenterar väl för fallstudiers förmåga att alstra teori, och vi instämmer i mycket av deras argumentation. Rätt utformade fallstudier är till stor hjälp i byggandet av teorier av en rad skäl, framför allt därför att de ger så stora möjligheter att erbjuda täta beskrivningar. De frambringar ett överflöd av empiriskt material som nästan säkert kommer att erbjuda möjligheter att ifrågasätta etablera de antaganden och perspektiv. Vi anser att Yin och Eisenhardt för det mesta har rätt när de talar om fördelarna med fallstudier. Men vi har en annan uppfattning i fråga om hur fallstudier kan skapa förutsätt ningar för teoriskapande. Det är uppenbart att både Yin och Eisen 8
1 . a t t a n vä n d a e m p i r i s k t m a t e r i a l f ö r t e o r i u t v e c k l i n g
hardt har en stark tro på datas robusta natur. Detta är, säger bägge, den stora fördelen med fallstudier. Data styr processen och ger en väl grundad teori med stark empirisk giltighet. Teorin erbjuder insikt i den empiriska verklighetens komplexa och intrikata natur. I den me ningen använder Yin och Eisenhardt teorin för att förklara data, varav följer den återkommande bristen på tillämpningsmöjligheter. Induktivister som Eisenhardt och Yin (samt Glaser och Strauss), som menar att teori utvecklas genom sållning av data, skiljer sig i det avseendet inte från deduktivister, för vilka teori växer fram genom en rad verifierade hypotesprövningar. De har i flera avseenden olika före ställningar om samhällsvetenskap, men båda ser data som det centra la elementet i forskning om samhället. Teori förutsätts ”stämma med” data – antingen genom prövningsförsök, där brist på överensstämmel se skulle leda till förkastande eller revidering av teorin, eller genom studier baserade på idén att teori framskrider ur data. Teori och data betraktas alltså som ”externa” i förhållande till varandra, två olika en heter som kan och bör ställas i relation till varandra samtidigt som de tillerkänns en separat existens. Vi kommer i den här boken att föreslå en annan ansats. Framför allt vill vi peka på den betydelse som empiriskt material har för teo riutvecklingen genom att ge erkännande åt den sammansmältning av teori och empiriskt material som sker i forskningsprocessen. Idén är således att data i princip alltid starkt formas – konstrueras – av t eori, både akademisk sådan och av allmänna kulturella förväntningar och föreställningar. Vi vill framhäva det empiriska materialets potenti al som resurs för utveckling av teoretiska idéer genom aktiv mobilisering och problematisering av existerande ramar. Särskilt vill vi framhål la hur man med hjälp av det empiriska materialet kan underlätta och stimulera kritisk reflexion: öka förmågan att ifrågasätta, ompröva och illustrera teori. I denna ansats erkänner man det empiriska materialets och ”beläggens” konstruerade natur (Astley 1985; Denzin & Lincoln 2005; Shotter 1993; Shotter & Gergen 1994; Steier 1991). Idén är central hos Kuhn (1979) och hans idé om paradigm. All forskning ut går från en världsbild vilken i väsentliga avseenden styr forskaren och 9
k r e at i v m e t o d – s k a p a o c h l ö s a m y s t e r i e r
hennes kolleger i hur studieobjektet uppfattas och forskningsresulta ten frambringas. Det förutsätts att något händer där ute i verklighe ten, att det kan finnas bättre eller sämre sätt att handskas med denna verklighet, och att den kan få mer eller mindre stöd av vad som kan framstå som belägg. Men det handlar inte om att verkligheten objek tivt och neutralt kan hanteras eller avbildas, utan utgångspunkter och språkbruk ger alltid en på visst sätt vinklad bild av vad man studerar. Resultatet följer av forskarens perspektiv och tolkningslinje som for mar sättet att se på fenomenen. I denna ansats är man också medveten om att ramar, förförståelser och vokabulärer spelar en central roll i skapandet av särskilda versio ner av världen. ”Data” är i samhällsvetenskap sällan så starka eller tyd ligt definierade att en forskare kan göra anspråk på att ha frambring at oproblematisk kunskap om hur en komplex social verklighet ser ut eller fungerar. Det är ingen ursäkt för att inte ta det empiriska materia let på allvar, utan kanske snarare en uppmaning att hantera det på ett öppet och ödmjukt sätt. Vi vill föreslå att man intar en mer avspänd attityd till ”data” och intresserar sig mer för hur det faktum att ”data” konstrueras påverkar det teoretiska resonemanget (jfr Sutton & Staw 1995). För en tid sedan betydde ”empirisk” forskning ofta att man kun de förutsätta att det fanns en självständig verklighet där ute som kun de förnimmas och kvantifieras i form av data. Genom en omsorgs full design av procedurer, insamling och bearbetning av data på basis av denna design och följande analys av dem kunde empirisk forsk ning säja ja eller nej till olika hypoteser om det stycke verklighet som hade valts ut för studium. Nu för tiden skulle det i många samhälls vetenskapliga läger – dock långtifrån alla – betraktas som gammal modigt, intolerant och teoretiskt och filosofiskt osofistikerat att driva en sådan uppfattning. Etiketten positivism – som den för närvarande brett definieras (eller inte definieras men används) – inbjuder till alla möjliga nedsättande kommentarer. På senare tid har det framförts mer skiftande uppfattningar om vad som utgör empirisk forskning så att innebörden av en sådan verksamhet blir tämligen vag. Att läsa 10
1 . a t t a n vä n d a e m p i r i s k t m a t e r i a l f ö r t e o r i u t v e c k l i n g
o lika slags texter kan till exempel för somliga utgöra empirisk forsk ning. Men i det typiska fallet innebär ”empirisk forskning” att man sam lar in eller konstruerar empiriskt material som säger något om vad som sker där ute – i det sociala liv som existerar utanför forskningsprak tiker eller tillgängliga texter. Även det växande antal samhällsvetare som ställer sig skeptiska till möjligheten att ”samla in” och bearbeta data för att säga ja eller nej till olika hypoteser och teorier intresse rar sig ofta för empiriskt arbete. I många former av kvalitativa studier (till exempel i grundad teori) förutsätter man att data efter omsorgs full bearbetning kan hjälpa forskaren att förstå specifika fenomen och utveckla teori (Eisenhardt 1989; Glaser & Strauss 1967; Strauss & Corbin 1994; Yin 2007).1 Man utgår i tolkningsarbetet från att det är möjligt att studera den sociala verkligheten genom tecknen för de innebörder och symboliska interaktioner som betraktas som centrala element i sociala gemenskaper. Även om postmodernismen och andra riktningar, som tillbakavisar möjligheten att avbilda eller ens väl fånga in en verklighet bortom språket, gör oss uppmärksamma på vikten av att inta en försiktig och blygsam hållning till sådana företag, skulle det vara dumt att inte beakta möjligheten att lära sig något av empiriskt arbete. Detta gäller både i fråga om att få nya idéer och om att få im pulser till att tänka om gamla föreställningar. Den centrala idén i den här boken är att vi vill ge förslag till en ram och en begreppsapparat för tänkandet om teoriutveckling som inspi reras av empiriska studier, och som skiljer sig från de traditionella före ställningar om hur man bygger på data som är förknippade med grun dad teori och andra ”dataistiska” ansatser. Vi vill alltså framhäva den kreativa och fantasifulla konstruktionen av empiriskt material. ”Data” pekar normalt inte entydigt i en viss riktning som en vägskylt gör, utan ger möjlighet till en rad olika tolkningar och forskningsresultat. Dessa är alltid osäkra, men kan ändå vara värdefulla. I stället för att 1 Det görs dock vissa försök att utveckla grundad teori, att röra sig bort från nypositivismen och införliva vissa föreställningar om samhällsforskningens konstruerade natur (Charmaz 2000).
11
k r e at i v m e t o d – s k a p a o c h l ö s a m y s t e r i e r
undra och kontrollera om det finns en överensstämmelse mellan data och teori undersöker vi om det empiriska materialet kan stimulera till en omprövning av etablerad teori och inspirera till nya tankegångar.
Att ifrågasätta tron på data Tron på data och empirisk utforskning som hörnstenar i kunskaps utvecklingen har ifrågasatts av flera intellektuella strömningar under senare år. Ett kraftfullt exempel är vad som kan betecknas som ”ickeobjektiva” interpretivistiska perspektiv, som intresserar sig för hur för förståelser, paradigm och metaforer strukturerar våra begrepp om vad vi vill studera. Vårt sätt att förnimma, hantera och tolka erfarenheter filtreras genom en väv av antaganden, förväntningar och vokabulä rer som styr hela projekt och blir avgörande för de resultat vi kommer fram till (t.ex. Brown 1977). En något mer långtgående kritik har framförts av feminister, som framhäver hur manlig dominans och maskulina normer har påverkat den dominerande epistemologin och metodologin inom samhällsve tenskap ( Jaggar 1989). Den manliga dominansen har skapat en mas kulin samhällsvetenskap byggd på ideal som objektivitet, neutralitet, distans, kontroll, rationalitet och abstraktion. Alternativa ideal som engagemang, empati, närhet, samarbete, intuition och specificitet har därmed marginaliserats. Den vetenskapliga rationaliteten uttrycker alltså mer manlig dominans än ett överlägset förnuft. Om man tar forskares psykologi och konflikter mellan grupper i betraktande blir föreställningen om den distanserade och neutrale forskaren som ra tionellt söker en objektiv sanning besynnerlig (Bärmark 1999; Popper 1976). Forskare kan ofta vara starkt engagerade i sin forskning och känslomässigt bundna till sina teorier och resultat. Kritik och mot bevis kan därför framkalla en försvarsattityd i stället för en vilja att radikalt revidera sin ståndpunkt. Detta handlar inte bara om individer utan hela forskargrupper och till och med forskarsamhällen präglas av denna bundenhet. I en studie av två forskargrupper med rivaliseran de syn observerades att båda grupperna hävdade att de stod för ratio 12
1 . a t t a n vä n d a e m p i r i s k t m a t e r i a l f ö r t e o r i u t v e c k l i n g
nalitet och gedigna resultat, medan den andra gruppens uppfattning var en följd av emotionella bindningar, till exempel lojalitet med grup pens centralfigur (refererad i Potter och Wetherell 1987). En närliggande uppfattning har uttryckts av kritiska teoretiker som betonar samhällsforskningens politiska och intresse- och värdelad dade natur (Alvesson & Deetz 2000; Delanty 2005; Kincheloe & McLaren 1994). Kunskapsutveckling har sin grund i mänskliga in tressen av att använda kunskap för något syfte, så kallade kunskaps intressen (Habermas 1972). Inom samhällsvetenskap är det i princip omöjligt att säga något av social betydelse utan att det får vissa konse kvenser för samhällsbildningen – samhällsvetenskap är notoriskt och ofrånkomligt politisk. Givetvis går det mesta som skrivs spårlöst för bi – något vi hoppas i viss grad kunna motverka med den kunskaps syn vi uttrycker i denna bok – men samhällsstudier utgör en del i den kulturella utvecklingsprocessen och är aldrig neutrala. Studerar man till exempel valdeltagande tenderar man att understryka att röstandet och den formella, parlamentariska delen av demokratin är den viktiga aspekten av densamma. Intresserar man sig för ungdom understryker man vår tids föreställning om att ungdomen är något speciellt, vilket naturligtvis inte är självklart. Varken forskaren eller de andra aktörer som påverkar forskningsprocessen och dess resultat (forskningsstiftel ser, forskningsledare, redaktörer och granskare, undersökningsperso ner och massmedier) kan existera i ett ideologiskt vakuum. Det är säl lan möjligt att identifiera och skilja ideologiska och icke-ideologiska element från varandra när man studerar familjer, könsfrågor, socialisa tion av barn, konsumtion, äldreomsorg, röstbeteende, etnicitet och så vidare. Vokabulären är till exempel inte neutral även om språkbruket ofta kan ge det intrycket. Att kunskapsintressen och kulturella, köns mässiga och politiska ideal kan sätta sin prägel såväl på metodologi som på forskningspraktiker och forskningsresultat gör det svårt att se vetenskap som en ren, oskuldsfull verksamhet – neutral och objek tiv när det gäller att reproducera eller ifrågasätta samhällsideologier, institutioner och intressen. Ännu djupare går uppfattningarna hos diskursivister och (andra 13
k r e at i v m e t o d – s k a p a o c h l ö s a m y s t e r i e r
språkfokuserade) konstruktivister som bestrider att vetenskapen har något privilegierat tillträde till en objektiv sanning om den sociala världen bortom språket och språkanvändningen (Potter & Wetherell 1987; Steier 1991). Språket konstruerar snarare än speglar fenomen och gör representation och därmed empiriskt arbete till ett i grun den problematiskt företag (Denzin & Lincoln 2005; Gergen & Ger gen 1991). Det som (eventuellt) existerar ”där ute” (till exempel bete enden) eller ”där inne” (till exempel känslor eller motiv) är komplext och mångtydigt och kan aldrig fångas på något enkelt sätt, men g ivet perspektivet, vokabulären och den valda tolkningen kan ”verklighe ten” framträda på ett särskilt sätt. Varje sanningsanspråk säger där med lika mycket (eller mer) om forskarens övertygelser och språk bruk som om föremålet för studien. Det säger också en hel del om hur makt fungerar. Michel Foucault (1980), en av de under senare årtionden mest inflytelserika samhällsteoretikerna, menade att sam hällsvetenskaplig kunskap är nära förbunden med makt (reglering av den sociala verkligheten) och sammanhänger mer med skapande av verklighet än med utforskning eller förvrängning av sanningen. Detta motiverar naturligtvis särskild omsorg kring hur vi forskar och skriver – använder idéer, vokabulärer och gör empiriska beskrivningsförsök. Studier av klasser, barn, etniska grupper, kön, ledarskap, strategi, pro fessioner och så vidare, och så vidare, bidrar till att ordna och reglera världen. Vår tids diskurs om barndom – med en uppsjö av barndoms hanterande pedagogik och psykologi – bidrar till att skapa barn (vilka delvis blir annorlunda än tidigare generationers barn). Givet den enor ma mängd barndomskunskap och alla de experter på barndom som nu arbetar inom förskola, skola, psykiatri och föräldrarådgivning samt medvetna föräldrar borde dagens barn och unga vara oerhört mycket mera harmoniska och välfungerande än tidigare generationer, men så är kanske inte fallet. Även om mycket annat än barndomskunskap för stås spelar in, är det kanske klokt att ha viss distans till säkerheten och värdet av den kunskap som frambringas och dominerar. Åtminstone manar Foucault oss till denna insikt.
14
1 . a t t a n vä n d a e m p i r i s k t m a t e r i a l f ö r t e o r i u t v e c k l i n g
Det kan sammanfattningsvis sägas att det blir allt vanligare att på stå att det inte finns något klart fönster in till individens inre liv. Varje blick filtreras alltid genom språkets, könets, samhällsklassens, rasens och etni citetens linser. Det finns inga objektiva observationer, utan bara observa tioner som är socialt situerade i observatörens och den observerades värl dar (Denzin & Lincoln 1994: 12).
Kritiken av positivism och nypositivism är massiv. Men det hindrar inte majoriteten av forskare från att ägna sig åt normalvetenskap näs tan som om inget hade hänt. Enkätforskare utgår fortfarande från att det med hjälp av de kryss som undersökningspersonerna placerar i små rutor är möjligt att avgöra vad som sker i den sociala världen. Kva litativa forskare presenterar fortfarande intervjuuttalanden som om de vore vägar in i intervjupersonernas inre och är övertygade om att observationsdata via kodifiering och kategorisering kan spegla socia la praktiker, även om det är en allmän insikt – även bland positivister – att data måste tolkas för att säga något. Och att processen alltid in begriper en (selektiv och bestridbar) konstruktion av data och en an vändning av dem. Ett problem med kritiken av ansatser med stark tro på data är att den uppfattas som alltför kategorisk, provokativ och destruktiv och därför kan negligeras. Ett annat problem är att mycket av kritiken gäller filo sofiska och epistemologiska frågor medan själva forskningshantver ket – till exempel fältarbetet – har ägnats mycket mindre uppmärk samhet. Detta betraktas i stort sett – åtminstone i de flesta läroböcker och även i forskningsrapporter – som en teknisk fråga, skild från teo retiska och filosofiska föreställningar om kunskapsproduktion, även om en viss förändring under senare tid är skönjbar här. Metoden – de handlingsrelaterade principerna och idéerna om hur man frambringar empiriskt material och gör det begripligt – förblir jämförelsevis opå verkad av de hårt förvärvade insikter som har stor betydelse för vår förståelse av metodologiska praktiker. Alla de insikter som vunnits om svårigheterna att utveckla kunskap och om samhällsvetenskapens be 15
k r e at i v m e t o d – s k a p a o c h l ö s a m y s t e r i e r
gränsningar som rationellt projekt måste kopplas s amman med forsk ningspraktikerna. Många forskare menar att all denna vetenskapsfilo sofi och den därmed förenade kritiken av traditionell forskning har begränsad relevans (t.ex. Melia 1997). Vi ser det som en utmaning att försöka införliva delar av detta i forskningspraktiken. Denna ganska heterogena men betydande kritik av samhällsforskning och dess osäk ra betydelse för specifika metoder för fältarbete, tolkning och skrivan de utgör en del av bakgrunden till den här boken. Vår ambition är alltså att arbeta med empiriskt material och ta det på allvar utan att ge det en omotiverad robust ställning, och att be handla det som om det ger en stark auktoritet åt kunskapsformer som gör anspråk på att grunda sig på data och avslöja verkligheten. Vi vill alltså göra konstruktivt bruk av kritiska idéer om dataism där den em piriska forskningens möjligheter snarare än dess problem kan träda i förgrunden.
En ärlig berättelse om hur empiriskt material frambringas och bearbetas Den ovan nämnda, mer teoretiskt och filosofiskt baserade kritiken av uppfattningen att empiriska resultat bildar fasta byggstenar i ackumu lationen av kunskap kan kompletteras med några överväganden kring det praktiska problemet att spegla verkligheten där ute i forsknings texter. Ett stort problem med (den begränsade) trovärdigheten hos empi riska studier är att alla försök att representera den sociala verkligheten nödvändigtvis är selektiva och perspektivbundna företag. I korthet beror detta på att den sociala verkligheten är för ”innehållsrik” för att låta sig beskrivas på ett uttömmande sätt i en avhandling eller forsk ningsrapport. Låt oss illustrera detta med hjälp av en kort skildring. Detta är Dans berättelse om hur han genomförde sitt avhandlingsarbete:
16
Kreativ metod – skapa och lösa mysterier ISBN 978-91-47-09755-5 © 2012 Författarna och Liber AB © 2011 Sage, Thousand Oaks Originalets titel: Qualitative Research and Theory Development: Mystery as Method ISBN 978-0-85702-323-0 Förläggare: Ola Håkansson Översättning: Sven-Erik Torhell Redaktör: Carina Blohmé Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Sättning: LundaText AB Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Kreativ metod
– skapa och lösa mysterier
God samhällsvetenskap innehåller två element – skapande av mysterier och lösning av dessa mysterier. Låter det mystiskt? I den här boken förklaras hur man kan bygga upp samhällsvetenskaplig forskning på ett sätt som liknar en god detektivhistoria. Författarna vill framhäva den kreativa och fantasifulla konstruktionen av empiriskt material. De menar att insamlad data sällan entydigt pekar i en viss riktning, som en vägskylt gör, utan ger möjlighet till en rad tolkningar och forskningsresultat. I boken presenteras en ram och en begreppsapparat för tänkandet när det gäller teoriutveckling baserad på empiriska studier. I stället för att söka efter överensstämmelse mellan data och teori, undersöker författarna om sammanbrott och mysterier i bearbetningen av det empiriska materialet kan stimulera till en omprövning av etablerad teori och inspirera till nya tankegångar.
Best.nr 47-09755-5
Tryck.nr 47-09755-5-00