9789147113644

ATT

EN BRA UPPSATS. LOTTE RIENECKER • PETER STRAY JØRGENSEN Med bidrag av Signe Skov, Vanessa Sonne-Ragans, Lotte Thing Rasmussen, Charlotte Wien, Kirstin Remvig & Ida Klitgård

UPPLAGA

4

Att skriva en bra uppsats ISBN 978-91-47-11364-4 © 2017 Samfundslitteratur och Liber AB Originalets titel: Den gode opgave

– håndbog i opgaveskrivning på videregående uddannelser 5. udgave 2017 Originalupplaga © 2012 Samfundslitteratur Översättning: Ann Lagerhammar Projektledare: Cecilia Björk Tengå Redaktör: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Grafiska illustrationer: Jonny Hallberg Sättning: LundaText AB Fjärde upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

INNEHÅLL Förord till fjärde upplagan ............................................................................................

16

Ändringar i denna upplaga ...................................................................................................

16

Läsarvägledning................................................................................................................

18

1. UPPSATSER INOM HÖGRE UTBILDNING – GENRER OCH KVALITETSKRITERIER .............................................

19

Den självständiga uppsatsen som genre ..................................................................

Inom den vetenskapliga genren undersöks ett problem inom ett visst ämne .........................................................................................................

Den självständiga uppsatsen lever upp till vetenskapliga krav .........................

19

Vetenskap är faktorer i samspel............................................................................................

Den vetenskapliga texten är hierarkisk ..............................................................................

Vetenskap är både kunskap och undersökning................................................................

Akademiska språkhandlingar ...............................................................................................

Vetenskapliga och icke-vetenskapliga språkhandlingar/framställningsformer ......

Krav på och egenskaper hos en bra uppsats inom högre utbildning.........................

23 23 24 24 25 26

Undvik vanliga missförstånd om vad en bra uppsats är ..............................................................................................................

Andra typer av uppsatser och genrer som du också kommer att skriva i under dina studier ......................................................................................

21 23

27 28

Andra typer av uppsatser: förmedlande uppsatser, träningsuppsatser och provuppsatser ............................................................................................................................

29

Undersökningens bas – uppsatsens pentagon .......................................................

30

Vad kan det stå i pentagonens hörn? .................................................................................

Exempel på bra uppsatser i pentagonen ...........................................................................

Använd pentagonen ................................................................................................................

31 32 38

Kvalitetskriterier hos en bra uppsats .........................................................................

38

En lärares kommentarer om en uppsats ............................................................................

Vetenskapsretorik ......................................................................................................................

1. I en bra uppsats är skribenten närvarande som expert och visar prov på självständighet...........................................................................................................................

2. En bra uppsats använder sig av ämnets kunskap och verktyg ...............................

3. En bra uppsats är fokuserad .............................................................................................

4. En bra uppsats placerar sig högt på taxonomier för lärandemål ..........................

5. En bra uppsats består av ett argument..........................................................................

6. En bra uppsats förhåller sig kritiskt till sitt material, sitt ämne och till sig själv 7. En bra uppsats metakommunicerar ...............................................................................

8. En bra uppsats uppfyller kursens kriterier .....................................................................

38 39 39 41 43 43 46 47 47 48

5

Innehåll

Exempel på kvaliteter i uppsatser ...............................................................................

Nyanseringar? ...................................................................................................................

Den anglosaxiska och den kontinentala vetenskapstraditionen har olika mål och ideal ...................................................................................................

49 57

Råd till studerande som skriver kontinentalt ....................................................................

60

2. SKRIVPROCESSER I SAMBAND MED SJÄLVSTÄNDIGA UPPSATSER ..................................................

62

Ämnesval ............................................................................................................................

62

Ditt intresse för ämnet ...........................................................................................................

Ett användbart ämne ..............................................................................................................

Ett bra uppsatsämne................................................................................................................

Teoretiska, abstrakta eller konkreta uppsatsämnen?......................................................

63 63 63 64

Det första man gör efter val av uppsatsämne är att skriva .................................

64

Börja skriva, javisst, men vad?..............................................................................................

Skriv innan du läser – och medan du läser .......................................................................

Skriv bakifrån – börja med slutsatsen .................................................................................

Börja med det centrala ...........................................................................................................

Vänta med att gå på djupet med teori och historik, referat och beskrivningar......

64 65 66 67 67

Skriv flexibelt .....................................................................................................................

Det inledande skrivandet är tankeskrivande ..........................................................

68 70

Tankeskrivandets (materialgenererande) tekniker ..........................................................

Varför tankeskrivande? ...........................................................................................................

70 75

Från tankeskrivande till utkast till färdig uppsats ..................................................

75

Skriva med respektive utan disposition ..............................................................................

Uppsatsskrivandets texter: anteckningar, utkast och färdig text .................................

Bör man skriva med en läsare i tankarna? .......................................................................

Revidering av text .....................................................................................................................

Ta en paus .................................................................................................................................

Revidera på papper ................................................................................................................

Kriterier för revidering .............................................................................................................

Från skribentfokusering till läsarfokusering vid revidering ..........................................

Att få feedback ..........................................................................................................................

Se till att ta del av din lärares kriterier ...............................................................................

75 77 78 78 80 80 80 82 82 82

Projektplanering av uppsatsarbetet...........................................................................

83

Förutsättningar..........................................................................................................................

Använd kalender och planeringsscheman ........................................................................

Planera från deadline och bakåt..........................................................................................

Loggbok för skrivarbetet .........................................................................................................

Läsning i samband med uppsatsarbete..............................................................................

83 84 84 86 86

Experimentera! .................................................................................................................

86

6

57

Innehåll

3. MINDRE HEMUPPSATSER OCH VECKOUPPSATSER – STYRDA UPPSATSER .....................................................................

87

Vad är syftet med styrda uppsatser under det första studieåret?.....................

Kvalitetskriterier ...............................................................................................................

Krav och möjligheter: Vad måste du göra – och vad kan vara bra att göra?

87 88 90

Fem grundläggande innehållselement i styrda uppsatser ............................................

90

Progression och självständighet..................................................................................

Om du får i uppgift att skriva uppsats .......................................................................

Uppsatsens inledning: Vad bör finnas med? ...........................................................

Struktur och framställning ............................................................................................

Skrivprocessen – vid sex timmar, tre dagar eller en vecka .................................

92 93 94 95 97

4. PROBLEMFORMULERING – FRÅN TEMA TILL FOKUS OCH FRÅGOR ......................................... 100 Definitioner: ”problem” och andra problemord ................................................... 101 Andra ord för problemformulering ......................................................................................

103

Måste det finnas ett problem (och för vem) för att man ska kunna skriva en självständig uppsats?....................................................................... 104 När kan man problemformulera? ......................................................................................

105

Problemformuleringar inom ”hårda” ämnen och ”mjuka” ämnen..................

En fråga? ..............................................................................................................................

En bra problemformulering hjälper dig att skriva en bra uppsats ...................

En dålig problemformulering – vad är det? ............................................................

Processen: från tema till problemformulering ......................................................

106 106 107 109 110

Hur tar du dig från temat till problemformuleringen? ..................................................

110

Problemformulera från svaret till frågan ................................................................. 113 En observation ...........................................................................................................................

114

Använd frågeord .............................................................................................................. 114 Fyll i en mall ....................................................................................................................... 115 Få inspiration .............................................................................................................................

115

1. Problemformuleringen styr uppsatsens pentagon ......................................... 115 2. Problemformulera kunskapsanvändande på taxonomier för lärandemål .................................................................................................................. 116 Vad-, varför- och hur-frågor .................................................................................................

Vad-frågor ..................................................................................................................................

Varför-frågor ..............................................................................................................................

Hur-frågor ..................................................................................................................................

116 116 117 118

3. Problemformuleringen gör att uppsatsen får formen av ett argument .... 118 4. Bred eller smal problemformulering? .................................................................. 119 Problemformuleringen styr uppsatsens avgränsning .....................................................

121

7

Innehåll

5. Huvudfrågan i problemformuleringen bör klart framgå ............................... 122 Dela upp i huvudfrågan och nödvändiga arbetsfrågor.................................................

123

6. Problemformuleringen bör präglas av språklig precision ............................. 124 Vaghet..........................................................................................................................................

Se upp med ord i pluralis och breda begrepp ...................................................................

Se upp med frånvaro av aktörer och källor ......................................................................

Använd ämnesområdets ord och termer ...........................................................................

Skriv en kort och tydlig problemformulering ...................................................................

124 124 125 125 126

7. Använd öppna/slutna frågor medvetet i problemformuleringen .............. 127 Handledning och problemformulering .................................................................... 129 Håll handledaren informerad ...............................................................................................

Få feedback från handledaren, kurskamraterna och andra .........................................

129 129

En bra problemformulering är ingen garanti ........................................................ 130 Obesvarade frågor och oavslutade problemformuleringar ..........................................

5. LITTERATUR- OCH INFORMATIONSSÖKNING TILL UPPSATSEN

131

132

Vad söker jag?.................................................................................................................... 132 Olika typer av material ...........................................................................................................

132

Vilka sökredskap ska jag välja? .................................................................................... 133 Informationssökning inom ramen för ditt uppsatsskrivande – vad och var? ..........

135

Hur söker jag?.................................................................................................................... 135 Hur mycket litteratur ska jag läsa? .....................................................................................

Använd bra uppslagsverk .......................................................................................................

135 135

Problemformulering och sökprofil ............................................................................ 137 Kärnbegrepp, språk och synonymer ....................................................................................

Reservbegrepp – överordnade och underordnade begrepp .......................................... Översätt sökprofilen till sökspråk .........................................................................................

Booleska operatorer – och/eller/inte ...................................................................................

Frassökningar.............................................................................................................................

Trunkering...................................................................................................................................

Hjälpfunktioner och tutorials ................................................................................................

Använd databasens index i din sökning ............................................................................

138 140 142 143 146 146 147 147

Hur använder jag sökprofilen? .................................................................................... 148 Kedjesökning/Citatsökning........................................................................................... 151 Hur kedjesöker jag?..................................................................................................................

Retro- och prospektiv kedjesökning.....................................................................................

Varför räcker det inte med kedjesökning? .........................................................................

151 152 153

Använd din handledare och informationsspecialist effektivt ........................... 153

8

Innehåll

6. ATT LÄSA OCH GÖRA ANTECKNINGAR TILL UPPSATSER ............ 155 Att läsa kurslitteratur och att läsa för en uppsats kräver olika läs- och anteckningsstrategier ..................................................................................... 155 Att läsa och att skriva hör ihop ............................................................................................

156

Att läsa till uppsatser ....................................................................................................... 156 Läsmetoder ........................................................................................................................ 157 Skumläsning – att läsa för att orientera sig i ämnet .....................................................

Selektiv läsning – målinriktad läsning................................................................................

157 158

Att göra anteckningar till uppsatsen .......................................................................... 160 Anteckningar under uppsatsarbetets gång: Anteckningsfiler ......................................

Var gör man anteckningar? ..................................................................................................

Anteckningsprogram ...............................................................................................................

Ju mer bearbetade anteckningar desto bättre uppsats ..................................................

Understrykning i texten och refererande anteckningar .................................................

Bearbetande anteckningar ....................................................................................................

Anteckningar som sätter saker i sitt sammanhang .......................................................

161 161 162 162 163 163 164

7. VETENSKAPSTEORI I UPPSATSEN ............................................... 165 Därför är vetenskapsteorin relevant för dig som skriver uppsats .................... 165 Vetenskapsteori och ämnesrelevans ....................................................................................

Syftet med vetenskapsteori i uppsatsen ..............................................................................

Vad bör du tänka på?..............................................................................................................

166 166 167

Så fördelas vetenskapsteorin i uppsatsen ................................................................ 167 Hur lite vetenskapsteori är tillräckligt? ...............................................................................

När är det för mycket vetenskapsteori? .............................................................................

168 168

Vetenskapsteoretiker och uppsatsskrivare gör olika saker................................. 168 Vad innebär det att en uppsats använder vetenskaplig kunskap till att undersöka?............................................................................................................. 170 Vetenskap är …...........................................................................................................................

Vetenskapliga teorier bedriver metodisk reduktionism ..................................................

Centrala vetenskapliga begrepp...........................................................................................

170 171 171

Fördjupning av teori, modell, metod och metodologi ........................................ 175 Teorier ..........................................................................................................................................

Modeller ......................................................................................................................................

Metod och metodologi............................................................................................................

175 177 177

Hur vetenskapsteori kan användas för att lägga grunden till en bra uppsats ............................................................................................................. 178 De tre grundvetenskaperna .......................................................................................... 181 Grundläggande vetenskapsteoretiska värderingskriterier: Teoriers kunskaps- och verklighetssyn ..................................................................... 185

9

Innehåll

Två skilda grundläggande verklighetssyner: Materialism och idealism ......... 187 Fördelar och nackdelar med de två positionerna ............................................................

189

Tre skilda grundläggande kunskapssyner ................................................................ 191 Uppsatser vinner på att val av teorier och metoder grundas i kunskaps- och verklighetssyn ............................................................................................................................

Känner du dig osäker på var din uppsats står vetenskapsteoretiskt?.........................

Var skriver du om din uppsats kunskaps- och verklighetssyn? ....................................

Hur skriver du om teoriers kunskaps- och verklighetssyner när de inte är entydiga? .........................................................................................................

Vetenskapsteori stärker uppsatsens argumentation........................................................

194 195 195 196 197

Så kommer du till rätta med vetenskapsteorin genom samtal med din handledare........................................................................................................ 198

8. KÄLLOR I UPPSATSEN ................................................................. 200 Källornas användning i och till uppsatsen .............................................................. 200 Bruksskrifter................................................................................................................................

Källors grad av sakkunskap och vetenskaplighet ............................................................

Varför ska man använda sekundärkällor? ........................................................................

Användning av sekundärkällor i uppsatser – vilka och hur? .......................................

Hur många källor? Problemformuleringen är vägvisare och måttstock för källhanteringen .........................................................................................................................

Var i pentagonen står de olika källorna?...........................................................................

201 202 202 203 205 206

Var och hur omnämner du sekundärkällor i din text? ........................................ 206 Källkvalificering, källargumentation, källdiskussion och källkritik.............................

I förhållande till egen källanvändning i uppsatsen ........................................................

Kvalificera sekundärkällorna .................................................................................................

207 208 208

Litteraturavsnitt: Material, källor, state-of-the-art ................................................ 211 Varför ett litteraturavsnitt?.....................................................................................................

Hur?..............................................................................................................................................

Avgränsning ...............................................................................................................................

Vilka källor och vilket material kan man ta med, och varför? ....................................

Litteraturen ska kvalificeras i relation till din undersökning.........................................

212 212 213 213 214

Källdiskussion (överkurs)............................................................................................... 215 Källkritik .............................................................................................................................. 217 Checklistor vid källkritik..........................................................................................................

Bruk som utvärderingskriterium ...........................................................................................

Kvalitetskontroll som utvärderingskriterium: Den akademiska auktoritetshierarkin.................................................................................

217 219 220

Hur ska man återge källorna? ...................................................................................... 222 Citat ..............................................................................................................................................

Citatteknik ..................................................................................................................................

Parafras och referat ..................................................................................................................

10

223 225 225

Innehåll

Hur hänvisar man till källorna? ................................................................................... 226 Vilka källor ska ha hänvisningar? ........................................................................................

228

Distans till källorna .......................................................................................................... 230 Språksmitta och plagiat..........................................................................................................

231

Litteratur- och källförteckning..................................................................................... 232 Var konsekvent ..........................................................................................................................

Hänvisningar till böcker .........................................................................................................

Hänvisningar till tidskrifter ....................................................................................................

Hänvisningar till artiklar i antologier eller tidskrifter ...................................................

Elektroniska källor ....................................................................................................................

Broschyrer och liknande .........................................................................................................

Annat material ..........................................................................................................................

Om upplysningar saknas ......................................................................................................

Andra resurser om källhänvisning och litteraturförteckningar ....................................

232 233 233 234 234 234 235 235 237

9. EMPIRI I UPPSATSEN .................................................................. 238 Kvalitativ empiri och kvantitativ empiri ................................................................... 239 Innan du väljer empiri: Problemformulering och handledare ......................... 240 Förbered alltid insamlingen noggrant ................................................................................

241

Presentation av empiri i uppsatsens inledning .....................................................

Empiri som belägg i uppsatsen ....................................................................................

Empirin kan diskuteras i avsnitt om metodkritik och metoddiskussion ........

Insamling och användning av empiri som involverar människor ...................

245 245 246 247

10. TEORI, BEGREPP, METODER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT (= HELA UNDERSÖKNINGENS METOD) ........................................... 251 Teorier i uppsatsen .......................................................................................................... 253 Begrepp hämtar man ofta i teorin ......................................................................................

Begrepp ska definieras och syftet med att använda dem i undersökningen ska anges...................................................................................................

Problem med teori i uppsatsen ............................................................................................

För mycket eller för lite teori..................................................................................................

254 254 255 255

Val av teorier till självständiga uppsatser ................................................................. 256 Hur hittar man teorier? .................................................................................................. 258 Föråldrade teorier .....................................................................................................................

259

Teoriavsnitt......................................................................................................................... 260 Metod och metodavsnitt ............................................................................................... 261 Att göra en teori till metod (analysverktyg) .....................................................................

264

Var i uppsatsen skriver man om teorier och metoder? ....................................... 265 Teori introduceras i inledningen eller i ett teoriavsnitt ...................................................

Var ska kritik av teori och metod stå i uppsatsen? ..........................................................

265 266

11

Innehåll

Diskussion, utvärdering och kritik av teorier .......................................................... 267 Diskussion, utvärdering och kritik av metoder: undersökningsmetoden ..... 270 Validitet och reliabilitet ...........................................................................................................

275

Uppsatsens undersökningsmetod, tillvägagångssättet ........................................ 276 Från problemformulering till teori och ämnets metoder och undersökningsmetod ............................................................................................ 277 Anlita din handledare .............................................................................................................

279

11. UPPSATSENS DISPOSITION OCH STRUKTURELEMENT .............. 280 När och hur disponerar man?......................................................................................

Använd problemformuleringen som vägvisare för dispositionen ..................

Genren ger strukturen ....................................................................................................

Den vetenskapliga strukturen innehåller argumentationens olika element Generellt – konkret – generellt: uppe – ner – upp igen .......................................

280 283 283 289 291

Avsluta uppsatsen uppe .........................................................................................................

293

Betrakta uppsatsen ur ett fågelperspektiv – 3 övningar ..................................... 294 Struktureringsprocessen pågår under hela skrivarbetet.................................................

295

Problem att disponera.................................................................................................... 295 Framställningsformer – den akademiska textens byggstenar ........................... 296 Definierande avsnitt.................................................................................................................

Refererande och parafraserande avsnitt ............................................................................

Beskrivande och karakteriserande avsnitt ......................................................................... Återgivande, berättande och redogörande avsnitt..........................................................

Jämförande avsnitt ...................................................................................................................

Analyserande och tolkande avsnitt .....................................................................................

Diskuterande avsnitt ...............................................................................................................

Det menar jag! ..........................................................................................................................

Reflekterande avsnitt ...............................................................................................................

Utvärderande avsnitt ...............................................................................................................

297 298 299 299 300 300 302 305 305 306

Diskussion och metodkritik .......................................................................................... 307 Avsnitt med handlingsföreskrifter, perspektiverande avsnitt ........................................

308

Uppsatsens inledning ..................................................................................................... 309 Inledningen som mall..............................................................................................................

Inledningen speglar hela uppsatsen....................................................................................

Val av tema, problematisering, motivering och problemformulering .......................

Hypoteser ....................................................................................................................................

Uppsatsens syfte ........................................................................................................................

Perspektiv ....................................................................................................................................

Teori(er)........................................................................................................................................

Metod...........................................................................................................................................

Begreppsdefinitioner ................................................................................................................

12

309 312 314 314 315 316 316 316 317

Innehåll

Empiri...........................................................................................................................................

Avgränsningar ...........................................................................................................................

Tillvägagångssätt och uppbyggnad av uppsatsen ..........................................................

317 317 317

Uppsatsens slutsats .......................................................................................................... 318 Slutsatsen ska relatera till problemformuleringen...........................................................

Skriv på slutsatsen efter hand ...............................................................................................

318 320

Perspektivering ................................................................................................................. 320 Uppsatsens serviceavsnitt ............................................................................................. 321 Förstasidan .................................................................................................................................

Innehållsförteckning ................................................................................................................

Använd rubriker för att visa strukturen ..............................................................................

Bilagor .........................................................................................................................................

Noter, notavsnitt och litteraturhänvisningar i texten .....................................................

Abstract – resumé .....................................................................................................................

321 322 323 323 324 325

12. UPPSATSENS ARGUMENTATION ............................................... 326 Argumentationen i uppsatser och andra genrer ..................................................

Argumentationen i vetenskapliga uppsatser ..........................................................

Argumentationen är ett led i en oavslutad vetenskaplig debatt ......................

Vad ska din uppsats argumentera för? ......................................................................

Uppsatsen som en sammanhängande argumentation........................................ Ämneskontext ...................................................................................................................

Slutsats .................................................................................................................................

326 327 331 331 332 333 335

Slutsatser i uppsatser behöver inte vara omfattande ....................................................

Perspektiveringen rymmer frågor om litteraturen och den egna undersökningen

335 336

Belägg .................................................................................................................................. 336 Vad kan du använda som belägg – och till vad? ............................................................

Teoriers och metoders placering i uppsatsens överordnade argumentation ............

Undersökningsargumentation ..............................................................................................

337 337 338

Undersökningsmetod .....................................................................................................

Använd argumentationsmodellen under skrivprocessen ..................................

Argumentationens element i uppsatsens struktur ................................................

Argumentation i språket ................................................................................................

338 339 340 342

Använd argumentationssignaler ..........................................................................................

Saklighet .....................................................................................................................................

342 342

13. KLART OCH VETENSKAPLIGT SPRÅK ........................................ 343 Först och främst: Språket förändras från tanke till utkast till färdig produkt 344 Text till handledare, uppsats- eller feedbackgrupp .........................................................

344

Klart och vetenskapligt språk ....................................................................................... 345 Klart språk i uppsatser – en dygd snarare än ett krav....................................................

346

13

Innehåll

Välj precisa, entydiga och vetenskapliga ord.......................................................... 347 Precisa och entydiga ord ........................................................................................................

När ska man definiera begrepp, termer och uttryck? ....................................................

349 349

Välj meningens subjekt och verb med omsorg ..................................................... 350 Subjekten – vad står i fokus? .................................................................................................

Meningens verb ska vara konkreta ....................................................................................

350 351

Början, mitten och slutet på ett bra avsnitt ............................................................. 352 Använd ämnesrelaterade nyckelord för att visa på sammanhang i avsnittet .......

353

Skriv metakommunicerande........................................................................................ 354 Vetenskaplig metakommunikation .....................................................................................

Textlig metakommunikation .................................................................................................

För mycket metakommunikation?.......................................................................................

356 356 358

Språklig distans och språksmitta ................................................................................. 359 Se upp med ”dold” översättning från källor på främmande språk! ................. 361 FAQ – Ofta ställda frågor ................................................................................................ 365 Använda värderande ord?......................................................................................................

Variation i språket? ..................................................................................................................

Litterärt språk?...........................................................................................................................

Förmedlande språk?.................................................................................................................

Talspråk, vardagsspråk, slang? .............................................................................................

Svårt språk? ................................................................................................................................

Användning av ”jag”, aktiv och passiv ...............................................................................

Nominalstil? Både ja och nej ............................................................................................... ”Vad tycker du själv?” ..............................................................................................................

365 366 366 366 367 367 369 370 371

Vad kan man själv göra? ................................................................................................ 372

14. HANDLEDNING, SJÄLVSTÄNDIGHET OCH ÄGARSKAP .............. 373 Bra handledning ............................................................................................................... 375 Sök information om handledningen ........................................................................ 375 Första handledningsmötet ....................................................................................................

Initiativet är ditt! ......................................................................................................................

Förberedelse inför handledning ............................................................................................

Stäm av förväntningar ............................................................................................................

376 377 377 377

Mailkontakt med handledaren.................................................................................... 378 Flera handledningstillfällen .......................................................................................... 379 Bra textstycken vid handledning ..........................................................................................

380

Feedback från makronivå till mikronivå (top–down) .......................................... 380 Framåtriktad feedback och bakåtriktad feedback ................................................ 382 Handledaren och kvaliteten på ditt arbete ......................................................................

Hur tar man emot kritik? .......................................................................................................

14

382 382

Innehåll

Efterbearbetning av handledning............................................................................... 383 Få feedback på alla uppsatser – och ge feedback på feedbacken..............................

383

Ingen vägledning eller dålig handledning? ............................................................. 384 Alternativ till handledning ............................................................................................ 384

15. LITTERATUR OM ATT SKRIVA UPPSATS ..................................... 386 Läs mer om …..................................................................................................................... 386 Exempel på uppsatser .............................................................................................................

Generellt om att skriva uppsatser .......................................................................................

Skrivprocessen............................................................................................................................

Problemformulering ................................................................................................................

Litteratursökning och källhänvisning..................................................................................

Vetenskapsteori .........................................................................................................................

Argumentation ..........................................................................................................................

Språk och formalia...................................................................................................................

Empiri, projekt och etik ...........................................................................................................

Essäer ..........................................................................................................................................

Rapporter ...................................................................................................................................

Förmedlande uppsatser .........................................................................................................

Studietekniska ämnen .............................................................................................................

386 386 386 387 387 387 388 388 388 388 388 389 389

LITTERATURFÖRTECKNING ............................................................ 390 SAKREGISTER .................................................................................. 395

15

Förord

Förord till fjärde upplagan ”Den gode opgave” kom ut första gången i Danmark 1997 och boken används av studerande på högre utbildningar som en handbok och uppslagsbok i konsten att skriva olika typer av uppsatser. Den har också använts av ett stort antal handledare och biblioteksanställda, och det är i hög grad deras feedback till oss och till förlaget som ligger till grund för bearbetningen av de nya upplagorna. I denna upplaga har vi bett fem nya medförfattare att skriva utifrån sina expertområden.

På så sätt har denna nya upplaga blivit ännu bättre!

Ändringar i denna upplaga Fjärde upplagan bygger på tredje upplagan från 2014. De största och viktigaste ändringarna i denna upplaga är: ᏷ Ett nytt kapitel, skrivet av Vanessa Sonne-Ragans, extern lektor i vetenskapsteori vid Köpenhamns Universitet, om vetenskapsteori och hur man skriver vetenskapsteoretiskt korrekt i en uppsats. Det löper nu som en röd tråd genom hela boken att en vetenskapsteoretisk ansats tillsammans med vetenskapsteoretiska överväganden och diskussioner kan göra en bra uppsats ännu bättre. Alla de som har gett feedback till oss, särskilt lärare inom högre utbildning, har haft en önskan om att vetenskapsteori ska ingå i Att skriva en bra uppsats eftersom vetenskapsteori har blivit obligatoriskt på vissa högre utbildningar. ᏷ Bokens kapitel om litteratur- och informationssökning har ersatts med ett nyskrivet kapitel av Lotte Thing Rasmussen, Kirstin Remvig och Charlotte Wien, som alla jobbar på Syddansk Universitetsbibliotek. ᏷ I kapitlet om språk har Ida Klitgård, lektor i engelska vid RUC, bidragit med ett avsnitt om risken för engelsk språksmitta när man skriver uppsats. ᏷ Ett avsnitt om betydelsen av aktuell och central litteratur har lagts till i avsnittet om källor i uppsatsen.

Dessutom har vi gjort många mindre ändringar och uppdateringar, och lagt till en del nya titlar och internetkällor i kapitel 15, där vi ger tips om litteratur som kan användas när man skriver uppsats.

Att skriva en bra uppsats kan ses som en övningsbok. I varje kapitel i boken finns det övningar som läsaren kan göra för att öva på de olika moment i uppsatsskrivande som respektive kapitel behandlar.

16

Förord

Fler böcker av författarna till Att skriva en bra uppsats

Problemformulering (2016) fördjupar sig i olika typer av problemformuleringar i samband med uppsatsskrivning. Klara dina studier!: handbok för studenter på universitet och högskolor (2012). Lästekniker och lässtrategier (2009) tar upp betydelsen av att läsa. Det går inte att skriva en bra uppsats utan att läsa!

I litteraturlistan finns det tips på många fler metodböcker för dig som studerar och ska skriva uppsats.

Lycka till med uppsatsskrivandet önskar Peter Stray Jørgensen Lotte Rienecker

17

Förord

Läsarvägledning Att skriva en bra uppsats är en bok som inte nödvändigtvis behöver läsas i ett svep, från pärm till pärm. Vi rekommenderar dock att man läser kapitel 1 om uppsatsgenren och kvalitetskriterier i sin helhet – det är nämligen här vi presenterar bokens övergripande idéer och introducerar de begrepp som vi använder i resten av boken.

Vi har skrivit boken så att varje kapitel kan läsas på flera nivåer: ᏷ Man kan läsa rubrikerna och rutorna med goda råd och förslag som kortfattat visar på viktiga poänger och riktlinjer. ᏷ Man kan läsa den beskrivande, resonerande och argumenterande texten om man vill få förklaringar till våra rekommendationer. ᏷ Man kan slutligen läsa de kommenterade exemplen om man vill ha det hela svart på vitt.

Vi har inte kunnat undvika en del upprepningar och korshänvisningar i boken.

Upprepningarna förekommer endast när något kan ses utifrån en annan synvinkel eller i en helt annan kontext. Korshänvisningarna är antingen komplement eller ett sätt att undvika att skriva exakt samma sak på flera ställen.

18

1.

UPPSATSER INOM HÖGRE UTBILDNING – GENRER OCH KVALITETSKRITERIER Denna bok handlar om hur du lär dig att skriva en självständig uppsats. Även om alla uppsatser inte är självständiga, utgör de ett steg på vägen, det vill säga de lär dig att på ett eller annat sätt leva upp till de krav som genren ställer.

I detta kapitel redogör vi för de typer av uppsatser som man kan få i uppgift att skriva inom högre utbildning. Vi betonar särskilt de villkor och krav som den självständiga och undersökande (vetenskapliga) uppsatstypen ska leva upp till.

Dessutom definierar och beskriver vi de begrepp vi använder och det perspektiv vi utgår från i boken.

Genre – en definition Genrebegreppet är centralt i denna bok. En genre är en grupp texter som liknar varandra när det gäller beståndsdelar, struktur och eventuellt också språk, eftersom texterna har samma syfte och funktion och samma språkhandling (dvs. något man gör med ord, t.ex. att beskriva, att analysera, att utvärdera).

Den självständiga uppsatsen som genre Med ”självständig uppsats” menar vi texter skrivna av de studerande som i princip ska leva upp till de krav och kriterier som gäller för vetenskapliga texter.

De självständiga uppsatserna har sina modeller och förebilder i den typ av vetenskapliga artiklar som skrivs av lärare inom ämnesområdet som en del av deras forskning. På engelska heter genren research paper.

Den självständiga uppsatsen kräver en hög grad av självständighet hos dig som student. I självständiga uppsatser väljer den skrivande själv sitt ämne, ställer upp problemformuleringen, söker och väljer litteratur (teori), väljer tillvägagångssätt (metod) samt analyserar, utvärderar och drar slutsatser.

19

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

En kandidatuppsats (C-uppsats) är ett exempel på en självständig uppsats.

I en sådan uppsats kan självständighet innebära att skribenten analyserar empiri eller tar med vetenskapliga perspektiv (teorier) i diskussionen. Genom självständiga uppsatser ska man öva sig på att behandla ett material på ett vetenskapligt sätt.

Graden av självständighet kan dock variera i och med att en del beslut som rör uppsatsen kan vara tagna på förhand av läraren eller institutionen – vilket då framgår av instruktionerna. Det kan till exempel handla om begränsningar i ämnesval och/eller problemformulering och/eller val av källor. Senare i kapitlet skriver vi mer om hur man visar prov på självständighet i sin uppsats.

Inom högre utbildning är självständiga uppsatser framför allt ᏷ licentiat- och doktorsavhandlingar ᏷ kandidat- och magister-/masteruppsatser ᏷ projektrapporter ᏷ forskningsrapporter ᏷ en del mindre uppsatser på grundnivå.

Inom en del utbildningar används ”projektrapport” och ”forskningsrapport” som generell term för avhandlingar. Det vi skriver om självständiga uppsatser generellt gäller även för projektrapporter.

Projektrapporter skiljer sig inte som genre från den självständiga uppsatsen, utan innehåller samma element och har samma karaktär av undersökning, argumentation och dokumentation. Vi har sett många projektrapporter vid Roskilde Universitet och Copenhagen Business School (bl.a. i egenskap av examinatorer) och kan konstatera att den enda skillnaden är att projektrapporten normalt tar sin utgångspunkt i praktiska samhällsrelaterade och yrkesrelaterade problemställningar och är resultatet av ett grupparbete, medan kraven och kriterierna för uppsatsen som text är desamma. Det skrivs även andra typer av uppsatser än självständiga uppsatser inom högre utbildning. Vi redogör för dem på s. 29 och i kapitel 3.

När man ska skriva en text är det till stor hjälp om man känner till den genre som texten ska skrivas inom – eller vet vilka genrebeslut man har fattat. Ju klarare man är över detta, desto lättare är det att fatta alla olika typer av beslut, ända ner på ordnivå.

20

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Inom den vetenskapliga genren undersöks ett problem inom ett visst ämne Gemensamt för de självständiga uppsatserna är att de undersöker ett relevant problem inom ett visst ämne i en ämnesmässig kontext och på ett vetenskapligt sätt. Här följer en definition: Den vetenskapliga genren – en definition Dokumentation …

፛

… av en undersökning … … av ett problem relevant inom ett visst ämne … … utifrån ämnets (eller angränsande ämnens) aktuella forskningsläge … … med hjälp av ämnesområdets begrepp, teorier och metoder … … i syfte att argumentera/övertyga … … andra kolleger … … om resultatets, slutsatsens och de olika perspektivens tillförlitlighet …

፛

… på ett sätt som är acceptabelt utifrån ämnesområdets diskurs.

፛ ፛ ፛ ፛ ፛ ፛

Detta är en definition som de flesta forskare ställer sig bakom. Vad de olika begreppen innebär beskrivs nedan.

Begreppsförklaring ፛

፛

፛

Undersökning är det övergripande begreppet i vetenskapligt skrivande – det är den akademiska språkhandlingen (se s. 24). Men undersökning innebär inte nödvändigtvis att man måste lösa det valda problemet; inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området förväntas man vanligtvis att analysera, tolka, diskutera och utvärdera problemet (läs mer om detta i kapitel 4 om problemformulering).

Ett problem innebär att flera problem endast kan behandlas i en och samma uppsats om de kan samlas under en hatt.

Att ett problem är relevant inom ett visst ämne innebär först och främst att det hör till ämnet. I praktiken kontrolleras detta i och med att din handledare ska godkänna att det du skriver om hör till ämnet. När vi talar om ett relevant problem menar vi inte att något ska vara mycket problematiskt för att utgöra grunden för en problemformulering, utan snarare att det ska saknas ett svar på det valda problemet. Det handlar om ett problem som det finns ett visst behov av att undersöka inom ämnet. Vi redogör närmare för vad detta innebär i kapitel 4 som handlar om problemformulering.

21

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

፛

፛

፛

፛

Aktuellt forskningsläge innebär de mest aktuella kunskaperna inom ämnet vid en viss tidpunkt. Ämnesområdets teorier och metoder inbegriper de begrepp och färdigheter som man använder sig av i undersökningen. Begrepp motsvarar här ungefär ”teorier”, och färdigheter motsvarar ”metoder”. Tanken är att man i en självständig uppsats ska välja de teorier och metoder från ämnesområdets ”verktygsväska” som lämpar sig bäst för arbetet med problemet. Teorier och metoder är ofta redskap för problemlösning i den självständiga uppsatsen – inte mål i sig. Det finns dock rena teori- och metoduppsatser där ”problemlösningen” ligger i att behandla problem inom eller mellan teorier och metoder.

Målet är att argumentera/övertyga om tillförlitligheten i undersökningens resultat, slutsatser och perspektiv. Undersökningen ska, i idealfallet, tillföra ämnet något nytt, hur litet det än må vara, men detta nya ska vara trovärdigt, och därför är vetenskapligt skrivande alltid argumenterande.

Argumentationen (att argumentera/övertyga) vänder sig till kolleger som kan använda och vidareutveckla resultaten, och framställningen ska därför göras i enlighet med kårens vetenskapliga praxis. När det gäller vem man ska se som sin läsare, se rutan nedan ”Vem skriver man för i en självständig uppsats?”.

Man ska tänka på sin målgrupp som icke-specialiserade studiekamrater eller kolleger: Vem skriver man för i en självständig uppsats?

Målgruppen för uppsatser som skrivs inom högre utbildning kan bäst beskrivas som en person inom samma ämnesområde, med samma grundutbildning och samma allmänna akademiska förutsättningar som den skrivande, men som inte har specialkunskaper inom just det fält eller den problemställning som uppsatsen handlar om.

22

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Den självständiga uppsatsen lever upp till vetenskapliga krav Bakom genredefinitionen ligger en förståelse av vad vetenskap är. Detta skriver vi om här nedan.

Vetenskap är faktorer i samspel Centralt inom vetenskapen är att man undersöker hur minst två faktorer (men även 16 eller 144 faktorer!) påverkar varandra, till exempel: ᏷ Hur förklarar dessa begrepp (faktor 1) fenomenet x (faktor 2)? ᏷ Hur har den historiska utvecklingen x påverkat y?

För uppsatsskrivaren innebär det att alltid tänka på att låta faktorerna samspela med varandra – ofta teorier med empiri – men det kan även vara teorier som sätts i samspel med varandra eller teori och metod. I praktiken är dock de allra flesta uppsatser undersökningar av empiri med hjälp av ämnets metoder, teorier och begrepp i syfte att analysera, förklara, diskutera, utvärdera och konstruera empiri/material/fenomen/texter. Men det finns andra varianter. Studerande skriver även rent teoretiska uppsatser, där teoretiska positioner analyseras, diskuteras och utvärderas (se s. 332). Även här handlar det om att låta faktorer samspela med varandra, och undersöka hur de kan bidra till ökad förståelse.

Den vetenskapliga texten är hierarkisk Den självständiga uppsatsen är en hierarkisk text med problemformuleringen högst upp i textens hierarki. Problemformuleringen ska idealiskt sett styra alla val skribenten gör – dokumentation, teori och metod, men också språkliga val på mikronivå. Man talar om textens högre, mellersta och lägre nivåer.

Vetenskapliga texters olika nivåer ፛

፛

፛

Textens högre nivåer: – Grunden, textens övergripande riktlinje: Problemformulering, syfte, underlag, teorier, metoder, litteratur, kunskapsanvändning, argumentation, ämnesinnehåll.

Textens mellersta nivåer: – Element i texten, struktur, ordningsföljd, inledningar, avslut.

Textens lägre nivåer: – Utförande: Menings- och ordkonstruktion, formalia.

23

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Dessa nivåer säger något om vad man som skribent och läsare bör prioritera högt respektive lågt i arbetsprocessen och vid feedback och bedömning. Men det är inte helt lätt, eftersom språk inte bara handlar om korrekt språk utan också om innehåll och innebörd, och det utvisar dessutom om man skriver vetenskapligt och i rätt genrer.

Vetenskap är både kunskap och undersökning Vetenskap handlar som sagt om att undersöka, och det är viktigt att det undersökande arbetet görs i en kontext som är präglad av ämnets samlade kunskap, teorier och metoder, och som är förankrad i ämnets litteratur.

På svenska har vi inte de beteckningar som på engelska gör skillnad mellan forskarens två centrala färdigheter: scholar och researcher. Man ska vara både brukare (scholar) och undersökare (researcher), det vill säga både läsa och känna till litteraturen inom sitt område (scholarship) och kunna undersöka (research).

Vetenskapens två sidor kan ställas upp på följande sätt: Kunskap om ämnets litteratur (scholarship, beläsenhet, andras material): Ᏹ

Vetenskapsteori

Ᏹ

Kunskap, data, empiri

Ᏹ

Undersökningsmetoder, tillvägagångssätt

Jämförelse av undersökningar (research, bruk av andras material): Ᏹ

Ᏹ

Syfte, undersökningens relevans

Ᏹ

Motivation Val och insamling av material

Ᏹ

Centrala begrepp

Ᏹ

Ᏹ

Teorier, modeller

Ᏹ

Ᏹ

Vetenskapliga motiv

Ᏹ

Lämpliga källor

Ᏹ

Urvalskriterier

Ᏹ

Alternativ till valda källor

Ᏹ

Förhålla sig kritisk till källor, ha ett kritiskt perspektiv

Problemformulering, ”vilket är problemet?”

Operationalisering av teorier och metoder

Ᏹ

Analys

Ᏹ

Diskussionsteman

Ᏹ

Argumentation, poänger

Ᏹ

Utvärdering av undersökningen

Ᏹ

Röd tråd, disposition

Ᏹ

Framställning, språk

Akademiska språkhandlingar Inom varje textgenre använder man ett antal akademiska framställningsformer (element i texten, som referat, analys, jämförelse osv., som vi redogör för på s. 321ff) och ett antal tillhörande karakteristiska språkhandlingar. Inom akade24

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

miskt skrivande gäller det särskilt att förstå den akademiska språkhandling som är att undersöka.

När du ska skriva en uppsats måste du veta vilka språkhandlingar uppsatsen ska utföra – och vilka den inte ska utföra. Här följer en sammanställning över vetenskapligt acceptabla respektive oacceptabla språkhandlingar:

Vetenskapliga och icke-vetenskapliga språkhandlingar/ framställningsformer Gångbart i den vetenskapliga genren är: Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ

Ᏹ

analysera argumentera begrunda beskriva (be)visa citera definiera diskutera göra sannolikhetsberäkningar kategorisera konkretisera konstruera kontextualisera kritisera kvalificera nyansera parafrasera precisera prioritera problematisera reflektera relatera resonera syntetisera tolka undersöka utvärdera (utifrån ämnesrelaterade kriterier!) välja

Icke-gångbart i den vetenskapliga genren är: Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ Ᏹ

agitera berätta erfara förmoda kåsera lovprisa mena missionera nedgöra plagiera popularisera postulera tillstå tro tycka underhålla uppleva

Däremot kan man tro, tycka och mena – om det tydligt framgår att det görs utifrån en saklig argumentation. Kort och gott: En självständig uppsats utför språkhandlingen att undersöka samt de övriga språkhandlingar som följer på det.

25

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Krav på och egenskaper hos en bra uppsats inom högre utbildning Sammanfattningsvis kan man ställa upp följande krav och kvalitetskriterier: Karakteristiska drag och kvalitetskriterier hos en självständig uppsats Fokus och kontext Den primära språkhandlingen är att undersöka. ፛ Inriktning, syfte och relevans har preciserats. ፛ Skribenten positionerar sig som en undersökande expert inom sitt ämne. ፛ Det grundläggande förhållandet mellan avsändare och mottagare är ämnesexpert till ämnesexpert. ፛

Teori, metoder, begrepp ፛ Den innehåller alltid teori, begrepp och/eller metod – och eventuell vetenskapsteoretisk ståndpunkt. ፛ Teori(delen) är vald och motiverad utifrån funktionen analysverktyg och/eller förklaringsmodell – och/eller som föremål för analys/diskussion/utvärdering. ፛ Metod är vald, systematiskt beskriven och motiverad utifrån materialets omfång och form samt utifrån uppsatsens inriktning och syfte. ፛ Alla viktiga begrepp är definierade.

Argumentation och resonemang ፛ Det finns belägg (dvs. korrekt dokumentation, motiveringar) för det centrala påståendet/huvudpoängen. ፛ Den innehåller resonemang, argumentation och tillvägagångssätt. ፛ Det finns motiveringar för alla viktiga val och beslut om innehåll, tillvägagångssätt och så vidare. ፛ Den har inga inre motsägelser och inkonsekvenser – om det finns sådana redogörs de för. ፛ Den förhåller sig till relevant motargumentation, värderingsutlåtanden och undviker partiskhet (förutfattade meningar).

Struktur och element ፛ Den består av ett antal fasta textelement och har en (ganska) fast grundstruktur (disposition), och undersökningens tillvägagångssätt beskrivs. ፛ Den följer gängse normer för vad som ska stå i inledningen och slutsatsen. ፛ Den är oftast i form av en argumentation.

26

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Källor Källorna är aktuella. ፛ Den använder sig av samt förhåller sig analytiskt och kritiskt till andras arbeten. ፛ Den kvalificerar och utvärderar sina källor. ፛ Den följer vedertagna normer och regler för behandling av sekundärkällor, referenser, citatteknik, noter med mera. ፛

Språk och framställning ፛ Den använder ämnets språk. ፛ Den använder ämnesrelaterade och akademiska framställningsformer. ፛ Den har ett begreppsmässigt klart, precist, konsekvent språk som är korrekt, tidlöst och metakommunicerande. ፛ Det finns relevanta serviceavsnitt (abstract, inledning, noter, litteraturförteckning osv.). ፛ Typografi och layout matchar framställningen.

Det kan låta som högt uppsatta ideal. De uppfylls sällan fullt ut i varje enskild text, men de som genomgår en högre utbildning bör inte desto mindre behärska dem, och alla som undervisar på universitet och högskolor ska sträva efter att studenterna blir förtrogna med dem och följer dem. Även om det ser omfattande ut, kan man lära sig dem efter hand som man jobbar med dem. Det är dessa egenskaper hos en bra uppsats som denna bok handlar om.

Undvik vanliga missförstånd om vad en bra uppsats är Det förekommer tyvärr en del felaktiga uppfattningar om vad som är avgörande för kvaliteten på en uppsats och som kan hämma eller blockera skrivandet. Dessa missförstånd är bland annat ᏷ att den ska präglas av ett personligt, och inte bara akademiskt, engagemang ᏷ att omfattande och bred kunskap belönas mest ᏷ att man ska vara originell och nytänkande ᏷ att det i grund och botten gäller att vara överens med sin lärare ᏷ att om bara innehållet är bra kan man strunta i formen ᏷ att ett abstrakt och akademiskt språk i uppsatsen värderas högt.

27

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Andra typer av uppsatser och genrer som du också kommer att skriva i under dina studier Du kommer säkert att skriva (och läsa och tala) i en rad andra genrer under dina studier. I ”genreskogen” nedan kan man se hur de olika grenarna representerar var sin grupp texter med samma grundläggande språkhandling. En språkhandling är något man gör med ord, till exempel att lova eller ljuga. Det är främst ”trädet” till vänster som du ska kunna hantera, medan övriga är sådana som man normalt inte skriver i när man studerar (såvida man inte anmodas att göra det).

Genreskogen – den självständiga uppsatsen och andra facktextgenrer – lexikaliska texter – läroböcker

– populärvetenskapliga artiklar

– fältdagböcker – vägledningar

– berättelser – redogörelser

– rapporter

– recensioner

– praktikrapporter – självständiga uppsatser – vetenskapliga artiklar/avhandlingar – akademiska essäer Undersökande texter

28

Registrerande texter

– personliga essäer – ”fristil” – krönikor – kåserier

Förmedlande texter

Resonerande texter

– omdömen

Värderande texter

Reglerande texter

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

De genrer man inte ska skriva i när man skriver en självständig uppsats är de som har en annan språkhandling än den undersökande, och/eller andra målgrupper och andra syften. Detta är en viktig poäng, eftersom en del studenter, på alla studienivåer, med all sannolikhet kommer att skriva i fel genre, särskilt i genren lärobok eller förmedlande text, vilket leder till problem med det undersökande och dokumenterande arbete som ska ligga till grund för uppsatsen, och dessutom problem med syfte, målgrupp och avsändarposition. Det beror förmodligen på att merparten av de texter man läser när man studerar är i sådana genrer som man inte själv ska skriva i, det vill säga läroböcker, webbsidor, ordböcker och förmedlande uppsatser (om inte läroplanen kräver det). Dessa genrer skrivs av lärarna och/eller forskarna, och genrerna förutsätter att man redan har undersökt och dokumenterat. Först därefter förmedlar man.

Andra typer av uppsatser: förmedlande uppsatser, träningsuppsatser och provuppsatser Förmedlande uppsatser är egentligen inte akademiska uppsatser utan vänder sig till läsare utanför den akademiska kretsen. Inom många ämnesområden menar man att det är viktigt att de studerande har kunskap om denna typ av uppsats, och därför har vi valt att ta med den här. Allmänt sett fokuseras det allt mer på att lära de studerande ”professionellt skrivande”, det vill säga att skriva i olika genrer som används yrkesmässigt inom institutioner och andra verksamheter. Vi redogör kort för detta i nästa kapitel, även om denna typ av uppsatser inte är bokens tema. Vi hänvisar dock till kapitel 3 där vi har sammanställt en del användbar litteratur om att skriva förmedlande uppsatser.

Träningsuppsatser är uppsatser som tränar studenterna i de färdigheter och textelement (framställningsformer) som de ska behärska när de ska skriva en självständig uppsats, till exempel att referera, analysera och utvärdera.

Provuppsatser testar akademiska färdigheter och ämneskunskaper, till exempel i examensuppsatser.

Både träningsuppsatser och provuppsatser hör till själva utbildningarna och liknar inte genrer som ligger utanför. Det gör däremot den självständiga uppsatsen, som liknar en vetenskaplig avhandling/artikel. Träningsuppsatser och provuppsatser kan du läsa om i kapitel 3 ”Mindre hemuppsatser och veckouppsatser – styrda uppsatser”.

29

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Övning: Genrebestäm artiklar som du har läst ᏷ Genrebestäm några artiklar från din litteraturlista. ᏷ Handlar det om undersökande artiklar (research papers) eller förmedlande text, essäer etc.? ᏷ Vilka framställningsformer förekommer mest (referat, analys, diskussion osv.)? ᏷ Vilken funktion har varje avsnitt? Vad gör avsnitten, till skillnad från vad de säger (innehåll)? ᏷ Aktiviteten är lämplig att göra i grupp.

Undersökningens bas – uppsatsens pentagon För att den självständiga uppsatsen ska få erforderlig vetenskaplig grund måste ett antal olika villkor uppfyllas. Detta illustrerar vi med en pentagon: 1. Undersökningens frågeställning (problemformulering): Vad frågar du?

5. Undersökningsmetodens tillvägagångssätt: Hur frågar du?

4. Undersökningens verktyg (teori, begrepp, metod): Vilka verktyg använder du för att ställa dina frågor?

30

2. Undersökningens syfte: Varför frågar du?

3. Undersökningens empiri (material, data, fenomen): Med vad frågar du?

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Pentagonen visar de grundläggande hörnstenarna i varje vetenskaplig undersökning. Modellen är central för förståelsen av vetenskapligt skrivande och som styrmedel i uppsatsskrivandet. Vi kommer hädanefter i boken att använda oss av pentagonen för att placera och relatera andra element och aktiviteter i uppsatsskrivandet till uppsatsens grundläggande element.

Det finns undersökningar som inte innehåller empiri i vanlig mening, utan som i stället undersöker teori(er), begrepp eller metoder. I sådana fall står det även teori(er) i pentagonens tredje hörn (se exempel 4 nedan).

Vad kan det stå i pentagonens hörn?

Här följer några exempel på vad som kan vara relevant att skriva i pentagonens olika hörn.

• • • • • • • • Tillvägagångssätt • Idealisk arbetsgång (= uppsatsens struktur) • Undersökningens ordningsföljd: – först, sedan, därefter, slutligen – framställningsformer: planera, samla in, analysera, diskutera, dra slutsatser

• Nyckelbegrepp i uppsatsen • Teorier för att analysera, förklara och diskutera • Metoder (hur samla information, analysera och agera utifrån ämnets praxis)

Observation ”Brister” Funderingar Motivation Problemställning Problemformulering Ämnesluckor • Bidrag till ämnet • ”Vad kan vem använda uppsatsen (-s resultat) till?”

• Rekommendationer • Praktisk nytta • Ändrad praxis

• Texter (faktatexter, teorier, journaler …)

• Intervjuer • Fallstudier • Observationer • Mätningar • Statistik

31

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel på bra uppsatser i pentagonen Här följer sex exempel på pentagoner som har fyllts i utifrån bra uppsatser (men som även har en del brister, vilka vi påpekar i våra kommentarer). Uppsatserna är hämtade från olika utbildningar och ämnesområden.

Exempel 1: Uppsats i litteraturhistoria (kandidatnivå) 1. "I det följande ska jag försöka bevisa att psykologin inte föddes med naturalismen, utan kan ses som kännetecknande för hela århundradets (1800-talets) litteratur."

5.

1. Den litteraturhistoriska problemställningen.

2. De klassiska litteraturhistoriska teoretikernas ökning.

3. Analys av det intressanta i texter från före 1870.

4. Analys av texter efter 1870.

5. Sammanfattning (slutsats) som stödjer problemformuleringen.

4. Teori: Litteraturhistorieteoretikers påståenden (analysverktyg).

Metod: • begreppet "det intressanta" • "allmänt tillgänglig psykologisk begreppsapparat".

2. "Denna uppsats syfte är att betrakta 1800-talets litteratur i ett brett perspektiv och lyfta fram ett sammanhang som inte framträder vid traditionella tidsindelningar." (Före och efter det modernas genombrottet, ca 1870.)

(Det omedelbara syftet är ämnesinternt, men perspektivmässigt sätts problematiken i relation till undervisning i en litterär period på gymnasiet.)

3. Litterära texter och metatexter (recensioner m.m.) före och efter det modernas genombrott.

Kommentarer: En historisk problemställning som talar för en tidigare etablerad periodindelning. Vi ser ofta historiska uppsatser som är mer berättande: Vad hände då egentligen? Detta är ett bra exempel på problemorientering i en uppsats i historia. Egentligen är problemformuleringen en hypotes, ett påstående som skribenten har för avsikt att påvisa. Många uppsatser har en hypotes som utgångspunkt i stället för en fråga, men hypotesen kan alltid vändas till en uppsatsfråga som uppsatsen besvarar. Se vidare i kapitlet om problemformulering på s. 113.

32

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel 2: Uppsats från sjuksköterskeutbildningen (yrkesutbildning)

1. "Hur kan jag som anestesisköterska kommunicera med och reducera oron hos en patient som ska sövas och tidigare upplevt awareness under anestesi?"

5.

1. Teorigenomgång.

2. Analys av praxisbeskrivningen med hjälp av begrepp från teorin.

3. Slutsats i relation till praxisbeskrivningen.

4. Perspektiv: Förslag till procedurer i samband med awareness.

4. Teori: Litteratur om awareness. Ångestteori. Teori om kommunikation med patienter. Amerikanska teorier om kommunikationsstrategi.

2. "Jag kommer att titta närmare på kommunikationen med patienter som har varit utsatta för sådana traumatiska upplevelser, i hopp om att kunna reducera patienters oro för att sövas på nytt."

3. Praxisbeskrivning (patienten NN) + andras empiri.

Metod: Teoriernas begrepp används som analysmodell.

Kommentarer: Uppsatser från yrkesutbildningar har som regel ett praktiskt syfte som handlar om hur man kan agera (bättre) i jobbet. Utgångspunkten är ett praktiskt problem som skribenten ger ett förslag till lösning på.

33

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel 3: Uppsats i statskunskap (kandidatnivå)

1. "Denna uppsats ska undersöka vad det innebär att gå från kunskap i form av evalueringar till förändringar i praktiken … Vad är det som gör att evalueringar ofta inte leder till något? … Vilka betingelser ska vara uppfyllda för att evalueringar ska leda till lärande? Var dessa betingelser uppfyllda i samband med den bostadssociala insatsen 1993–2004?

Vilka barriärer kan det finnas i den bostadssociala insatsen som hindrar att evalueringarna leder till lärande?"

5. "Vi kommer inledningsvis i kapitel 2 att redogöra för våra metoder och introducera vår fallstudie … (vi redogör) i kapitel 3 för vilka evalueringar som har varit aktuella …

I kapitel 4 introducerar vi den analysapparat som vi kommer att använda oss av … vi anpassar teorierna i detta avsnitt … I kapitel 5 operationaliserar vi modellen för lärande genom evalueringar och utvecklar fem hypoteser …

I kapitel 6 prövar vi de fem hypoteserna … (med hjälp av semistrukturerade intervjuer)."

2. "Därför är det relevant att undersöka vad man kan göra när man gör evalueringar och samtidigt vill lära sig något av dem."

4. Teori: "Det gör vi genom att redogöra för teorier om lärande i organisationer, som bl.a. handlar om hur man går från kunskap till praxis."

Metod: Metodlitteratur, t.ex.

Bryman: Social Research Methods; Christensen: Kvalitativ analys; Kvale: Den kvalitativa intervjun.

Och många fler.

3. "Uppsatsens empiri är den så kallade bostadssociala insatsen som påbörjades under regeringen Nyrup, och där det från första början gjordes många evalueringar."

Kommentarer: Här finns alla uppsatsens element med. Vi vill särskilt lyfta fram hörn nummer fem, där man kan se en tydlig progression i undersökningen mot hypotesprövning.

34

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel 4: Uppsats från bibliotekarieutbildningen (kandidatnivå)

1. "Jag har för avsikt att redogöra för vilken betydelse diskursbegreppet har inom organisationsteorin. Vidare har jag för avsikt att redogöra för vilka uppfattningar om konstruktion som ligger i de olika innebörderna och användningarna av diskursbegreppet. Detta ska leda till en diskussion om huruvida det finns ett samband mellan diskursbegrepp, konstruktionsuppfattning och organisationsförståelse."

5.

1. "… går jag igenom de tre texterna och redogör för varje författares teorier…

2. … jämför jag de tre. Jag försöker att inplacera författarna i varandras teorier i syfte att jämföra deras diskursbegrepp och organisationsförståelse.

3. … har jag för avsikt att redogöra för förhållandet mellan diskursbegrepp och konstruktionsuppfattning."

4. Teori: Søren Barlebo Wennerbergs teori om socialkonstruktivism.

Metod: Analys, jämförelse och kategorisering av de tre teoretikernas definitioner av diskursanalys utifrån Søren Barlebo Wennerbergs teori om socialkonstruktivism.

2. "Eftersom diskursbegreppet kan ha flera innebörder, är det viktigt att visa på skillnaden mellan dessa för att veta vilken innebörd diskursbegreppet kan ha, och för att veta vilken konstruktionsuppfattning som ligger till grund för användningen av diskursbegreppet."

– "Slutsatserna om förhållandet mellan diskurs och konstruktion antas kunna överföras till andra fält …"

3. "… tre texter skrivna av teoretiker inom fältet organisationskommunikation …" (teorier om organisationskommunikation).

Kommentarer: Denna uppsats är speciell på så sätt att den utgör ett bidrag till (ämnets) metod och ett klargörande av begrepp och begreppsuppfattningar som grund för en senare analys.

35

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel 5: Uppsats från socionomutbildningen (yrkesutbildning)

1. "Hur påverkas nyanlända flyktingar av att leva på existensminimum – sett i ett inklusions-/exklusionsperspektiv – inom livsområdena socialt liv, fritid och det politiska livet?

Kan socionomen genom erkännande eller brist på erkännande påverka familjernas tillgång till eller uteslutning ur dessa livsområden?"

5.

• Ekonomisk/juridisk ram.

• Val av familjer till intervjuerna.

• Metodisk/teoretisk ram: in- och exklusion.

• Intervjuguide görs utifrån Henning Hansens modell.

• Analysmodell görs utifrån teorin.

• Analys av familjeintervjuerna.

• Social insatsdel: begreppet erkännande introduceras och intervjuerna analyseras utifrån detta.

2. "… att undersöka hur den låga inkomstnivån påverkar deras liv i övrigt … att samla information så att det blir möjligt att framställa saklig kritik."

3. Intervju med tre flyktingfamiljer och två socionomer.

4. Teori: Henning Hansen om 5 livsområden; Luhmann via Nils Mortensen om inklusion/exklusion; C. Juul Kristensens marginalitetsbegrepp.

Høilund & Juuls erkännandebegrepp utifrån deras normativa teori om socialt arbete.

Metod: Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.

Kommentarer: Här är syftet att ge en saklig kritik av en aktuell situation, och undersökningen har för avsikt att samla in kunskap som kan stödja kritiken. Lägg märke till att problemformuleringen består av två frågor och två syften. I båda fallen är det den sista frågan och det sista syftet som är överordnat. Den första är en förutsättning för den andra. Vi föreslår att man alltid tydligt visar vilken problemformulering som är den överordnade när det finns flera frågor samt vilka som är de centrala syftena.

36

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Exempel 6: Uppsats från lärarutbildningen (yrkesutbildning på kandidatnivå)

1. ”Jag har för avsikt att undersöka hur arbetet med mål och utvärderingar kan uppgradera utbildningen till idrottslärare så att det tydligt framstår som ett ämne för lärande.”

5.

1. Historisk tillbakablick och bakgrund.

2. Enkät.

3. Analysera rapporten ”Idrott i skolan” och enkäten.

4. Diskutera resultaten i ljuset av centrala begrepp (utbildning, kompetens m.m.).

5. Diskutera ämnets framtid och yrkesinriktade handlingsmöjligheter.

6. Slutsats.

2. ”Dessutom kommer jag att ta med begreppen utbildning och kompetens för att undersöka om dessa kan bidra till en ytterligare uppgradering av idrottsämnet. (Utveckling av behörighet som bildningsideal.)”

4.

Begrepp: • Mål, utvärdering, utbildning, kompetens.

Teorier: • Mølgaard och Klausen: utvärderingsteori.

• Rønholt: kompetensmodellen.

• Klafki: kategoriell bildningsteori.

Metoder: • Kvantitativ enkät.

• Analyser utifrån teoretiska begrepp.

3.

• Rapporten ”Idrott i skolan” från 2004.

• Enkät till elever om betydelsen av idrott.

• Egna erfarenheter: praktikperioder.

Kommentarer: Detta är en mycket bra uppsats som har täckt in pentagonens alla delar med relevant information. Man skulle kunna invända att uppsatsen kanske lider brist på precisering/definition av ”uppgradera” och ”ämne för lärande” som är centrala begrepp i problemformuleringen. Dessa begrepp finns inte med i hörn 4. Ibland kan man se i uppsatser att en del begrepp behandlas som om alla är införstådda med dem, men i sådana fall måste man vara mycket säker på sin sak – särskilt när det som här handlar om begrepp som är avgörande för problemformuleringen.

37

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

Använd pentagonen När man skriver en uppsats eller ett projektarbete är man på god väg om man kan skriva något relevant i vart och ett av pentagonens hörn. Detta kan man sedan använda som riktlinje. Och om man inte har något att skriva i ett hörn – ja, då vet man vad man ska leta efter. Om man till exempel saknar problemformulering, empiri, metod och så vidare, är den första frågan man ska ställa: Är detta något jag ska ha? Vad säger kursbeskrivningen, vad står det i läroplanen, vad säger min handledare? Är det till exempel relevant att skriva om vetenskapsteoretisk utgångspunkt?

Och nästa fråga: Hur hittar jag de element till min undersökning som jag saknar just nu? Hos handledaren? I litteraturen? Bland mina kurskamrater? I projektkatalogen? I externa projekt? Något av det viktigaste när man jobbar med uppsatser och projektarbeten är att hitta realiserbara och intressanta undersökningsmetoder; det är i stort sett lika viktigt som att tillägna sig ämneskunskaperna.

Dina textliga förebilder som studerande bör vara bra texter skrivna av ämnesexperter, till exempel dina lärare och deras kolleger, som själva har gjort undersökningar, samt uppsatser av duktiga tidigare studenter. Särskilt vetenskapliga artiklar som du hittar i tidskrifter, granskade av ämnesexperter, är bra genreförebilder. Det studenterna skriver ska likna dessa, men inte vara så brett och som regel inte heller så djupt anlagda. Fortsättningsvis i boken bygger vi vidare på genre och vetenskap som bokens två nyckelord – på textens högre nivåer.

Kvalitetskriterier hos en bra uppsats En faktor är att uppfylla de vetenskapliga kraven på uppsatsen. Men hur gör man det på ett bra sätt?

En lärares kommentarer om en uppsats Här följer först en lärares kommentarer om en uppsats i litteraturtolkning (spanska, grundnivå): En uppsats med klar struktur och många goda iakttagelser, som förhåller sig till både form och innehåll. Det är bra att du testar dina metodkunskaper i uppsatsen, bra att du visar att du har en begreppsapparat och goda ämneskunskaper att tillämpa på ditt material. Men till nästa gång, tänk på att du måste prioritera: du behöver inte nödvändigtvis kommentera alla stilarter, utan kommentera framför allt de som kan underbygga innehållsanalysen, alltså ingå som premisser i en övergripande argumentation för till exempel ditt påstående att vi här har att göra med en text som illustrerar den moderna människans villkor. Här skulle du också i högre grad kunna se på förhållandet mellan form och innehåll: Alltså varför denna form (brott –

38

1. Uppsatser inom högre utbildning – genrer och kvalitetskriterier

sammanbrott)? Hänger det samman med tematiken, det vill säga den centrumlösa/identitetslösa individen – och kanske med det psykiska sammanbrottet, som du hävdar inleder novellen? Och glöm inte att korrekturläsa! (Våra kursiveringar).

Lärarens kriterier är fokus, struktur, många iakttagelser, metodisk och sakkunnig (teoretiskt kunnande) argumentation samt korrekturläsning. De är vanliga, allmänna – och bra – kriterier. Läraren tar sin utgångspunkt i de generella kraven på undersökande uppsatser, i pentagonen (se s. 30) samt i uppsatsen som ett argument och utvärderar hur väl eleven uppfyller dessa krav (klar struktur, goda iakttagelser, bra att … osv.). Dessutom pekar kommentaren framåt mot liknande uppsatser: ”Men till nästa gång, tänk på …”.

Vetenskapsretorik Det är slående att de kvaliteter som läraren nämner är så generella. När man frågar lärare inom andra typer av högre utbildning, till exempel yrkesutbildningar, nämner de samma textmässiga kvaliteter, oavsett vilket ämne det handlar om.

Faktum är att vetenskapsretoriken (läran om hur man skriver/talar om vetenskap) i stort sett är densamma inom högre utbildning, inom olika fakulteter och i olika länder (i väst), och de vetenskapsretoriska kraven är avgörande för bedömningen av uppsatserna. Många studenter och lärare efterlyser ämnesspecifika instruktioner för uppsatsskrivning, men enligt vår erfarenhet är sådant som lärarna lär ut inom sitt respektive ämne ofta av generell karaktär. Vi har till exempel hört fem universitetslärare och en betygsättare från samma ämnesområde föreläsa om kriterierna för ”en bra uppsats i ämnet”. Av tre föreläsningstimmar var ungefär tio minuter ämnesspecifika råd. Resten kunde ha sagts om vilket ämne som helst inom högre utbildning.

Här nedan fördjupar vi oss i de viktigaste kvalitetskriterierna för självständiga uppsatser.

1. I en bra uppsats är skribenten närvarande som expert och visar prov på självständighet Det är ett problem både när det finns för mycket av ”en själv” i texten och när det finns för lite.

Många studerande känner att de tappar motivationen därför att de uppfattar uppsatsgenren som opersonlig och för att de inte ges utrymme att själva figurera i den. Många får omdömen som lyder: ”Vi är inte intresserade av dina subjektiva, personliga eller privata åsikter – det är textens olika infallsvinklar som måste fram.” Problemet är att om man inte själv kan relatera till det man skriver om och det sätt man skriver på, kan skrivandet börja kännas likgiltigt, som om man kopplar bort sig själv och därför fjärmas från texten.

39

ATT SKRIVA EN BRA UPPSATS Med upplaga 4 är denna välstrukturerade handbok i uppsatsskrivning på väg att bli en klassiker för studerande på högre utbildningar. Den fungerar som en guide genom uppsatsens alla centrala delar, från idéstadiet till färdig uppsats, men är även utmärkt att använda som uppslagsbok när man vid olika tillfällen fastnar i processen.

DEN 4:E UPPLAGAN har förutom allmänna uppdateringar fått ett nytt kapitel om hur man skriver vetenskapsteoretiskt korrekt i en uppsats. Den vetenskapsteoretiska ansatsen löper nu som en röd tråd genom boken och har integrerats i uppgifterna. Kapitlet om litteratur- och informationssökning är helt omskrivet för att på bästa sätt lotsa studenten genom detta centrala område inom uppsatsskrivning.

BOKENS HUVUDTEMAN ÄR: Ᏽ genrer och kvalitetskriterier Ᏽ skrivprocesser vid självständiga uppsatser Ᏽ mindre hemuppsatser – styrda uppsatser Ᏽ problemformulering Ᏽ litteratur- och informationssökning Ᏽ källor till uppsatsen Ᏽ empiri i uppsatsen Ᏽ teori, metoder och tillvägagångssätt Ᏽ uppsatsens disposition och argumentation Ᏽ språkhantering Ᏽ handledning BOKEN VÄNDER SIG TILL alla uppsatsskribenter inom högre utbildning, liksom

deras lärare, handledare och andra som ska bedöma uppsatsen. Den riktar främst in sig på kandidat- och magisteruppsatser men kan med fördel användas vid andra självständiga uppsatser.

Boken är skriven av Lotte Rienecker och Peter Stray Jørgensen, med bidrag av Signe Skov, Vanessa Sonne-Ragans, Lotte Thing Rasmussen, Charlotte Wien, Kirstin Remvig och Ida Klitgård.

Best.nr 47-11364-4 Tryck.nr 47-11364-4