9789152305805 by Smakprov Media AB

n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er e

rg be on ög ss st H ak vi le Is dq O id un av S D ats M

n io ig el R

P R IO PRIO Religion 8

9 789152 305805

(523-3820-9)

2015-10-13 14:03 PRIO REL 8 cover.indd 1

e t ar on om ien en IO i är or s s R ig t l lls n P el i et hä ola R år am sk

,9 g s nd 8 9 in ed ru , 7, m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R

ISBN 978-91-523-0580-5

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Redaktör: Projektledare: Grafisk form: Omslag: Illustrationer: Omslagsbild: Bildredaktör:

Ingela Bengtsson Ingela Bengtsson Axel Henriksson/Pussel, Soya Kommunikation Axel Henriksson/Pussel, Soya Kommunikation Tomas Lindell Franciskanermunk © Trinette Reed/INA Agency Soya Kommunikation

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellanupphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2016

PRIO REL 8 title page+content.indd 2

2015-10-12 11:55

P R IO

rg be on รถg ss st H ak vi le Is dq O id un av S D ats M

n io ig el R PRIO REL 8 title page+content FINAL.indd 3

2014-12-01 19:42

Innehåll Världsreligioner

Judendom

Religioner och världsreligioner

Identitet och livsstil

Världsreligionernas ursprung

Några seder och bruk

Riter 11

Historien i huvuddrag

Världsreligionernas utbredning 14

Berättelsen om Mose

En värld av symboler 16

Heliga platser

Urkunder 41 Centrala tankar

Judendom 46

Varierande tolkningar

Identitet

Jerusalem – den heliga staden 50

Jag heter…

Vem är jag då?

Kön och identitet

Många identiteter

Får jag presentera mig

Religion och samhälle

Kortfattat 55

Kristendom Identitet och livsstil

Några seder och bruk

Berättelsen om Jesus

Kristendomen – Historien i huvuddrag

Heliga platser

Här finns kristendomen

Urkunder 74 Evangelierna berättar om Jesus

Kristendom 78

Centrala tankar

Varierande tolkningar

Maximón – Mayagud och helgon 84

Religion och samhälle

Kortfattat 91

PRIO REL 8 title page+content FINAL.indd 4

2014-12-01 19:42

Innehåll

Islam

Buddhism

Identitet och livsstil

155

Några seder och bruk

157

Berättelsen om Muhammed

Berättelsen om Buddha

158

Historien i huvuddrag

101

Historia i korthet

160

Islam 102

Här finns buddhism

161

Heliga platser

162

104

Urkunder 106

Urkunder 162

Centrala tankar

En oförståndig liten apa!

163 163

109

Här är vi muslimer på flera sätt! 112

Centrala tankar

Varierande tolkningar

114

Munkar, nunnor och vanliga människor 167

Religion och samhälle

116

Varierande tolkningar

Kortfattat 120

168

Buddhism 170

Religion i Kina

172

Religion i Japan

174

Burma: Munkarna gör uppror mot militären 176

Hinduism

Religion och samhälle

Identitet och livsstil

124

Några seder och bruk

127

Började det så?

129

Historien i huvuddrag

130

Heliga platser och heliga rum

133

178

Kortfattat 181

Hinduism 134

Urkunder 136 Centrala tankar

138

Varierande tolkningar

142

Elefanter, gudar och heliga kor 146

Religion och samhälle

148

Kortfattat 151

PRIO REL 8 title page+content FINAL.indd 5

2014-12-01 19:42

PRIO REL S 8-1 FINAL.indd 6

2014-12-01 18:42

V är ld sr el ig io ne r

V m ad re ell är lig an re io re lig D ne li io e va t ä r ä gio n? be d m r v r v n Gå gr a ik är och r d ep n tig ld pe m t a sr ku et a el ltu tt n en tt ig r? s in ar fu io k om m n ne Vi ilja d r? lka äm ed era o ne rd öv t r en er el oc ig h io n.

Världsreligioner

Religion visar en gudomlig ordning, som ger regler för ett gott och riktigt liv. Religion är en tro på en gudomlig eller andlig kraft som detgår att få kontakt med.

Religioner och världsreligioner Människor har skapat olika sätt att tänka och leva tillsammans, överallt på jorden. Allt detta kallar vi kultur: berättelser, tankar om samhället, sättet att uppfostra barn, regler för samlevnad mellan vuxna, konst och musik, liksom kläd- och mattraditioner. Det mesta i kulturen kan samtidigt vara religion. Julfirandet kan vara både religion och kultur. För den som firar jul som en trevlig tradition är julfirandet bara kultur. För en troende kristen, är julen en högtid som handlar om att Jesus föddes som människa. Då är julfirandet religion, och samtidigt kristen kultur. På samma sätt är det med levnadsregler, mattraditioner, klädedräkt… De kan vara antingen religion eller kultur – eller både och samtidigt. De flesta har en känsla av vad ordet religion betyder. Men det är svårt att ge en kort och bra

PRIO REL S 8-1 FINAL.indd 7

Religion väcker känslor, ger förståelse, kräver handlingar och skänker gemenskap.

beskrivning, som passar in på allt det som kallas religion. Här kommer några beskrivningar som kan täcka in en del av detta: ◆◆ Religion är en tro på en gudomlig eller andlig kraft som det går att ha kontakt med ◆◆ Religion visar vägen, en gudomlig ordning, som ger regler för ett gott och riktigt liv ◆◆ Religion väcker känslor, ger förståelse, kräver handlingar och skänker gemenskap.

Religion, samhälle och kultur Religion kan genomsyra hela samhället, så att traditioner, lagar, politik och ekonomi ses som en del av en gudomlig ordning. Religion kan användas av makthavare för att styra över människor. Å andra sidan har det funnits länder där religion var förbjuden eller hårt kontrollerad av staten, som till exempel i Sovjetunionen under större delen av 1900-talet.

2014-12-01 18:42

Världsreligioner

Traditioner som samlas och skrivs ned.

Tolkas.

Muntligt berättande.

Idag väljer man i många länder att skilja mellan religion och samhällets lagar. Då är landet en sekulär stat. Sverige är ett sådant land. Och samtidigt är Sverige ett mångkulturellt samhälle, där det ska vara möjligt för människor med olika kulturer och livsåskådningar att leva tillsammans. Men staten och Svenska kyrkan hörde ihop fram till år 2000. Och den kristna kulturen i vårt land får ta plats, till exempel så inleds riksdagsarbetet varje höst med en gudstjänst. Regenten och tronföljarna måste enligt lagen tillhöra Svenska kyrkan. De senaste åren har det varit livliga diskussioner om det ska vara tillåtet med skolavslutningar i kyrkan i en sekulär stat som Sverige. Skolverket har slagit fast att det inte ska vara kristna inslag som böner eller välsignelser på avslutningarna (år 2012).

PRIO REL S 8-1 FINAL.indd 8

Världsreligioner Det finns tusentals olika samhällen. Det finns också hundratals, kanske tusentals olika religioner. Men vi studerar bara några få. Mest läser vi om fem religioner som brukar kallas världsreligioner. De är religioner som sedan länge har många anhängare och som finns över stora områden. Hit hör kristendom, islam, hinduism och buddhism. Men även judendom räknas hit. Den har jämförelsevis få anhängare men finns i alla världsdelar och har haft stor betydelse för både kristendom och islam. Gemensamt för de här fem världsreligionerna är att de har sina läror nerskrivna i urkunder – heliga texter. Vi känner också namnet på grundaren, utom när det gäller hinduismen. Utöver de här fem religionerna finns det några andra stora religioner med miljontals anhängare. Trots att de har både heliga skrifter och religionsgrundare brukar de ända inte få komma med under rubriken ”världsreligioner”.

2014-12-01 18:42

Världsreligioner

Urkunder – heliga texter

Att jämföra religioner

Världsreligionerna har texter som varit en viktig del i religionens tillkomst och utveckling. Därför kallas de ofta heliga skrifter. De är samtidigt religionens ursprungliga texter eller källor. Därför kallas de också urkunder. I äldre samhällen fördes traditioner vidare muntligt. Berättaren kunde anpassa innehållet till sin tids viktiga frågor. Vid en viss tidpunkt blev berättelserna nedskrivna – på stenar, lertavlor, pergament och papyrus. Skriftspråket bevarade sedan berättelserna för all framtid, så som de var när de skrevs ner. I de nedskrivna texterna finns alltså spår av en äldre tid. De speglar samhällen och kulturer, ibland tusentals år tillbaka i tiden. Samtidigt ska de fungera som vägledning i dag. Hur ska moderna människor uppfatta de gamla urkunderna? Hur ska de tolkas? Vilka har rätt att tolka dem? I de äldre samhällena var det oftast pojkar som skulle kunna de heliga texterna. Att vara beläst var detsamma som att vara vis. Männen har sällan velat släppa ifrån sig rätten att tolka urkunderna. Och i dag finns det kvinnor som kräver just den rätten. En religion utan helig skrift kallades tidigare ”primitiv”, alltså att en skriftlös religion var outvecklad i jämförelse med en skriftreligion. Dagens religionsforskare undviker för det mesta att använda begrepp som bygger på värderingar, som att vissa religioner skulle vara mer utvecklade och högt stående än andra. Så när vi talar om ”skriftreligioner” och ”skriftlösa religioner” ska det inte ligga någon värdering av bra eller dåligt i uttrycken.

Skillnaderna inom en religion kan vara lika stora som skillnader mellan olika religioner. Det är viktigt att tänka på när man undersöker religioner. I den här boken går det lätt att jämföra världsreligionerna med varandra. Samma underrubriker återkommer nämligen i varje kapitel. Det gör det enkelt att arbeta med frågorna om:

PRIO REL S 8-1 FINAL.indd 9

◆◆ identitet och livsstil ◆◆ historiens huvuddrag ◆◆ urkunder ◆◆ centrala tankar ◆◆ varierande tolkningar ◆◆ religion och samhälle

2014-12-01 18:42

Världsreligioner

Till världsreligionerna brukar också konfucianismen och daoismen i Kina räknas, ibland även shinto i Japan. De beskrivs kort i kapitlet om buddhism. Det samma gäller sikhism och jainism; om dem kan du läsa i kapitlet om hinduism. Detta första kapitel ger en kort överblick när det gäller religion. Här diskuteras olika ord och begrepp som används i boken. Nästa kapitel handlar om identitet. Hur vi formas av vår kultur och människor runt omkring. Men också om det unika i människan. Sedan följer kapitlen om fem världsreligioner i tur och ordning: judendom, kristendom, islam, hinduism (samt sikhism och jainism) och

PRIO REL S 8-1 FINAL.indd 10

slutligen buddhism (samt konfucianism, daoism och shinto).

Världsreligionernas ursprung Fem världsreligioner delas ofta in i två grupper: de västliga och de östliga religionerna. Ännu längre österut finns de religioner som uppstått och utvecklats i Kina och Japan. ◆◆ Som västliga världsreligioner räknas judendom, kristendom och islam. De uppstod i ungefär

2014-12-01 18:42

Världsreligioner

samma område i Västasien. Alla tre berättar om Adam, Eva och Abraham. Många andra personer är också gemensamma. Alla tre berättar om änglar och betonar tron på en enda Gud. De är alltså monoteistiska religioner. Alla tre beskriver hur jorden och tiden skapats vid en viss tidpunkt, Skapelsen. Tiden tänks som linje med både början och slut. ◆◆ De östliga religionerna är mer varierade än de i väst. De kan bekänna en gud, flera gudar eller tänka sig en kraft som styr universum. Till skillnad från de västliga religionerna, har hinduismen och buddhismen en annan uppfattning av skapelsen och tiden. Världen skapas och går under i ett evigt kretslopp. Tiden ses som cirkel utan varken början eller slut.

Riter I religioner ingår ofta olika riter eller ritualer – olika handlingar som upprepas vid bestämda tillfällen. En rit kan höra till en viss tidpunkt, till exempel varje morgon eller en dag i veckan. Riter kan också höra till vissa tillfällen, till exempel inför en jakt, vid första sådden, när skörden är bärgad. I högtider och helgdagar som är spridda över året ingår ofta riter. Och så finns det övergångsriter.

Övergångsriter Vi passerar några viktiga stadier under livet: vi föds, når puberteten, bildar familj och dör. Vid dessa gränser passerar människan från ett stadium till ett annat. Varje övergång ger en ny roll och status, som markeras av riter och ceremonier. De kallas övergångsriter. Genom riterna får vi en tillhörighet. Vi upptas i

PRIO REL S 8-1 FINAL.indd 11

Quinceañera (quince años betyder femton år) är en övergångsrit som firas i Latinamerika och som kan spåras tillbaka till aztekerna. En gudstjänst med mässa inleder dagens högtidsfirande. Det är vanligt att alla är uppklädda till festen efteråt och det är mycket musik och dans.

en familj, i en släkt, i ett samhälle. Gemensamma seder och bruk binder samman människor i en viss kultur. Övergångsriter förstärker religiös och kulturell gemenskap. Vi gör saker tillsammans som ger glada minnen och starka känslor för varandra och det vi tror på. Över hela jorden har människor ordnat fester, haft ceremonier och utfört riter. De har alltid

2014-12-01 18:42

Världsreligioner

Vi har ett behov av övergångsriter. Studentexamen i Sverige …

funnits. De flesta övergångsriter är starkt bundna till någon religion. Men även människor som inte räknar sig som religiösa behåller övergångsriterna eller skapar nya riter, till exempel namngivning när ett barn har fötts. I Sverige är det vanligt med borgerlig vigsel och borgerlig begravning blir allt vanligare. Människor verkar ha behov av ritualer även när religion inte är viktigt.

Viktiga övergångar i livet Födelse Barn får tidigt ett namn. Redan namngivningen styr barnet in i en kultur. Omskärelse av pojkar kan också äga rum i samband med födseln och visar att pojken blir en del av en gemenskap. Pubertet och vuxenblivande Den unge lämnar barndomen, ”dör” från den, får undervisning för att bli något nytt. Bli initierad, kunnig. För unga indianer kunde det handla om att få kontakt med sin skyddsande, gärna i ensamhet och genom att klara av olika utmaningar. I det

PRIO REL S 8-1 FINAL.indd 12

… och hopp över tjurrygg i Etiopien. Från ung till vuxen.

kristna Sverige var det länge konfirmationen som markerade att någon blev vuxen och kunde ta eget ansvar. I dag väljer många ungdomar bort denna ceremoni. Giftermål och föräldraskap Giftermålet är centralt i de flesta kulturer. Festligheterna är ofta påkostade och ceremonierna fyllda av allvar, glädje och förväntan. Det ska inte vara lätt att bryta upp från ett äktenskap. Familjen uppfattas ofta som en hörnsten, inte bara i traditionella samhällen, utan även i vårt moderna liv. Död och begravning Vid livets slut föreskriver olika religioner skilda riter. När en människa är döende kan vissa riter vara viktiga. Och efter att döden inträffat ska kroppen tas om hand och begravas. Också sorgen och minnet av den döde kan uttryckas i riter. Olika riter i samband med livets slut är viktig kunskap i dagens svenska sjukvård. Det är vanligt att människor från olika religioner får sina gravar på olika begravningsplatser.

2014-12-01 18:42

dlä , t g em å at – h cks är at o iv p en n ds t l ska M ka Gu tig d k. an ra rik Gu ryc isk va ra To år ch m h d änn att . n ri nf t o so oc ll ot et at r. M ti rde stå ka t g t d m va liv jo s is Et s å lj, ns itt på eva änn ja mi a a a s re a l m fa t t nd pa sk m at vä ska vet so an ed r li ud m u ds b H u G a. – olk t

om nd de Ju

2014-12-01 18:53

PRIO REL S 8-3 FINAL.indd 29

Judendom

Identitet och livsstil Judendom är både religion och en folkgrupp. Att ha en judisk identitet innebär ha starka band till judisk historia och judiska traditioner. Judar har ofta judendom som religion, men många med judisk identitet räknar sig inte som religiösa.

Jag är jude Intervju med Benjamin Gerber, församlingspedagog i Göteborg. Varför är du jude? Mina föräldrar är judar. Så enkelt är svaret. Men bara på ytan. Livet har flera gånger ställt mig inför valet: att leva som jude eller inte. Jag har aktivt valt det förra. För mig känns det viktigt, att vara en del av denna mycket långa judiska tradition. Och att få föra den vidare. Vad tycker du är viktigast i din religion? Det är nog människosynen, hur vi ser på varandra. Vi har alla samma ursprung. Gud har skapat oss. Och vi är skapade till Guds avbild. Genom denna skapelse är var och en av oss helig. I den andre möter vi alltså en människa, som också är skapad till Guds avbild. En sådan människosyn ställer krav. Sättet att möta en annan människa, med respekt eller utan respekt, beror på vår människosyn. Jag menar att människosynen är det viktigaste i min religion. Har du stött på några problem med att utöva din religion? Det borde inte vara det i ett land som det här. Men Sverige är ett mycket sekulariserat land. Det här medför att förståelsen för religion kan brista.

PRIO REL S 8-3 FINAL.indd 30

Därför är det en utmaning att skapa ett aktivt judiskt liv i en svensk församling. Det kan handla om helger, om seder, om att låta religionen få ta sin plats i världen. Hur påverkas ditt liv av din religion? Jag påverkas på många sätt av mitt val att leva som jude. Naturligtvis gäller det livet under helgerna och under vår sabbat (vilodag), som ju börjar på fredag kväll och varar ett dygn. Det gäller också att hålla koscher. När jag går på restaurang, så beställer jag till exempel vegetariskt. Men den största utmaningen har att göra med de moraliska kraven. Med etiken. Att varje dag leva efter – det jag sa tidigare – att låta människosynen ta plats i vardagen, i mötet med medmänniskan. Vilket är ditt budskap till svenska ungdomar? Lär er leva med varandra! Lär hur man beter sig. Lär om toleransens stora betydelse. Studera! Studier är viktiga. Öva er på att ställa frågor. Utmana andra genom att ställa frågor. Ge plats för frågor i ditt eget liv. Våga utmana dig själv!

2014-12-01 18:53

Judendom

Hur blir man jude? Den som är född av en judisk mor är jude, enligt en vanlig uppfattning. Jude är också den som konverterat (övergått) till judendomen efter att först ha studerat för en rabbin. Så kallas de som är kunniga i hur judiska texter tolkas och som kan undervisa om judisk religion. Den som vill bli jude ska övertyga rabbinen om sin vilja att leva efter judiska regler. Det handlar om att vilja leva med judisk identitet och livsstil. Ett reningsbad i en bassäng markerar omvändelsen. Män som konverterar låter omskära sig.

Några viktiga riter Omskärelse och namngivning När en pojke är åtta dagar gammal omskärs han. En mohel (speciellt utbildad person) eller läkare skär bort förhuden på pojkens penis. Därefter får barnet sitt namn. Utanför Israel är det vanligt att judar har dubbla namn, ett vardagsnamn och ett hebreiskt. Att bli vuxen Då en pojke är tretton år får han läsa veckans avsnitt av Tora i synagogan. Han kallas Bar Mitsva, ”Budets son”. Numera kan också flickor bli Bat Mitsva, ”Budets dotter” inom en del judiska riktningar. Från och med nu förväntas de följa den judiska lagen som ansvariga vuxna. Äktenskap Vigseln är en milstolpe i livet. Under vigselakten dricker paret vin ur samma bägare. Mannen ger sin blivande hustru en ring och säger: ”Se, med denna

PRIO REL S 8-3 FINAL.indd 31

ring skall du vara mig helgad enligt Moses och det judiska folkets lag.” Ceremonin avslutas med att mannen trampar sönder ett glas under sin fot. Detta görs, sägs det, för att påminna om templets förstörelse (se Livet i diasporan). Begravning Den döde sveps i en enkel vit klädnad och begravs med eller utan kista. Gravplatsen ska vara ostörd för all framtid. Den kan aldrig användas på nytt. Gud skapade människan till sin avbild. Därför har den döda kroppen ett eget värde. Den bör inte brännas. Obduktion får bara ske då det verkligen är nödvändigt att fastställa dödsorsaken eller då detta kan hjälpa vetenskapen. De närmast sörjande bör stanna hemma från arbete och skola under sorgeveckan efter begravningen. Under den tiden ska de få hjälp med alla

2014-12-01 18:53

Judendom

Några seder och bruk Maten I både Tora och Talmud (se Urkunder) kan man läsa om vad som är tillåten och förbjuden mat. Til�låten mat är kött från däggdjur som idisslar och har kluvna hovar samt de flesta fiskar. Havsdjur utan fenor och fjäll är däremot förbjuden mat, till exempel skaldjur. Mat som är tillåten kallas kosher som betyder passande. För att kött ska bli kosher måste djuret slaktas med ett snitt av en vass kniv så att blodet rinner ur djuret. Sedan sköljs och saltas köttet så att allt blod försvinner. Även djurets höftnerv ska tas bort av en utbildad slaktare. Mjölk- och köttmat får inte blandas. Judar som håller kosher har därför två uppsättningar porslin hemma. Ägg, fisk och grönsaker är neutral mat och kan ätas tillsammans med både mjölk och kött.

Brudgummen krossar ett glas med ena foten – en påminnelse om att livet rymmer både lycka och svårigheter.

praktiska sysslor, till exempel matlagningen. Vänner och släktingar är med dem för att ge tröst och stöd. Det följande året ber man Kadish-bönen för den döde i synagogans gudstjänst, och därefter varje år på dödsdagen. Kadish-bönen är en bön om frid och uttrycker tacksamhet för allt som Gud ger människorna.

PRIO REL S 8-3 FINAL.indd 32

Kläder och hår De flesta judar klär sig inte på något speciellt sätt. Men många judiska män bär en liten rund mössa, en kippa, av vördnad för Gud. En del har den alltid, andra bara i synagogan. Även kvinnor täcker håret, till exempel med en hatt eller schal, särskilt i synagogan. En liten del av världens judar följer anvisningarna i gamla texter och tolkningar till punkt och pricka. Och det visar sig tydligt i klädseln och utseendet. Till exempel att gifta kvinnor alltid täcker sitt eget hår utanför hemmet. Några använder peruk. Många män bär rockar och hattar som var vanliga bland judar i östra Europa före andra världskriget. De låter skägget och håret vid tinningarna växa på det sätt som står i 3 Mos 19:27–28. Där sägs:

2014-12-01 18:53

Judendom

En minoritet av världens judar klär sig traditionellt.

Shofar – ett instrument gjort av ett horn.

”Ni skall inte klippa håret vid tinningarna, inte kapa av skägget… inte heller ska ni tatuera er.” Inom samma tradition bär männen plagg med fyra hörntofsar, enligt ett bud i 4 Mos 15:37: ”Säg till israeliterna att de och deras efterkommande skall sätta tofsar i hörnen på sina mantlar och i varje tofs en violett tråd. När ni ser på de tofsar som ni har gjort på detta sätt skall ni minnas alla Herrens bud och följa dem…”

måltiden slaktades ett lamm. Något senare på våren firades den första skörden. På hösten hölls en större skördefest. Högtiderna har fått nytt innehåll till minne av olika händelser i den judiska historien. Och fler högtider har kommit till. Mycket av firandet sker hemma med familjen.

Tid och högtid Judendomens år 1 utgår från världens skapelse. År 2012 var världen enligt judisk tideräkning 5 773 år gammal. Det judiska året följer månen men ett månår är kortare än ett solår. För att högtiderna ska infalla vid samma årstid varje år, lägger man till skottmånader (ungefär vartannat eller vart tredje år). För länge sedan följde festerna jordbruksåret. Strax efter vårdagjämningen inföll en vårfest. Till

PRIO REL S 8-3 FINAL.indd 33

Försoningsdagen Försoningsdagen, Jom kippur, är en av judendomens viktigaste högtider. Den tillbringas i synagogan under fasta och bön. Ingen äter, ingen dricker – det är en dag för eftertanke. Särskilda vita kläder kan användas. De symboliserar renhet. Jom kippur ger också tillfälle att tända ljus och minnas dem som dött. För att få förlåtelse från Gud måste man ha bett de människor om förlåtelse som man handlat orätt mot. Därför måste man bli vän med sina ovänner inför Jom Kippur. Under detta dygn lägger den troende av sig

2014-12-01 18:53

Judendom

Under purimfesten läser man Esters bok – berättelsen om hur drottning Ester räddade livet på Persiens judar. Purim är en glad vårfest och särskilt barnen klär ut sig, kanske till drottning Ester.

masken inför Gud. Ingen hycklar. Människan står där med alla sina fel och brister. Hon tar avstånd från det onda och ber om bättring och förnyelse. En signal från ett vädurshorn, shofar, kan markera högtidens slut. Nästa år kommer en ny försoningsdag. Påsk Den judiska påsken, pesach, ﬁras till minne av att Israels barn befriades ur den egyptiska fångenskapen. Den händelsen ägde rum i samband med att vårfesten skulle firas och lammet slaktas. Eftersom det var bråttom, hann inte brödet jäsa, brödet blev osyrat. Höjdpunkten i påskfirandet är seder, en mycket speciell måltid. På bordet dukas det fram rätter som symboliserar historien om fångenskapen och

PRIO REL S 8-3 FINAL.indd 34

befrielsen ur Egypten: Bittra örter, till exempel pepparrot, symboliserar fångenskapens bitterhet. Charoset, en blandning av malda äpplen, nötter och kryddor, är en symbol för det murbruk som användes för att bygga de egyptiska städerna. Och så matsa, det osyrade brödet. Under måltiden frågar det yngsta barnet: ”Varför är denna natt olik alla andra nätter?” Familjefadern berättar nu historien om hur Israels barn kom till Egypten, hur de gjordes till slavar och hur Gud befriade dem. Varje seder-afton minns judarna sin äldsta historia på detta sätt. Hoppet om befrielse har varit levande i den judiska historien. Och sederaftonen har under århundraden avslutats med hälsningen: ”Nästa år i Jerusalem!” Chanukka Ljusfesten, chanukka eller hanukka, ﬁras till minnet av en historisk händelse. Härskaren i det seleukidiska riket (under hellenismens tid) hade erövrat Palestina och försökte införa dyrkan av guden Zeus i Jerusalems tempel. Men judiska motståndsmän återerövrade templet och år 164 f.v.t. kunde judarna återinviga sin helgedom. Det berättas att det då inte fanns tillräckligt med olja till templets lampor, bara en liten ﬂaska helig olja, nog för en enda dag. Men den räckte i åtta dygn, så lång tid som det tog att få fram ny lampolja. Nu kunde gudstjänster och offer åter äga rum i templet. Till minne av händelsen firas chanukka under åtta dagar. För varje dag tänds ett nytt ljus i en särskild ljusstake. I dag är chanukka en familjefest och det har blivit vanligt att ge varandra presenter.

2014-12-01 18:53

Judendom

Berättelsen om Mose En dag för mycket länge sen vallade Mose får åt sin svärfar i Sinai. Då fick han se eldslågor slå upp ur en buske. Den brann – utan att brinna upp! Mose närmade sig nyfiket. ”Mose! Mose!” ropade en röst ur busken. ”Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.” Mose blev rädd och gömde sitt ansikte. Ännu mer förskräckt hörde Mose rösten ge honom ett uppdrag: ”Du skall föra mitt folk, israeliterna, ut ur Egypten.” Gud hade hört sitt folk klaga i Egypten och nu skulle de befrias. Mose befriade de förslavade israeliterna. Egyptens farao gjorde stort motstånd.Men det bröts ner, när sju allvarliga plågor i tur och ordning drabbade egyptierna. Mose fick leda israeliterna ut ur Egypten. Men farao ångrade sig och förföljde dem. Det är då Röda havets vatten viker undan, så att israeliterna kan gå över torrskodda. Men faraos trupper drunknar.

PRIO REL S 8-3 FINAL.indd 35

Moses förde folket till Sinai berg i samma trakt där Gud hade uppenbarat sig för honom i den brinnande busken. Mose berättade för folket att den gud som befriat dem ur fångenskapen nu ville sluta ett förbund med dem: Gud lovade skydda Israels folk – de skulle vara hans utvalda folk på jorden. Men då måste de också lova att följa de regler som Gud skulle ge dem. På den tredje dagen sveptes hela Sinai in i rök: ”Herren steg ner på berget i eld. Röken steg upp som från en smältugn, och hela berget skalv.” Folket fasade. ”Jag är Herren, din Gud… Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.” Så talade Gud till Mose. Tio budord räknades upp, liksom många andra regler som Guds folk från och med nu skulle följa. Mose skrev ner allt detta. Därefter kallade Gud upp Mose på berget. Där fick han ta emot buden, inskrivna på två stentavlor.

2014-12-01 18:53

Kristendom

Berättelsen om Jesus ”Den som har två skjortor skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra på samma sätt”. Den som talade så, hette Johannes. Han levde nära Döda havet och klädde sig i en mantel av kamelhår och levde på gräshoppor och vildhonung. Stora skaror kom för att lyssna på honom, för han var en profet. Johannes sa: ”Omvänd er. Himmelriket är nära.” Människor bekände sina synder och Johannes döpte dem i Jordanfloden, strax norr om Döda Havet. En av dem som kom till Johannes för att döpas var Jesus, snickare från Nasaret och avlägsen släkting till Johannes. Johannes tvekade och sa: ”Du borde döpa mig i stället.” Men Johannes döpte Jesus och när Jesus steg upp ur vattnet, berättas det, kom Anden ner över honom som en duva. Och en röst hördes från himlen: ”Du är min älskade son, du är min utvalde.” Genast efter dopet drog sig Jesus undan till öknen, där han fastade. Nu dök djävulen upp och lovade makt och rikedom om Jesus tillbad honom. Men Jesus avvisade djävulens frestelser. Han förberedde sig för ett uppdrag som inte handlade om makt i världen. Jesus lämnade öknen och sökte sig ut bland människor. Han sa: ”Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.” Så berättar Nya Testamentet om hur Jesus trädde fram och började predika.

Jesus födelse och uppväxt Berättelsen om Jesus börjar omkring trettio år tidigare i staden Nasaret, där den unga Maria fick besök av ängeln Gabriel, som sa: ”Du skall bli havande och föda en son, och du

PRIO REL S 8-4 FINAL.indd 63

skall ge honom namnet Jesus.” ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man”, sa Maria. Ängeln svarade att för Gud är ingenting omöjligt. Maria var trolovad med Josef. När han förstod att Maria väntade barn, blev han fundersam. Men i en dröm talade en ängel till honom och uppmanade honom att inte överge Maria. Tillsammans begav sig Josef och Maria ner till staden Betlehem för att skattskrivas – de skulle folkbokföras för att betala skatt i Romarriket. Staden var full av människor som var där i samma ärende och Maria fick föda sitt barn i ett stall. Den natten Jesus föddes var ingen vanlig natt. I närheten fick några herdar besök av en stor hop änglar som berättade att det nyfödda barnet var Messias och världens frälsare. En lysande stjärna över det enkla stallet lockade till sig stjärntydare från fjärran länder.

2014-12-01 19:05

Kristendom

Då Jesus var åtta dagar gammal blev han, liksom alla judiska pojkar, omskuren. Han växte sedan upp i staden Nasaret. Hur han såg ut säger Nya testamentet inget om men det framgår att han har både bröder och systrar. Hans modersmål var arameiska. Det var judarnas talspråk i Palestina. Dessutom kunde han säkert hebreiska, Toras språk. Antagligen arbetade Jesus som byggnadssnickare med Josef på vardagarna. På sabbaten besökte han synagogan. På stora högtider besökte familjen Jerusalems tempel.

Jesus får vänner och fiender Efter sitt dop och tiden i öknen började Jesus vandra runt och predika. ”Följ mig!” sa Jesus till människor han mötte. Runt Jesus samlades en grupp lärjungar: Petrus, Jakob och Johannes… tolv stycken övergav allt och följde honom. Jesus predikade i byar och städer och i synagogorna. Han och lärjungarna mötte alla möjliga människor. Många av dem var samhällets utstötta: svårt sjuka, prostituerade och skattefifflare. Jesus botade sjuka och gav syndernas förlåtelse, även till de mest föraktade. Han uppväckte döda. Jesus sa att det inte är de friska som behöver läkare utan de sjuka. I Guds rike ska de första bli de sista och de sista de första, sa han. Och folket förstod – de som var nöjda med sig själva och såg ned på svaga och utstötta, de skulle bli de sista att komma in i Guds rike. Stora skaror samlades kring Jesus. De frågade om han var den Messias som de väntade på, Davids ättling som skulle befria folket och skapa fred och välstånd. Men Jesus svarade: ”Mitt rike är inte av denna världen.” Jesus fick även fiender som såg honom som ett

PRIO REL S 8-4 FINAL.indd 64

hot mot både ordningen i samhället och mot religionen. De försökte hitta saker att anklaga honom för. En sådan sak var att han gav människor syndernas förlåtelse. Det var att häda Gud! Endast Gud kunde förlåta synder.

En påskhelg i Jerusalem Som många andra begav sig Jesus och lärjungarna till Jerusalem för att fira påskhögtiden. Sista biten in i staden red Jesus på en liten åsna och människorna längs vägen hyllade honom som Messias, Davids son.

Under sin uppväxt besökte Jesus och hans familj Jerusalems tempel på de stora judiska högtiderna.

2014-12-01 19:05

Kristendom

Jesus och lärjungarna vandrade omkring i Galiléen, landskapet runt Gennesarets sjö.

I Jerusalems tempel pågick handeln för fullt. Folk växlade pengar, de sålde och köpte offerdjur. Jesus blev upprörd och välte växlarnas bord med orden: ”Templet ska vara ett bönens hus, men ni har gjort det till ett rövarnäste.” Nu blev även de som tjänstgjorde i templet upprörda. Sedan kom påsken och lärjungarna hade förberett påskmåltiden, den som skulle påminna om befrielsen ur Egypten. Under måltiden tog Jesus ett av bröden, bröt det och gav till lärjungarna och sa: ”Tag och ät, detta är min kropp.” Sedan tog han en bägare med vin, tackade Gud, gav till lärjungarna och sa: ”Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.” Samma kväll greps Jesus av romerska soldater. De hade fått hjälp av lärjungen Judas. Men eftersom det brott som Jesus kunde anklagas för

PRIO REL S 8-4 FINAL.indd 65

handlade om religion, var det inte romarnas sak. Det var Stora rådet – skriftlärda och höga präster i templet – som prövade sådana anklagelser. Stora rådet förhörde Jesus och kom fram till att han brutit mot lagen. Jesus hade hädat Gud och straffet för detta var döden. Men det var bara romarna som fick verkställa dödsstraff. Och de brydde sig inte om den judiska religionen. Men de brydde sig om orosmakare. Nu bytte Jesus fiender taktik och sa att Jesus kallade sig Messias (kung) och kunde vara ett hot mot romarna. Han ställdes inför romarnas ståthållare, Pontius Pilatus. Pilatus frågade Jesus: ”Är du judarnas kung?” ”Du säger det själv”, svarade Jesus. Sedan sa han inget mer. Pontius Pilatus tvekade om ett dödsstraff verkligen var det bästa. Han bestämde sig för att låta folket välja mellan att frige en känd upprorsman eller att korsfästa Jesus. Under höga rop

2014-12-01 19:05

Kristendom

Jesus piskades innan han bar sitt kors till avrättningsplatsen. En del av sträckan fick han hjälp av Simon från Kyrene. (Filmen Passion of the Christ.)

valde folkmassan att korsfästa Jesus. Domen föll. Soldaterna knöt en krona av taggigt törne och satte den på Jesus huvud. Han fördes till Golgota, avrättningsplatsen. Där korsfästes han mellan två rövare. Han dog redan på eftermiddagen. Då gick en man och bad Pilatus om lov att få ta ner kroppen. Den sveptes nu i en linneduk och lades till vila inne i en nyhuggen grav. En sten rullades för ingången. På morgonen efter sabbaten besökte två kvinnor graven. Stenen var bortrullad. Inne i graven såg kvinnorna en ängel i vit dräkt. Ängeln sa: ”Ni söker efter Jesus från Nasaret... Han har uppstått, han är inte här.”

Efter uppståndelsen Lärjungarna fick möta Jesus ytterligare några gånger. Plötsligt bara fanns han bland dem. Lärjungen Tomas tvivlade på att mannen verkligen var Jesus.

PRIO REL S 8-4 FINAL.indd 66

Men när han med egna händer fick känna på såren efter de spikar som hållit Jesus på korset blev även han övertygad. Under ett möte med lärjungarna säger Jesus till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” Kort därefter togs Jesus upp till himlen, inför lärjungarnas ögon. Men före det hade han lovat dem att återvända vid tidens slut. Något senare skulle lärjungarna fira en högtid i Jerusalem. Plötsligt blev de uppfyllda av den heliga Anden och började tala främmande språk. Många människor blev förvånade och samlades runt dem. Petrus predikade frimodigt om Jesus som uppstått från de döda, trots att han blev korsfäst. Flera tusen kom till tro den dagen, berättas det. Och många lät döpa sig. Sedan dess firar kristna pingst.

Kristendom – Historien i huvuddrag De kristna trodde att Jesus var Messias. På grekiska heter Messias (den smorde) Kristus. När de kristna författarna beskriver vad Jesus gjorde och sa, finns de judiska berättelserna i bakgrunden. Jesus blir den som uppfyller profeternas löften om Messias, frälsaren som ska födas som en ättling till kung David.

En ny religion En tid efter Jesus död (år 49) samlades kristna ledare till ett möte i Jerusalem. De beslutade att de

2014-12-01 19:05

Kristendom

som inte var judar, kunde låta bli att följa buden om omskärelse eller judiska matregler. Andelen medlemmar som inte var judar ökade. En ny identitet började växa fram. Så småningom började de använda ordet kristen. Lärjungen Petrus var den främste att sprida kristendomen i närområdet. Paulus hette den man som skulle grunda kristna församlingar i det som idag är Turkiet och Grekland. Slutligen kom båda två till huvudstaden Rom, där de lär ha lidit martyrdöden. Länge var de kristna en förföljd minoritet. Men de blev allt flera. Efter trehundra år gjorde kejsar Konstantin kristendomen till det romerska rikets statsreligion. År 321 omvandlades solens dag, söndagen, till veckans helgdag.

Två slags kristendom

Tidiga kristna gravar höggs ut i underjordiska gångar, så kallade katakomber.

Hagia Sofia i Istanbul var det bysantinska rikets viktigaste kyrka. Idag är den museum.

PRIO REL S 8-4 FINAL.indd 67

Det romerska riket delades år 395. Den västra delen, med Rom som huvudstad, erövrades snart av olika germanstammar. Flera av stammarna hade redan då blivit kristna. I den östra delen av Romarriket var Konstantinopel (dagens Istanbul) Påven Alexander VI:s blysigill med Petrus huvudstad. Östrom fanns kvar i tusen och Paulus. år till men bytte namn till Bysantinska riket. Det viktigaste språket där var grekiska. Delningen av Romarriket ledde till två sorters kristendom: I öster låg det kristna Bysantinska riket och där utvecklades ortodoxa kyrkor. I väster

2014-12-01 19:05

Kristendom

växte den romersk-katolska kyrkan fram. Områdena söder och öster om Medelhavet erövrades av araber under 600- och 700-talen. I väster intog de också Spanien. Men i öster stoppades de av det östromerska försvaret. Araberna var muslimer, och deras erövringar gjorde att religionen islam bredde ut sig. Bland de kristna i den östra delen var påvens ställning svag. Där leddes kyrkan av flera patriarker. Under korståget år 1204 plundrade kristna soldater från västra Europa den östromerska huvudstaden, Konstantinopel. Nu bröt de östliga kyrkorna slutgiltigt kontakten med den katolska kyrkan.

En gemensam kultur De olika kristna riktningarna konkurrerade om folken i norr. Ryssland blev kristnat från Bysantinska riket och blev därför ett ortodoxt land. Sverige blev kristnat av katolska missionärer och blev ett katolskt land. I den katolska delen av Europa började kristna kalla sig européer. Religionen hade skapat viktiga band som knöt européerna samman: ◆◆ Ett gemensamt språk, latinet. När läran spreds följde latinet med. På så sätt fick stora delar av Europa ett gemensamt språk. ◆◆ En gemensam kristen kultur. De dyrkade samma helgon, de vallfärdade till samma platser, de lyssnade till samma skrifter, de trodde på samma himmel och de fruktade samma helvete. ◆◆ En stark ledare – påven. Men med tiden fick påven en allt större konkurrens, från både kungar, kejsare och andra kyrkliga ledare.

Oliktänkande förföljs

Genom klostren spreds kulturen allt längre norrut i Europa, både odling och lärdom. Inte så långt från Alvastra medeltida klosterruin, har ett nytt nunnekloster uppförts, Heliga hjärtas kloster.

PRIO REL S 8-4 FINAL.indd 68

I det katolska Europa fanns inte mycket plats för dem som hade något annat sätt att tro. En särskild domstol, inkvisitionen, spårade upp och dömde oliktänkande till hårda straff, bland annat katarerna i södra Frankrike. Judar förföljdes och drevs ut ur både England och Frankrike på 1200-talet. Ibland förföljdes judar som ansvariga för att Jesus blev korsfäst, ibland för att de skulle ha spridit sjukdomar. När Spanien enades strax före år 1500, drev de kristna härskarna bort både muslimer och judar från områdena i södra Spanien, där tidigare muslimer, judar och kristna levt sida vid sida.

2014-12-01 19:05

Kristendom

Sedan början av 1900-talet har kyrkornas ledare träffats och fört samtal. Nu träffas man även över religionsgränserna för att arbeta för fred och rättvisa i världen, som i Assisi hösten 2011 då över 300 religiösa ledare var samlade. (Från vänster: företrädare för armeniska, anglikanska, ortodoxa och katolska kyrkorna, för judendom, för ifa, en afrikansk religion och för hinduer.)

Kyrkorna delas – och splittras Under 1500-talet delades även det katolska Europa. Martin Luther protesterade mot sådant som han tyckte var dåligt i den katolska kyrkan. Han protesterade också mot påvens rätt att tolka Bibeln och den kristna läran. Han sa att både påvar och kyrkomöten kan ha fel. Bara Bibeln har rätt. Det viktigaste för en människa var att ha en personlig tro på Gud, sa Luther. Därför ansåg han att vanligt folk skulle kunna läsa Bibeln (som var på latin). I de protestantiska länderna översattes den nu till folkspråken. Under 1600-talet kom också en svensk lag, som bestämde att kyrkan skulle lära Sveriges barn att läsa. Flera kungar stödde Luthers uppror mot påven. Och Europa delades i en sydlig katolsk del och en nordlig protestantisk del. I Storbritannien blev det

PRIO REL S 8-4 FINAL.indd 69

ytterligare splittring, när grupper tyckte att barndop var fel. Människor skulle döpas först när de själva kunde bekänna sin tro. För att slippa förföljelser utvandrade de första engelsmännen till Amerika under 1600-talet.

Heliga platser Pilgrim kallas den som av religiösa skäl gör en resa till en helig plats. Pilgrimsresan eller vallfärden är ett tillfälle att tänka efter. Att visa att man ångrar saker i sitt liv, att ha tid för bön eller visa tacksamhet. Sedan äldsta tider har berömda kristna personers gravar varit pilgrimsmål. Petrus grav under Peterskyrkan i Rom är ett exempel. I våra dagar har det åter blivit populärt att vallfärda. En känd väg är

2014-12-01 19:05

Islam

Berättelsen om Muhammed En gång om året brukade Muhammed dra sig undan till berget Hira utanför Mecka. Där mediterade han i en grotta. En natt när han sov, kom ängeln Gabriel (Jibril) till honom. Ängeln visade en fin tygduk med skrifttecken, och sa: ”Läs!” ”Vad ska jag läsa”, sa Muhammed. Då pressade Gabriel duken så hårt mot Muhammed, att han trodde han skulle dö. ”Läs upp!”, sa Gabriel och släppte greppet. Muhammed vägrade. Men ängeln stod på sig. Efter att ha fått duken tryckt mot sig ytterligare två gånger, frågade Muhammed: ”Vad ska jag läsa?” Gabriel svarade: ”Läs, i din Herres namn, han som skapade, skapade människan från en blodklump! Läs upp, ty din Herre är den frikostigaste, han som undervisade människan med pennan, undervisade henne om vad hon inte visste.” (Traditionell översättning av Sura 96:1-5; om ordet ”blod”, se Urkunder).

PRIO REL S 8-5 FINAL.indd 99

Muhammed vaknade. Hade han drömt? Nej, det var som om orden hade skrivits in i hans hjärta. Han gick ut ur grottan och upp på berget. Där hörde han en röst från himlen som sa: ”O Muhammed! Du är Guds sändebud, och jag är Gabriel!” När Muhammed höjde blicken såg han en man vid horisonten. När han vred på huvudet följde mannen med. Vart Muhammed än vände blicken, såg han denna man. Så blev Muhammed stående ända tills hans hustru Khadija skickade ut folk för att leta reda på honom. Från detta ögonblick, och ända fram till sin död år 632, tog Muhammed emot Guds ord genom ängeln Gabriel.

Handelsman i Mecka Mecka var ett viktigt centrum för karavanhandeln. Staden ägde ett litet tempel i form av en kub – Kaba. Det sägs att där fanns 300 gudabilder. Kaba var ett viktigt vallfärdsmål för de olika stammarna

2014-12-01 19:11

100

Islam

på Arabiska halvön. Meckas redan rika köpmän tjänade ännu mer pengar på de människor som kom dit. Muhammed tillhörde själv en av köpmannasläkterna i Mecka. Han förlorade tidigt båda föräldrarna och växte upp med sin farbror, köpmannen Abu Thalib. När Muhammed var i 25-årsåldern fick han arbete i änkan Khadidjas handelshus. Efter en tid friade hon och Muhammed svarade ja. Nu hade han fått ekonomisk trygghet. Och så länge Khadidja levde tog han inga flera fruar.

Anhängare och motståndare Khadidja var den första som trodde på Muhammed, när han berättade om sina upplevelser. Snart anslöt sig även kusinen Ali liksom köpmannen Abu Bakr. Flera av Meckas invånare började tillbe den

Pilgrimer som vallfärdar till Mecka, besöker platserna där berättelsen om Muhammed utspelar sig.

PRIO REL S 8-5 FINAL.indd 100

ende Guden. Just sättet att be, med bugningar och knäfall vid olika tider på dagen, väckte människors intresse. Muhammed fortsatte att ta emot Guds ord och predika för Meckas invånare. Han sa: ”Dyrka inte avgudar, var rättvisa, frikostiga och hjälpsamma mot varandra.” Han varnade dem för domedagen som närmade sig. Då ska alla människor, döda och levande, ställas till svars för sina gärningar. Gabriel hade sagt att människorna måste välja – helvetet eller paradiset. Men de flesta i Mecka ville inte lyssna. De trodde att Muhammed var lurad av djinner (ökendemoner) och ville driva ut bråkstaken.

Till Medina och åter till Mecka Muhammed kunde inte kompromissa med Meckas mäktiga köpmän. Han lämnade staden tillsammans med sina anhängare. Denna utvandring, hidjra, kom senare att räknas som år 1 i islamisk tideräkning. Staden han kom till bytte namn till Medina, Profetens stad. Muhammed fortsatte att lyssna till Gabriels röst. Genom ängeln fick han regler om hur ett samhälle ska styras: Människorna ska vara rättvisa även mot andra stammars medlemmar. Fattiga människor ska få hjälp genom en skatt, som måste betalas av alla. Människorna ska underkasta sig Guds vilja. Inför Guds lag är alla lika. Den som underkastar sig Gud ska visa sin ödmjukhet. Muhammed blev både en religiös och en politisk ledare i Medina. Med sin armé stred han mot olika stammar i området. Slutligen erövrade han Mecka. Nu rensades Kaba från avgudabilder. Och nu vallfärdade han till de gamla heliga platserna i stadens närhet. När han dog hade han enat alla araber.

2014-12-01 19:11

Islam

101

n Islam Staden Karbala med Husayns grav är ett mål för pilgrimer inom den shiitiska riktningen.

Historien i huvuddrag Den islamiska tideräkningen börjar med Muhammeds utvandring till Medina. Detta är år 1, och motsvaras av 622 i den kristna tideräkningen. År 9 (630) brukar anges som året för Meckas erövring och Muhammeds död blir då år 11 (632). Muhammeds vän Abu Bakr valdes till ny ledare eller kalif (ställföreträdare). En del menade att Muhammed i stället hade tänkt sig kusinen Ali som ledare. Ali var ju faktiskt gift med hans älskade dotter Fatima. Tvisten om vem som skulle efterträda Muhammed delade islam i två riktningar: sunni och shia (shi’at Ali = Alis parti). År 680 stod ett avgörande slag i Karbala mellan de två riktningarna. Där dödades Alis och Fatimas son, Husayn. Sunni kom att bli den största grenen och får oftast gälla som exempel på islam. Så är det också i den här boken. Om shia kan du läsa mer under Varierande tolkningar.

PRIO REL S 8-5 FINAL.indd 101

Islams utbredning. Islam är i dag en av de snabbast växande religionerna i världen.

Islam sprids i Asien, Afrika och Europa Vid tiden för Muhammeds död var Perserriket och det Östromerska riket svaga efter långa krig mot varandra. Då dök de arabiska krigarna upp. Och kort efter Muhammeds död hade de lyckats erövra Mellanöstern och norra Afrika. En stor del av området beboddes då av kristna. Nu kom det att styras av muslimska härskare. Från Mellanöstern vände sig araberna österut och erövrade det persiska riket (dagens Iran). Idag är shia-riktningen den vanligaste där. Inom kort hade även Centralasien fallit. Spåren efter denna expansion gör sig påminda ända in i vår tid. När Sovjetunionen upplöstes 1991, skapades fem nya republiker av folk med en islamisk kultur: Uzbekistan, Kazakstan, Turkmenistan, Kirgisien och Tadzjikistan. I området söder om Sahara blev ﬂera folk muslimer. Detsamma gäller Afrikas östkust, där araberna bedrev handel. Genom handeln kom islam också till Indien. Handel och mission spred sedan

2014-12-01 19:11

102

Religion

Grafik

Islam Domens dag (Mahdin återkommer)

Paradiset

Skapelsen – tidens början Paradiset Noa (Nuh)

Den muslimska berättelsen

Abraham (Ibrahim) i Mecka

Pro

Ismael

Muhammed dör – den siste profeten

Jesus (Isa) Evangeliet (Injil) Muhammed föds

Kallelse – Koranen

Mecka erövras

Hidjra – till Medina år 1

Muhammed till Jerusalem

Husayn mördas i Karbala

Historisk tidslinje

Muhammed Ali dör mördas

100

200

300

400

500

600

700

800

900

10 0 0

Umayyaderna kalifer

PRIO REL S 8-5 FINAL.indd 102

Abbasiderna kalifer

2014-12-01 19:11

103

Tro

Gemenskap

Lära

u Gud är större: – Skapare – Råder över allt – Rättvis

u Fem pelare förenar muslimer: – Trosbekännelsen – Bönen – Fastan – Allmosan – Vallfärden u Högtider

u Människan kan skilja mellan gott och ont, tillåtet och otillåtet u Människan frestas. Förlåtelse finns. u Vägen finns i Koranen och Sunna.

Shia

Sunni

Koranen

Urkunder

Förgreningar

Saladin erövrar Jerusalem

Osmanska riket

Safavider (Iran)

Mogulriket (Indien)

Islam sprids i Afrika och Sydostasien

Muslimer ökar i Europa och Nordamerika

110 0

120 0

13 0 0

14 0 0

15 0 0

1600

1700

1800

1900

2000

PRIO REL S 8-5 FINAL.indd 103

2014-12-01 19:11

104

Islam

Under pilgrimsmånaden mer än fördubblar Mecka sin befolkning. Området runt Kaba byggs nu ut, så att fler kan vistas där samtidigt på ett säkert sätt.

religionen vidare till Malaysia och Indonesien. Idag lever hälften av världens alla muslimer i södra och sydöstra Asien. Där finns de länder, som har det största antalet muslimer: Indonesien, Pakistan, Bangladesh och Indien. Spanien erövrades av muslimerna på 700-talet. Under de följande 700 åren blomstrade kalifatet Cordoba tills spanjorerna fördrev muslimerna vid slutet av 1400-talet. Ungefär samtidigt erövrade Osmanska riket en stor del av Balkanhalvön. Kosovo, Bosnien och Albanien är länder som idag har en stor andel muslimer. Men de flesta muslimer i dagens Europa har kommit genom invandring från 1950-talet och framåt. Frankrike, Storbritannien och Tyskland har stora muslimska befolkningar, liksom USA och Canada.

PRIO REL S 8-5 FINAL.indd 104

I varje moské finns ett tvättrum och inför bönen tvättar man sig i en bestämd ordning.

Heliga platser Mecka En muslim som ber vänder sig mot Mecka. Mecka är också målet för pilgrimsfärden – den resa som många muslimer vill göra en gång i livet. I Mecka finns den heliga byggnaden Kaba. Moskén runt Kaba har sju minareter (torn), ﬂer än någon annan moské. Och runt Mecka finns flera platser som förknippas med profeten Muhammed. Medina Islams näst heligaste plats är Medina. Där ligger Profetens och de första kalifernas gravar. Både Mecka och Medina ligger i Saudiarabien. Därför kallas den saudiske kungen ”Vårdare av de heliga orterna”. Jerusalem Enligt en berättelse lät ängeln Gabriel en natt föra

2014-12-01 19:11

Islam

I moskén i Medina finns profeten Muhammeds grav.

Al-Aqsa moskén på Haram as-Sharif (Tempelberget) i Jerusalem.

Muhammed från Mecka till Jerusalem. Plötsligt, sägs det, stod profeten på en klippa i staden. Därifrån fördes han både ner till helvetet och upp till himlen, där han mötte Ibrahim (Abraham), Musa (Mose) och Isa (Jesus). Under en gemensam bön var Muhammed böneledare för alla profeter. Denna berättelse gör Jerusalem till islams tredje heligaste plats och två heliga byggnader finns här, Klippdomen och al-Aqsamoskén.

Jag vittnar att Muhammed är Guds sändebud. Kom till bönen. Kom till frälsningen. Gud är större. Ingen gud utom Gud.

Moskén Moské betyder ”plats att be”. Bön kan äga rum även på andra platser – Muhammed lär ha sagt att hela världen är en moské. Så moskén kan både vara ett litet avgränsat område utomhus, eller en praktbyggnad med öppna gårdar och flera torn, minareter. Från minareten ljuder kallelsen till bön:

Gud är större. Jag vittnar att det inte finns någon gud utom Gud.

PRIO REL S 8-5 FINAL.indd 105

105

Före bönen ska en muslim rena sig genom att tvätta ansikte, händer, underarmar och fötter. Därför finns alltid tvättrum vid ingången. Skorna lämnas kvar utanför. Inne i moskén är golvet täckt av mattor. Det är lätt att hitta riktningen mot Mecka, eftersom en nisch i väggen, mihrab, visar åt vilket håll man ska be. Vid gemensam bön ställer sig deltagarna på led. En imam (böneledare) leder bönen. Fredagens middagsbön är veckans viktigaste, och den anses av många vara obligatorisk för männen. Då hålls också en predikan i moskén, från en minbar (predikstol). Kvinnorna ber ofta hemma, även om de har en egen avdelning i moskén.

2014-12-01 19:11

138

Hinduism

Centrala tankar Hinduerna kallar sin lära dharma – ”lagen om allt”. Dharma är evig. Den gäller alla människor oavsett vilken religion de tillhör. Den gäller också alla djur och allt annat levande i universum. I hinduernas heliga skrifter berättas hur Manu, den lagstiftande härskaren, gav ”lagen” till sina barn och barnbarn.

Befrielse från återfödelsen

När människan är i färd med att försöka uppfylla sina önskningar, då är livet slut. Och Bhisma fortsätter: Låt därför ingen tid gå förlorad – gör det som är gott idag, ja gör det som du skulle gjort i morgon redan idag. Skada ingen, var inte vred. Vakta på ord och tankar. Inget annat kan hjälpa dig, varken rikedom, hustru eller vänner. Försaka livet och utöva yoga. Se till att du har visdomens öga. Bhisma avslutade med ett sista råd: Lev enligt lagen (dharma) och sök sanningen. Och Yudisthira fann tröst i samtalet med sin farfar.

PRIO REL S 8-6 FINAL.indd 138

Brahman, den gudomliga kraften, finns bakom allt i universum. Tanken är att allt har uppstått ur brahman. Den är en andlig kraft som genomströmmar människor, djur och växter. Varje levande varelse har brahman i sig. Atman – människans själ – är en del av brahman. Enligt hinduismen vandrar vår själ vidare till en annan kropp efter döden. Detta kallas reinkarnation (återfödelse, själavandring). Inte bara människans själ, utan allt i naturen är en del av samsara: det eviga kretsloppet av liv-död-liv. Men livet på jorden är egentligen inget att sträva efter, det innebär lidande. Och den som fortsätter att vara okunnig om vägarna till befrielse föds om och om igen. Så varje troende hindu vill lämna kretsloppet och förenas med brahman. Att förenas med brahman innebär att man har uppnått moksha, befrielse från återfördelse. Då blir människan – atman en del av brahman, den andliga kraften som finns överallt.

Handlingarna avgör Vad är det som avgör om en människa föds till ett aktat liv i en högre kast eller som bespottad lågkastig? Jo, säger hindun, det där bestäms av din karma. En människa föds med en fri vilja och ansvarar själv för både sina goda och sina onda handlingar.

2014-12-01 19:14

Hinduism

139

Atmans förening med brahman har liknats vid vattendroppens förening med floden, eller som när den heliga Gangesfloden förenas med havet.

Alla handlingar registreras, och summan av dem blir människans karma. När ett liv slocknar är det karman som avgör i vilken kropp själen återföds. Ju bättre karma, desto högre upp i kastsystemet. Dålig karma kan leda till att man återföds utanför kastsystemet, som oren och i allra värsta fall som ett lågt stående djur!

Gudar – olika sidor av brahman Brahman, den andliga kraften, finns överallt och i allting. Ibland kan den uppenbaras för människorna som gud eller gudinna. De olika gudarna representerar alla olika sidor av brahmans kraft. En kraft som både kan skapa och förstöra och därför kan gudarna ha motstridiga egenskaper. Berättelserna om gudarna är alltså berättelser om brahman och därför en viktig del av livet. Gudarnas nära band till brahman gör att avbildningarna av dem spelar en stor roll för de troende. Varje

PRIO REL S 8-6 FINAL.indd 139

Tusentals statyer pryder Meenakshi-templet i Madurai. Med tio torn och tio entréer är templet Indiens största.

2014-12-01 19:14

140

Hinduism

sak eller symbol i gudabilderna betyder något. Det myllrar av gudar inom hinduismen. Men flertalet gudar är lokala och dyrkas bara i sin hemtrakt. Troende som söker hjälp eller råd möter sina gudar i byns tempel och bär fram offer till dem i som till exempel frukt, ris och blommor. Samtidigt finns det fyra gudar som de flesta hinduer anser vara mäktigare och mer betydelsefulla än andra: Brahma, Vishnu, Shiva och Devi. Brahma Brahma är skaparguden som skapat universum och gett liv åt växter och djur. Hans fyra ansikten gör att han ser allt i alla väderstreck. I händerna håller han de fyra Vedaböckerna, en spira, en offersked och ett radband. Bredvid honom står en skål heligt vatten. Syftet med alla de här föremålen är att påminna människorna. De ska komma ihåg att offra och be, att studera de heliga skrifterna samt att rena sig med vatten. Som skapargud är Brahma naturligtvis viktig. Ändå är han inte lika dyrkad som andra gudar. Orsaken är att det är långt mellan gångerna han är aktiv. Det är nämligen flera miljarder år mellan varje världsundergång och nyskapelse. Vishnu Vishnu är en av de mest populära gudarna. Miljoner hinduer anser till och med att han är den ende guden. Han är den som bevarar världen och ser till att allt fungerar som det ska. Vishnu avbildas ofta med ljusblå hy och fyra händer. I en hand håller han en stridsklubba för att visa sin makt i världen. I en annan har han en diskus som visar hans makt över solen – livets källa. Lotusblomman han håller i är en symbol för renhet och allt spirande liv. I sin

PRIO REL S 8-6 FINAL.indd 140

fjärde hand har Vishnu en snäcka – en stridstrumpet. Den är symbol för det heliga tecknet AUM (se sidan 155). Trumpetljudet från snäckan markerar Vishnus närvaro i templet. Mest älskade är Vishnus inkarnationer, de gestalter han antagit när han varit på besök i vår värld. Det är alltså som Krishna och Rama han är verkligt populär. Det finns en mängd berättelser om hur Krishna och Rama kämpat mot det onda i världen. I dag dyker de ofta upp som forntida hjältar i filmer, på teater och i serietidningar.

Vishnu.

2014-12-01 19:14

Hinduism

Shivadyrkare visar sin vördnad för guden genom att med aska eller färg dra vågräta streck över pannan.

Ganesha kan hjälpa skoleleverna på nästa prov. Men varför har han elefanthuvud? Det finns det många berättelser om.

Shiva Guden Shiva är både förstöraren och återskaparen av livet. Överallt där han dyrkas ser man linga, hans symbol för fruktsamhet. Den representerar Shivas skaparsida och utgörs av en stenpelare som betecknar manlig kraft. Men Shiva är alltså även förstöraren. En dag ska han utplåna jorden. Därför har han elden i sin hand. De ormar som slingrar sig runt honom symboliserar det nya liv som ska komma efter det gamla. Trumman symboliserar ljudet, som var det allra första som skapades. I pannan på Shiva avbildas ofta ett tredje öga, vishetens öga. Shiva är också yogans gud och många indier, speciellt de som mediterar och ägnar sig åt yoga, dyrkar Shiva.

hängande blodröd tunga. Hon är dödens gudinna. Men hon dyrkas också som modergudinnan och som sådan ger hon liv. Devi kan också uppträda som välvillig och god, till exempel som Parvati. Parvati har två barn tillsammans med Shiva – den ungdomlige Skanda och elefantguden Ganesha, avbildningar av honom syns överallt i Indien. Ganesha hjälper människorna att undanröja alla hinder i livet.

Devi – Gudinnan Devi, den stora Gudinnan, uppträder i en mängd olika gestalter. Ofta som följeslagare till de högsta gudarna. Som gudinnan Kali ser Devi skräckinjagande ut. Gudabilderna visar henne omslingrad av ormar och med dödskallar i händerna och

PRIO REL S 8-6 FINAL.indd 141

141

Djur, människor och gudar Inom hinduismen är kon ett heligt djur. Därför kan en hindu inte tänka sig att skada en ko. I stället strövar de fritt omkring på gator och torg. Sjuka och gamla kor tas om hand på speciella ko-kliniker. Vad är orsaken till denna fantastiska respekt för ett djur? Kon har alltid varit livsnödvändig i det indiska jordbrukssamhället. Den ger mjölk till barnen och föder kalvar. Kalvar som växer upp till nya kor eller de oxar som gör allt tungt arbete på fälten. Kons spillning används som gödsel. Och blandad med halm fungerar det som bränsle i spisen. Alltså inte

2014-12-01 19:14

162

Buddhismen

Buddas födelsedag uppmärksammas i ett tempel i Bhopal i Indien. I maj 2012 var det 2556 år sedan han föddes.

Heliga platser I norra Indien och Nepal ligger de platser där Buddha föddes, nådde sin upplysning och dog. Många av de här ställena är i dag vallfärdsmål för buddhister från hela världen.

Tempel: Stupa och pagod De buddhistiska templen kallas stupa eller pagod. Ordet ”stupa” betyder ”hårtofs” på det gamla språket sanskrit. Alla stupor innehåller nämligen aska eller reliker från någon känd munk, ibland till och med från Buddha själv. Enligt traditionen delade kung Ashoka upp Buddhas aska i 84 000 delar för att kunna fördela den rättvist över den buddhistiska världen. Från början var en stupa en enkel hög av jord, men så småningom byggdes de in i tempel. Också kloster uppfördes ofta vid en stupa. Liksom de platser som är förknippade med Buddhas liv, fungerar kända stupor och pagoder som vallfärdsmål för buddhistiska pilgrimer. Den troende anses få del

PRIO REL 8-7 FINAL.indd 162

Den stora gyllene stupan i Began, Burma, sägs innesluta ett skelettben och en tand från Buddha.

av byggnadens helande kraft genom att vandra runt den. Många går till templet ofta och offrar blommor, tänder ljus eller rökelse. Kanske slår de sig ner framför statyn av Buddha och mediterar en stund. Olika delar av Buddhas lära och olika mantran (bland annat AUM, se sidan 155) sjungs under tempelgudstjänsten.

Urkunder Det är genom de munkar som följde Buddha, som vi fått kunskap om honom och hans lära. Kort efter hans död samlades de i ett möte. Där började de arbetet med att sammanställa Buddhas lära och vad han sagt om hur munkarna skulle leva. De buddhistiska skrifterna kom med tiden att växa till flera tusen sidor. Flera av dem är skrivna på pali.

2015-10-12 12:47

Buddhismen

163

Tripitaka De viktigaste och äldsta skrifterna finns samlade i Tripitaka (”de tre korgarna”) som består av tre boksamlingar: Sutta – läran, predikningar och legender om Buddhas liv. Abhidhamma – texter om hur läran ska tolkas. Vinaya – regler för hur munkarna ska leva.

Dödsboken En annan mycket känd skrift är den s.k. Dödsboken. Den är skapad inom den tibetanska grenen av buddhismen. Den läses för de nyligen avlidna för att ge vägledning för den döde vid återfödelsen.

En oförståndig liten apa! I berget Himalaya finns områden där inte människor eller ens apor kan ta sig fram. Det finns otillgängliga områden där apor rör sig, men inte människor. Och så finns det vackra behagliga vägar, lätta att vandra både för apor och för människor. Det är på de vägarna som jägare gillrar fällor för att fånga apor, fällor med klibbig klistrig tjära. En oförsiktig liten apa lockas av tjärlukten och sticker ner tassen i tjäran – och fastnar. Apan försöker ta sig loss med hjälp av andra tassen – den fastnar också. Så försöker apan använda ena foten och fastnar förstås både med den och med den andra foten. Han använder nosen för att böka sig loss – men följden blir bara att apan är femfaldigt fast i den kletiga tjäran. Och nu är han helt i händerna på jägaren. På samma sätt, ni munkar, kan ni fångas av era fem sinnen. Ögat ser allt vackert, örat lockas av

PRIO REL S 8-7 FINAL.indd 163

ljud, näsan känner dofter, tungan smaker och kroppen känner sådant den rör vid. Låt er inte lockas! Istället ska ni vara ivriga, medvetna och vaksamma så att ni undviker all den girighet och ångest som hör till den här världen. Medvetna insiktsfulla apor går aldrig ens i närheten av tjärfällorna! (Fritt efter Makatta Sutta ur Tripitaka)

Centrala tankar Grundtankarna i buddhism och hinduism liknar varandra på många sätt. Samma begrepp dyker upp, men har ibland lite olika betydelser. Läran kallas dharma. Tanken att allt föds om och om igen i ett kretslopp, samsara är samma och tanken att människan påverkar genom sina handlingar, karma finns också i både hinduism och buddhism. Många som lyssnade till Buddhas predikningar ställde sig nog frågan om Buddha kom med något nytt. Var Buddhas väg något mer än ytterligare ett sätt att slippa återfödelsen? Själv säger Buddha: Till insikt har förutan hjälp jag nått, vem skulle väl min lärare vara … själv jag den bäste läraren är. Mahavagga I, 6

2014-12-01 19:16

n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er e

rg be on ög ss st H ak vi le Is dq O id un av S D ats M

n io ig el R

P R IO PRIO Religion 8

9 789152 305805

(523-3820-9)

2015-10-13 14:03 PRIO REL 8 cover.indd 1

e t ar on om ien en IO i är or s s R ig t l lls n P el i et hä ola R år am sk

,9 g s nd 8 9 in ed ru , 7, m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R

ISBN 978-91-523-0580-5