9789147123452

F

Lärarhandledning Åk

1

LIVET I

BOKSTAVSLANDET

4711929_LH_Omslag_tryck.indd 1

23/03/16 12:48 PM

isbn 978-91-47-12345-2 © 2015 Tarja Alatalo och Liber AB redaktion * Helena Hammarqvist grafisk form och omslag * Sara Ånestrand produktion * Eva Runeberg Påhlman illustrationer * Sonja Reuterskiöld och Micaela Favilla och bilder ur UR:s program Diagnoserna är författade på redaktionen.

Andra upplagan 1

Original: Integra Software Sevices Tryck: People Printing, Kina 2016

KO P I E R I N G S FÖ R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten.

Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber ab , 113 98 Stockholm tfn: 08-690 90 00 hemsida: www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30 fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 2

01/04/16 7:50 AM

Innehåll Om Livet i Bokstavslandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Läsutveckling

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Inför arbetet med läromedlet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 1 * Alfabetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 kapitel 2 * L E . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 kapitel

3 * B O . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 kapitel 4 * M A . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 kapitel

5 * S Å . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 kapitel 6 * N U . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 kapitel

7 * F I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 kapitel 8 * R Y . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 kapitel

9 * V WÄ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 kapitel 10 * H T . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 kapitel

11 * K Q . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 kapitel 12 * G . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 kapitel

13 * P . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 kapitel 14 * C Z . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 kapitel

15 * J D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 kapitel 16 * Ö X . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 kapitel

Faktatexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 3

01/04/16 7:50 AM

Om Livet i Bokstavslandet

Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för F–åk 3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar, och digital introduktion för interaktiv skrivtavla och projektor, Digital intro.

Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läsoch skrivforskning och utgår från Lgr 11.

Här kan du se vilka komponenter som ingår i serien.

Arbetsboken åk 1 I arbetsboken tränas ljudanalys, bokstavskännedom, ordkunskap, läsförståelse, återberättande och skrivande.

Arbetsboken hör ihop med de båda läseböckerna och tar också upp språkliga moment från TV-programmen.

Läseboken åk 1 på två svårighetsnivåer:

Läsebok GRÖN för de elever som är på väg att knäcka läskoden.

Digital intro

Läsebok RÖD med mer text för de elever som har knäckt läskoden och läser ljudstridig stavning.

i båda nivåerna finns Ulf Starks texter om huvudpersonerna från TV-serien, samma berättelse fast på två nivåer. I läseböckerna finns också faktatexter till läsebokens teman och Ordväggen där ni laborerar med ord för att upptäcka språkliga strukturer och innehållsliga samband. Orden på ordväggarna ingår i läsebokens texter.

4

Läraren samlar klassen för en genomgång på en interaktiv skrivtavla eller projektor. Eleverna förbereds här inför den egna läsningen och uppgifterna i arbetsboken. Tack vare det digitala verktyget blir alla barn aktiva och lär tillsammans under lärarens ledning.

I Bokstavsbutiken laborerar ni med bokstäver, bokstavsljud och bokstavsformer.

I Ordförrådet jobbar ni med sammansatta ord, ord i bestämd och obestämd form, ändelser och ordbilder som barnen lär utantill.

På Sjukhuset laborerar ni med ljudsegmentering och ljudsyntes.

Hos Polisen klurar ni tillsammans på rimord.

I Digital intro finns laborationer för F-klass och åk 1 samlade i ett enda material, vilket gör det möjligt att anpassa undervisningen efter barnens nivå.

BO K + S TAV = BO KS TAV

BOKSTAVSLANDET ÅK 1 • LÄRARHANDLEDNING

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 4

01/04/16 7:50 AM

Lärarhandledning åk 1 Här finns metodisk och välstrukturerad vägledning för en framgångsrik undervisning, kopieringsunderlag på ord-väggens ord och bilder, läsövningar med ljudenliga ord mm.

Bokstavslandet för F-klass

Bokstavslandet för åk 2–3

Bokstavslandet för f-klass innehåller följande komponenter:

Bokstavslandet för åk 2–3 innehåller följande komponenter:

Arbetsbok

Läseböcker

med övningar som utgår från Bornholmsmodellen.

med Ulf Starks berättelser och olika typer av texter som på ett naturligt sätt vävs in i handlingen.

Lärarhandledning med teoretisk och metodisk vägledning utifrån Bornholmsmodellen, men också med utmaningar för de elever som redan knäckt läskoden.

Arbetsböcker

Digital intro

Lärarhandledning

för interaktiv skrivtavla och projektor innehåller laborationer för både F-klass och åk 1, se s. 4.

med teoretisk och metodisk vägledning, och kopieringsunderlag.

med läsförståelse och övningar i språkets struktur, stavning och ordkunskap utifrån läsebokens texter.

Digital intro med laborationer för interaktiv skrivtavla/ projektor. Åk 2 utkommer 2016 och åk 3 2017.

BOKSTAVSLANDET ÅK 1 • LÄRARHANDLEDNING

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 5

5

01/04/16 7:50 AM

Läsutveckling Elever behöver utmaning och stöttning i sitt lärande I läs- och skrivundervisningen är lärarens kunskaper om hur barn lär sig läsa och om vilken undervisning och vilka arbetssätt som kan hjälpa elever att gå framåt i läs- och skrivutvecklingen av stor betydelse för att alla elever ska ges möjlighet till god läsförmåga.

De flesta elever behöver lärarens hjälp och stöd i den grundläggande läsinlärningen och inte minst med att lära sig strategier för att ta till sig textinnehåll. I min avhandlingsstudie (Alatalo, 2011) sågs lärarutbildningen vara en avgörande faktor för lärares möjligheter att bedriva en undervisning som stödjer elevers läs- och skrivutveckling.

Där framgick att lärare gärna lät eleverna ensidigt läsa mer för att utveckla sin läsförmåga, särskilt om man kände sig osäker på vilka processer som läsinlärningen innefattar. Teorin om den proximala utvecklingszonen talar för att eleven behöver utmanas i sitt lärande. Det pekar på betydelsen av att eleven får träna på en färdighet och förmåga som är på gång och att läraren stöttar elevens lärande med forskningsgrundade och beprövade metoder. För att undervisningen ska bli meningsfull och effektiv för olika barns särskilda behov, behöver läraren ha kännedom om vilka kognitiva och språkliga förmågor som krävs för att uppnå lässkicklighet. Det minskar också risken för att undervisningen resulterar i isolerad färdighetsträning eller i att eleverna inte utmanas tillräckligt och därmed bromsas i sitt lärande. Fonologisk medvetenhet, avkodning, läsflyt och läsförståelse är förmågor som behövs för god läs- och skrivutveckling, vilket belyses nedan.

Man har också sett att skrivande stödjer läsutvecklingen. Av den anledningen är det betydelsefullt att barnen får skriva mycket i skolan, såväl egna sagor och berättelser som annan text i funktionella sammanhang. För att formandet av bokstäver ska automatiseras, behöver eleverna träna en hel del på att skriva bokstäverna.

Dessutom behöver de automatisera skrivandet av

6

ord och meningar, vilket innebär att ha kontroll på bland annat mellanrum mellan orden, punkt och stor bokstav. Läraren behöver inte vara rädd för att låta eleverna träna på de enskilda delarna i skriftspråket, vilket de kan göra både genom avskrivningsövningar och kreativt och skapande skrivande. Dessutom är digitala verktyg mycket bra att använda i läs- och skrivundervisningen eftersom barn kan uppleva datorskrivandet som lustfyllt. I en finsk studie (Saine, Lerkkanen, ­Ahonen, Tolvanen & Lyytinen, Saine m.fl., 2011) såg man att till exempel parskivande på dator utvecklade elevernas språkliga medvetenhet. ­Däremot behövs det fortfarande mycket forskning om elevers läsutveckling med hjälp av datorer och andra digitala verktyg.

Språklig medvetenhet

Det råder samstämmighet i forskarvärlden om att god läs- och skrivförmåga förutsätter god språklig medvetenhet. Språklig medvetenhet är en kognitiv förmåga som innebär att barnet förstår att ett språk inte bara har ett innehåll, utan också en form. Det handlar alltså inte endast om att notera vad som sägs, utan också hur det sägs. Att vara språkligt medveten innebär att kunna manipulera språkets formella egenskaper, att kunna analysera, tänka och tala kring, eller leka med språket som objekt och skilt från betydelsen i eller utanför kontexten. Den språkliga medvetenheten utvecklas i samklang med barnets kognitiva utveckling och i takt med barnets läsutveckling.

Speciellt viktig är den språkliga medvetenheten för avkodningsförmåga och läsförståelse eftersom avkodning förutsätter att läsaren kan konvertera bokstäver till ljud och läsförståelse underlättas av att läsaren är språkligt medveten.

Läsforskning brukar dela in språklig medvetenhet i fonologisk medvetenhet (medvetenhet om språkets ljudsida), morfologisk medvetenhet (medvetenhet om ordens struktur, former och bildning), syntaktisk medvetenhet (medvetenhet om satsbyggnad), och pragmatisk medvetenhet (medvetenhet om hur språket används). Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas tidigt i interaktion med andra människor, och utvecklas vidare i takt med att barnet kommer in i skriftspråket.

I avsnitten nedan redogörs för kunskapsläget vad gäller ovan nämnda delar i den språkliga medvetenheten.

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 6

01/04/16 7:50 AM

fonologisk medvetenhet Fonem är minsta betydelseskiljande enheter i ord.

Förmågan att uppmärksamma språkets form oberoende av dess innehåll, den fonologiska medvetenheten, har visats vara en grundläggande faktor för läsinlärningen. Genom att barnet blir exponerat för språk genom exempelvis samtal, sagoberättande och högläsning under sin barndom, börjar det att lägga märke till att ord och meningar sägs på olika sätt och att en del ord exempelvis rimmar eller är olika långa. Barnet blir så småningom också medvetet om de enskilda ordens språkljud, fonemen.

Barn som är fonemiskt medvetna har förmåga att urskilja de enskilda fonemen i språket. Om du tar ordet ”mamma” så är fonemen /m/a/m/a/. Det är alltså fyra fonem i ordet ”mamma”. I ordet ”schema” är det också fyra: /sch/e/m/a/, i ordet ”gunga” likaså: /g/u/ng/a/. I ordet ”läxa” är det däremot fem fonem: /l/ä/k/s/a/. Fonem och bokstav är alltså inte samma sak. Språklekarna i exempelvis ”Bornholmsmodellen” hjälper eleverna att bli fonologiskt och fonemiskt medvetna så att de kan börja koppla ihop fonem och bokstav och knäcka den alfabetiska koden. Kännedom om vilka fonem och bokstäver (grafem) som hör ihop är en grund för läsningen, och det behöver barn få lära sig både genom ”fri” lek och systematiska och planerade aktiviteter. Systematiska språkliga aktiviteter är särskilt viktigt för att förebygga läsoch skrivsvårigheter.

morfologisk medvetenhet Morfem är minsta betydelsebärande enheter i ord.

Morfem är minsta betydelsebärande enheter i ord, till exempel ändelsen -are i roligare, bråkigare, finare. Ord är mer eller mindre tydligt uppbyggda av morfem. Ett morfem kan vara mindre än en stavelse, en stavelse eller mer än en stavelse. Ordet o-för-glöm-lig är exempel på ett ord som är byggt av fyra morfem. Morfologisk medvetenhet kan också handla om förståelse för att ord kan vara uppbyggda av flera morfem, som till exempel vid ordsammansättningar, vilket är en viktig kunskap för läs- och skrivförmågan.

Morfologisk medvetenhet och läsning stöttar

varandra. Avkodningsstrategier och läsförståelse underlättas av morfologisk medvetenhet, men det är också så att läsning ger möjlighet att upptäcka och bli medveten om nya ord och sammansättningar. Morfologisk medvetenhet har även betydelse för stavningsförmågan. I svenska språket, där stavningen är morfofonemisk och bygger på ordens ljudstrukturer, släktskap och ursprung, är morfologisk medvetenhet viktigt för läsförståelse och stavningsförmåga (redogörelse i Tornéus, 2000). ”Om vi ser ordet ’släckt’ i skrift vet vi vilket ord som åsyftas trots att det finns flera ord som låter likadant – stavningen avslöjar att ordet kommer av ’släcka’”. För att barn ska kunna ta till sig undervisning om släktordsstavning måste de ha en väl utvecklad morfologisk medvetenhet, och ha insett att ord böjs och härleds. Ett annat exempel är ordsammansättningar, där stavningen i regel följer grundordet (pann-kaka, inte pangkaka).

syntaktisk medvetenhet Svaga läsare saknar ofta erfarenheter från texter som är syntaktiskt komplexa.

Syntaktisk medvetenhet innebär att vara medveten om språkets regler, det vill säga satsbyggnad, hur ord kombineras till meningar, hur ord böjs och om ordföljdens betydelse. Syntaktisk medvetenhet är en språklig förmåga, skild från förståelse eller produktion av en mening, eftersom det handlar om att beakta strukturen snarare än innebörden i meningen. När barn lyssnar till högläsning lär de sig att höra hur meningar och fraser är uppbyggda. Läsning av olika slags texter är av betydelse för barns läsförståelse. Svaga läsare saknar ofta erfarenheter från texter som är syntaktiskt komplexa. De har därför svårt att manipulera meningsstrukturer när de skriver, samt missförstår meningar med till exempel underförstådd innebörd eller syftning. Förmågan att se syntaktiska former utvecklas gradvis med hjälp av stimulans i form av undervisning i språklära. Läsning och skrivning tvingar vidare ofta fram ett medvetet förhållningssätt till språket och grammatiken. Syntaktisk medvetenhet tränas och utvecklas med hjälp av läsning och skrivning.

Syntaktisk medvetenhet har stor betydelse för läsförståelsen. Barn som har svårigheter med läsförståelsen har mer generella svårigheter med den språkliga bearbetningen.

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 7

7

01/04/16 7:50 AM

pragmatisk medvetenhet Pragmatisk medvetenhet innebär att veta hur språket används. Barn som har dålig läsförståelse har ofta ett passivt förhållningssätt till texten och dess innehåll.

Pragmatisk medvetenhet innebär att veta hur språket används. Det handlar inte enbart om vad orden betyder, utan även om att förstå det budskap som finns bakom orden. Pragmatisk medvetenhet upptar en unik plats i språklig förmåga eftersom den utvecklas oberoende av grammatisk medvetenhet. Det är inte bara en språklig medvetenhet, utan även kognitiv, social och emotionell utveckling spelar in. Eftersom pragmatisk förståelse handlar om att förstå innebörden på två nivåer: att förstå vad som yttrats och att förstå intentionen bakom orden, innebär det att tolkning och förståelse av ett yttrande är beroende av den totala situationen som samtalet rör sig i.

Barn som har dålig läsförståelse har ofta ett passivt förhållningssätt till texten och dess innehåll.

De tycks inte tänka efter när de läser, de läser inte mellan raderna och de upptäcker inte att de inte har förstått. Det tycks som om den pragmatiska medvetenheten kan förbättras genom att barnet stimuleras att lyssna och läsa kritiskt och reflekterande. I möten med olika slags texter och genom egen läsning utvecklas förståelse för skriftspråkets metaforer och bilder.

Pseudoläsning är detsamma som låtsasläsning.

Barnet lär sig känna igen välbekanta skyltar, som till exempel McDonalds och LEGO med hjälp av deras logografiska utformning.

I den logografisk-visuella fasen läser barnet orden som bilder. I den fasen har barnet inte kunskap om alfabetet eller hur bokstäver bildar ord utan ser ordet som en bild. Nu är det vanligt att barnen till exempel känner igen sitt eget och föräldrarnas namn.

I den alfabetisk-fonemiska fasen börjar barnet förstå att talspråkets fonem kan konverteras till skriftspråkets bokstäver. Nu lyssnar barnet på hur språket är uppbyggt, vilket ljud hörs i början, i mitten och i slutet. Barnet börjar även skriva bokstäver i till exempel sitt eget namn. Barn som är i den här fasen behöver systematisk och direkt undervisning om hur fonem och bokstäver korresponderar. Det kan de få genom att de läser enkla texter i exempelvis småböcker där språket är tillrättalagt, genom att de skriver och genom lek med skriftspråket i olika gestaltningsformer. Att leka bank, post, hotell osv. är också bra eftersom eleverna därigenom kan få läsa och skriva i leken.

Vidare behöver läsaren i det här skedet få träna på att ljuda ihop bokstavsljud till ord.

I den ortografisk-morfemiska fasen känner barnet igen vissa återkommande delar av ord eller hela enklare ord. Läsaren utnyttjar ordens inre ortografiska och fonologiska struktur och tar del av ordens komponenter och behöver inte ljuda fram orden. Läsaren vet bara av att titta på dem vad det står och kan istället fokusera på innehållet i texten.

Avkodningsförmåga Avkodningsförmågan är en bärande plattform för den vidare läsutvecklingen. Eftersom bristande avkodningsförmåga har setts vara ett av de huvudsakliga hindren för lässkicklighet, är det betydelsefullt att varje elev ges möjlighet att utveckla och automatisera avkodningen.

Avkodningsförmågan verkar följa vissa stadier eller faser. En fas är inte en förutsättning för nästa fas, utan de kan överlappa varandra. Høien och Lundberg (1997) kallar faserna för pseudoläsning, logografisk-visuell, alfabetisk-fonemisk och ortografisk-morfemisk. I den första fasen, pseudoläsning, ”läser” barnet omgivningen snarare än själva texten.

8

Läsflyt Läsflyt är den grundläggande komponent som driver fram och möjliggör läsförståelseförmågan.

Läsflyt är den grundläggande komponent som driver fram och möjliggör läsförståelseförmågan.

Läsflyt innebär inte enbart att läsa snabbt, utan även att läsa korrekt och med lämpligt prosodimönster, det vill säga betoning, ljudläge och frasering.

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 8

01/04/16 7:50 AM

För att få hastighet i läsningen behöver avkodningen automatiseras för att ge läsaren möjlighet att fokusera på textens innehåll. För att få denna hastighet behöver läsaren ha god ordigenkänning, det vill säga läsa i den ortografiskt-morfemiska fasen. Vid obekanta ord använder läsaren den fonologiska strategin för att ljuda sig igenom ordet.

Barnet går från medveten avkodning till automatiserad avkodning med hjälp av riklig mängd av läsning. Ändamålsenlig prosodi ses som indikatorer på att ett barn har uppnått läsflyt, eftersom det tyder på att läsaren förstår vad han eller hon läser.

För att hänvisa till Vygotsky (1978), behöver texten för att utveckla läsflytet, vara i nivå med elevens läsutveckling eller något svårare om eleven får stöttning i läsningen. Man har visat att ett effektivt sätt att hjälpa elever som är på väg mot läsflyt är att ge dem rikligt med möjligheter att läsa sammanhängande text. Barnets läsförmåga kan även utvecklas genom att läraren medvetet uppmuntrar och styr eleven till att läsa texter i olika svårighetsgrad, enkla såväl som mer utmanande texter, men även texter som tränar avkodningsförmåga. Det är också viktigt att eleven får läsa texter som är inom det egna intresseområdet. Elever behöver dessutom höra text läsas uttrycksfullt och med intonation för att själva lära sig. Kombinationen av eget läsande och lärarens modelläsande hjälper eleverna att se kopplingar mellan talat och skrivet språk och även att höra prosodiska mönster i språket. Läsning i olika genrer ger möjlighet att automatisera avkodningen och hjälper till att utveckla läsflytet eftersom läsaren möter nya ord och begrepp samt olika slags meningsbyggnad.

Läsförståelse Ordförrådet har visat sig ha en stark koppling till läsförståelse. Den språkliga miljön i förskola och skola behöver därför vara rik och stärka barnens ordförråd.

sen i en interaktiv process. Ordförrådet har visat sig ha en stark koppling till läsförståelse, vilket innebär att den språkliga miljön i förskola och skola behöver vara rik och stärka barnens ordförråd. Läsförståelsen ökar inte endast med hjälp av mer läsning eller av stort ordförråd, utan en rad studier visar att läsförståelsen ökar när läsaren använder sig av läsförståelsestrategier. Läsförståelsestrategier kan exempelvis vara att förutspå handlingen, ställa egna frågor till texten, att klargöra otydligheter och att sammanfatta textens innehåll. Om eleverna medvetet använder sig av en läsförståelsestrategi, som till exempel att sammanfatta texten, ger det ökad läsförståelse. Om eleverna har fler strategier som de kan använda, ökar läsförståelsen ännu mer. Strategierna är inte desamma i alla texter, utan i berättelsen kan det handla om att fundera över huvudpersoner, miljö och lösning, medan exempelvis faktatexter ofta byggts upp med hjälp av korta sakliga meningar i rubriker, faktarutor och bilder. Forskning har också visat att strategiundervisning inte ska ges hela tiden utan endast när det behövs eftersom risken är att fokus hamnar på strategier istället för på textens innehåll. Det är förstås innehållet som ska vara i fokus.

Läraren behöver också hjälpa eleverna att utveckla textrörlighet, det vill säga att bygga förförståelse, att knyta an till egna erfarenheter samt associera till andra texter och att kritiskt granska textens innehåll och form. Det krävs olika former av textrörlighet i olika sammanhang. Förståelsen av textinnehåll innefattar kognitiva processer och forskningen framhåller betydelsen av lärares och elevers gemensamma dialoger om texters innehåll. Det reciproka textsamtalet lyfts fram som särskilt betydelsefullt. Det innebär att pedagogen introducerar läsförståelsestrategier för elevgruppen, agerar modell för hur de kan tillämpas, reflekterar över dem tillsammans med eleverna, lär dem att övervaka sin förståelse och uppmuntrar till kooperativt lärande.

Läsförståelse innebär bland annat att förstå orden, att koppla ihop texten med tidigare kunskaper och att konstruera och förhandla om betydel-

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 9

9

01/04/16 7:50 AM

Professionell undervisning för kontinuerligt lärande Studier har visat ett samband mellan stärkt fonologisk medvetenhet och ökat ordförråd.

Studier har visat ett samband mellan stärkt fonologisk medvetenhet och ökat ordförråd, och att elever som kan koda av ord snabbt är mer benägna att stava och skriva väl. Lärare behöver känna till detta ömsesidiga beroende mellan komponenterna i läs- och skrivinlärningen eftersom man kan anta att lärare som inser dessa relationer kan vara mer benägna att även utgå från det i sin undervisning. Enligt skolans styrdokument är det alla lärares uppgift att hjälpa eleverna att utveckla förmågan att röra sig i olika slags texter med god förståelse.

Det ingår vidare i både förskolans och skolans uppdrag att arbeta för elevers långsiktiga lärande. Av den anledningen behöver skolformerna samverka till exempel i övergångarna för att ge kontinuitet och gynna det långsiktiga lärandet.

Väsentligt är också att mottagande lärare värderar elevernas färdigheter och utgår från dem när undervisning och arbetssätt planeras. Det innebär att läraren i årskurs ett behöver få information om varje blivande elevs erfarenheter och lärande i förskoleklassen för att kunna planera och genomföra en undervisning som gynnar elevens kontinuerliga lärande. Om eleven är i den alfabetiskfonemiska fasen, alltså har knäckt läskoden, ska läraren låta eleven fortsätta att träna på avkodning samtidigt som eleven ges möjlighet till träning av den språkliga medvetenheten. Om eleven har kommit längre i sin läsutveckling ska eleven följaktligen utmanas utifrån det. Det innebär att läraren i årskurs ett behöver få information om varje elevs skriftspråkliga utveckling och lärande.

Om läraren i årskurs ett inte får denna, kan det ta flera månader innan läraren själv har hunnit sätta sig in i elevens läsförmåga och det kan orsaka ett ganska långt glapp i elevens läsutveckling.

10

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 10

01/04/16 7:50 AM

Referenser Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Alexandersson, M. (2002). Fingrar som tänker och tankar som blänker - OM barns kommunikation vid datorn. I R. Säljö& J. LInderoth (RED.), Utm@ningar och e-fresteler: IT och skolans lärkultur (s. 147--165). Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Ehri, L. C. (2005). Development of sight word reading: Phases and findings. I Hulme, C. & Snowling, M. (Eds). The science of Reading. Malden. Blackwell publishing (s. 135-154).

Hilden, K. R. & Pressley, M. (2007). Self-regulation through transactional strategies instruction. Reading & Writing Quarterly, 23, 51–75.

Hindman, A. H., Wasik, B. A., & Erhart, A. C. (2012). Shared book reading and head start preschoolers’ vocabulary learning: The role of book-related discussion and curricular connections.

Early Education and Development, 23 (4), 451-474.

Hogan, T., Catts, H. & Little, T. (2005). The relationship between phonological awareness and reading: Implications for the assessment of phonological awareness. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 36, 285-293.

Hooper, S., Swartz, C., Wakely, M., deKruif, R. & Montgomery, J. (2002). Executive functions in elementary school children with and without problems in written expression. Journal of Learning Disabilities, 35, 57–68.

Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik.

Stockholm: Natur och kultur.

Jacobson, C, Svensson, I. (2006). Om läsutveckling och dyslexi.

Erfarenheter från forskning i LUK. Växjö universitet, institutionen för pedagogik.

Kuhn, M. R. (2005). A comparative study of small group fluency instruction. Reading Psychology, 26, 127-146.

Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006.

Stockholm: Skolverket.

Lundberg, I., Frost, J. & Peterson, O. (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Research Quarterly 23, 263-284.

Niesel, R. & Griebel, W. (2007). Enhancing the competence of transition systems through co-construction. I. A. W. Dunlop & H. Fabian, H. (Eds.) Informing transitions in the early years.

Research, Policy and Practice. Maidenhead: McGraw-Hill/Open University Press.

Palincsar, A. S., & Brown, A.L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Nedladdad 21 december 2014 http://people.ucsc.edu/~gwells/ Files/Courses_Folder/ED%20261%20Papers/Palincsar%20 Reciprocal%20Teaching.pdf.

Paris, S. G. & Hamilton, E. E. (2009). The development of Children’s reading comprehension. I Israel, S. E. & Duffy, B. G. (Eds.). Handbook of Research on reading comprehension, (s. 32-53).

Pressley, M., Wharton-McDonald, R., Mistretta-Hampston, J. M. & Echevarria, M. (1998b). Literacy instruction in 10 fourth- and fifth-grade classrooms in upstate New York. Scientific Studies of Reading, 2 (2), 159–194.

Rack, J. P., Snowling, M. J. & Olson, R. K. (1992). The nonword reading deficit in developmental dyslexia: a review. Reading Research Quarterly, 27 (1), s. 28 – 53.

Saine, L. S., Lerkkanen, M-K., Ahonen, T., Tolvanen, A. & Lyytinen, H. (2011). Computer-Assisted Remedial Reading Intervention for School Beginners at Risk for Reading Disability. Child development, May/June 2011, Volume 82, (3), s. 1013–1028.

Shanahan, Timothy, 2014: To Teach Comprehesion Strategies or Not to Teach Them. http://www.shanahanonliteracy.com /2014/08/ to -teach-comprehension-strategies-or.html nedaddad 2015-05-22 Snow, C. E., Burns, M. S., & Griffin, P. (Eds.), (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC: National Academy Press.

Tornéus, M. (2000). På tal om språk. En bok om språklig medvetenhet hos barn. Stockholm: Liber.

Vellutino, F. R., Tunmer, W. E., Jaccard, J. J., & Chen, R. (2007).

Components of reading ability: Multivariate evidence for a convergent skills model of reading development. Scientific Studies of Reading, 11, 3–32.

Vygotsky,L. S.(1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 11

11

01/04/16 7:51 AM

Inför arbetet med läromedlet Arbetsgången för en veckas arbete: • Börja med att se programavsnittet.

• Samla sedan klassen för en lärarledd genomgång med Digital intro. Börja med ljudanalys i den stora bilden.

• Därefter går du in med bokstavarbetet enligt rubriken ”Bokstavsarbetet” nedan.

eller stjärnor i sina böcker. Det kan vara klokt att vara sparsam med dessa och endast belöna när det verkligen gäller så att belöningarna blir åtråvärda och en morot att arbeta för. Ibland kan man se elever som gärna hastar fram i sitt arbete och kanske till och med slarvar för att bli färdiga fort. Det är onödigt och ger inte alltid samma goda resultat. Noggrannhet, tålamod och uthållighet är viktiga egenskaper att träna på, särskilt i vår tid där så mycket går fort och hastigt. Inställningen att vi arbetar i lugn takt där varje elev gör sitt bästa kan hjälpa till att göra klassrummet till en lugn lärmiljö där inte bara målet är viktigt utan även resan dit.

• Arbeta sedan med Läseboken.

• Slutligen arbetar ni med Arbetsboken.

• I lärarhandledningen ges förslag på språklek och temaaktiviteter som förstärker elevernas förståelse av bokstavens och ljudets koppling och även form.

Inställningen att vi arbetar i lugn takt där varje elev gör sitt bästa kan hjälpa till att göra klassrummet till en lugn lärmiljö där inte bara målet är viktigt utan även resan dit.

Arbeta utifrån en bokstav i taget de gånger som det är två bokstäver i samma avsnitt/kapitel. Det är bra att eleverna får en grundlig genomgång av varje bokstav så att samtliga elever kommer med på tåget. De elever som befinner sig i riskzonen för att få någon slags svårighet att hänga med gynnas av struktur och tydlighet genom hela arbetet och det är inte till men för övriga elever heller. För att få in lust och meningsfullhet i den grundläggande läsinlärningen får du som lärare se till att lyfta fram de olika individernas berättelser, se till så att eleverna får lyssna, läsa, skapa, sjunga, spela, leka osv. varvat med att de tränar och befäster läsandets och skrivandets grunder.

Lär eleverna från första början att göra ett gott arbete. Det innebär att man gör det ordentligt, noggrant och snyggt så att man kan vara nöjd med sig själv. Beröm eleverna när de gör ett bra arbete och uppmuntra dem att göra det. De brukar också tycka om att få små klistermärken

12

Digital intro I Digital intro finns 16 avsnitt precis som TVprogrammen, läseböckerna och arbetsböckerna för både F-klass och åk 1. I Digital intro förbereder du arbetet med läseboken och arbetsboken genom att laborera med bokstäver, bokstavsljud, ord, ordbilder mm. Materialet passar för förskoleklass och åk 1. Övningarna är märkta med tänkt målgrupp, vissa övningar är tänkta för enbart åk 1 eftersom de bygger på läseböckernas innehåll, andra övningar passar både F-klass och åk 1, beroende på elevgruppens sammansättning.

När eleverna under lärarens ledning laborerat med kapitlets aktuella ord, bokstäver och bokstavsljud i Digital intro, är de väl förberedda för läsebokstexten. På så sätt kan eleverna fokusera mer på läsebokstextens innehåll än på avkodningen.

I de gemensamma laborationerna utnyttjar du den flerstämmighet som finns i gruppen, dvs. gemensamt lärande där gruppens samlade kunskap är större än individens kunskap. Det gynnar alla elever.

Digital intro är tänkt som just en introduktion, men kan också användas för att jobba vidare med de moment eleverna behöver träna ytterligare. Om du under arbetet med arbetsboken upptäcker att några elever har svårt att uppfatta ljuden i ljudanalyserna finns övningar i Digital intro som tränar just det. Några kanske behöver befästa bestämd artikel, träna bokstavsformerna mer osv. Samla då eleverna i mindre grupper och fokusera på just det gruppen behöver träna med hjälp av Digital intro.

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 12

01/04/16 7:51 AM

Digital intro – laborationer Här beskrivs alla laborationer som ingår i Digital intro. De flesta återkommer i alla kapitel, några i bara ett par kapitel.

bokstavsbutiken • Leta efter bokstavsljud: Barnen letar efter ord i bilden som innehåller kapitlets aktuella bokstavsljud. En elev eller läraren markerar, ringar in eller skriver ordet.

• Alfabetetsträning: Bokstäverna visas en i taget och bokstavens namn hörs. Hastigheten kan ökas för att träna automatisering.

• Spåra bokstäver: Eleven spårar med fingret eller med pennan från verktygsfältet i aktuell bokstav, med hjälp av pilar som stöd för skrivriktning.

• Leta efter bokstaven: Eleverna letar efter aktuell bokstav bland många andra, drar och släpper i en box.

sjukhuset • Lyssna och räkna ljud: Eleverna får en bild och lyssnar efter ljud i ordet som bilden visar, och klickar så många ljud som finns i ordet.

• Osynliga ord: Eleverna lyssnar på några bokstavsljud som bildar ett ord. Vilket ord bildar de? Eleverna lyssnar och drar rätt bild till rutan.

• Akut operation: Här lagar eleverna trasiga ord. Vilket ord kan det bli av bokstäverna som visas?

polisen • Rim på rymmen: Ett rim saknas, vilket? ­Eleverna väljer från en ”bildbank”

ordförrådet • Ordbilderna tränas: Orden spelas upp i olika hastigheter, precis som laborationen A–Ö (en, ett, som, är osv.)

• Sammansatta ord: Barnen sätter ihop flera ord till ett.

• Orden från Ordväggen i Läseboken tränas: Läs orden tillsammans och dra dem till rätt bild.

• en eller ett: Välj en eller ett till varje ord på Ordväggen.

• Skenet bedrar Några ord som börjar på samma sätt tränas.

Ett ord i taget skrivs och ljudas, t.ex. l-e-j-o-n.

Eleverna försöker under tiden lista ut vilket ordet är. När ordet är färdigskrivet läses hela ordet upp.

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 13

13

01/04/16 7:51 AM

Alfabetet Om du ska skaffa nya alfabetsbilder till klassrummet, var noga med att välja sådana som har samtliga vokaler markerade, exempelvis med röd färg, till skillnad från konsonanterna som kanske är svarta.

Eftersom alla ord i svenska språket har minst en vokal, är vokalerna viktiga och därför är det lika bra att peka på det redan från början. Ni kan också tillverka ett eget alfabet av olika slags material, till exempel skrot eller annat återvinnings- och pysselmaterial, förslag på det ges på sidan 22.

Alfabetet behöver befästas under det första skolåret. Det innebär att fastän en stor del av eleverna redan när de kommer till årskurs ett känner igen några eller många bokstäver, så behöver de din systematiska och genomtänkta pedagogik för att verkligen automatisera bokstavens namn, ljud och form. Eftersom detta är grundläggande för läsandets och skrivandets utveckling, ska du vara noggrann.

Titta tillsammans på introduktionsbilden i D ­ igital intro. Gå igenom varje nytt ljud tillsammans i gruppen så att alla elever hänger med. Genom att ni arbetar tillsammans kan eleverna lära av varandra, vilket är mycket gynnsamt. Om du inte har tillgång till Digital intro kan du göra samma övningar med hjälp av introduktionsbilden i Läseboken. Du kan också använda Ordväggens bilder till arbetet.

Bokstavsarbetet

c) Låt eleverna välja ord, säga ordet, lyssna om det aktuella ljudet finns i ordet och klicka.

Att lyssna efter ljudet kallas fonemanalys.

Bokstavsarbetet är bara en del av läsinlärningen, en viktig sådan. Inför varje ny bokstav, särskilt under den första delen av arbetet med läromedlet, kan du följa följande schema med en bokstav i taget.

presentation av bokstaven • Introducera en bokstav i taget.

• Skriv bokstaven på tavlan. Alltid versal och gemen bredvid varandra: Ll. • Presentera bokstavens ljud och skilj på bokstavens ljud och namn.

• Be eleverna känna efter hur ljudet känns i munnen. Kan man sjunga ut, eller ropa ut bokstavsljudet?

• Hur ser munnen ut när man uttalar bokstavsljudet? Titta gärna i en spegel.

• Presentera för barnen ord där bokstaven ingår och låt barnen själva hitta på ord på aktuell bokstav. Skriv t.ex. en kort saga med många ord där bokstaven ingår och låt barnen gissa vilken bokstav ni ska jobba med, eller lyssna på sångerna i TVprogrammet och skriv ner alla ord ni minns som har aktuell bokstav i sig.

14

lyssna efter ljudet

a) Vilka ord i bilden börjar med det aktuella bokstavsljudet? Låt eleverna lyssna på ordet, säga och klicka i Digital intro för att höra om det stämmer. Om elever är osäkra på språkljudet, kan det också vara bra att gå andra vägen, dvs. att klicka på bilden, lyssna och säga efter. b) Vilka ord i bilden slutar med det aktuella ljudet och vilka har ljudet någonstans i mitten?

Låt eleverna lyssna och klicka. Det är lättast att urskilja ljudet i början och i slutet.

d) Hur många ljud har ordet? Låt eleverna lyssna på ord och välja rätt antal ljud. Det kallas för fonemsegmentering. e) Låt eleverna lyssna på uttal av ord ett ljud i taget och med två sekunder mellan varje ljud och försöka lista ut vilket ordet är. Detta kallas fonemsyntes. En sådan laboration finns i Digital intro. Följande uppgifter f-h, finns inte i Digital intro, men du kan göra dem själv. I första hand är detta endast ljudanalys och ska därför inte skrivas på tavlan förrän eleverna har lyssnat och svarat. f) Fråga eleverna vilket ord det blir om du säger /l/e/k/ och lägger till /a/? Eller om du säger /l/ä/s/ och lägger till /a/, vad blir det för ord? Detta kallas fonemaddition. g) Fråga eleverna vilket ord det blir om du säger /l/e/k/ och tar bort /k/. Eller om du säger /l/ä/s/a/ och tar bort /a/. Detta kallas fonemsubtraktion. Börja med korta ord och gå till längre ord i den takt som eleverna lär sig. h) Fundera tillsammans på vilka namn i klassen som har det aktuella ljudet. Skriv upp namnen på tavlan så att alla ser dem.

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 14

01/04/16 7:51 AM

Forma bokstaven 1

bokstavsarbete i skrivhäftet

2 1

3

• I Digital intro finns en laboration där eleverna tränar bokstavsformerna. Visa tydligt hur aktuell versal och gemen skrivs. Repetera några gånger. Du kanske behöver träna på det själv innan, du ser i arbetsboken hur pilarna går. En del elever kanske redan har lärt sig att forma bokstäverna på sitt eget sätt. Det är ändå bra att försöka att hjälpa dem att hitta bra sätt att forma dem. Varje elev ska kunna skriva bokstaven utan att behöva undra var man ska börja och utan att snurra med pennan upp och ner i onödan.

God skrivförmåga kräver att man kan skriva bokstäverna effektivt.

• Börja sedan med att låta eleverna forma den stora och lilla bokstaven med fingret i luften.

Tala om att bokstäverna ALLTID skrivs uppifrån och ned. Även om de gemena bokstäverna inte alltid börjar i toppen så börjar de i alla fall inte längst ned så regeln fungerar ganska bra. Se efter så att varje elev gör rätt redan från början. Det underlättar för dem att automatisera bokstavsskrivandet.

• Om du inte har tillgång till Bokstavslandets Digitala intro, låt eleverna forma bokstaven med fingret på bänken. Du går runt och ser så att samtliga gör det bra.

• En del elever kan behöva forma bokstäverna med krita på A4-ark för att känna i kroppen hur bokstäverna formas. Ett bra sätt är att låta dem skriva bokstaven med olika färg på kritan. Du har förstås skrivit bokstaven stort mitt på papperet med blyerts i förväg.

Du behöver ligga ett steg före med bokstavsarbetet för du behöver skriva in bokstäverna och orden i skrivhäftena. Låt det därför bli en rutin att förbereda detta veckan före.

Det är också bra att använda ett skrivhäfte för bokstavsarbetet. I det häftet blir det mest bokstäver men också ord så småningom. Tala om för eleverna redan från början att de ska forma fina bokstäver i häftet. Du skriver i förväg bokstaven i vänsterkanten på raderna så att eleven ser vilken bokstav det är, hur den ser ut och hur den ska stå på raden. Använd med fördel skrivhäften med stödlinjer. Det finns ingen anledning att inte ha skrivhäften med stödlinjer till elever i första klass. Stödlinjerna gör det mycket lättare för eleverna att skriva, men de kan behöva hjälp att se linjerna och att förstå dem. Taket är den övre linjen, bordet den mellersta linjen och golvet den nedersta. Sedan finns det linjer för källaren, där exempelvis lilla g går ner. Lär dig själv hur det fungerar så att du kan hjälpa eleverna att förstå.

Du kan också behöva ta reda på om det finns någon elev som stödlinjerna inte underlättar för och som kanske behöver ha ett häfte utan stödlinjer.

Gör en prick där eleven ska börja skriva bokstaven. Så småningom kan du sluta med det och i stället uppmana eleverna att lägga ett finger mellan varje bokstav och ord. På första raden kan det vara fyra versaler (stora bokstäver), på andra raden fyra gemener (små bokstäver) och på tredje raden fyra versaler och gemener bredvid varandra så att eleverna får en uppfattning om hur bokstäverna ser ut i förhållande till varandra. Ringa gärna in ett par bokstäver som eleven format vackert så att eleven får lite belöning. Det är viktigare än vi anar att få denna belöning. Så småningom, när ni gått igenom fler bokstäver, kan du skriva korta ord med de bokstäver som eleverna lärt sig att forma, och eleven skriver av dem ett par gånger på raden. Du behöver skriva orden i vänsterkanten och göra en prick där eleverna ska skriva ordet. Även här gäller att så småningom kan eleverna lägga ett finger mellan orden så att det blir ett mellanrum. Till slut kan det på de sista raderna bli en kort tre–fyra ords mening som eleven ska skriva av på raden nedanför. Exempel

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 15

15

01/04/16 7:51 AM

på ord och så småningom meningar ges i anvisningarna för de olika kapitlen. Det krävs mycket uthållighet och lång tids träning att forma bokstäver och att skriva med stor bokstav, mellanrum och punkt. Uthållighet är också en förmåga som är av betydelse för lärandet så det är viktigt att träna på det.

Eleverna ska också skriva bokstäverna några gånger i arbetsboken och det är bra för då kan de visa att de lärt sig bokstavsformen. Du kan själv avgöra om det finns elever som inte alls behöver forma bokstäverna i ett skrivhäfte utan kan gå till arbetsboken direkt, men det ställer krav på att eleven verkligen klarar detta och lyckas med sitt bokstavsskrivande. Beprövad erfarenhet visar att elever är nöjda med att få göra ett fint och väl genomfört arbete. Träning ger färdighet och är grundläggande för att man ska lyckas.

Du behöver ligga ett steg före med bokstavsarbetet för du behöver ju skriva in bokstäverna och orden i skrivhäftena. Låt det därför bli en rutin att förbereda detta veckan före.

böcker. Eleverna ska veta att i Finboken skriver man fina ord och meningar. Eftersom du har skrivit en förlaga och eftersom de har lärt sig bokstavsformen så finns det ingen anledning att eleverna inte ska skriva av korrekt, så här ska du vara noggrann när du rättar. Genom att stötta eleverna att göra något som är lite utmanande för dem, hjälper du dem att utvecklas inom sin proximala utvecklingszon. Ringa gärna in ett vackert skrivet ord med en fin färg så att eleven får lite belöning.

Ljuda ihop ord i läseboken I kapitel 2 till och med 9 i Läsebok grön finns på blå och gröna plattor, enkla ord att ljuda ihop.

Visa eleverna många gånger på tavlan hur man läser eller rättare sagt ”sjunger” ihop bokstavljuden. Sätt fingret på bågen vid l och dra längs med bågen medan du och eleverna ljudar /l/ och sedan kommer till bokstaven e och fortsätter att ljuda /e/. Det får inte vara något stopp mellan bokstäverna.

avskrivningsövningar i finboken Avskrivningsövningar ger möjlighet att automatisera skrivandet och övar också den fonologiska förmågan samtidigt som fonem- grafemkopplingar stärks.

När eleverna kommit en bit på vägen i sin läsoch skrivutveckling och när ni har hunnit gå igenom ett antal bokstäver fram mot hösten, kan eleverna få börja träna mera på avskrivning. Det gör de i en ”finbok”, ett skrivhäfte som är ämnat för skrivträning. Skillnaden mellan den och Bokstavsboken är att i Finboken skriver eleverna av ord tre gånger på varje rad och så småningom även en mening längst ned. Avskrivningsövningar ger möjlighet att automatisera skrivandet och övar också den fonologiska förmågan samtidigt som fonem- grafemkopplingar stärks.

De som har den röda läseboken kan börja tidigare än de som har den gröna läseboken.

Stödlinjer ska finnas och du skriver orden som ska skrivas i vänsterkanten och sätter ut en prick för de tre gånger som orden ska skrivas på raden.

Slå gärna in boken med vackert omslag, man kan hämta gamla tapetkataloger i färgaffären. Tapetproven är utmärkta att använda som omslag till

16

l e le e l el Ett annat sätt att leka in avkodningen är att använda sig av bokstavskort eller bokstavsmagneter om man har en tavla som de fungerar på. Placera l och e en bit ifrån varandra. För l mot e samtidigt som du och eleverna ljudar /l/. När bokstaven kommer fram till e:et ljudar ni /e/. Sedan repeterar ni: ”/l/e/, det står le”. Ljudningsorden finns som kopieringsunderlag här i Lärarhandledningen, med bågar och utan bågar, så att barnen kan träna på båda sätten. Repetera ihopljudningen av de aktuella orden kontinuerligt under veckan. Några eller flera av eleverna har kanske knäckt läskoden eller är på gång, men det finns alltid de i klassen som inte har det och nu har ni möjlighet att leka in det tillsammans.

Elever som har den röda arbetsboken ska nog inte vara med på avkodningsövningarna för mycket utan de behöver träna på läsning och läslärande där de befinner sig. Det är viktigt att fortsätta att träna där man befinner sig även om lite överinlärning inte skadar.

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 16

01/04/16 7:51 AM

Läsa med bildstöd i läseboken De ord som har bildstöd i gröna läseboken ska eleverna inte förväntas kunna läsa eftersom de innehåller bokstäver som inte introducerats än.

En del av eleverna kan förmodligen ljuda ihop dem ändå. I och med att bilderna finns där kan alla ändå bekanta sig med orden. Orden med bildstöd finns med i kapiteltexten, men då med en liten bild intill så att eleven ser vad det är för ord.

Ordväggen I samtliga kapitel finns en ordvägg. Den gröna och röda boken har vissa ord gemensamt och de står alltid först. När ni arbetar tillsammans med Ordväggen kan ni använda orden från båda böckerna för det går bra att eleverna som har den gröna läseboken är med på alla ord eftersom ni arbetar tillsammans. Eleverna lär sig hela tiden och särskilt av varandra.

Ordväggen är bra för arbete med både ordens form och innehåll. Hur ser orden ut? Är de långa eller korta? Börjar de eller slutar på samma bokstav? Finns det ord som rimmar? Går bokstäverna upp eller ner? På Ordväggen finns ord med både

Ggg Hh Ii Jj Kk Ll Mm

Nn Oo Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz Ååå Äää Öö

Ordväggen

en affär

makaroner

majs

kort och långt vokalljud. Lyssna på vokalljudet i orden och kom tillsammans fram till vilka ord som har kort och lång vokal. Det är en viktig träning inför exempelvis dubbelteckning.

I den röda boken återkommer Ordväggens ord i texten och tanken är att eleverna ska läsa orden flera gånger och befästa avkodningen av dem innan de läser texten. Det kan vara bra för dig att undersöka om varje elev med Läsebok röd kan läsa orden på Ordväggen. Håll för bilden över ordet så att eleven inte ser bilden.

I den gröna boken återkommer Ordväggens ord i texten med bildstöd (se ovan).

I grön nivå finns även sammanljudningsord på Ordväggen. De ligger på blå och gröna plattor och består av ord med de bokstäver som hitintills gåtts igenom.

Längst ner på sidorna finns kapitlets aktuella ordbilder som eleverna ska träna att avkoda som en bild utan att ljuda.

Förbered genom att skriva upp orden på Ordväggen på tavlan eller ett blädderblock så att ni kan arbeta med dem aktivt under hela veckan.

Orden ska också skrivas på lappar eller kopieras från kopieringsunderlaget på s. 79 så att ni kan arbeta med dem på olika sätt. Här några exempel: • Använd orden till fonemanalys, -syntes, -segmentering, -addition och -subtraktion på det vis som anges under rubriken Lyssna efter ljudet ovan på sidan 14. Sätt upp ordet på tavlan när ni lyssnat på ljuden i ordet så att eleverna får träna på att lyssna. Det är också bra att sätta upp ordet och därefter analysera det. Då ser eleverna bokstäverna och kan befästa fonemgrafem-kopplingarna.

• I Digital intro finns laborationer med orden.

en melon

handla

mat

en kam

en mås

en blomma

ord som ingår i texten

be

bo

bom

el

le

al

mal

lo

Leo bal

sammanljudningsord vad

är

ordbilder

21

• Kopiera kapitlets ord- och bildkort, och klipp ut så att alla elever har sina egna kort som de kan sortera i par eller i grupp så som eleverna själva tycker, utan något rätt eller fel.

• Sortera och kategorisera: Låt eleverna lägga orden i listor i olika kategorier: djur, växter, kläder, hårda, mjuka, kalla, varma, våta, torra eller vad du eller de själva kommer på. De kan också lägga orden efter vilken bokstav de börjar eller slutar på eller vilken bokstav som finns i ordet. En- och ett-ord är en annan kategori liksom singular (ental) och plural (flertal). Bestäm i förväg vilka kategorier som är aktuella.

BOKSTAVSLANDET ÅK 1 • LÄRARHANDLEDNING

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 17

17

01/04/16 7:51 AM

• Vad betyder orden? Syns det på bilderna? Är något ord svårt att förstå och vad heter de på andra språk som eleverna i klassen kan?

• Ordsammansättningar: Låt eleverna sätta ihop ord i ”riktiga” sammansatta ord eller i ”tokord”. Det kan vara cirkuselefant eller elefantluva. Barnen kan också måla bilder till ”tokorden”. I Digital intro finns möjlighet att öva mer.

• Synonymer: Vilka andra ord finns för de olika orden?

• Skriva av ord: Eleverna kan så småningom få börja skriva av ord, kanske kan de börja med detta i slutet av höstterminen eller tidigare beroende av deras förmåga. Detta kan de göra i Finboken. Du måste dock vara säker på att eleven vet hur samtliga bokstäver formas, om inte kan det vara bättre att låta eleverna skriva de ord som anges för Finboken i de olika kapitlen.

I varje kapitelintroduktioin står vilka ord som ingår i de stora introduktionsbilderna. De orden kan också användas till ordväggsarbete.

Ordbilder

en

ser

I den gröna Läseboken finns ord att lära sig som ordbilder. Även de elever som har den röda Läseboken kan vara med på ordbildsarbetet. Orden ligger på gula plattor och ska läras in som bilder, dvs. eleverna ska känna igen dem utan att nödvändigtvis kunna avkoda dem. De finns som kopieringsunderlag på s. 75. Exempelvis ord som ”och”, ”en”, ”ett”, ”den” och ”det” är vanligt förekommande och ska läras in som ordbilder.

För att befästa ordbilderna kan man låta eleverna leka med skyltar, göra pussel av ordbilderna som de får pussla ihop och klistra och leta efter ordbilderna bland andra ord osv. Ganska snart, när avkodningsförmågan utvecklats, kommer eleverna att kunna ljuda ihop bokstavsljuden även i ordbilderna.

Sätt upp ordbilderna på ett väl synligt ställe i klassrummet så att eleverna kan titta på dem då och då. De lappar eller skyltar som ni skriver under veckorna ska eleverna spara i ett kuvert

18

eller i en ask så att de kan plocka fram dem och använda till att bilda meningar, avskrivning, avkodningsövningar etc. Det blir en bra ordbank för olika ändamål.

Läsa texten i läseboken Målet i Läseboken är att eleverna ska läsa och förstå texten. Genom att de får lära sig ordbilder och även har bildstöd, är det inte så svårt att lyckas med läsningen. Prata om hur bild och text stärker varandra, om att tolkning av text och bild kan vara olika för olika personer. Vad betyder det när det är en pratbubbla med en bild? I vilken miljö utspelas texten? Har eleverna själva gjort liknande som det som händer i Läseboken?

Har de sett det i en film, hört i någon bok etc.

Att knyta ihop erfarenhet från olika texter, dvs. skriven och läst text, film, musik, foton, etc. får eleven hjälp att förstå vad den aktuella texten vill säga. De lär sig också att tänka högt, att knyta ihop olika erfarenheter samtidigt som de hjälper och stöttar varandra i sitt meningsskapande.

De lär varandra nya ord och ökar därigenom sitt ordförråd. Ni kan också diskutera om det som står i texten och det som händer i bilderna är rimligt. Kan det vara så som det står eller är det på låtsas? Små steg i kritiskt tänkande hjälper eleverna att ställa kritiska frågor till text som de möter. Likaså kan de ställa frågor till författaren.

Vad menade han eller hon och hur tänkte han eller hon? Varför gjorde han eller hon det?

dialogerna som teater Ulf Stark har skrivit läsebokens texter som dialoger för att eleverna ska kunna spela upp dem som dramer. Det underlättar för eleverna att läsa och förstå texterna, och motiverar dem att läsa texten flera gånger för att lära sig replikerna utantill.

Det är också lättare för nybörjarläsare att läsa när texten är skriven i en talspråklig form, med korta meningar och fraser. Genom att spela upp texten får eleverna möjlighet att verkligen känna hur de kan läsa med intonation och melodi. Betoning och frasering blir tydliga för det är viktigt att uttala frågor, utrop och annat tydligt när man spelar teater. Dessutom ger rollspel viktig träning av olika förmågor; de måste komma ihåg vad och när de ska säga något och säga det med inlevelse.

Dessutom får de träna på att agera och framträda inför andra så att det hörs och så att budskapet

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 18

01/04/16 7:51 AM

går fram. Kommunikationsförmågan och självkänslan kan stärkas på ett lustfullt sätt.

läs och förstå texten Innehållet i texten i läseboken kan också gås igenom med hjälp av berättelsens struktur. Det ger eleverna en bra strategi för förståelse och återberättande av en berättelse samtidigt som de har nytta av strukturen när de själva ska skriva berättelser. Eleverna kan få läsa texten med hjälp av en vuxen i början och ganska snart själva. De som har den röda boken kan läsa texten själva. Visa med fingret var ni läser så att eleverna ser vilken bokstav som läses och hur det låter. Markera också när ni kommer till en av Ordväggens bilder. Ha en dialog om vilka som är huvudpersoner, i vilken miljö händelsen utspelas, vad som händer i berättelsen och hur den slutar. Berätta först själv hur du tänker så att eleverna får höra dina tankar och får hjälp med hur man kan strukturera berättandet. Ibland kan du skriva upp de olika rubrikerna på tavlan så som de står nedan och anteckna nyckelord för varje del under varje rubrik: Vilka är personerna?/Var händer det?/Vad händer?/Hur slutade berättelsen?

Allra sist kan ni sammanfatta berättelsen. Vem/ vilka hände det, var, varför och hur gick det till, hur slutade berättelsen? Vad tror eleverna om berättelsen, kan den vara sann, varför, varför inte etc. På det viset får du in sammanfattning som läsförståelsestrategi från början. Genom att ställa de sista frågorna ges eleverna en möjlighet att tänka kritiskt när de läst en berättelse, vilket är en förmåga som de ska erhålla i svenskämnet enligt Lgr 11.

Läsning av faktatexterna Längst bak i läseboken, sidan 98, börjar delen med faktatexter. Texterna är knutna till samma teman som i några av kapitlen i läseboken. Ni kan välja att arbeta med faktatexten i samband med det kapitel som hör till men det går också lika bra att göra det vid andra tillfällen.

Eftersom strukturen i en faktatext är annorlunda än i en berättelse, behöver eleverna få en liten introduktion till det och börja arbeta lite med faktatexter. Det kan innebära att gå igenom aktuella begrepp och termer, meningskonstruktioner, samverkan mellan text och bild, rubricering,

information, textkopplingar etc. Till exempel kan ni inledningsvis studera textens rubriker. Vad är en rubrik? Varför har en text rubriker? Vad tror ni stycket handlar om? Förstår man det av rubriken?

Varför ser det ut så här i den här texten men på ett annat sätt i en annan text? Det är bra för eleverna att lära sig att rubrikerna ser ut på ett visst sätt på grund av textens syfte. De behöver också få lära sig att plocka ut nyckelord och att sammanfatta textens innehåll. I den här genomgången behöver alla elever vara med. Du behöver läsa igenom texten och handledningen som ges i denna bok i förväg så att du kan förbereda arbetet.

Till en början behöver ni också läsa texten tillsammans och arbeta med de olika delarna tillsammans för att det inte ska bli för krävande för eleverna. Ni kan så småningom dela upp er i två grupper, en där allt läses och bearbetas tillsammans och en där eleverna själva läser texten och sedan genomför övrigt arbete exempelvis två och två. Vissa delar ska ni däremot alltid göra tillsammans för att dra nytta av det kooperativa lärandet. Läs ingående i anvisningarna för varje text.

Mer läsning Det räcker inte med att eleverna läser texten i läseboken. Den ska de läsa några gånger, förslagsvis en gång för läraren, en gång för förälder eller fritidspersonal och åter en gång för lärare eller annan vuxen i skolan. Genom att texten läses flera gånger (upprepad läsning) får läsaren möjlighet att automatisera läsningen av orden och texten så att han eller hon till slut känner igen orden med ett ögonkast. Sådan lästräning är viktig.

Men för att automatisera avkodningen av ett utökat antal ord och meningar behöver eleverna läsa rikligt med sammanhängande text. Det är vanligt att skolan har småböcker som eleverna kan läsa.

I dessa böcker kanske det står endast en kort mening på varje sida och orden upprepas flera gånger. I småböckerna finns också fina bilder som stödjer läsandet. Se till så att du har en låda med böcker i minst två–tre nivåer, en med mycket enkel text för nybörjare, en med lite mer text för dem som kommit lite längre och en med rätt mycket text för övriga. På det viset kan svårighetsgraden anpassas och eleverna har alltid något att läsa. Den tillrättalagda texten är ett stöd för elevernas avkodning och tränar fonem- grafemkoppling samtidigt som orden ofta återkommer

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 19

19

01/04/16 7:51 AM

och kan automatiseras. Det är också viktigt att gå till biblioteket så att eleverna får låna böcker som de är intresserade av. Där behöver de stöd i att välja lämpliga böcker så att texten inte blir för svår. Även dessa böcker kan man emellanåt bearbeta på det vis som står under rubriken Läs och förstå texten på s.19. Eleverna kan gärna låna faktaböcker inom det egna intresseområdet och då gör det inte så mycket om det är svårare text eftersom intresset gör att de blir motiverade att läsa ändå. Denna utmaning är viktig att möjliggöra för dem eftersom de genom sitt intresse kommer att läsa texten fastän den kanske är lite svår. Därigenom tränas avkodningen av nya ord och eftersom faktatextens meningsbyggnad är annorlunda än berättelsens, lär sig läsaren nya sätt att formulera meningar och fraser.

Arbetsboken • Lyssna efter ljudet: Efter att ha tränat på att lyssna efter språkljud på olika sätt i läsebok och med annat material, ska eleverna nu lyssna efter ljuden i ord i arbetsboken. Visa dem hur det går till när de ska skriva bokstaven där de hör det aktuella ljudet i rutorna under de små bilderna. En del elever kanske kan skriva in alla bokstäverna.

• Läs eller känn igen bilden: Eleverna läser eller känner igen bilder och kopplar ihop dem med olika uppgifter. Det kan vara att dra streck till en och ett eller att koppla ihop bild och ord som det är i kapitel 1.

• Skriv meningar. I början kan läraren hjälpa till med att skriva det som eleven säger men det är bra om eleven kan få börja skriva självständigt så snart som möjligt. Eftersom det inte är en avskrivningsövning så behöver det inte bli korrekt utan syftet är då att eleven får fundera ut vad han eller hon vill skriva för att sedan göra det och vara nöjd med sitt arbete. De bokstäver som ni arbetat med ska förstås vara korrekt formade för annars förloras syftet med undervisningen.

• Läsförståelse: I Arbetsboken kommer olika slags uppgifter för läsförståelsen. Dessa beskrivs mer ingående för varje uppgift i kapitlen.

20

• Ordförrådet: Eleverna ges olika uppgifter för att öka sitt ordförråd. Det kan vara att para ihop ord och bild, att bilda nya ord eller att kategorisera. I Sjukhusets övningar får eleverna träna på att bilda meningar, träna på enkel grammatik och att laga trasiga ord.

Mer skrivning Eleverna behöver få skriva för skrivglädjens skull också och inte endast träna på formen. Uppmuntra till fritt skrivande av sagor och berättelser.

Gör små böcker genom att lägga ett par A4-blad på varandra, vika ihop papperen till en bok och knipsa ihop dem på mitten. Visa hur de kan göra några rader på varje sida med en linjal. Du kan behöva hjälpa till en del med skrivandet så att varje elev får producera text och känna sig nöjd med sig själv. De ska förstås rita bilder till sina berättelser så att det blir en egen bilderbok.

När eleverna skriver fritt ska du inte rätta, utan nu är syftet att de ska upptäcka att det är roligt att skriva och att skapa. Givetvis ska du visa eleverna hur man stavar till exempelvis ”Det var en gång” eftersom det är ofta förekommande i deras berättelser. Du kan ha en del sådana ord och meningar uppsatta på en särskild plats på väggen så att de alltid finns synliga.

Ibland kan det vara svårt för elever att komma på något att skriva. Du kan samla på dig bilder från veckotidningar som eleverna kan få välja bland för att bli inspirerade. Uppmuntra dem att fantisera och hitta på. För att hjälpa till med det är det bra om du själv kontinuerligt exempelvis utgår från en bild och berättar för eleverna hur du fantiserar om det som händer. Ni kan använda strukturen som presenteras under rubriken Läs och förstå texten ovan på sidan 19. Skriv de olika rubrikerna på tavlan och skriv några nyckelord under varje rubrik så att eleverna lär sig hur de också kan arbeta. Gör samma sak tillsammans i gruppen, med en ny bild så att eleverna får prova på efter din modell. Kom ihåg att när ni tänker fritt så finns det inga rätt eller fel utan allas tankar duger. Ditt modellande och elevernas gemensamma meningsskapande ger en bra grund för varje enskild elevs egen producering av text.

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 20

01/04/16 7:51 AM

Syfte

I kapitel 1 är det alfabetet som är

A heter och låter /a/, B heter Be

i centrum. Alfabetet är ju läsning-

men låter /b/, C heter Ce och låter

ens och skrivningens redskap och

/s/ osv. Formandet av bokstäverna

det behöver bearbetas återkom-

ska också befästas.

Kapitel

Alfabetet

1

mande på olika sätt och under lång tid för att befästas. Målet är att eleverna ska förstå att varje bokstav heter något och har ett ljud.

Det behöver de uppmärksammas på från allra första början.

Bokstäver och bokstavsljud: introduceras först i kapitel 2. Här introduceras Alfabetet.

Introduktionsbildens innehåll (s. 6 i Läseboken): Uppmärksamma barnen på bokstäverna bland höghusen och skyskraporna.

Ordbilder: Ami, Bruno, Coco, Dani, Max Sammanljudningsord: introduceras i kapitel 2

Arbete med Digital intro

Arbete med Läseboken

I Bokstavsbutiken finns samma bild som i Läseboken på s. 6. Här kan barnen leta efter bokstäver bland hus och skyskrapor i Bokstavslandet, klicka på dem och klicka på huvudpersonerna så att namnen syns i bilden. Samtala om huvudpersonerna i programmet. Har de olika personligheter? På vilket sätt? Prata också om likheterna mellan filmens och bokens huvudpersoner. I bilden finns en katt. Klicka på katten så får ni veta kattens namn.

Läs gärna introduktionstexten i Läsebok grön eller röd, på s. 5 högt för eleverna i samband med att introduktionsbilden visas. (För dem som inte använder Digital intro kan eleverna under högläsningen titta på bilden i sina läseböcker (s. 6).

Träna alfabetet i Bokstavsbutiken. Där spelas bokstäverna upp med ljud i vald hastighet. Efter några spelningar kan det vara bra att dra ner ljudet och låta barnen själva säga bokstävernas namn.

På samma sätt finns en övning som tränar kapitlets aktuella ordbilder. Här är det huvudpersonernas namn och katten Max som ska tränas för att automatisera namnen. Det underlättar när barnen ska läsa texten i Läseboken om de lärt sig ”läsa” namnen utan att ljuda, som en ordbild.

Läs mer om hur ni kan arbeta med att befästa ordbilder på s. 18 och om de olika övningar som finns i Digital intro på s. 13.

Eleverna kommer att vara lyckliga över att ha en ny fin läsebok i sin hand. Introducera med att tillsammans med dem studera omslagssidorna och bläddra lite i boken. Vad tror eleverna att den kommer att handla om och varför tror de det? Känner någon igen sig, kanske bor i en stad eller i ett höghus etc? Medan ni samtalar kan ni fundera på språkets strukturer. Varför heter det höghus till exempel? Markera att text och bilder utgör en viktig helhet och att varje elevs erfarenheter är av betydelse för alla. Börja redan nu med att ha en dialog och uttala gärna själv hur du tänker samtidigt som det inte finns några rätt eller fel. Eleverna lär sig på det sättet att de kan och vågar tänka högt, och hjälper också sina kamrater att tänka och lära. Särskilt viktigt är detta för exempelvis andraspråkselever.

Bläddra tillsammans med barnen fram till bilden på sidan 2–3 som visar var barnen bor, och skolan och affären i Bokstavslandet. Bekanta er med miljön. Visa ladan, det röda huset längst till vänster på sidan 3, där barnen ofta håller till.

Studera bilderna på sidorna 6 och 7 i Läseboken och läs de olika namnen, titta på stor bokstav i början. Ta upp orden gemener och versaler, små och stora bokstäver. Tala om för eleverna att det alltid ska vara stor bokstav i början av namn.

BOKSTAVSLANDET ÅK 1 • LÄRARHANDLEDNING

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 21

21

01/04/16 7:51 AM

Denna regel ska du själv noggrant och konsekvent följa när du exempelvis rättar elevernas texter. Det är återigen så att träning ger färdighet och att din stöttning hjälper eleverna att utveckla förmågor och färdigheter likaväl som förståelse för hur- och varför-frågor.

Arbete med arbetsboken Sidan 2: Börja med att låta eleverna ringa in alla bokstäver som de känner igen i första uppgiften.

Du kan också använda uppgiften till att kontrollera hur många och vilka bokstäver eleverna känner till och i så fall utförs uppgiften tillsammans med en vuxen. Be eleven först säga bokstävernas namn, sedan bokstavsljuden. Här har vi valt att inte lägga in a ä å g, utan bara tryckbokstäver eftersom det är dessa (a, ä, å, g) barnen kommer att läsa texterna i läseboken.

Därefter kan eleverna leta efter bokstäver i bilden. De kan tävla två och två om vilka som hittar flest bokstäver.

Sidan 3–4: Här ska eleverna befästa namnen på karaktärerna i boken så att de inte behöver fundera på det. Det får de hjälp med i uppgifterna.

Sidan 5: Slutligen ska eleverna leta på katten Max matskål och skriva Max i bubblan för att befästa även det namnet.

Skrivandet i uppgift 2 tränar den fonologiska medvetenheten och även fonem- grafemkorrespondensen. Du kan också låta eleverna prata om vad som händer i bilden och vad de olika karaktärerna kanske säger. Hjälp också de elever som behöver att skriva i pratbubblorna.

språklek / språkaktivitet • Låt eleverna säga ord på alfabetets bokstäver.

• Vilka bokstäver är ”deras”? Skriv eller sätt upp lappar med barnens namn och jämför namnen. Vilka börjar på samma bokstav? Hur många av barnen har fler än 2 bokstäver i sitt namn? Fler än 3 bokstäver, fler än 4? osv.

• Rabbla också alfabetet exempelvis när ni står och väntar på något, exempelvis i en kö. Börja inte alltid med ”A”, utan börja med ”K” eller någon annan bokstav. Ställ frågan ”Vad kommer efter och före ”P”, ”Q” osv. när ni har lite tid kvar. Det tränar både alfabetet och elevernas korttidsminne och det är viktigt i läsinlärningen.

• Sjung gärna alfabetssånger, till exempel den som sjungs i programmet och även sånger som finns på Youtube på nätet.

tema - aktivitet Lek med alfabetet på olika sätt. Här är några exempel: • Eleverna letar efter bokstäver i klassrummet.

Det kan vara bokstaven I i dörrkarmen, V i ett hörn, O i lampan.

• Eleverna formar bokstäver med hjälp av möbler och saker. Bestäm om det ska vara möblerna i rummet eller sakerna i bänken/lådan.

• Eleverna delas upp i grupper om 4–5 och de ska forma bokstäver med sina kroppar. De kan få skriva något genom att forma en bokstav i taget. De andra barnen läser ordet.

• Eleverna lägger bokstäverna i sitt namn och bildar sedan nya ord med hjälp av bokstäverna.

De kan med fördel sitta två och två med detta.

• Plocka material i skogen och tillverka ett fint naturalfabet. Gör en utflykt och samla fina stenar, grus, pinnar, kottar, mossa, lav, barkbitar och annat lämpligt material från naturen.

Ta med allt tillbaka till skolan i plastpåsar.

Fördela en bokstav till varje elev som de ska tillverka av materialet som ni samlat. Varje bokstav blir en unik bokstav tillverkad av naturens förråd.

Material: limpistoler, saxar, plastpåsar att förvara i, kartongbitar (A4-storlek) att fästa bokstäverna på

22

bokstavslandet åk 1 • lärarhandledning

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 22

01/04/16 7:51 AM

Kapitel

LE Bokstäverna L och E introduceras

svårt att ljuda ihop dem eller att

en i taget, hur de heter (Äll och E)

även koppla på andra bokstavsljud.

och låter (/l/ och /e/). Eleverna

Ytterligare ett syfte i avsnittet är att

ska också få lära sig att forma fina

befästa orden en och ett som ordbilder.

2

Syfte

Ll och Ee. I kapitlet ingår också att lyssna efter kort och långt vokalljud i ord.

Det är lämpligt att göra ljudanalysarbetet och bokstavsarbetet var för sig för vardera bokstaven och att därefter arbeta vidare. Eftersom kapitlets bokstavsljud, /l/ och /e/ är lätta att ljuda ut är det inte så

Arbete med Digital intro Gå in i Bokstavsbutiken i Digital intro och visa kapitlets introduktionsbild (som även finns i Läseboken - men här interaktiv). Arbeta sedan i enlighet med det som står i avsnittet Lyssna efter ljudet på s. 14. Börja med att lyssna efter /l/. Gör sedan bokstavsarbete, se beskrivning nedan. När det arbetet är klart lyssnar ni efter /e/ på samma vis och genomför bokstavsarbetet.

Om ni har möjlighet kan ni därefter undersöka om det finns ord som har både /l/ och /e/ på introbilden. Försök att hitta så många ord som möjligt. Det kan bli en tävling för elever i par.

I Ordförrådet finns de ordbilder som hitintills presenterats i Läsebokens kapitel 1 och 2. Nu är det sammanlagt åtta ordbilder som barnen ska automatisera. Så gör den här laborationen vid upprepade tillfällen. Det blir som en gemensam tävling i att snabbt kunna se och säga orden. Ju mer befästa de här ordbilderna blir desto enklare blir det att läsa texterna i Läseboken, och även

Bokstäver och bokstavsljud: Ll Ee /l/ /e/ Introduktionsbildens ord: (s. 8 i Läseboken och laboration 1, Bokstavsbutiken Digital intro) ord med /l/: läsk, lykta, lampa, sladd, elefant, låda, lodjur, löv, element, luciakrona, lera, lingon, lim elvisp, lök, lego, lastbil, nalle, linjal, eld, larv ord med /e/: ekorre, eld, elefant element, lego, lera, kamel, nalle, elvisp Ordbilder: en, ser, leker Sammanljudningsord: le, el Ordväggen: (s. 9 i Läseboken) Läsebok grön: ett lejon, en loppa, en larv, ett lamm, en luva.

Läsebok röd: ett lejon, en loppa, en larv, ett lamm, en luva, en lada, en limpa, en teater, en elefant, lera, en cirkus, en elev

andra texter eftersom ordbilderna (förutom huvudpersonernas namn) är högfrekventa ord som dyker upp ofta i alla texter. Upprepad träning på ordbilderna ska inte underskattas! Gör också laborationen med ord från kapitlets ordvägg i Ordförrådet. Ju mer befästa de orden är när barnen sedan ska läsa i sina läseböcker, desto enklare blir orden att avkoda och eleverna kan lägga mer energi på förståelsen. De barn som läser grön nivå förväntas inte kunna läsa ut de här orden som kan vara ljudstridiga, innehålla konsonantkluster och dubbelteckning. Läsare på grön nivå har ju bildstöd till de orden. Men i laborationen med ord kommer även flera av dessa elever att lära sig läsa ut orden. Det gäller även övningen Vilket är ordet? som i vissa avsnitt innehåller lite svårare ord. I den laborationen ser barnen hur ordet skrivs bokstav för bokstav samtidigt som bokstäverna ljudas. Även där har nybörjarläsarna god behållning av laborationen, även om orden ibland är lite svårare. I det här kapitlet är orden i den laborationen ljudenliga.

BOKSTAVSLANDET ÅK 1 • LÄRARHANDLEDNING

47-12345-2_Livet i bokstavslandet ak 1 lararhandleding.indd 23

23

01/04/16 7:51 AM

Baks Baksidestext Bak Ba ksid ksid ides estte es textt

Livet i Bokstavslandet I den här lärarhandledningen finns pedagogisk vägledning och metodiska tips på hur du kan arbeta med läs- och skrivinlärning i åk 1, med bokstäver, bokstavsljud, språkliga strukturer och ordkunskap. Här finns också språk- och temaaktiviteter utifrån samma teman som i tv-programmet Livet i Bokstavslandet.

I lärarhandledningen hittar du även underlag för kartläggning, kopieringsunderlag och tips på hur man kan arbeta med Läsebok, Arbetsbok och Digital intro.

Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för F– åk 3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar och Digital intro (digitalt material för interaktiv skrivtavla/ projektor). Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läsoch skrivforskning och utgår från Lgr 11.

Best.nr 47-12345-2 Tryck.nr 47-12345-2

4711929_LH_Omslag_tryck.indd 2

23/03/16 12:48 PM