21 mm
Denis Nastic Jens Wagner | Histologi
Denis Nastic och Jens Wagner är legitimerade läkare och tidigare amanuenser vid institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet. De genomför för närvarande sin specialisttjänstgöring.
Histologi en översikt Denna bok innehåller en grundläggande genomgång av ämnet histologi. Den är tänkt att kunna användas som en histologisk atlas och innehåller ett rikt bildmaterial. Texten är kortfattad och läsvänlig och omfattar kroppens samtliga organsystem och deras histologi. Varje kapitel börjar med en kort beskrivning av basal fysiologi och anatomi, som har till syfte att underlätta inlärningen och förståelsen av histologin. Merparten av kapitlen består av en redogörelse av histologin med tillhörande bilder och bildtexter. Kapitlen avslutas ofta med en kort beskrivning av ett relevant kliniskt tillstånd. Syftet med boken är att den ska utgöra ett komplement till praktiska övningar i mikroskopering och till den teoretiska undervisningen i ämnet. Den ska fungera som en tydlig och lättanvänd introduktion till histologin och kunna användas som en referensbok under de fortsatta studierna.
Histologi En
ö v e r s i k t
Till Histologi – en översikt hör också ett stort webbmaterial. Detta omfattar boken i e-boksformat med möjlighet att titta närmare på detaljer i bilderna som här återges i mycket högupplöst form. Förutom e-boken finns också en stor mängd andra histologiska bilder med tillhörande övningsfrågor. Åtkomst till webbmaterialet fås via en kod på omslagets insida. Histologi – en översikt riktar sig till de studenter inom medicin, biologi, odontologi och biomedicin som läser histologi under sin teoretiska grundutbildning.
Art.nr 33350
Denis Nastic Jens Wagner
www.studentlitteratur.se
978-91944-05464-3_01_cover.indd 1
2013-04-09 17:35
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 33350 ISBN 978-91-44-05464-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Göran Sandberg och Ulf Ernström Formgivning: Werner Schmidt Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Denis Nastic och Jens Wagner Printed by Pozkal, Poland 2013
978-91-44-05464-3_01_book.indd 2
2013-03-27 14:54
3
Innehåll
1. Inledning 7
7. Fettvävnad 39
Bokens syfte och uppbyggnad 7 Vad är histologi? 7 Varför läsa histologi? 7 Inläsningsråd 8 Generella tips vid mikroskopering 8
Fettvävnadens funktion 39 Fettvävnadens struktur 39 Brun fettvävnad 39
2. Histologiska metoder 9 Preparering av vävnader för ljusmikroskopi 9 Färgning av histologiska preparat 11 Mikroskopets uppbyggnad 11 Tolkning av preparat 16
3. Epitel 17 Epitelets funktion 17 Klassifikation av epitel 17 Antal lager av celler 17 Cellernas utseende 18 Karaktäristika hos det yttersta lagrets celler (i flerskiktade epitel) 18 Specialfall 18 Epitelcellernas struktur 18 Apikala specialstrukturer hos epitelceller 18 Basala specialstrukturer hos epitelcellen 19 Laterala specialstrukturer hos epitelcellen 26
4. Körtlar 27 Inledning 27 Exokrina körtlar 27 Endokrina körtlar 29
5. Introduktion till stödjevävnader 31 Stödjevävnaders funktioner 31 Stödjevävnadens generella uppbyggnad 31 Embryonal stödjevävnad 32 Specialiserade stödjevävnader 32
6. Bindväv 33 Bindvävens celler 33 Retikulär bindväv 33 Elastisk bindväv 35 Stram bindväv 35 Senor och ligament 37 Lucker bindväv 37
8. Benvävnad 43 Benvävnadens funktioner 43 Benvävnadens makroskopiska struktur 43 Benvävnadens celler 44 Benvävnadens histologi 48 Benbildning 49 Intramembranös (direkt) benbildning 49 Endokondral (indirekt) benbildning 49 Klinisk tillämpning 53
9. Brosk 57 Broskets uppbyggnad och funktion 57 Broskets histologi 57 Klinisk tillämpning 61
10. Muskler 63 Musklers generella uppbyggnad 63 Indelning av kontraktil vävnad 63 Tvärstrimmig muskulatur 64 Generell uppbyggnad av skelettmuskulatur 64 Skelettmuskelcellernas histologi 64 Generell uppbyggnad av hjärtmuskulatur 65 Hjärtmuskelcellernas histologi 68 Glatt muskulatur 70 Generell uppbyggnad av glatt muskulatur 70 Glatta muskelcellers struktur 70 Klinisk tillämpning 73
11. Blod 75 Blodets funktioner 75 Blodets sammansättning 75 Plasma 75 Röda blodkroppar (erytrocyter) 75 Vita blodkroppar (leukocyter) 76 Blodplättar (trombocyter) 76 Blodets allmänna histologi 77 Cellernas histologiska kännetecken 77 Erytrocyter 77 Leukocyter 77
© Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 3
2013-03-27 14:54
4 Blodplättar 81 Blodbildning 84 Blodbildningens reglering 84 Blodbildningens översiktliga histologi 85 Klinisk tillämpning 88
12. Cirkulation 89 Blodkärlens generella uppbyggnad 89 Histologiska skillnader mellan artärer och vener 89 Elastiska artärer 90 Muskelartärer 90 Arterioler 92 Kapillärer 92 Vener 92 Lymfkärl 95 Klinisk tillämpning 95
13. Hud 97 Hudens övergripande struktur och funktion 97 Hudens övergripande histologi 97 Epidermis 97 Dermis 99 Subkutis 99 Listhud och fälthud 99 Epidermisderivat 102 Ekkrina (merokrina) svettkörtlar 102 Apokrina svettkörtlar 102 Naglar 104 Hår 105 Talgkörtlar 105 Klinisk tillämpning 108
14. Lymfatiska organ 109 En introduktion till immunsystemet 109 Indelning av immunförsvarets celler 110 Immunsystemets funktioner 110 Lymfvävnadens generella histologi 111 Lymfknutans mikroanatomi och funktion 113 Lymfknutans histologi 113 Tonsillernas struktur och funktion 116 Tonsillernas histologi 116 Tymus struktur och funktion 118 Tymus histologi 118 Mjältens struktur och funktion 119 Mjältens histologi 119 Klinisk tillämpning 124
Innehåll
15. Nervsystemet 125 Nervsystemets översiktliga struktur 125 Nervcellens översiktliga funktioner 126 Nervcellens övergripande struktur 126 Stödjande vävnader och neuroglia 127 Myelin 127 Schwannceller och oligodendrocyter 127 Astrocyter 127 Mikroglia 128 Ependymala celler 128 Perifera nervsystemets histologi 128 Perifer nerv 128 Ganglier 129 Centrala nervsystemets histologi 129 Ryggmärgen 134 Storhjärnan 135 Lillhjärnan 139 Plexus choroideus 139 Klinisk tillämpning 139
16. Sinnesorgan 143 Ögat 143 Ögonlock 143 Konjunktiva 143 Tårkörtlarna 145 Ögonglobens struktur och funktion 145 Hornhinnans och senhinnans histologi 147 Uveas histologi 147 Linsens och glaskroppens histologi 151 Näthinnans histologi 151 Örat 155 Ytterörats utseende och funktion 155 Mellanörats utseende och funktion 156 Innerörat 156 Specialiserade känselkroppar 161 Meissners korpuskel 161 Pacinis korpuskel 161 Muskelspole 163 Klinisk tillämpning 163
17. Endokrina organ 165 Introduktion 165 Histologisk översikt 166 Hypofysen 167 Hypofysens struktur 167 Hypofysens histologi 167 Binjurarna 167 Binjurarnas struktur och funktion 167 Binjurarnas histologi 170
© Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 4
2013-03-27 14:54
Sköldkörteln 171 Sköldkörtelns struktur och funktion 171 Sköldkörtelns histologi 174 Bisköldkörtlarna 174 Bisköldkörtlarnas struktur och funktion 174 Bisköldkörtlarnas histologi 174 Tallkottkörteln 176 Tallkottkörtelns struktur 176 Tallkottkörtelns histologi 176 Langerhanska cellöar 179 Klinisk tillämpning 179
18. Luftvägarna 181 Respiratoriskt epitel 181 Näsans struktur och funktion 181 Näsans histologi 183 Svalgets struktur 184 Struphuvudets struktur och funktion 184 Struplockets och struphuvudets histologi 184 Luftstrupens struktur och funktion 185 Luftstrupens histologi 185 Lungornas struktur och funktion 187 Lungornas histologi 187 Klinisk tillämpning 189
19. Munhålan 193 Läppens histologi 193 Gommens histologi 193 Tungans histologi 195 Spottkörtlarnas histologi 196 Tändernas mikroanatomi 202 Tändernas histologi 202 Klinisk tillämpning 205
20. Mag–tarmkanalen 207 Generella funktioner 207 Generell uppbyggnad 207 Matstrupens histologi 211 Magsäcken – översikt 211 Magsäckens histologi 213 Tunntarmen – översikt 217 Tunntarmens histologi 217 Översikt 217 Tolvfingertarmen 220 Jejunum 223 Ileum 223 Tjocktarmens struktur och funktion 224 Tjocktarmens histologi 224 Tjocktarmen 224
Innehåll
5
Blindtarmen och blindtarmsbihanget 224 Ändtarmen 227 Klinisk tillämpning 227
21. Mag–tarmkanalens körtlar 229 Leverns struktur och funktion 229 Leverns histologi 229 Bukspottkörtelns struktur och funktion 230 Bukspottkörtelns histologi 231 Gallblåsans struktur och funktion 231 Gallblåsans och gallväggarnas histologi 236 Klinisk tillämpning 237
22. Urinorgan 239 Urinorganens generella funktioner 239 Urinvägarnas struktur 239 Njurarnas funktioner 240 Njurarnas histologi 241 Urinledarnas histologi 246 Urinblåsans histologi 251 Urinrörets histologi 251 Klinisk tillämpning 253
23. Kvinnliga genitalia 255 Kvinnliga genitalias funktioner 255 Äggstockarnas struktur 256 Äggstockarnas histologi 256 Äggledarnas struktur 262 Äggledarnas histologi 263 Livmoderns struktur och funktion 266 Livmoderns histologi 266 Cervix struktur och histologi 269 Vaginas struktur och histologi 271 Bröstkörtlarnas histologi 273 Moderkakans histologi 277 Klinisk tillämpning 279
24. Manliga genitalia 281 Manliga genitalias funktioner 281 Manliga genitalias struktur 281 Skrotums histologi 282 Testiklarnas histologi 282 Bitestiklarnas histologi 287 Sädesledarens histologi 289 Prostatas histologi 289 Sädesblåsornas histologi 292 Penis histologi 292 Klinisk tillämpning 295
Register 297
© Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 5
2013-03-27 14:54
6
Tack till: Gerd Larsson Nyrén, universitetslektor vid Umeå universitet, för hjälp med insamling av preparat och bildmaterial. Mats Karlsson, klinikchef vid kliniken för patologi vid Örebro Universitetssjukhus, för hjälp vid fotografering av preparat samt goda råd under sammanställningen av bildmaterialet. Göran Sandberg, verksam vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, för en enorm insats vid faktagranskningen av manuskriptet och utlåning av bildmaterial. S:t Eriks ögonsjukhus för deras hjälp med ögonpreparat. Familjer och vänner för deras stöd och omtanke.
E-bok och digitalt extramaterial Till Histologi – en översikt hör ett stort webbmaterial. Detta omfattar boken i e-boksformat med möjlighet att titta närmare på detaljer i bilderna som där återges i mycket högupplöst form. Förutom e-boken finns också en stor mängd andra histologiska bilder med tillhörande övningsfrågor. Åtkomst till webbmaterialet fås via en kod på omslagets insida.
© Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 6
2013-03-27 15:37
3 Epitel
Epitelets funktion Epitel är en vävnad som avgränsar olika organ och vävnader från varandra. Det är viktigt att påpeka att ett epitel med några få undantag (såsom pigmentepitelet i näthinnan, se kapitel 16) ligger mot ett hålrum av något slag. Detta hålrum benämns lumen och kan utgöras av till exempel tarmlumen eller en körtelgång. Epitel täcker kroppens utsida och alla rum och organ inuti kroppen (med ett fåtal undantag, såsom ledytor som delvis täcks av enbart brosk). Epitelceller förflyttar sig dess utom under fostertiden in i den intilliggande bind väven och bildar här körtelvävnad (se kapitel 4). Därför ligger exokrina körtlar alltid i anslutning till epitel i kroppen (endokrina körtelceller kan vandra längre bort från epitel och följer inte detta mönster). Under ett epitel finns det nästan alltid bindväv. Epitel saknar egen blodförsörjning och får i stället sin näring genom att näringsämnen diffunderar passivt från de underliggande blodkärlen som finns i bindväven. Epitel har en mängd funktioner: • Skydd. Epitelet fungerar som en mekanisk barriär som skyddar underliggande vävnader från exponering för farliga ämnen (till exempel i huden eller i munslemhinnan). • Transport. Epitel underlättar transporten av olika ämnen till och från kroppen. Transporten kan ske både genom cellerna i ett epitel (så som när näringsämnen tas upp över epitelet i mag–tarmkanalen) och längs ytan av ett epitel (så som när slem transporteras uppåt i luftvägarna för att slutligen hostas upp).
• Sekretion och absorption. Epitelceller tar upp näringsämnen från sin närmaste omgivning och utsöndrar andra substanser till utsidan av ett organ eller till utsidan av kroppen. • Receptorfunktion. Sensoriska nervceller som är inbäddade i epitel (till exempel i smaklökar på tungan och i näthinnan i ögat) kan ta emot signaler från omgivningen och skicka dem vidare för tolkning i nervsystemet.
Klassifikation av epitel Epitel brukar namnges på ett sätt som till en början kan verka komplicerat men som efter hand ofta upplevs som både enkelt och praktiskt. Klassificeringen finns till för att den beskriver epitelets funktion och i vissa fall dess anatomiska läge. Epitel klassificeras beroende på cellernas ut seende samt antalet lager av celler som epitelet består av. Epitel namnges genom att man först beskriver antalet lager av celler, därefter speciella karaktäristika hos det yttersta lagrets celler och till sist utseendet hos cellerna (för en översikt se tabell 3.1). Vad gäller cellernas utseende är det alltid det yttersta cellagret (det vill säga de celler som är närmast lumen) som man tittar på för att beskriva utseendet. Det finns även enstaka special fall som kommer att nämnas sist.
Antal lager av celler • Ett enkelskiktat epitel innehåller endast ett lager av celler. • Ett flerskiktat epitel innehåller två eller flera lager av celler. Endast det mest basala cellagret har kontakt med basalmembranet (se nedan).
© Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 17
2013-03-27 14:54
18
3 ◆ Epitel
• Ett flerradigt epitel (även kallat pseudostratifierat epitel eller falskt flerskiktat epitel) består alltid av flera olika celltyper. Det innehåller endast ett lager av celler, och alla celler har kontakt med basalmembranet. Däremot har alla cellerna i epitelet inte kontakt med lumen. Cellkärnorna hos olika celltyper ligger på olika höjd inom epitelet, vilket gör att epitelet lätt kan misstas för ett flerskiktat epitel i ljusmikroskopet (därav namnet falskt flerskiktat epitel).
epitelet och kommer därmed att minska i höjd. Yttersta lagret i detta epitel består av så kallade paraplyceller, som är avlånga, stora celler som plattas till som svar på tryckökningen. På grund av att alla cellerna i ett urotel varierar i form och storlek beroende på det aktuella trycket i urinvägarna går det inte att klassificera epitelet inom det system som skisserats ovan.
Cellernas utseende
Epitelceller har några mycket viktiga karaktäristika:
Det är viktigt att påpeka att cellernas form varierar inom ett givet epitel och att det är formen på cellerna i det allra yttersta lagret som bestämmer hur epitelet ska benämnas. • Ett plattepitel (skivepitel) innehåller celler där bredden på cellerna är väsentligt större än höjden. • Ett kubiskt epitel innehåller celler där bredden och höjden på cellerna är ungefär lika stora. • Ett cylindriskt epitel innehåller celler där höjden på cellerna är väsentligt större än bredden.
Karaktäristika hos det yttersta lagrets celler (i flerskiktade epitel) • I ett förhornat epitel är det apikala lagret av epitelceller helt fyllt av keratin, och cellkärnan trycks mot sidan av cellen och försvinner slutligen. Dessa celler är således döda celler. Ett förhornat epitel utgör en förstärkt skyddsbarriär och finns framför allt i hudens yttersta lager, epidermis (se kapitel 13). • I ett oförhornat epitel har epitelets yttersta lager av celler kvar sin cellkärna och sina organeller. Detta är den form av flerskiktat epitel som finns på övriga platser förutom huden, till exempel i matstrupen och vagina.
Specialfall Urotel är en speciell typ av epitel som enbart finns i urinvägarna (se kapitel 22). Epitelet är flerskiktat, och de flesta cellerna i epitelet är kubiska. När trycket ökar inuti urinvägarna (vilket sker i samband med att urinen från njurarna ska passera nedåt eller när urinblåsan fylls med urin), sträcks
Epitelcellernas struktur
• De sitter tätt ihop med varandra genom specifika adhesionsmolekyler. • De basala epitelcellerna vilar alltid mot ett basalmembran (se vidare nedan). • Cellerna i kubiska och cylindriska epitel uppvisar en typisk polaritet, där olika delar av epitelcellen har olika utseende och funktion. Dessa epitelceller har en apikal del, som ligger mot lumen, och en basal del, som ligger mot basalmembranet. Olika organeller och enzymer finns i den apikala respektive basala delen av cellen. Dessutom finns det en lateral del, som ligger mot ”granncellerna” i epitelet.
Apikala specialstrukturer hos epitelceller Mikrovilli (bild 3.1a) är små, utskjutande utskott av plasmamembranet (cellmembranet). Genom dessa utskott ökar kontaktytan mellan epitelet och omgivningen. Detta är speciellt viktigt för epitel med stora krav på absorption (till exempel mag–tarmkanalens epitel). Mikrovilli är för små för att kunna urskiljas var för sig i ljusmikroskopet. Däremot ses en tydlig färgningsreaktion alldeles apikalt om epitelcellerna. Denna färgning benämns ofta borstbräm (brush border) eller stavbräm (striated border). Cilier (bild 3.2a) är större utskott av plasmamembranet. Inuti varje cilium finns kontraktila proteiner som dras ihop och förlängs på ett regelbundet sätt och gör så att cilierna kan röra på sig. Cilier finns framför allt i epitel som transporterar ämnen längs sin yta, till exempel epitelet i luftvägarna. Stereocilier (bild 3.3a) är mycket långa, orörliga © Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 18
2013-03-27 14:54
19
3 ◆ Epitel
utskott av plasmamembranet. De finns endast på ett fåtal platser i kroppen: i hårcellerna i innerörat, där de fungerar som känselreceptorer, samt i bitestikeln och sädesledaren, där de har som funktion att öka absorptionen av vätska genom att öka kontaktytan mot omgivningen.
Basala specialstrukturer hos epitelcellen Basalmembranet är den struktur som förankrar epitelcellerna mot underliggande stödjevävnader (framför allt bindväv). I mikroskopet ses ibland en tunn rand under epitelcellerna – detta är basalmembranet. Basalmembranet reglerar också transporten av ämnen mellan epitelcellerna och under-
liggande vävnad och är viktig för att etablera och uppehålla normal polaritet i epitelet. Dess huvudbeståndsdelar är kollagen typ IV och glykoproteiner. Glykoproteiner är stora proteiner som binder upp mycket vatten och som på grund av sin nega tiva laddning är viktiga för regleringen av transporten över basalmembranet. Basalmembranet kan inte särskiljas från den underliggande bind väven i vanliga HE-färgningar (denna färgning kan inte skilja på olika typer av kollagen, se kapitel 2). Förutom basalmembranet finns det också olika typer av förankrande förbindelser i den basala delen av epitelet. De förankrande förbindelserna består av transmembrana proteiner
Tabell 3.1 De vanligaste typerna av epitel och exempel på deras lokalisation och huvudsakliga funktion. Typ av epitel
Exempel på lokalisation
Funktion och egenskaper
Enkelskiktat plattepitel (bild 3.4)
Endotel i kärlväggar Alveoler i lungorna Viscerala peritoneum (serosa)
Passiv transport över epitelet
Enkelskiktat kubiskt epitel (bild 3.5)
Plexus choroideus i hjärnans ventriklar Njurtubuli
Sekretion och absorption
Enkelskiktat cylindriskt epitel (bild 3.6)
Gallblåsan Tunntarmen Tjocktarmen
Sekretion och absorption
Enkelskiktat cylindriskt cilierat epitel (bild 23.8)
Äggledaren
Transport längs ytan av epitelet
Flerradigt cilierat cylinderepitel (bild 3.2)
Vissa luftvägar
Transport längs ytan av epitelet
Flerskiktat förhornat plattepitel (bild 3.7)
Epidermis
Skydd mot kraftig mekanisk stress
Flerskiktat oförhornat plattepitel (bild 3.8)
Matstrupen Vagina
Skydd
Flerskiktat kubiskt epitel
Körtelgångar i exokrina körtlar
Transport och absorption
Flerskiktat cylindriskt epitel
Körtelgångar i exokrina körtlar
Transport och absorption
Urotel (bild 3.9)
Njurbäckenet Urinledaren Urinblåsan Proximala delen av urinröret
Skydd Kan motstå tänjande krafter trots kraftigt tryck i lumen
© Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 19
2013-03-27 14:54
20
3 ◆ Epitel
© Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 20
2013-03-27 14:54
3 ◆ Epitel
21
Bild 3.1 Vänster sida överst Tunntarmens epitelceller och deras mikrovilli. Notera den röda strimman som finns på cellernas apikala yta, det så kallade stavbrämet (A). Epitelet är enkelskiktat cylindriskt. Förstoring 40x, HE-färgning. Bild 3.2 Vänster sida nederst Epitelet i näsan är ett flerradigt cilierat cylinderepitel. Notera cilierna (A) på epitelets apikala yta. (B) visar på en basal stamcell och (C ) på en cylindrisk stödjecell i epitelet. Beakta att alla cellerna har kontakt med basalmembranet, det vill säga epitelet består enbart av ett lager epitelceller. Förstoring 100x, HE-färgning. Bild 3.3 Höger sida överst Epitelet i bitestikeln är ett flerradigt cylinderepitel. Notera de apikala utskotten, som utgörs av stereocilier (A). Förstoring 100x, HE-färgning. © Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 21
2013-03-27 14:54
22
3 ◆ Epitel
© Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 22
2013-03-27 14:54
3 ◆ Epitel
23
Bild 3.4 Vänster sida överst Mindre venol. Pilarna visar på epitelceller som bildar ett enkelt plattepitel. Förstoring 100x, HE-färgning. Bild 3.5 Vänster sida nederst Njurtubuli. Pilen pekar på epitelceller som formar en cirkel. Epitelet är enkelskiktat kubiskt. Förstoring 100x, HE-färgning. Bild 3.6 Höger sida överst Körtelgång. Pilen markerar en epitelcell i ett enkelskiktat cylindriskt epitel. Notera skillnaden mellan formen på detta epitel och epitelet i bild 3.5. Förstoring 100x, HE-färgning. © Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 23
2013-03-27 14:54
24
3 ◆ Epitel
© Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 24
2013-03-27 14:54
3 ◆ Epitel
25
Bild 3.7 Vänster sida överst Flerskiktat förhornat plattepitel i huden. (A) visar höjden på förhorningen och (B) höjden på resterande delar av epitelet. Förstoring 20x, HE-färgning. Bild 3.8 Vänster sida nederst Flerskiktat oförhornat plattepitel i esofagus (matstrupen). (A) visar höjden på hela epitelet. Pilen visar på en cellkärna i den apikala delen av epitelet. Förstoring 40x, HE-färgning. Bild 3.9 Höger sida överst Urotel från urinledaren. (A) markerar flera paraplyceller. Notera hur få cellkärnor det finns i det yttersta cellagret. (B) markerar en cellgräns mellan två paraplyceller. Förstoring 40x, HE-färgning. © Förfat tarna och Studentlit teratur
978-91-44-05464-3_01_book.indd 25
2013-03-27 14:54
21 mm
Denis Nastic Jens Wagner | Histologi
Denis Nastic och Jens Wagner är legitimerade läkare och tidigare amanuenser vid institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet. De genomför för närvarande sin specialisttjänstgöring.
Histologi en översikt Denna bok innehåller en grundläggande genomgång av ämnet histologi. Den är tänkt att kunna användas som en histologisk atlas och innehåller ett rikt bildmaterial. Texten är kortfattad och läsvänlig och omfattar kroppens samtliga organsystem och deras histologi. Varje kapitel börjar med en kort beskrivning av basal fysiologi och anatomi, som har till syfte att underlätta inlärningen och förståelsen av histologin. Merparten av kapitlen består av en redogörelse av histologin med tillhörande bilder och bildtexter. Kapitlen avslutas ofta med en kort beskrivning av ett relevant kliniskt tillstånd. Syftet med boken är att den ska utgöra ett komplement till praktiska övningar i mikroskopering och till den teoretiska undervisningen i ämnet. Den ska fungera som en tydlig och lättanvänd introduktion till histologin och kunna användas som en referensbok under de fortsatta studierna.
Histologi E n
ö v e r s i k t
Till Histologi – en översikt hör också ett stort webbmaterial. Detta omfattar boken i e-boksformat med möjlighet att titta närmare på detaljer i bilderna som här återges i mycket högupplöst form. Förutom e-boken finns också en stor mängd andra histologiska bilder med tillhörande övningsfrågor. Åtkomst till webbmaterialet fås via en kod på omslagets insida. Histologi – en översikt riktar sig till de studenter inom medicin, biologi, odontologi och biomedicin som läser histologi under sin teoretiska grundutbildning.
Art.nr 33350
Denis Nastic Jens Wagner
www.studentlitteratur.se
978-91944-05464-3_01_cover.indd 1
2013-04-09 17:35