101 saker jag lärt mig i
fashion school
101 saker jag lärt mig i Fashion School
101 saker jag lärt mig i fashion school Copyright © NICOTEXT 2017 All rights reserved. ISBN, ebok: 9789188585073 ISBN, fysisk utgåva: 978-91-86283-43-8 Först utgiven år: 2011 Först utgiven 2010 av Grand Central Publishing Copyright © 2010 by Matthew Frederick Utgiven under licens av Sane Töregård Agency AB Översättning: Andreas Vesterlund Illustratör: Jovan Velkoski www.nicotext.com info@nicotext.com Dennabokärskyddadavsvenskaochinternationellacopyrightlagar.Ingadelaravdennabokfårkopieraseller pånågotsättreproduceras,lagrasellersändasinågonform(elektroniskt,mekaniskt,somkopierad,inspeladeller liknande)utanskriftligtgodkännandefrånförlaget.Undantagetäranvändandetavkortautdragförrecensioner. Förlaget eller författarna ansvarar ej juridiskt för användandet av informationen i denna bok.
Författarens förord En bra kursplan i modedesign uppmuntrar studenterna att hitta genomtänkta, kreativa lösningar för att skapa kläder som människor vill leva i. Under mina år som lärare har jag insett att det viktigaste för att uppnå detta inte är teknisk skicklighet eller teoretiska kunskaper – med dagens informationsflöde har en genomsnittlig åttaåring bättre koll på mode än någonsin – utan just vetskapen att man måste designa för verkliga människor. Många studenter (och en del lärare) har fått för sig att vardagen – verkliga kunder med vardagliga behov – är kreativitetens fiende. Man är rädd att verkliga erfarenheter innebär tristess, kompromiss och medelmåttighet. Resultatet är att de flesta kursplaner är inriktade på teori, med praktisk tillämpning endast när det anses absolut nödvändigt. Ofta känns det som om studenternas formgivning mer liknar idéer än kläder. Det tog mig åratal som yrkesdesigner att inse hur viktigt det är att tänka på den verkliga, levande kunden, och förstå vad han eller hon vill eller inte vill ha på sig. För mig var detta inte ett hinder, utan i stället första steget mot verklig kreativitet. För vad är egentligen kreativitet, om inte förmågan att få något att fungera i verkligheten som tidigare bara funnits i ens eget huvud?
Huvudsyftet med den här boken är alltså inte att förmedla teknisk skicklighet (även om vi förhoppningsvis får med en del av den varan) eller att utmana studenternas kreativitet (fast jag hoppas att vi gör det också), utan att ge studenter en möjlighet att koppla ihop dessa båda saker. Vi hoppas kunna ge små påminnelser, grunder och hjälpmedel för att lösa verkliga problem på ett kreativt sätt – och kreativa problem på ett realistiskt sätt. Jag hoppas att studenter och designers kan ha den här lilla boken till hands när de gör efterforskningar, designar, väljer tyger och skissar. Jag hoppas att historielektionerna hjälper läsaren att förstå att nya idéer uppstår i ett sammanhang och som en reaktion på det som kommit tidigare; att organisationsavsnitten bidrar till att utveckla en helhetssyn i designprocessen; att illustrationslektionerna visar hur viktigt det är att kunna förmedla sina idéer; och att avsnitten om modebranschen ger en känsla för designerns roll i ett större sammanhang. Alfredo Cabrera
Tack Från Alfredo Tack till Karin Yngvesdotter, Michele Wesen-Bryant, Howard Davis, Joseph Sullivan, och Evelyn Lontok-Capistrano för deras hjälp, vägledning, råd och stöd. Från Matt Tack till Karen Andrews, David Blaisdell, Sorche Fairbank, Taylor Forrest, Sarah Handler, Tracy Martin, Camille O’Garro, Karyn Polewaczyk, Janet Reid, Kallie Shimek, Flag Tonuzi, Tom Whatley, och Rick Wolff.
01 Modet föddes på 1100-talet. Det finns två sätt att klä en människokropp. Drapering sker genom att enkla tygstycken läggs kring kroppen, så att tyget faller i naturliga veck. Detta var den allra första metoden för att skapa kläder av textilmaterial. Traditionellt sett var dessa kläder tillfälliga – de förlorade formen när de inte låg draperade kring kroppen – en dagens draperade plagg har oftast tillskurna delar som stöd. Tillskärningen har sitt ursprung i den tidiga renässansen i 1100-talets Europa, och den tidens fascination för naturen i form av vetenskap, filosofi och konst, som också ledde till ett fokus på människokroppen. Det draperade plagget delades upp i olika bitar för att passa bättre. Dessa delar utvecklades till mönster, som kunde användas för att tillverka flera plagg. Tillskärningens uppkomst innebar alltså modets födelse.
02 Modedesigners skapar kollektioner, inte bara enskilda plagg. Beroende på modehusets storlek kan en kollektion innehålla alltifrån 12 till 400 plagg. En designer planerar kollektionen så att varje plagg kompletterar de andra; de kan bäras tillsammans eller var för sig. Som designer fokuserar man på alla delar av kollektionen, även underkläder och mellanliggande lager, och inte bara storslagna festklänningar, kostymer och andra huvudnummer. När man jobbat så hårt för att sälja huvudplaggen till en kund, varför skicka honom eller henne någon annanstans efter resten av kläderna?
Du håller just nu en hel modeutbildning i handen! 101 saker jag lärt mig i fashion school innehåller de absolut viktigaste och mest avgörande delarna i en modeutbildning, såsom trender, design, material, produktion och marknadsföring. Kortfattade och underhållande texter ger dig oumbärlig kunskap om mode och modevärlden, så att du inte bara kan se snygg ut utan också veta varför! Skriven av Alfredo Cabrera och Matthew Frederick
Skriven av Alfredo Cabrera och Matthew Frederick
101 saker jag lärt mig i fashion school
Du håller just nu en hel modeutbildning i handen! 101 saker jag lärt mig i fashion school innehåller de absolut viktigaste och mest avgörande delarna i en modeutbildning, såsom trender, design, material, produktion och marknadsföring. Kortfattade och underhållande texter ger dig oumbärlig kunskap om mode och modevärlden, så att du inte bara kan se snygg ut utan också veta varför!
101 saker jag lärt mig i
fashion school www.nicotext.com www.nicotext.com