socialt arbete grundbok.indd 2
2015-12-14 16:02
Innehåll
Om författarna 13 Inledning 18 av Anna Meeuwisse, Hans Swärd, Sune Sunesson och Marcus Knutagård
Del 1. Vad är socialt arbete? 1.
Vad är socialt arbete? 29 av Anna Meeuwisse och Hans Swärd 1. Socialt arbete knyts till bestämda kriterier eller definitioner 30 2. Socialt arbete knyts till vissa förgrundsgestalter eller idéströmningar 34 3. Socialt arbete knyts till sitt användningssammanhang 50 4. Socialt arbete knyts till dess samhällsfunktioner 64 5. Socialt arbete som en produkt av en lång rad historiska processer 69 Avslutande reflektioner 71
2.
Det sociala arbetets ramförutsättningar och bestämningsfaktorer 77 av Hans Swärd Ramförutsättningar och verksamhetsfält 78 Politiska faktorer 79 Ekonomiska faktorer 83 Demografiska förhållanden 88 Socialpolitik, välfärdspolitik och marknad 91 Historiska, kulturella och massmediala förhållanden 94 Slutord 96
5
socialt arbete grundbok.indd 5
2015-12-14 16:02
3.
Socialt arbete i internationellt jämförande perspektiv 97 av Anna Meeuwisse och Hans Swärd Modellorienterade jämförelser 100 Tillämpning av välfärdsmodeller på socialt arbete 104 Professionsorienterade jämförelser 114 Praktikorienterade jämförelser 120 En verksamhet i rörelse – socialt arbete i det globala samhället 124
Del 2. Socialt arbete som tvärvetenskapligt ämne 4.
Socialt arbete i praktik, forskning och utbildning 128 av Lennart Nygren Ämnets struktur 128 Ämnets innehållsliga karaktär och förhållande till teorier 129 Praktiken – ett fält med föränderliga gränser 132 Den växande och alltmer differentierade forskningen 134 Socialt arbete som utbildningsämne 138 Vilken utveckling går ämnet socialt arbete till mötes? 140
5.
Socialt arbete som internationellt forskningsområde 146 av Sune Sunesson Vad är ett forskningsområde? 146 Socialt arbete som forskningsområde 148 Fem topiker – räcker det? 159
6.
Psykologi och socialt arbete 160 av Christina E. Erneling, Vad är psykologi och psykologisk forskning? 162 Kort historisk bakgrund 164 Människan och hennes utveckling 165 Barnets första år 165 Småbarnsåldern 2–5 år 170 Skolåldern 6–13 172 Tonåren och vuxenlivet 173 Språk och kultur 175 Tillämpad psykologisk teori: Olika terapier 175 Vidare läsning 178
7.
Sociologi och socialt arbete 180 av Rafael Lindqvist och Lennart Nygren Samhällsförändring och sociala teorier – harmoni eller konflikt? 181 Social integration, social kontroll och socialpolitik 185 Institutioner och organisationer – villkor för det sociala arbetet 188
6
innehåll
socialt arbete grundbok.indd 6
2015-12-14 16:02
Interaktionism och socialpsykologi – relationer och samspel mellan individer 191 Individ och social teori 193 Avslutning 195 8.
Juridik och socialt arbete 198 av Titti Mattsson Juridikens svårtillgänglighet och föränderlighet 199 Den rättsdogmatiska metoden som arbetsverktyg 201 Socionomens ”baslag” 204 Ramlag 204 Kommunens yttersta ansvar 206 Tvångslagar 207 Rättssäkerhet i ärendehandläggning och beslut 209 Mänskliga rättigheter och socialt arbete 212 Avslutning 214
9.
Socialpolitik och socialt arbete 215 av Staffan Blomberg, Sara Hultqvist och Jan Petersson Socialpolitiken och det sociala arbetet 216 Vad är socialpolitik? 217 Socialpolitikens roll i samhället 219 Modeller för socialpolitik 220 Universella och selektiva förmåner 221 Den nordiska modellen och den svenska välfärdsstaten 222 Bismarckmodellen och Beveridgemodellen 222 Feministisk kritik 223 Problemet med modeller 225 Socialpolitikens ursprung, inriktning och omfattning 225 Samhällstendenser att fästa blicken på 227
Del 3. Socialt arbete som praktik och yrkesfält 10. Det
sociala arbetets aktörer och frågan om förändring 234
av Marcus Knutagård Aktör 235 Skilda perspektiv 237 Aktant, artefakt, inskription 240 Kan institutioner agera? 241 Institutionella entreprenörer 243 Sociala innovationer, sociala entreprenörer samt sociala företag 247 Avslutning 250
SOCIALT ARBETE – EN GRUNDBOK
socialt arbete grundbok.indd 7
7
2015-12-14 16:02
11. Socionomer
som profession 251
av Peter Dellgran Professioner – vetenskap, jurisdiktion och diskretion 252 Socionomer – en människobehandlande profession 255 Professionalisering – olika processer med flera drivkrafter 258 Socionomernas professionalisering – några hörnstenar och viktiga aktörer 261 Yrkesrörlighet och professionella karriärer 264 Professionalisering, deprofessionalisering eller både och? 266 Värdemässiga förskjutningar? 269 12. Mötets
många ansikten – när professionella möter klienter 271
av Thomas Johansson och Marcus Herz Exempel på olika typer av möten 272 Forskningsfältet 275 Mötets olika nivåer 277 Systemet möter klienten 280 Könsstereotypa möten 282 Det terapeutiska mötet 284 Våldsamma möten 286 Skapade och skapande möten 287 13. Metoder
i socialt arbete – vad är det? 290
av Åke Bergmark och Tommy Lundström Vad är metoder i socialt arbete? 291 Om det inte är metoder . . .? 295 Finns det metoder i det svenska sociala arbetet? 297 Behöver socialarbetare veta något om metoder i socialt arbete? 298 14. Socialt
arbete utförs i organisationer 300
av Tommy Lundström och Sune Sunesson Kontroll, makt och klienter 301 Privatiseringar och nya utförare 306 Specialisering eller integrering 307 Kan det sociala arbetets organisationer förändras? 309 Försök och projekt – överlever de? 311 15. Trender
i socialt arbete 313
av Katarina Jacobsson och Elizabeth Martinell Barfoed Ideologi och trender 316 Evidensbaserad praktik som trend 317 Trendens tjusning 319 Trendens konsekvenser 325 EBP som innovation eller trend? 329
8
innehåll
socialt arbete grundbok.indd 8
2015-12-14 16:02
Del 4. Socialt arbete som kunskaps- och forskningsområde 16. Om
olika vägar till kunskap 334
av Rosmari Eliasson-Lappalainen Teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap 335 Kunskapens villkor 336 Feministisk vetenskapskritik 338 Kvinnliga och manliga vägar till kunskap? 339 Närhet och/eller distans? 340 Samhället, vardagsverkligheten och individen 342 Olika vetenskapsideal 343 Vetenskaplig neutralitet? 346 Slutord 350 17. Att
utveckla, sammanställa och tillämpa kunskaper i socialt arbete 351 av Anders Bergmark och Lars Oscarsson Inledning 351 Socialt arbete som professions-, praktik- och kunskapsfält 352 Den vetenskapliga översikten – dess grunder, metodologi och problem 355 Generella problem – klassificering och frågan om randomisering 359 Några utgångspunkter för kunskapsproduktion i praktiken 361 Ett kritiskt ansvarstagande förhållningssätt 361 Dokumentation och metodutveckling – en grundskiss 363 Sammanfattning av grundskissen 368 Avslutande kommentarer 368
Del 5. Perspektiv på socialt arbete 18. Etik
för socialt arbete 372
av Erik Blennberger Bemötandets etik 373 Bemötande och andra etiska normer 376 Etiska grundfrågor 376 Konsekvenser – för vilka? 379 Etiska personegenskaper och bemötande 380 Etiska värden och normer för socialt arbete 381 Etiska koder för socialarbetare 391 19. Makt
i socialt arbete 393
av Hans Swärd och Bengt Starrin Vad betyder ”makt” i socialt arbete? 393 Mellan synlig och osynlig makt 396 SOCIALT ARBETE – EN GRUNDBOK
socialt arbete grundbok.indd 9
9
2015-12-14 16:02
Mellan paternalism och underlåtenhetsmakt 399 Vem bestämmer egentligen? 402 Att förändra maktrelationer 406 Empowerment i socialt arbete 407 Brukarmakt, antiförtryckande praktiker och radikalt socialt arbete 412 20. Kön,
makt och socialt arbete 414
av Tina Mattsson Konstruktioner och maktstrukturer 415 Intersektionalitet: Samspelande kategorier 417 Den jämställda arbetsgruppen 419 Att synliggöra erfarenheter och behov 423 Att både upplösa och använda kategorier 424 Avslutningsvis 427 21. Medborgarskap,
socialt arbete och hemlöshet 428
av Kathleen R. Arnold Medborgarskap 428 Hemlöshet och medborgarskap 431 Slutord 444 22. Grönt
socialt arbete 445
av Lena Dominelli Ansvarsområdet för ett grönt socialt arbete 446 Patriarkala relationer och genus 449 Professionellt socialt arbete för att möta 2000-talets utmaningar 452 En socialt rättvis praktik 456 Avslutning 461 23. Behovet
av en ny ”social fråga” 463
av Walter Lorenz Modernitetsprojektet 465 Det sociala arbetets släktskap med modernitetens mörka sidor 468 Den rådande politikens felslut 471 Mot en ny förståelse av ”det sociala” 475 24. Välkommen
till ett yrke 479
av Sune Sunesson Att studera praktiken 480 1. Vad gör de som arbetar i den praktik vi undersöker? 481 2. Hur är praktiken organiserad? 482 3. Tankebakgrund, idéer och legitimering 483 4. Praktikens konsekvenser 485
10
innehåll
socialt arbete grundbok.indd 10
2015-12-14 16:02
Referenser 490 Bildförteckning 537 Register 538
SOCIALT ARBETE – EN GRUNDBOK
socialt arbete grundbok.indd 11
11
2015-12-14 16:02
socialt arbete grundbok.indd 12
2015-12-14 16:02
Om författarna
Kathleen R. Arnold är fil.dr. i statsvetenskap vid The University of California i Los Angeles. Hon innehar en gästprofessur vid statsvetenskapliga institutionen vid DePaul University i Chicago. Hennes forskning berör dels hemlöshet och medborgarskap, dels forskning om Amerikas nya arbetarklass samt vilka konsekvenser invandringen har haft i USA. Anders Bergmark är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Hans forskning har varit inriktad på interventioner för alkohol- och drogmissbruk och innefattar såväl epidemiologiska studier som teoretiska analyser av centrala begrepp på missbruksområdet. De senaste tio åren har hans forskning fokuserat på försöken att etablera en evidens baserad praktik inom socialtjänsten. Åke Bergmark är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Hans forskning är framför allt inriktad mot socialtjänst och fördelningsfrågor. Han är också chefredaktör för International Journal of Social Welfare. Erik Blennberger är professor i etik på Institutet för organisations- och arbetslivsetik vid Ersta Sköndal högskola. Han har medverkat med etiska analyser i ett flertal statliga utredningar och arbetat med yrkesetiska koder för bland andra psykoterapeuter, personalvetare och socionomer och är ledamot i Socialstyrelsens etiska råd. Staffan Blomberg är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hans forskningsområde är organisatorisk omvandling inom den 13
socialt arbete grundbok.indd 13
2015-12-14 16:02
kommunala äldreomsorgen i Sverige, liksom samverkan mellan äldre omsorg och sjukvård samt lokala strategier för individualisering inom äldreomsorgen. Peter Dellgran är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hans forskning berör bland annat kunskapsbildningsfrågor, forskningsutvecklingen i socialt arbete och andra ämnen, samt professionaliseringen av och inom socialt arbete. Lena Dominelli är professor i tillämpad samhällsvetenskap vid the School of Applied Social Siences och biträdande direktör för the Institute of Hazard, Risk and Resilience Research vid Durham University i Storbritannien. Hon är även mycket engagerad i den internationella organisationen IASSW och är ordförande i dess ”Sustainability, Disaster Interventions and Climate Change Committee”. Rosmari Eliasson-Lappalainen är professor emerita i socialt arbete vid Lunds universitet. Hon har forskat om ungdomars sexualitet, socialt utsatta familjers överlevnadsstrategier, psykiatrins förändring, kvinnors arbete och äldreomsorgens vardag och villkor. Christina E. Erneling är professor i psykologi vid Lunds universitet och undervisar vid Socialhögskolan. Hennes forskning rör begreppsliga och teoretiska aspekter i psykologi, speciellt rörande språk, inlärning och tänkande. Hon har publicerat flera böcker med bland annat Oxford University Press och Cambridge University Press. Marcus Herz är fil.dr. och lektor i socialt arbete på institutionen för socialt arbete vid Malmö Högskola. Han forskar och undervisar i huvudsak om socialt arbete och makt, samt kön, etnicitet och ras. Sara Hultqvist är socionom och fil.dr. i socialt arbete, och verksam vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning rör nordisk välfärdspolitik, i synnerhet sjukförsäkringens funktion i relation till olika grupper av medborgare. Avhandlingen från 2014 handlar om unga människor med psykisk ohälsa och deras möte med Försäkringskassan. Katarina Jacobsson är docent i sociologi och lektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Med ett generellt intresse för kunskapssociologi och 14
om författarna
socialt arbete grundbok.indd 14
2015-12-14 16:02
utveckling av kvalitativa metoder, handlar hennes senaste forskningsprojekt om dokumentering i praktiken inom sjukvård och socialtjänst. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barnoch ungdomsvetenskap och anställd vid Göteborgs universitet. Han har författat ett stort antal böcker och artiklar inom områden som familje forskning, urbana studier, genusforskning och idrottsforskning. Hans senaste bok är Fitnessrevolutionen, författad tillsammans med Jesper Andreasson. Walter Lorenz är professor i socialt arbete och rektor för Free University of Bolzano i Italien. Han är ursprungligen från Tyskland, men vidare utbildade sig i Storbritannien och var under 1995–2001 professor i European Research on Social Integration vid University College Cork på Irland. Hans forskning rör det sociala arbetets framväxt och utveckling i Europa. Rafael Lindqvist är professor i sociologi, särskilt funktionshinderforskning, vid Uppsala universitet. Hans forskningsintressen rör välfärds politikens utformning och samverkan mellan olika organisationer och professioner inom det sociala fältet. Marcus Knutagård är lektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hans forskning är framför allt inriktad mot det sociala arbetets organisering med speciellt fokus på kategorisering samt det sociala arbetets moraliska geografi. Hans forskning innefattar även studier om innovationer i välfärden. Tommy Lundström är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Han forskar bland annat om social barnavård, det sociala arbetets organisering och evidensbaserad praktik. Elizabeth Martinell Barfoed är socionom och fil. dr. i socialt arbete. Hon har lång erfarenhet av praktiskt socialt arbete, huvudsakligen i kriminalvårdens frivård, socialtjänsten och på behandlingshem. Hon disputerade 2008 med avhandlingen Berättelser om adoption och arbetar som lektor och forskare på Socialhögskolan i Lund. Tina Mattsson är lektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds uniSOCIALT ARBETE – EN GRUNDBOK
socialt arbete grundbok.indd 15
15
2015-12-14 16:02
versitet. Hennes forskning tar utgångspunkt i ett genusperspektiv och handlar om hur socialarbetare påverkas av maktstrukturer som relaterar till kön, sexualitet, klass och etnicitet. Titti Mattsson är professor i offentlig rätt vid juridiska fakulteten, Lunds universitet. Hon undervisar och forskar i socialrätt och familjerätt. Hennes inriktning är främst rättssäkerhets- och integritetsfrågor rörande barn och unga i samhällsvård, äldre i hälso- och sjukvård samt enskildas rättsskydd vid processer i förvaltningsdomstol. Anna Meeuwisse är professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Hennes forskning rör bland annat det civila samhället, frivilligt socialt arbete och socialt arbete i nordiskt och internationellt jämförande perspektiv. Hon är redaktör för Socialvetenskaplig tidskrift. Lennart Nygren är professor i socialt arbete vid Umeå universitet. Hans forskning handlar bland annat om välfärdspolitik för barn, unga och familjer, samt om kunskapsbildning och kunskapsanvändning i socialt arbete. Lars Oscarsson är professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal högskola. Hans forskning har varit inriktad på missbruksvårdens begreppsbildning, innehåll och organiserande. Under senare år har hans forskning rört överföringen av evidensbaserad praktik från medicinen till socialt arbete och de organisatoriska förutsättningarna för att etablera en evidensbaserad praktik. Jan Petersson är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hans kunskapsområde är framför allt socialpolitik och förändringar i välfärdsstatens organisering. Forskningen har en inriktning mot äldreomsorgen. Bengt Starrin är professor emeritus i socialt arbete vid Karlstads universitet. Han forskar inom områden som emotionssociologi, social och ekonomisk utsatthet, välfärd och kultur och folkhälsa. Sune Sunesson är föreståndare för Pufendorfinstitutet, Lunds universitets tvärvetenskapliga ”Institute for Advanced Studies”. Ursprungligen sociolog från Stockholm var han professor i socialt arbete i Lund 1984–2011 och har bland annat varit dekanus för samhällsvetenskapliga fakulteten. Hans forskning har handlat om organisationer, kunskapssystem och fattigdom. 16
om författarna
socialt arbete grundbok.indd 16
2015-12-14 16:02
Hans Swärd är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hans forskning är främst inriktad mot socialpolitik, socialt arbete, sociala problem och utsatta grupper som fattiga, hemlösa och utsatta EU-medborgare. Han är redaktör för Socionomens forsknings supplement.
SOCIALT ARBETE – EN GRUNDBOK
socialt arbete grundbok.indd 17
17
2015-12-14 16:02
Inledning av Anna Meeuwisse, Hans Swärd, Sune Sunesson och Marcus Knutagård
Gisela Konopka var besjälad av att hjälpa andra. Som ung socialarbetare med anknytning till den socialistiska arbetarrörelsen föll hon offer för nazismens terror. Hon sattes först i ett tyskt koncentrationsläger men överfördes senare till ett österrikiskt fängelse. Emellertid lyckades hon fly till USA där hon utvecklade tankar om det sociala arbetet. Konopka ansåg att tvärvetenskaplig mångfald och bejakande av komplexitet borde utgöra det sociala arbetets kännetecken. Psykologi, psykiatri, sociologi, socialpolitik, filosofi och idéhistoria var viktiga inslag i socialt arbete, just för att socialarbetarna skulle förstå förhållandena mellan individ och samhälle, mellan själ och kropp, mellan föräldrar och barn, mellan man och kvinna och mellan önskningar och realiteter. Hela tiden talade hon om vikten av att motarbeta den trångsynthet som socialarbetaryrket tidigare hade varit behäftat med. Efter kriget återvände Gisela Konopka (1910–2003, se bild s. 47) till Tyskland för en tid. Hon konfronterades då med den personliga skuld och osäkerhet som många socialarbetare som hade varit lojala med den nazistiska diktaturen bar på. I stället för att fördöma försökte hon förstå varför socialarbetarna hade varit så fogliga och tysta, och hon menade att det var viktigt att de fick bearbeta känslan av skuld och skam. Hon ville inte att framtida generationers socialarbetare skulle hamna i samma situation. Konopka utarbetade yrkesprinciper som är giltiga än i dag, till exempel att man måste lära känna och acceptera den person eller den grupp man önskar hjälpa, och att viljan till förändring måste komma från klienterna själva. Förmyndarmentalitet måste undvikas. Åren mellan 1947 och 1978 var Konopka anställd som lärare, forskare och profes18
socialt arbete grundbok.indd 18
2015-12-14 16:02
sor vid School of Social Work, University of Minnesota. Hon avled den 9 december 2003, 93 år gammal. Det finns många förgrundsgestalter i socialt arbete och Gisela Konopka är kanske en av de mindre kända i Norden. Men vi vill ändå låta hennes ande vila över denna bok. Hon pekade på det sociala arbetets svårigheter och framhävde vikten av att socialarbetare inte bara lär sig själva ”hantverket” utan skaffar sig en bred samhällsvetenskaplig kunskap som bidrar till att de ständigt reflekterar över sin praktik. Hon visade också genom sin livsgärning att det praktiska sociala arbetet, utbildningen av socialarbetare och forskning i socialt arbete förutsätter varandra. Det finns flera skäl till att vi tog initiativet till denna bok, som kom ut i en första upplaga år 2000 som ett samarbetsprojekt mellan institutionerna för socialt arbete (socialhögskolorna) i Sverige. Alla författarna var forskare i socialt arbete och många hade aktivt bidragit till utvecklingen av socialt arbete som akademiskt ämne. Det hade länge saknats en grundbok som lyfte fram de förhållanden som är specifika för socialt arbete inom den skandinaviska välfärdsmodellen. Många studenter hade också berättat att de hade svårigheter att förklara för vänner och släktingar vad det egentligen var de studerade, och hur undervisningsämnet socialt arbete hänger ihop med praktiskt socialt arbete. Men snarare än en lärobok som ger klara besked om vad socialt arbete är och hur det bäst ska utföras ville vi visa på mångfalden och komplexiteten. Tanken var också att många praktiskt verksamma socialarbetare skulle kunna ha glädje av boken.Vi hoppades att den skulle kunna bidra till att man ser arbetet i ett nytt sammanhang, får inspiration och blir stimul erad till eftertanke och debatt. Socialarbetare har alltid varit tvungna att förhålla sig till olika, ibland motstridiga intressen. Klienternas önskemål kan till exempel vara svåra att förena med kraven på anpassning till politiska och byråkratiska regelsystem. Det kan också uppstå motsättningar mellan de egna yrkesintressena och klienternas intressen och behov.Yrket har tidvis fallit offer för eller mer aktivt ställt sig till förfogande för förtryck – ibland i vetenskapens namn. Just därför att socialt arbete är utsatt för allehanda ideologisk exploatering och innebär maktutövning, måste socialarbetare ha goda kunskaper om yrkets historia och utveckling, om etik och om teorier i socialt arbete. Kort sagt måste man, för att undvika trångsynthet och ideologisk exploatering, känna till det sociala arbetets ramförutsättningar. Förra utgåvan av denna antologi utkom 2006 och de utvecklingstenSOCIALT ARBETE – EN GRUNDBOK
socialt arbete grundbok.indd 19
19
2015-12-14 16:02
denser som kunde spåras då har förstärkts sedan dess. Globaliseringen har bland annat medfört nya flyktingströmmar och öppnare gränser inom Europa. Utvecklingen ställer nationalstaterna och socialtjänsten inför nya utmaningar. En annan utvecklingstendens är den privatisering och marknadisering som skett inom delar av socialtjänstens verksamhet. Det hänger samman med nyliberalismens uppsving och med införandet av New Public Management (NPM) och andra styrningssystem hämtade från den privata marknaden. En intimt förbunden internationell trend har kommit att benämnas ”the audit society” som på svenska har översatts till ”granskningssamhället”. Det innebär att allt fler samhällsinstitutioner är utsatta för och upptagna av olika typer av kvalitets- och effektivitetsgranskningar (i form av utvärderingar, revisioner, tillsyn, kvalitetssäkring, certifiering etc.) Det förekommer framför allt inom skola, vård och omsorg och särskilt inom den sociala barnavården. Den här mätkulturen får konsekvenser av olika slag och långt ifrån alla är självklart positiva.Ytterligare en internationell trend som fått starkt inflytande på socialt arbete – åtminstone i Sverige – är strävan efter så kallad evidensbaserad praktik, vilket från myndigheternas sida motiveras i termer av kvalitet och effektivitet. Denna tredje utgåva av boken innehåller flera nyheter.Vi har försökt att svara upp mot samhällsutvecklingen genom att uppdatera alla kapitel och genom att ersätta en del tidigare kapitel med nya.Vi har också tagit hänsyn till synpunkter från lärare och studenter. Nedanstående modell är ett försök att åskådliggöra bokens innehåll och struktur. Figur 1 illustr erar de komplexa spänningsfält som socialt arbete inrymmer och som boken genom sina olika delar försöker ge en inblick i. Som läsaren kan se går det inte att separera någon av figurens delar. Samtliga har betydelse och påverkar vår förståelse av socialt arbete, men för att kunna behandla dessa olika delar måste vi tillfälligt snäva in och avgränsa vårt synfält mot ett specifikt objekt. Den yttre ramen representerar de strukturer som möjliggör, hindrar och formar utförandet av socialt arbete samt hur vi kan tänka kring socialt arbete som ämne. Dessa ramförutsättningar presenteras och diskuteras i bokens första del. I denna del förs också resonemang om vad socialt arbete är, dess historia samt hur socialt arbete har utvecklats över tid. I högre akademiska yrkesutbildningar finns det vissa utbildningsmoment som är ganska lika världen över. Jurister, läkare, sjuksköterskor eller socionomer lär sig vissa grunder i yrket oavsett vilket land de verkar i, eller vilken specialitet de väljer inom yrket. Är man inte överens om vissa all20
inledning
socialt arbete grundbok.indd 20
2015-12-14 16:02
FIGUR 1.
männa grunder kan man inte tala om en yrkesutbildning eller ett gemensamt kunskapsområde. Till de allmänna grunderna hör att man ska veta något om det yrke man ska verka i, till exempel hur det har uppstått och utvecklats och vilka funktioner det har haft och har, och vilka kunskapstraditioner som finns inom yrkesfältet. Till de allmänna grunderna hör också att man ska veta något om de vetenskapliga förutsättningarna för yrket. Det är därför naturligt att börja en grundbok i socialt arbete med ett introducerande kapitel som försöker att reda ut vad socialt arbete som yrkesfält egentligen är. I kapitel 1 diskuteras bland annat yrkets idéhistoriska rötter, det sociala arbetets historia samt frågan om vilka samhällsfunktioner yrket fyller. I bokens första del identifieras också politiska, ekonomiska, demografiska och historiska förutsättningar som påverkar socialarbetares handlingsutrymme och skapar de ramar som styr hur socialt arbete utformas i konkreta verksamheter. De institutionella ramarna anges bland annat av rättssystemets och socialpolitikens utformning. Man talar ofta om hur olika välfärdsmodeller reglerar det sociala arbetet. Dessa avgör vilket utrymme som lämnas för det sociala arbetet, till exempel om det finns många eller få utbildade socialarbetare SOCIALT ARBETE – EN GRUNDBOK
socialt arbete grundbok.indd 21
21
2015-12-14 16:02
inom befolkningen, om de är anställda av det offentliga eller av privata organisationer, om de har stor eller liten makt att ingripa i människors liv. I Norden är socionomer ofta tjänstemän i offentliga förvaltningar som arbetar i direktkontakt med klienterna och utgör vad den amerikanske statsvetaren Michael Lipsky kallar ”street-level bureaucrats” eller på svenska ”gräsrotsbyråkrater”. Även om verksamheten är reglerad i lagar och bestämmelser har de relativt stor handlingsfrihet gentemot klienterna. Det går emellertid inte att förstå socialt arbete utan att även ta hänsyn till hur globaliseringen påverkar nationalstaten och kommunerna. Samtidigt har socialt arbete fått en allt tydligare internationell prägel och detta blir också tydligt i det hjälp- och krisarbete som sker i många krigsdrabbade områden eller på platser där naturkatastrofer gjort bestående avtryck i människors liv. Den horisontella rektangeln i figur 2 symboliserar det sociala arbetets tvärvetenskapliga natur. I del två riktar vi in oss på de olika vetenskapliga ämnen som har haft betydelse för hur socialt arbete som tvärvetenskapligt ämne har kommit att utformas. Socionomutbildningarna i Norden och i en rad andra länder räknas som akademiska yrkesutbildFIGUR 2.
22
inledning
socialt arbete grundbok.indd 22
2015-12-14 16:02
ningar. Det finns olika krav på hur en sådan utbildning ska utformas. Utbildningen ska till exempel vila på vetenskap och beprövad praktik och studenterna ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt. Socionom utbildningarna har av tradition byggt på kunskaper från en rad olika discipliner. Samtidigt ska man tillgodose praktikens behov. Resultatet blir en kompromiss mellan praktikens och akademins krav. Den franske socialhistorikern Jacques Donzelot har argumenterat för att socialt arbete bygger på tre konstituerande dimensioner: den juridiska, den psykiatriska/psykologiska och den pedagogiska. Socionomutbildningarna bygger vidare på dessa dimensioner och har hämtat kunskaper från en rad exist erande akademiska discipliner. Hur dessa ämnen har sett ut varierar något mellan olika länder, men förutom socialt arbete, som är ett ganska nytt ämne i Norden, brukar ofta psykologi, sociologi och socialpolitik ingå. I Norden ingår också rättsvetenskap eftersom många socialarbetare är anställda i kommunerna och måste kunna tillämpa olika lagar. Bokens andra del behandlar de ämnen som har varit förutsättningar för och bildar grund för socionomutbildningarna. Mycket av det kunskapsstoff som utvecklats i socionomutbildningarna och inom yrkesfältet bygger på dessa ämnen. I bokens tredje del zoomar vi in triangeln med bas i nedre delen av fyrkanten. Denna triangel symboliserar socialt arbete som praktik och yrkesfält. I dessa kapitel diskuteras bland annat det sociala arbetets akt örer och vad som egentligen kan ses som en aktör. Klienterna är naturligtvis viktiga. Alla människobehandlande yrken är beroende av sina klienter. Klienterna kan vara individer, intressegrupper, formella organisationer eller staten. Många socialarbetare i Norden arbetar med enskilda klienter som de har direktkontakt med. Själva mötet eller relationen mellan socialarbetaren och klienten eller olika klientgrupper bildar därmed en viktig utgångspunkt för det sociala arbetet. Det sociala arbetet beskrivs ibland som en kommunikativ praktik eftersom en stor del av arbetet går ut på att kommunicera med klienter, kolleger, andra myndighetsföreträdare och så vidare. Det finns både psykologiska och sociologiska teorier om vad som händer när människor möts och kommunicerar. Det kan handla om ömsesidig påverkan och om hur makt upprätthålls i kommunikationen, hur interaktionen är ordnad och hur konsensus upprätthålls. Men möten mellan klienter och socialarbetare sker inte i ett vakuum utan är beroende av de institutionella ramar som omger arbetet. Det sociala arbetet präglas till exempel av hur arbetet organiseras, hur maktformationer och samtalsordningar ser ut, och av yrk SOCIALT ARBETE – EN GRUNDBOK
socialt arbete grundbok.indd 23
23
2015-12-14 16:02
ets professionalisering. Bokens tredje del belyser även frågan om metod er i det sociala arbetets praktik. Det är i detta sammanhang inte specifika arbetsmetoder i sig som är av intresse, utan snarare vad metoder är för något, hur de kan förstås och vilka konsekvenser de kan få. Denna del i boken avslutas med ett kapitel om hur socialt arbete påverkas av moden och trender och där vissa modeller sprider sig som nya innovationer. Ibland blir de kortvariga flugor, medan de i andra sammanhang tenderar att få mer varaktiga konsekvenser. I del fyra vänder vi triangeln upp och ned för att i stället se på socialt arbete som kunskaps- och forskningsområde. Det finns olika traditioner och uppfattningar om vad som är att betrakta som kunskap och vetenskap. En riktning förespråkar mer nyttoorienterad kunskap som är direkt tillämpbar i det sociala arbetets praktik, medan andra betonar vikten av grundforskning. I ett kapitel diskuteras också sammanställningar av vetenskapliga studier om behandlingseffekter, hur de kan användas och de problem som finns med denna typ av översikter.Vidare diskut eras även tillvägagångssätt för hur kunskaper kring det egna och andras klientarbete kan utvecklas, sammanställas och spridas. I bokens femte del zoomar vi in på cirkeln i figuren. Denna representerar olika perspektiv på socialt arbete. Genom att se socialt arbete utifrån olika perspektiv kan vissa centrala aspekter synliggöras. Etiska och moraliska konflikter är en naturlig del av det sociala arbetet. Inom yrket har det därför utvecklats olika professionella etikkoder och yrkesetiska riktlinjer. Frågor om makt, etnicitet och kön blir centrala just eftersom socialarbetarna har en stor handlingsfrihet gentemot klienter som i många fall har svårt att göra sin röst hörd.Yrkesutövarna ska arbeta för klienternas rättssäkerhet och har ett ansvar för att klienterna inte blir utsatta för maktövergrepp eller kränkande behandling och måste ha en insikt om sin maktposition. Flera kapitel utgår från maktperspektiv, bland annat det kapitel som fokuserar på hur kön skapas och konstrueras i det sociala arbetets praktik. Här ser vi hur flera olika aspekter sammanfogas och påverkar varandra i det som benämns intersektionalitet. Med ett medborgarskapsperspektiv uppmärksammas människors rättigheter i samhället. Aktuella yttringar av medborgarskapets gränser synliggörs kanske bäst med hemlöshetsproblematiken, fattiga EU-medborgare som vistas i Sverige samt papperslösa. Ett annat viktigt perspektiv som fått allt större betydelse under senare tid är frågan om ett hållbart samhälle, inte enbart utifrån ekonomiska och sociala utgångspunkter, utan framför allt med tanke på de miljömässiga utmaningar som samhället står in24
inledning
socialt arbete grundbok.indd 24
2015-12-14 16:02
för. Utifrån detta perspektiv kopplas rättighetsperspektivet ihop med miljöfrågor och vilken roll socialt arbete kan spela för att forma och utveckla en bättre värld. I bokens avslutande kapitel är framåtblickandet i fokus.Vilka utmaningar står det sociala arbetets praktik inför? Hur kan vi tänka kring de samhällsförändringar som vi har bevittnat och hur kan vi använda oss av denna kunskap för att hitta nya arbetssätt? I det sista kapitlet – där ni välkomnas till er nya yrkesbana – ges förslag på frågor att ställa när man vill undersöka hur en verksamhet fungerar. Till slut vill vi säga något om bilden på bokens omslag. Det är en målning från 1938 av den danske konstnären Storm P. med titeln Indenfor og udenfor. De höga murarna som skär genom bilden illustrerar olika livssituationer – den ”fria” tillvaron och de inspärrades situation. Konst nären vill få oss att fundera över frågor som:Vem är egentligen fri? Vad är normalt? Vem är inne och vem är ute? Vi tycker att bilden anknyter till ständigt aktuella diskussioner inom socialt arbete, om utstötningsmek anismer och integration, ”vi och dom”, om etablissemang och outsiders, om grannar och främlingar. Man kan också se bilden som en gestaltning av de brokiga förhållanden och villkor som socialt arbete både är en produkt av och ställs inför. Det är vår förhoppning att denna grundbok ska ge en bild av hur mångfacetterat, spännande och viktigt socialt arbete är!
SOCIALT ARBETE – EN GRUNDBOK
socialt arbete grundbok.indd 25
25
2015-12-14 16:02
socialt arbete grundbok.indd 26
2015-12-14 16:02
DEL 1 VAD Ă„R SOCIALT ARBETE? Uppkomst, utveckling och ramar
socialt arbete grundbok.indd 27
2015-12-14 16:02
socialt arbete grundbok.indd 28
2015-12-14 16:02
1 Vad är socialt arbete? av Anna Meeuwisse och Hans Swärd
Vad är egentligen socialt arbete? Många tänker kanske först och främst på det arbete som görs vid våra socialförvaltningar. Eller på det arbete som socionomer bedriver inom andra samhällssektorer, till exempel på sjukhus, skolor, flyktingmottagningar och behandlingshem. Till socialt arbete räknas också en del av den verksamhet som bedrivs av frivilligorganisationer inom det civila samhället. Men hur är det om vi går tillbaka i tiden? Är tvångssteriliseringarna av flickor på svenska ungdomshem under 1930- och 1940-talet socialt arbete? Är det ”kristliga barmhärtighetsarbete” som kyrkan bedrivit under lång tid socialt arbete? Är arbetet med att organisera fattiga kvinnor i ett utvecklingsprojekt i en liten afrikansk by socialt arbete? Kort sagt, vad är det egentligen som avgör om något ska räknas till socialt arbete eller inte? Beror det på var och när det sker, hur verksamheten är beskaffad, vilken utbildning utövarna har, eller är socialt arbete helt enkelt sådant som kallas ”socialt arbete”? Och hur ska vi se på det sociala arbetets natur? Är det att likna vid en konst där socialarbetaren med fantasi, uppfinningsrikedom och genom sin egen person skapar relationer till människor som har problem och hjälper dem att hjälpa sig själva? Eller är socialt arbete en profession som baseras på vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet? De flesta kan nog hålla med om att socialt arbete i dag är en global verksamhet som samtidigt är präglad av olika historiska och kulturella villkor i olika delar av världen. Många delar nog också uppfattningen att socialt arbete finns som praktisk verksamhet, som ett ämne i socialarbetar utbildningarna och i en del länder även som ett forskningsämne. Men när man ska försöka precisera vad socialt arbete är och hur det har växt fram 29
socialt arbete grundbok.indd 29
2015-12-14 16:02
tycks åsikterna gå isär. Låt oss diskutera denna fråga med utgångspunkt i nordiska förhållanden och med Sverige som exempel. För att bringa lite reda i resonemangen försöker vi här renodla fem olika positioner i diskussionen om vad socialt arbete är och hur det uppstod, nämligen: ♦♦ Socialt arbete knyts till bestämda kriterier eller definitioner ♦♦ Socialt arbete knyts till vissa förgrundsgestalter eller idéströmningar ♦♦ Socialt arbete knyts till sitt användningssammanhang ♦♦ Socialt arbete knyts till dess samhällsfunktioner ♦♦ Socialt arbete ses som en produkt av en lång rad historiska processer
Vi presenterar argumenten för de olika positionerna, men redogör också för de invändningar som kan riktas mot dem. I några slutreflektioner försöker vi besvara de frågor vi ställde inledningsvis. 1. Socialt arbete knyts till bestämda kriterier eller definitioner Ett sätt att ringa in socialt arbete är att utgå från vissa bestämda kriterier eller definitioner. Enligt ett sådant betraktelsesätt förutsätter socialt arbete att vissa kriterier är uppfyllda eller att verksamheten överensstämmer med en given definition. Kriterierna gäller till exempel målet för verksamheten, utövarnas utbildning, kunskapsbasen, målgrupperna och de metoder som används. Om utgångspunkten är att socialt arbete till sin natur är professionellt och endast kan bedrivas av personer som har en speciell utbildning, kan man hävda att socialt arbete ”föddes” i samband med inrättandet av de första socialarbetarutbildningarna. Behovet av en utbildning för dem som utövar välgörenhet (charity workers), och vetenskapliga metoder för att lösa sociala problem, uppmärksammades redan under senare delen av 1800-talet av amerikanska välgörenhetsföreningar.The American Social Science Association (ASSA) började ordna kurser för sina medlemmar vid Johns Hopkins University. Flera av utbildningarna för välgörenhetsarbetare övergick senare till att utbilda tjänstemän i den lokala och statliga administrationen (Chicago School of Civics and Philanthropy omvandlades till exempel år 1920 till School of Social Service Administration vid University of Chicago). Åren omkring 1900 började socialarbetarut30
1. vad är socialt arbete?
socialt arbete grundbok.indd 30
2015-12-14 16:02
bildningar växa fram i Europa – främst i Nederländerna, England och Tyskland. År 1895 inrättade till exempel London School of Economics en utbildning för socialarbetare, men här liksom i USA var det först på 1920-talet som utbildningarna fick någon omfattning att tala om – och då även spreds till Norden. I Norge startade Norske Kvinnors Nationalråd (NKN) den första socialarbetarutbildningen (de så kallade Sosiale Kurser) år 1920. Året därpå inrättades Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning i Stockholm, på initiativ av Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA). Många av dessa utbildningar startades som privata initiativ men övertogs så småningom av staten. I Finland grundades en så kallad medborgarhögskola (Kansalaiskorkeakoulu) i Helsingfors 1925. Den första högre socialarbetarutbildningen i Danmark startades 1937 genom den Sosiale Skole i Köpenhamn. Island fick sin första socialarbetarutbildning först 1981. Om kriterierna inte gäller en bestämd utbildning och professionalism utan utgångspunkten i stället är att socialt arbete karakteriseras av en viss människosyn, kan det sociala arbetets rötter spåras till exempelvis Bibelns ord om att man ska ta hand om sin broder (Första Moseboken 4:9) och till berättelsen om den barmhärtige samariten (Lukasevangeliet; se bild s. 40). Harald Swedner – Sveriges första professor i socialt arbete – har argumenterat för att socialt arbete har en mycket lång historia. Med utgångspunkt i den finska författaren Mika Waltaris bok Sinuhe, egyptiern hävdar han att fältskären Sinuhe, som ägnade sig åt att hjälpa de fattiga i Thebe i Egypten på 1300-talet f.Kr., kan sägas ha bedrivit socialt arbete. Swedner (1987) vänder sig med detta exempel mot föreställningen att socialt arbete är en sentida företeelse knuten till socionomutbildningarna eller till industrisamhällets framväxt. Professor Haluk Soydan (1993) hävdar emellertid i boken Det sociala arbetets idéhistoria att Swedners resonemang får orimliga följder, eftersom nya historiska fakta kommer att innebära att vi ständigt får skjuta det sociala arbetets födelse längre tillbaka i tiden. Det sociala arbetets rötter kommer att breda ut sig alltmer i takt med att ”historiker, arkeologer, etnologer och andra forskare utvidgar vårt historiska vetande och visar att människan så långt vi känner till varit Homo ad juvendum paratus, en människa som är beredd att hjälpa andra” (Soydan, 1993, s. 23). Perspektivet leder samtidigt till en selektiv historiesyn – fokuseringen på hjälparrelationer innebär att man förbiser människans och det sociala arbetets mer destruktiva drag, till exempel lojalitet med den nazistiska diktaturen eller medverkan i tvångssteriliseringar av omhändertagna flickor. del 1. vad är socialt arbete?
socialt arbete grundbok.indd 31
31
2015-12-14 16:02
På senare tid har mycket energi lagts ned på att åstadkomma en global definition av socialt arbete. Ansträngningarna att nå en gemensam begreppsapparat kan ses som ett uttryck för globalisering, men återspeglar också behov av att stärka yrkesidentiteten. År 2014 antogs följande globala definition av socialt arbete av den internationella socialarbetarföreningen International Federation of Social Workers (IFSW) och av utbildningsföreningen International Association of Schools of Social Work (IASSW): Social work is a practice-based profession and an academic discipline that promotes social change and development, social cohesion, and the empowerment and liberation of people. Principles of social justice, human rights, collective responsibility and respect for diversities are central to social work. Underpinned by theories of social work, social sciences, humanities and indigenous knowledge, social work engages people and structures to address life challenges and enhance wellbeing. (http:// ifsw.org/get-involved/global-definition-of-social-work/)
Det här är en ganska allmän definition av socialt arbete, vilket nästan är ofrånkomligt när många länder med olikartade villkor för en verksamhet ska enas om en gemensam definition.Varje mening har föregåtts av många och långa diskussioner och förhandlingar. Definitionen utgår från att socialt arbete har vissa kärnuppdrag och bygger på ett antal grundläggande principer. I jämförelse med den globala definition som antogs år 2000 kan man lägga märke till att ”respect for diversities” och ”indigenous knowledge” har tillkommit, sannolikt som ett resultat av kritik mot alltför ensidigt västerländska perspektiv. Den globala definitionen får också betecknas som idealistisk, den utgår inte från vad som kännetecknar socialt arbete i praktiken, utan uttrycker snarare en vision om hur det borde vara. I den svenska Nationalencyklopedin beskrivs socialt arbete på följande sätt: . . . organiserad verksamhet som med fokus på svaga samhällskate gorier har till syfte att förhindra att samhällsförändringar och andra förhållanden får förtryckande eller på andra sätt problemskapande sociala eller psykosociala konsekvenser för grupper eller individer. Det sociala arbetet genomförs med analys och 32
1. vad är socialt arbete?
socialt arbete grundbok.indd 32
2015-12-14 16:02
metodutveckling på tre nivåer, den strukturella nivån, gruppoch organisationsnivån samt individ- och familjenivån. (Nationalencyklopedin socialt arbete, www.ne.se/uppslagsverk/ encyklopedi/lång/socialt-arbete, hämtad 2014-11-14.)
Här ligger betoningen inte så mycket på värden utan snarare på den förebyggande uppgiften och på verksamhetens olika nivåer. På senare tid har Socialstyrelsen i Sverige på olika sätt verkat för att socialt arbete ska vara en så kallad evidensbaserad praktik. Med ett sådant synsätt definieras socialt arbete som ”en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap” (SOU 2008:18, s. 22). Det finns problem med att knyta det sociala arbetet till vissa definitioner. Det finns nämligen en rad olika definitioner av socialt arbete (se t.ex. Bergmark, 1998) och de varierar både i tid och i rum. Det beror på att socialt arbete i hög utsträckning och mer än många andra verksamhetsfält påverkas av och är intimt förbundet med sitt sociala sammanhang. Man kan till och med påstå att socialt arbete avgörs av sitt specifika politiska, ekonomiska, kulturella och organisatoriska sammanhang (Bar-On, 1994). I en del länder har socialt arbete under långa perioder ansetts överflödigt (t.ex. i flera av de forna kommunistiska öststaterna) och de globala definitioner av socialt arbete som nyss har nämnts har kritiserats för att inte vara tillämpliga i länder som exempelvis Kina (Hutchings & Taylor, 2007). Det finns också invändningar mot att socialt arbete enbart skulle vara sådant som uppfyller vissa på förhand bestämda kriterier eller definitioner. Professor Walter Lorenz (1998a) visar utifrån sitt europeiska perspektiv att det finns en uppsjö av olika begrepp för verksamheter, aktiviteter och yrken som alla helt klart har med socialt arbete att göra. Fältets yttre gränser illustrerar han med skotska socialarbetare som undervisar vuxna i läs- och skrivkunnighet, en svensk socionom som på ett stort industriföretag leder en kurs i stresshantering och tyska ungdomsassist enter som inom ramen för ett frivilligprojekt hjälper turkiska invandrarbarn med sina läxor. Lorenz pekar alltså på svårigheterna att utstaka gränserna för vad socialt arbete är och inte är. Det saknas tydliga kriterier och invändningsfria, gemensamma definitioner att luta sig emot, och det förekommer stora variationer både när det gäller vilka verksamheter eller områden som räknas in och vilka yrkesgrupper som anses bedriva socialt arbete. Lorenz menar också att alla försök att definiera bedel 1. vad är socialt arbete?
socialt arbete grundbok.indd 33
33
2015-12-14 16:02
greppet socialt arbete ”med nödvändighet antingen blir så vaga att de kan tillämpas på allting och därmed meningslösa eller så subjektivt påverkade att avgörande detaljer utelämnas” (Lorenz, 1998a, s. 19). Ändå menar han att det är meningsfullt att försöka skapa en överblick över mångfalden på detta område: dess olika organisatoriska ramar, varierande ideologiska utgångspunkter, de olika yrkesgrenarna et cetera. Om man bara ser variationerna och det föränderliga i denna mångfald kan man inte längre göra några jämförelser länder emellan. Varje historiskt skede och varje samhällssystem framstår som unikt, när det i själva verket finns vissa frågor, problem och motsättningar som är eviga, som männ iskan alltid ställs inför och som ständigt pockar på sin lösning. Lorenz menar sig ur den europiska mångfalden kunna urskilja olika typer av socialt arbete med utgångspunkt i skilda sätt att organisera välfärden (jfr kapitel 3). Välfärdsmodellerna vilar på olika traditioner och ideologier, vilket också innebär att det sociala arbetet har utvecklats på olika sätt. Men dessa olikheter till trots menar han att det finns något gemensamt som binder ihop det sociala arbetet. Lorenz jämför här med kvinnorörelsen: trots skilda yttringar och varierande strukturella förutsättningar i olika länder är det ändå meningsfullt att inordna denna mångfald under rubriken feminism. 2. Socialt arbete knyts till vissa förgrundsgestalter eller idéströmningar I många läroböcker i USA och Västeuropa framhålls Mary Richmond och Jane Addams som det sociala arbetets mödrar. Båda engagerade sig i den debatt om ”the social question” som uppstod i USA i samband med industrialismen och urbaniseringen. Inte sällan hävdas det att Addams och Richmond inte bara har haft stort inflytande över det sociala arbetets utveckling i allmänhet, utan att de också bidragit till två olika riktningar: strukturinriktat respektive individinriktat socialt arbete (se t.ex. Levin, 1997; Heule, 2011). Jane Addams (1860–1935, se bilder s. 43) hade universitetsutbildning och växte upp under trygga förhållanden i Ohio i USA. Hon menade att fattigdomen skulle bekämpas genom en ömsesidig relation mellan hjälparen och den hjälpta och att båda parter skulle lära av varandra. Socialarbetarna måste komma nära de fattiga, helst bosätta sig i fattigkvart eren och dela vardagen med dem och tillsammans skulle de verka för sociala reformer. Dessa idéer omsattes i praktisk handling vid ”Settle34
1. vad är socialt arbete?
socialt arbete grundbok.indd 34
2015-12-14 16:02
mentorganisationen” Hull House i Chicago. Addams ville också knyta forskning till det sociala arbetet, och hon ansåg att människors vardag skulle vara utgångspunkten. Hon ville knyta ihop sin kamp i freds- och kvinnorörelsen med utvecklingen av ett socialt arbete som skulle verka för att de fattigas situation förändrades i grunden genom bättre bostäder, möjligheter till försörjning osv. Mary Richmond (1861–1928, se bild s. 46) blev tidigt föräldralös, växte upp under fattiga villkor och saknade universitetsutbildning. Hon ville bekämpa fattigdomen genom professionellt socialt arbete som skulle utföras av välutbildade personer. Som framgår av titlarna på några av Richmonds böcker – Social Diagnosis (1917) och What is Social Case Work (1922) – betonade hon vikten av att diagnostisera sociala problem och att använda systematiska metoder i det individuellt inriktade förändringsarbetet. Det professionella sociala arbetet knyts ofta till filantropins uppkomst och utveckling i de västerländska industristaterna under 1800-talet. Fil antropin var från början lokalt förankrad och engagerade många kvinnor i det direkta hjälparbetet bland fattiga och barn som for illa. Många av de filantropiska föreningarna ville möta de fattiga ”ansikte mot ansikte” och hembesök var vanliga (Jansdotter, 2004). Under senare delen av 1800-talet uppstod en intensiv debatt inom filantropin om huruvida hjälpen skulle ges med ”känsla” eller med ”förnuft”. De som hävdade att hjälpen skulle ges med känsla ville att hjärtat skulle tala och givandet bygga på en inre kallelse. Hjälpen skulle ske av barmhärtighet. Men flera av de filantropiska kvinnoföreningarna ville låta förnuftet råda och agerade för mer genomtänkta insatser där hjälpbehovet noga skulle undersökas. ”Hjälp till självhjälp” var ett rättesnöre för dessa filantropiska föreningar. Hjälparnas främsta uppgift var närmast av pedagogisk natur – att lära klienterna att klara sig själva – och för detta behövdes läroböcker och skrifter (Lundgren, 2003). En av de första metodböckerna som översattes till svenska var fransmannen Joseph-Marie de Gérandos bok Fattigvårdsassistenten eller rätta sättet att lemna understöd åt den fattige (1820, sv. övers. 1846). Ett steg i den filantropiska rörelsens utveckling var att samordna verksamheten genom att bilda centralorganisationer. Charity Organization Society (COS) bildades i England i mitten av 1800-talet av en handfull lokala välgörenhetsorganisationer. COS (som också verkade i USA och Kanada) var religiöst präglad, men metodisk i sitt arbete. Inom organisationen utvecklades ett systematiskt, individuellt socialt ardel 1. vad är socialt arbete?
socialt arbete grundbok.indd 35
35
2015-12-14 16:02
i samhället och i det sociala arbetet sedan boken gavs ut första gången år 2000. I den nya utgåvan har alla kapitel uppdaterats och flera nyskrivna kapitel har tillkommit. Författarna representerar flertalet institutioner för socialt arbete i Sverige och här introduceras även några tongivande forskare från andra länder. De tar bland annat upp problem som globaliseringen medför och som kräver nya lösningar. MYCKET HAR HÄNT
har skett med stöd av synpunkter från lärare vid många svenska lärosäten. Målgruppen är främst studenter på socionomprogrammet, men boken är också användbar för yrkesverksamma socionomer.
OMARBETNINGEN
Anna Meeuwisse, Hans Swärd och Sune Sunesson är professorer vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Marcus Knutagård är universitetslektor vid samma institution. Bokens kapitelförfattare är forskare och har aktivt bidragit till utvecklingen av socialt arbete som akademiskt ämne.
9 789127 141490
Socialt arb omsl 151210.indd 1-3
TREDJE UTGÅVAN
Anna Meeuwisse Hans Swärd Sune Sunesson Marcus Knutagård
UNDER REDAKTION AV
ISBN 978-91-27-14149-0
Anna Meeuwisse Hans Swärd Sune Sunesson Marcus Knutagård
omarbetade utgåva av kursboksklassikern Socialt arbete – en grundbok redogör författarna för ämnets socialvetenskapliga utgångspunkter och visar på det sociala arbetets mångfald och komplexitet. I boken behandlas det sociala arbetets framväxt, organisering, utveckling och yttre ramar, framförallt i Norden men även med internationella utblickar. Dessutom berörs de förutsättningar och svåra problemställningar som professionella inom området ständigt ställs inför. Frågor om etik, maktförhållanden och kön diskuteras, liksom medborgarskap, rättigheter, mångkultur och social hållbarhet. Kunskapsbildningen och kunskapsutvecklingen i socialt arbete problematiseras också. I DENNA TREDJE
SOCIALT ARBETE
EN GRUNDBOK
SOCIALT ARBETE
SOCIALT ARBETE
2015-12-11 17:21