9789147103560

E

EXPOSÉ AKTIV är anpassad för de gymnasiala yrkes-

POSÉ

programmens kurs samhällskunskap 1a1. Boken består av två avdelningar: demokratin i samhället respektive arbete och välfärd.

EXPOSÉ AKTIV vänder sig till dem som vill arbeta aktivt

med samhällsfrågor därför har uppgifter av olika karaktär fått ett stort utrymme.

E

POSÉ

TREDJE UPPLAGAN

E

POSÉ

aktiv A

aktiv SA M H Ä L L S K U N S K A P ‘1 a ‘1

SAMHÄLLSKUNSKAP ‘1 a ‘1

aktiv

TREDJE UPPLAGAN

I samhällskunskapsserien Exposé ingår även: Exposé Samhällskunskap 1b Exposé Samhällskunskap 1b och 2 Exposé Lärarhandledning, kurs 1 och 2

Best.nr 47-10356-0 Tryck.nr 47-10356-0

OMSLAG ExpAktiv.indd 1

11-01-21 09.35.47

Förord Exposé Aktiv är avsedd för kursen samhällskunskap a på gymnasiet. Boken består av två avdelningar som handlar om demokratin i samhället respektive arbete och välfärd. Bokens kapitel innehåller faktatext som är skriven med ett rakt och enkelt språk samt ett stort antal uppgifter. Som du förstår av bokens titel är boken skriven på så sätt att du ska lära dig samhällskunskap genom aktiv inlärning. Här är uppgifterna en viktig del i ditt arbete.

Faktatexten ger dig grundläggande kunskaper om hur samhället fungerar.

Varje kapitel börjar med en ingress som beskriver en vardaglig situation där du ska tänka till. Funderingar som inte kräver några förkunskaper. Du får också veta fem viktiga saker som du kommer att lära dig i kapitlet. I faktatexten förklaras grundläggande begrepp och hur olika verksamheter fungerar. Även om vi har varit tvungna att göra ett urval av all fakta kan vi lova att du genom att läsa faktatexten kommer att ha mer kunskap om det svenska samhället än de flesta.

Uppgifterna i boken har som syfte att sätta kunskaperna från faktatexten i ett praktiskt sammanhang. Det finns fem olika typer av uppgifter som utvecklar dina kunskaper undan för undan. Man kan säga att genom att göra uppgifterna går du ett steg i taget uppför en kunskapstrappa. I tur och ordning lär du dig: grundläggande begrepp, tänka efter hur saker och ting fungerar i samhället, ta reda på fakta, lyssna på andras argument och föra fram dina egna, samt att påverka beslutsfattare.

I denna nya upplaga av boken har innehållet setts över och uppdaterats för att fungera till yrkesprogrammens samhällskunskap a:. Ett nyskrivet kapitel inleder boken och behandlar informationsinsamling, källkritik och presentaion.

Vi som har skrivit boken vill att du efter kursen ska ha utvecklats till att ha blivit en aktiv och medveten samhällsmedborgare. Lycka till med dina studier!

Författarna

3

INLAGA ExpA.indd 3

11-01-21 12.58.31

Innehåll SÅ HÄR ARBETAR DU MED SAMHÄLLSKUNSKAP 7

Insamling av information  Samla in egen information  Redovisning 

Demokratin samhälle D E M O K R ATiI vårt N I VÅ RT SA M H Ä L L E

17

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET 18

Du ingår i samhället  Du ingår i grupper  Möten mellan kulturer  REGLER I SAMHÄLLET 32

Normer blir lagar  Vilka är de vanligaste brotten?  Domstolar  Vilka straff finns?  Brottsligheten har förändrats  Vem blir brottsling?  Kan brott förebyggas?  MASSMEDIER 53

Varför behöver vi information?  Våra medier  Pressens etiska regler  Massmediers påverkan  Hur skyddas det fria ordet?  Kan du lita på källan? 

4

INLAGA ExpA.indd 4

11-01-21 12.58.31

DEMOKRATI OCH IDEOLOGIER 75

Demokrati  Olika ideologier  Våra politiska partier  DEMOKRATI I DIN HEMKOMMUN 92

Vem sköter vad?  Kommunens uppgifter  Var kommer pengarna ifrån?  Landstingen  SVERIGES STATSSKICK 108

Hur ser den svenska demokratin ut?  Demokratin finns inskriven i grundlagarna  Hur går valet till?  Riksdagens arbete  Regeringen  Hur en lag förbereds  Förvaltningen  SAMARBETE I EUROPA – EU 131

Vad är EU?  Vad vill EU?  Hur arbetar EU?  Så här kan du påverka  Hur ser EU:s framtid ut?  Mänskliga rättigheter  SAMARBETE I VÄRLDEN – FN 150

Vad är FN?  Vad vill FN?  Hur arbetar FN?  Hur ser FN:s framtid ut? 

5

INLAGA ExpA.indd 5

11-01-21 12.58.31

AArRb Be Et eT Eo cO hC Hväl VÄfär L FÄd R D

163

DIN PRIVATA EKONOMI 166

Att vara ekonomisk  Att spara eller låna?  Vilket skydd har du?  ARBETE OCH LÖN 186

Bruttolön och nettolön  Arbetsmarknadens organisationer  Lagar på arbetsmarknaden  Var finns jobben?  Att vara arbetslös  VÅR VÄLFÄRD 209

Hur fick vi ett välfärdssamhälle?  Vad är socialförsäkringar?  Var kommer pengarna ifrån?  Vår välfärd i framtiden  Välfärden i andra länder  SAMHÄLLETS EKONOMI 228

Marknadsekonomi  Planekonomi  Blandekonomi  Sveriges ekonomi  Statens ekonomi  Det ekonomiska kretsloppet  De två verktygen 

6

INLAGA ExpA.indd 6

11-01-21 12.58.31

Så här arbetar du med samhällskunskap När du studerar samhällskunskap ställs du ofta inför olika frågor. Det kan t.ex. vara varför personer i vissa bostadsområden har högre arbetslöshet än i andra områden. Eller varför kvinnor tjänar mindre än män. För att få svar på dina frågeställningar krävs att du samlar information som du sedan sammanställer, bearbetar och analyserar.

Det är just detta arbetssätt som du ska träna på när du ska arbeta med uppgifterna i denna bok. Du ska lära dig att samla in information som du sedan ska bearbeta, analysera och slutligen presentera.

Insamling av information Innan du börjar samla in information måste du bestämma vilken information du vill ha. Det är syftet med undersökningen som avgör detta. Om undersökningen har som syfte att kartlägga hur man röstar i ett bostadsområde behövs annan information än om syftet är att ta reda på varför man röstar som man gör.

Det finns två sätt att få fram information. Antingen samlar du information själv eller så har någon annan redan gjort det. När du själv ska ta fram information kan du göra intervjuer, enkäter (frågor på webb eller utdelade pappersformulär) eller observationer. Det kallas att du tar fram primärdata.

Primär betyder att du är först med att skaffa fram denna information. Exempel på detta kan vara att du frågar elever på en skola om de tycker Sverige ska införa euron som valuta.

Det andra sättet att få del av information är att leta bland information som redan finns. Det brukar kallas för att man gör en litteratursökning. Då letar 7

INLAGA ExpA.indd 7

11-01-21 12.58.31

du i böcker och tidningar eller på nätet. Man brukar kalla denna information för sekundärdata. Sekundär står för att du är tvåa och att någon annan tagit fram uppgifterna.

Var finns informationen?

Om du ska använda dig av sekundärkällor är det bra att börja på ett bibliotek.

På biblioteken hittar du förutom böcker, tidskrifter och tidningar, läroböcker och fackböcker också statistiskt material, t.ex. Statistisk årsbok utgiven av Statistiska Centralbyrån. Det är lämpligt att börja leta i uppslagsverk för att få en överblick och därefter gå vidare till andra böcker och tidningar. Om inte skolbiblioteket har det du söker, finns det säkert i kommunens bibliotek. Bibliotekarien kan oftast vara till stor hjälp när du söker information.

Information från statliga och kommunala myndigheter kan du oftast nå via internet. Denna information är offentlig så du har rätt att få ta del av alla offentliga handlingar som finns på myndigheten t.ex. vem som äger en fastighet eller om en person har fått bygglov. Detta möjliggörs genom offentlighetsprincipen. Viss information kan vara sekretessbelagd. Det gäller stor del av informationen som finns på våra sjukhus och socialkontor. Gå in på myndighetens hemsida och sök. Om du inte hittar det du söker kan du kontakta myndigheten och be om hjälp med det du behöver. De flesta myndigheter har en kontaktmöjlighet på hemsidan annars kan du skriva brevet till informationsavdelningen.

Internet innehåller stora mängder information. Om du inte vet var du ska söka, kan du använda en sökmotor som hjälper dig att söka på nätet. Google och Yahoo är exempel på några av de mest använda sökmotorerna. Om du söker på allmänna ord som bostad eller arbete så får du ofta flera miljoner träffar och då måste du gå vidare. I Google kan du ”Söka inom resultatet” och lägga till ytterligare ett sökord, t.ex. trångboddhet och då minskar antalet träffar betydligt. Ett annat sätt är att använda ”Avancerad sökning” och skriva in alla sökord. Precis som med all information du hittar måste du också ställa dig kritisk till det du hittar på nätet.

Källkritik – att vara kritisk till informationen Källkritik handlar om att skapa sig en uppfattning om hur användbar den presenterade uppgiften är. Du ska titta på olika aspekter när du gör din käll8

INLAGA ExpA.indd 8

11-01-21 12.58.31

kritik. Det första du ska bedöma är själva källan. Du ska försöka bedöma vem författaren är, vilket syfte har han eller hon haft med att skriva boken/artikeln, situation som var när informationen skrevs exempelvis om det var hög arbetslöshet eller nära ett politiskt val. Du ska också bedöma om källan är äkta eller inte, t.ex. om en artikel är skriven under okänt påhittat namn. En annan faktor som du ska vara kritisk till är tid och rum. Du ska bedöma författarens närhet i tid och rum till det som står i informationen. Levde han vid den tiden? Fanns han på plats eller har han fått uppgifterna av andra? Ytterligare en faktor som du ska bedöma är påverkan. Du ska bedöma författarens intresse av att påverka opinioner i en bestämd riktning. Är det en politiker, företrädare för näringslivet, etc.? Slutligen ska du kritiskt granska urvalet av information. Du ska bedöma författarens val av källor. Har han valt källorna ensidigt eller finns stöd hos flera oberoende källor?

Samla in egen information Syftet med din undersökning kan vara sådant att du själv måste samla in ny information, så kallad primärdata. Du får helt enkelt fråga dem som vet svaren. Detta kan du göra på tre sätt: 1. göra personliga intervjuer 2. samla information genom frågeformulär, dvs. göra en enkät 3. genomföra observationer.

Personliga intervjuer Personliga intervjuer används när du vill få djupare förståelse för vad en person tycker eller upplever. Om du gör ett arbete om t.ex. planeringen av kommunens lekplatser kan du få information i olika mötesprotokoll. Men om du vill veta hur enskilda ledamöter har haft för tankar och åsikter i en omröstning fungerar intervjun som ett bra komplement. Du kan antingen ringa till personerna och ställa frågor i telefon eller också söka upp dem och ställa frågorna öga mot öga. Fördelen med den personliga intervjun är att du kan anpassa frågorna till intervjusituationen. Du får svar och kan ställa följdfrågor om personen inte svarat fullständigt eller om du inte förstått svaret. Det går snabbast att göra intervjuer per telefon. Du slipper resor och intervjuperso9

INLAGA ExpA.indd 9

11-01-21 12.58.31

nen kanske kan svara på frågorna direkt när du ringer. Men den intervjuade blir också snabbare otålig. Därför är det bra om du direkt säger hur lång tid du räknar med att intervjun tar eller hur många frågor du vill ställa. Berätta också vad informationen ska användas till.

PRAKTISKA TIPS – PERSONLIG IN TER V JU 1. Tala om vem du är och vad du vill.

2. Använd ett vardagligt språk utan slangord.

3. Tänk på att kroppsspråket avslöjar vad du tänker.

4. Ställ gärna öppna frågor så intervjupersonen får berätta. t.ex. ”Vad anser du om ungdomars arbetslöshet?”

5. Undvik frågor som kan besvaras med ja eller nej.

6. Lyssna aktivt och ställ följdfrågor.

7. Skriv ner svaren direkt, då visar du att du är intresserad. Det kan också vara svårt att komma ihåg svaren efteråt.

8. Avsluta intervjun genom att tacka och be att få återkomma om det behövs.

PRAKTISKA TIP S – T E L E F O N I N T E R V J U 1. Ha alltid papper och penna till hands när du ringer.

2. Fråga gärna i växeln vem du bör tala med om ni inte redan vet det.

3. Fråga gärna hur personen stavar sitt namn och om personen i fråga har ett direkttelefonnummer om du behöver ringa senare.

4. När du kommer fram till personen du bett att få tala med ska du tala om vad du heter, varifrån du kommer och varför du ringer.

5. Fråga om du ringer olämpligt och om så är fallet när du kan ringa igen.

6. Tala om hur lång tid det kommer att ta på ett ungefär.

7. Är frågorna komplicerade kan du fråga om du ska skicka frågorna med e-post eller faxa dem, så personen hinner läsa igenom frågeställningarna och förbereda sig inför intervjun.

8. Ta noga reda på e-postadressen eller faxnumret. Skicka aldrig ett fax utan att ange vilken person som ska ha faxet och vilken avdelning som personen arbetar på.

9. Om personen ber att få svara per e-post eller fax, fråga när du kan förvänta dig svar.

10. Om personen inte tror sig kunna svara på frågorna eller inte anser sig ha tid, fråga om du kan få ett tips om vem som skulle kunna svara istället.

10

INLAGA ExpA.indd 10

11-01-21 12.58.31

DEMOKRAT I N I VÅ RT SA M H ÄL L E

17

INLAGA ExpA.indd 17

11-01-21 12.58.32

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Människan och samhället Dagen börjar med att Alice äter frukost tillsammans med sin familj. Hon går till skolan och är tillsammans med sina klasskamrater hela dagen. På eftermiddagen träffar hon sina bästisar Veronika och Lisa. På kvällen går hon till jazzdansen där hon trivs med killarna och tjejerna i gruppen. Under en dag ingår Alice i fyra grupper.

F U N D E R A PÅ : + + + + +

Vilka olika grupper är du med i under en dag?

Varför är du med i dessa grupper? Är det några värderingar som är viktiga i de olika grupper som du är med?

Finns det värderingar i någon av grupperna som du inte ställer upp på?

I så fall, vågar du gå emot gruppens värderingar?

5 V I K T I G A S A K E R D U KO M M E R AT T L Ä R A D I G I K A P I T L E T 1. Vad som kännetecknar ett samhälle.

2. Skillnaden mellan primära och sekundära grupper.

3. Varför det finns skillnad i normer och värderingar i olika grupper.

4. Hur den sociala kontrollen fungerar.

5. Vad som menas med mångkulturellt samhälle.

18

INLAGA ExpA.indd 18

11-01-21 12.58.33

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Du ingår i samhället Sverige, med sina drygt nio miljoner invånare, är ett samhälle. Det är också Åstol, som ligger i Västra Götalands län, med några hundra personer. Vad som kännetecknar dessa samhällen är att individerna ingår i ett nätverk av sociala relationer. Dessa kan vara ytliga som till butiksbiträdet i affären, eller mer djupgående som till ens bästa vän. Dessa kan även vara tillfälliga som när en publik samlas inför en fotbollsmatch, eller mer bestående som en skolklass där eleverna träffas ofta och under flera år.

Ett samhälle överlever sina invånare. En kamratgrupp upphör när individerna försvinner, men det gör inte ett samhälle. Åstol fanns för  år sedan, men det gjorde inte någon av de personer som bor där idag.

Inom ett samhälle finns en gemensam historia. Den kan vara nedskriven som Sveriges historia eller berättas muntligt, vilket är vanligt i mindre samhällen. Ett samhälle har också gemensamma traditioner. En del av dessa visas upp vid speciella tillfällen för att på så sätt hålla historien vid liv.

I ett samhälle finns sociala relationer, historia, traditioner och kultur.

Åstol en ö på västkusten. Vilken betydelse har sociala relationer, gemensamma värderingar, historia och kultur om man bor i ett så tydligt avgränsat samhälle som Åstol?

19

INLAGA ExpA.indd 19

11-01-21 12.58.33

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Ytterligare ett kännetecken på ett samhälle är att det finns en gemensam kultur. Ordet kultur står för många saker, men man skulle kunna sammanfatta det med att det är ett gemensamt levnadssätt. Det innebär att det finns gemensamma värderingar och symboler. Ett exempel på en värdering är att ingen får behandlas nedsättande på grund av kön, religion, etnisk (folkslag) tillhörighet eller politisk övertygelse. Några symboler som gäller för Sverige är flaggan, midsommarstången och julgranen.

Både värderingar och symboler förändras med tiden. Förr i tiden var det vanligt att föräldrar slog sina barn. Idag anser de flesta i Sverige att det är fel och aga är också förbjudet i lag. För hundra år sedan var det julbocken som kom med klappar, idag är det jultomten.

Du ingår i grupper

I primära grupper finns de som står dig närmast.

Bekanta räknas till sekundära grupper.

Alla tillhör vi en mängd olika grupper, t.ex. familjen, släkten, grannarna, vännerna, skolkamraterna, arbetskamraterna, idrottslaget, kören eller någon annan fritidsgrupp.

De grupper som står dig närmast och med vilka du har personliga relationer kallas primära grupper. Det är ofta små grupper som familjen, vännerna och arbetskamraterna. Det är i dessa du känner dig accepterad och får dina värderingar bekräftade. Det är här du utvecklas och blir någon – du får din identitet. De grupper som har mindre betydelse för dig och som inte påverkar dig fullt så mycket kallas sekundära grupper.

Alla människor ingår i olika grupper. Hur skulle du beskriva de här personernas grupptillhörighet?

20

INLAGA ExpA.indd 20

11-01-21 12.58.34

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Dessa grupper är större och här har du inte lika personliga kontakter. Några exempel är bekanta som du känner men inte är nära vänner och medlemmarna i din idrottsförening som inte är dina närmaste lagkamrater.

Oavsett vilka grupper du tillhör idag kommer de att förändras med tiden.

Olika grupper har olika makt Olika grupper påverkar samhället olika mycket. Om du är med i någon form av skolråd kan du påverka skolans verksamhet och därmed vardagen för många människor. Däremot har t.ex. inte din kamratgrupp lika stort inflytande i samhället.

Politiska partier, fackföreningar, regering och branschorganisationer är exempel på grupper som har stort inflytande i vårt samhälle. De har makt att få till förändringar. Det finns andra grupper som har lika stort inflytande på lokal nivå och som påverkar dig dagligen. På denna nivå kan t.ex. en idrottsförening ha stort inflytande genom att den engagerar många människor.

Vilken makt och vilket inflytande du har handlar mycket om vilka grupper du tillhör, men även vilken position i samhället du har. Vissa människor har stor makt som individer, t.ex. företagsledare och professorer. Många menar att män har mer makt än kvinnor eftersom de flesta i ledande ställning i samhället är män.

Grupper behöver regler Hur är det i din familj, tycker ni att det är viktigt att ni äter middag tillsammans varje dag? Brukar du krama dina vänner när ni träffas? I alla grupper finns oskrivna regler för hur man ska vara och vad man får göra. Dessa regler kallas för normer. Olika grupper har olika normer som passar dem som är med i gruppen. Bakom normerna finns värderingar till olika saker. Om någon i din kamratgrupp skulle börja mobba en medlem i gruppen reagerar du förhoppningsvis genom att säga ifrån. På så sätt har du markerat att för er gäller normen – ingen mobbning.

Medvetet eller omedvetet väljer du grupper som har likartade normer och värderingar som du själv. Annars kommer du att känna dig splittrad och ha svårt att hitta dig själv – din identitet. Om du är medlem i en grupp vill du därför veta vilka normer som gäller, så att du kan se om de stämmer överens med dina egna värderingar.

De oskrivna regler som finns i grupper kallas för normer.

21

INLAGA ExpA.indd 21

11-01-21 12.58.36

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Olika grupper har olika kulturer Även om vi ofta kan säga att ett samhälle har en gemensam kultur betyder det inte att alla som bor där har exakt samma värderingar eller uppträder på precis samma sätt. Inom den svenska kulturen finns det t.ex. både en vuxenkultur och en ungdomskultur och de skiljer sig från varandra. Därför kallar man dessa delkulturer (subkulturer) till den svenska kulturen. Ungdomskulturen kan sedan i sin tur delas upp i flera andra delkulturer efter t.ex. musiksmak eller andra intressen som påverkar livsstilen. Du kan säkert själv komma på några exempel, där t.ex. håret och kläderna fungerar som symboler. De gör att man känner att man är en del av en grupp, men också att andra ser att man är det.

Delkulturer kan alltså bygga på att man delar in människor i olika grupper beroende på ålder (barn, ungdomar, vuxna och pensionärer) och intressen.

Men det finns även andra kulturer som grundar sig på t.ex. yrke, utbildning, etniskt ursprung eller om man är stads- eller landsbygdsbor. Man talar därför om yrkeskulturer, etniska kulturer och regionalkulturer.

I storstäder bor många människor på en liten yta och där ökar därför chansen att du stöter på andra kulturer som exempelvis olika ungdomskulturer och etniska kulturer. Du kan också märka skillnader genom att jämföra subkulturer på landsbygden med storstadens eller infödda svenskar och invandrare. Detta finns berättat om i vår svenska litteratur och är temat i vissa filmer. Det kan lätt bli lite schablonmässiga (förenklade) beskrivningar av olika subkulturer.

I den svenska kulturen finns flera delkulturer med egna värderingar.

Möten mellan kulturer Att man tillhör en viss delkultur innebär alltså att man tillhör en grupp som har ett levnadssätt som skiljer sig från den som dominerar i samhället. En sådan kultur kan hamna i konflikt med det övriga samhället, men i de flesta fall är det givetvis inte så.

Samerna är en etnisk minoritet som vill leva på ett traditionellt vis och försörja sig genom renskötsel. Det innebär att samernas renar behöver beta över stora markytor som ofta ägs av andra. När markägarna protesterar mot detta har de stöd av samhällets lagar som ger dem full rätt till sin mark. Utifrån 25

INLAGA ExpA.indd 25

11-01-21 12.58.39

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

markägarnas synvinkel måste samerna anpassa sitt levnadssätt efter vad som gäller i det svenska samhället i övrigt. Man kallar detta för att assimilera, vilket betyder att sammansmälta. Å andra sidan tycker många med samerna att det svenska samhället fördärvar en ursprunglig kultur genom den anpassning samerna tvingas till. Man kan fråga sig vilken anpassning eller särställning en delkultur ska få ta i ett samhälle.

Vad man kan säga är att det är först när du påverkas och tvingas tas hänsyn till andra kulturer som konflikter kan uppstå. Dessutom måste det röra sig om något som du anser är viktigt för att du ska reagera.

Det mångkulturella Sverige

När delkulturer anpassar sitt levnadssätt till samhällets kallas det att assimilera.

I ett mångkulturellt samhälle möts många olika kulturer.

Sverige är idag ett land där det bor människor från många olika länder och med olika kulturer. Vi är med andra ord ett mångkulturellt samhälle. Ett sådant samhälle kännetecknas av att människor fritt får leva efter sin kultur och sina värderingar och att olika kulturer möts och blandas. Människor lever dessutom tillsammans och respekterar varandra även om de är annorlunda.

Vi har redan nämnt samerna som en etnisk grupp med en egen kultur i Sverige, men mångfalden kommer framför allt från invandringen. Genom att studera vilka restauranger som finns kan du lätt få en bild av den kulturella mångfalden. Du har ofta inga problem att hitta italienska, indiska, thailändska och kinesiska restauranger i våra större städer.

Olika gruppers kulturer påverkar varandra och det gäller inte minst matvanorna. I och med detta har även utbudet i affärerna förändrats. För femtio år sedan kom italienare till Sverige för att arbeta i våra svenska fabriker. De hade med sig sin matkultur men de kunde inte hitta vitlök i de svenska matbutikerna. Den fanns då bara på apoteken. Numera finns den i matbutiken.

Invandrarna har även tillfört mycket nytt inom idrotten och musiklivet.

Det är sällan problemfritt att föra samman olika etniska kulturer med varandra. Det finns konflikter mellan svenskar och invandrare och dessutom mellan olika invandrargrupper. Klyftan mellan invandrare och svenskar har blivit större i takt med att invandringen till landet har ökat. Men när människor idag på olika sätt protesterar mot invandringen kan det vara bra att skaffa sig ett historiskt perspektiv. För hundra år sedan var protesterna många mot utvandringen. Mer än , miljoner svenskar utvandrade från Sverige mellan

26

INLAGA ExpA.indd 26

11-01-21 12.58.39

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

En konsert med artisten Ne-Yo samlar en stor skara entusiastiska fans.

åren – – var fjärde svensk! Anledningen var i huvudsak densamma som för de som invandrar till Sverige idag, nämligen förtryck, fattigdom och förhoppningar om ett bättre liv.

En gemensam värdegrund Ett lands lagar sätter gränser för toleransnivån. Alla medborgare måste följa de regler som rättssystemet sätter upp. Detta förutsätter att medborgarna uppfattar systemet moraliskt riktigt.

Därför är det viktigt att diskutera den etiska (moraliska) grund som ska vara gemensam för alla invånare. Men det är mycket svårt att i praktiken dra en gemensam gräns för vad som är god etik. Samtidigt finns det etiska värderingar som tycks vara gemensamma för alla världens folk, t.ex. respekten för 27

INLAGA ExpA.indd 27

11-01-21 12.58.39

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter bygger på en gemensam värdegrund.

alla människors liv. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna kan vara en utgångspunkt för en gemensam värdegrund. De flesta länder har också skrivit under FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och förbundit sig att följa dem i sina lagar.

Om ett mångkulturellt samhälle ska fungera måste samarbetet mellan olika kulturer fungera. Det kan endast ske genom ett möte mellan dem. Vi måste helt enkelt prata med varandra och på så sätt få kunskaper och förståelse för varandras kulturer. Bara genom att diskutera med andra tvingas vi reflektera över det som är viktigt för oss – hur vi vill leva och hur vårt samhälle ska se ut.

S A M M A N FAT T N I N G • Ett samhälle kännetecknas av att individer lever tillsammans på ett organiserat sätt. Ett samhälle har en gemensam historia, tradition och kultur. Samhället överlever sina invånare.

• Vi ingår i grupper. Primära grupper är de som står dig närmast, sekundära grupper är större och opersonliga. Formella grupper har nedskrivna regler, informella grupper saknar detta.

• I ett samhälle finns både grupper och delgrupper (subgrupper). Vissa grupper har större inflytande och makt i samhället än andra.

• Inom varje grupp finns normer för hur man ska bete sig. Bryter man mot en norm blir man straffad. Det hårdaste straffet är uteslutning ur gruppen.

• Vi lär oss vilka normer som gäller från människor runt omkring oss.

Detta kallas socialisation.

• För att olika etniska grupper ska kunna leva tillsammans i ett mångkulturellt samhälle krävs det att man respekterar och diskuterar med varandra.

28

INLAGA ExpA.indd 28

11-01-21 12.58.43

UPPG IFTER

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

K A N D U D ETTA ?

. Vad menas med a) primärgrupp, b) sekundärgrupp? . Vad menas med en norm? . Ge exempel på en sanktion. . Vad menas med grupptryck? . Vad innebär socialisation? . Vad menas med en delkultur? . Vad innebär att assimilera? . Vad menas med ett mångkulturellt samhälle?

TÄ N K E F TER O C H D I S K U TER A

Regler i familjen

Alla familjer har sin personlighet, sin profil. När du kommer hem till olika kamrater märker du som utomstående detta tydligt. I din familj har ni era normer som ni följer och trivs med. a) Skriv ner fem normer som är viktiga i din familj. b) Ta en av normerna som du har skrivit ned, t. ex. gemensam middag, och tänk dig att du bryter mot denna norm. Exempelvis säger du att du inte vill äta tillsammans med de andra. Hur kommer sanktionssystemet att fungera? Skriv upp de sanktioner som familjemedlemmarna kommer att vidta. Skriv dem i stigande ordning med den ”minsta” sanktionen först och den ”värsta” sist. c) Tycker du att brott och straff stämmer överens? Är sanktionerna rimliga? Motivera ditt svar. d) Hur skulle du göra i din familj för att ändra en norm? e) Diskutera med en kurskamrat om era familjers normer. Det är bra om du diskuterar med någon som kommer från en annan kultur.

Vilka ”brott” är värst?

Vilka normer är viktiga i samhället och för dig som privatperson? a) Du ska sortera nedanstående händelser i ordning efter hur allvarliga du anser att ”brotten” är. Det värsta sätter du överst på din lista och det lindrigaste sist.

• Din kamrat jobbar svart som städare efter skolan och betalar alltså ingen skatt på sin lön.

• Din kamrat hade igår samlag med din pojk-/ flickvän.

• Din kamrat stal  kr ur din plånbok när du duschade.

• Din kamrat slog till en tjej som kallat honom för ”djävla pissråtta”.

• Din kamrat betalade inte tillbaka pengar som han/hon hade lånat.

• Din kamrat slog helt oprovocerat till en kille som stod och väntade på bussen så att hans näsa sprack.

• Din kamrat kallade dig för ”idiot” inför kamratgänget. b) Studera din lista och markera vilka ”brott” som bryter mot svensk lag och vilka som bryter mot dina normer. c) Tycker du att fler saker borde vara olagliga enligt lag? d) Jämför med en kurskamrat och se om ni har samma ordning i era listor. Diskutera skillnaderna.

29

INLAGA ExpA 1-252.indd 29

11-01-21 15.27.42

UP P G IF T E R MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET Kriminellas normer

Svenskarna ändras

Gangstergänget FFL (Fucked for life) består av ca  medlemmar och ligger bakom bl.a. bankkupper, grova rån samt bilkapningar. De är ”yrkeskriminella” och har inga vanliga jobb och räknar heller inte med att kunna få det. De följer samma mall som den amerikanska gängkulturen och ställer upp för varandra till  procent. a) FFL har en hederskodex som innebär att de inte begår brott mot barn, kvinnor och äldre. Varför tror du denna regel är viktig för gruppen? b) Vad tycker du att samhället ska göra för att få gruppmedlemmarna att acceptera samhällets regler?

Ibland hör man att Sverige och svenskarna har förändrats mycket de senaste åren. Stämmer det?

Försök besvara denna fråga genom att undersöka SCB:s befolkningsstatistik. (Gå in på www.scb. se och sök efter ”Befolkningsstatistik”, välj ”Hitta statistik” och till sist ” ”Befolkningsstatistik i sammandrag –”.) . Hur stor var Sveriges folkmängd ? . Hur mycket har Sveriges folkmängd ökat från  till idag? . Vad beror ökningen på? . Hur stor var andelen personer födda utomlands av den totala befolkningen år ? . Hur stor var andelen år ? . Hur tror du att en ökad folkmängd påverkar samhället när det gäller arbete, ekonomi och välfärd?

Vad är ett mångkulturellt samhälle?

Ett samhälle bygger ofta på gemenskaper som en gemensam historia, gemensamma normer och värderingar. Samtidigt lever vi idag i ett mångkulturellt samhälle. Diskutera: a) Vad innebär det att Sverige är ett mångkulturellt samhälle? b) Kan man säga att det finns gemensamma normer och värderingar för alla grupper i det svenska samhället? Vilka är i så fall dessa normer och värderingar? c) I vilken riktning tror du Sverige utvecklas – går vi mot ett mer eller mindre mångkulturellt samhälle?

30

INLAGA ExpA.indd 30

11-01-21 12.58.43

UPPG IFTER

MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

A N A LYS ERA A RG U MEN T O CH PÅVERKA

Nedan hittar du några insändare med åsikter om det svenska samhället. Din uppgift är att ta fram argument som stödjer insändarens åsikt och argument som talar mot den.

Bättre kontroll I vårt samhälle finns det människor som har svårt att anpassa sig. Människor som kostar oss andra miljontals kronor. En stor grupp av dessa människor är invandrare som kommer hit utan att vilja arbeta och göra rätt för sig. Jag tycker inte att vi skulle släppa in någon i Sverige som inte har ordnat med arbete. Om en invandrare gör något brott inom  år från att han blev ”svensk” ska han eller hon omedelbart utvisas.

På så sätt skulle vi få ett bättre samhälle där alla människor klarar att leva efter samhällets normer.

Vi skulle slippa kriminella, missbrukare och utslagna människor.

FÄLTUPPGIFT

Eftersom Sverige är ett mångkulturellt samhälle finns det många subkulturer. Dela in klassen i olika grupper och intervjua ”medlemmar” i en subkultur om dess normer och sanktioner – hur de lever och hur de fungerar i samhället.

Det är en fördel om arbetsgrupperna ställer samma frågor till subgrupperna, eftersom redovisningen då blir mer jämförbar. Här är några områden som bör utredas.

• familjen • könsroller • utbildning • boende • arbete • demokrati Redovisa ert arbete inför övriga i klassen.

Avskaffa segregationen I Sverige bor medel- och överklassen i s.k. svenska områden och invandrare bor i förorten. På så sätt får vi ett uppdelat samhälle där grupperna aldrig möts utan lever i sina egna världar. Jag tycker myndigheterna skulle tvinga flyktingar och andra invandrare som kommer till Sverige att bo bland svenskar. Vi ska helt enkelt lägga undan vissa bostäder så att vi får en bättre blandning av befolkningen. Annars finns det risk för motsättningar mellan olika grupper.

Svara insändaren

Svara en av insändarna. Nu har du användning av den analys som du gjort tidigare. Ställ samman argumenten till en sammanhängande text. Svaret får inte bli för långt.

INLAGA ExpA 1-252.indd 31

31

11-01-21 15.27.52

REGISTER

Bildförteckning Fotografier: Tommy Holl/Scanpix  Sven-Olof Ahlgren/Scanpix  Fredrik Persson/Scanpix  Hasse Holmberg/Scanpix  Johan Bävman/Sydsv/Scanpix  Anna Andersson  Lars Epstein/Scanpix  Roger Turesson/Scanpix  Per Ydreskog/Scanpix  Leif R Jansson/Scanpix  Jan E Carlsson/Scanpix  Pelle Ericsson/Scanpix  Bertil Ericson/Scanpix  Tore Falk/Scanpix  Betarice Lundborg/Scanpix  Lars Pehrson/SvD/Scanpix  Victor Ruiz/Scanpix  Anders Wiklund/Scanpix  Mark Earthy/Scanpix  Mats Andersson/Scanpix  APN/Scanpix  Claudio Bresciani/Scanpix  Åsa Westerlund/Scanpix  Marco Gustafsson/Scanpix  Emma Larsson/Sydsv/IBL  Eva Tedesjö/Scanpix 

Ingvar Andersson/Scanpix  Holger Staffansson  Tony Sica/Scanpix  Yvonne Åsell/SvD/Scanpix  Jack Mikrut/Scanpix  Jyrki Sirkanen  Pontus Lundahl/Scanpix  Leif R Jansson/Scanpix  Hasse Holberg/Scanpix  Håkan Zerpe/Scanpix  Demaret/Gamma/IBL  Georges Gobet/AFP/Scanpix  Ina Fassbinder/Reuters/Scanpix  Petter Oftedal/Scanpix  Gwenn Bourthoumieu/AFP/Scanpix  John Hicks/Scanpix  Erich Stering/Scanpix  Robert Vos/EPA/Scanpix  Anna Andersson  Peter Lydén/Scanpix  Sören Andersson/Scanpix  Martin Ruetschi/Keystone/Scanpix  Claudio Bresciani/Scanpix  Alexander Farnsworth/Scanpix  Tim Wimbourne/Scanpix  Jessica Gow/Scanpix 

Stig-Åke Jönsson/Scanpix  Tommy Svensson/Kristianstadsbl/ Scanpix  Alexander Farnsworth/Scanpix  Jack Mikrut/Scanpix  Hasse Holmberg/Scanpix  Magnus Pehrsson/Arbetsförmedlingen  Karls Sandels saml/IBL  Stig Hammarstedt/Scanpix  Laura Leyshon-Thuresson/Scanpix  Trons/Scanpix  Ove Eriksson/Tiofoto/NordicPhotos  Christina Sjögren/Scanpix  Themba Hadebe/AP Photo/Scanpix  Chris Bouroncle/AFP/Scanpix  Sven-Olof Ahlgren/Scanpix  Torbjörn Andersson/Scanpix  Fredrik Persson/Scanpix  Staffan Claesson/Scanpix  Anna Andersson  Kartor och grafik: Kjell Bånge, Catharina Ekström och Eva Jerkeman

251

INLAGA ExpA.indd 251

11-01-21 13.00.08

 ---- ©  Jan-Olof Andersson, Anna Andersson och Liber AB : Anders Wigzell : Eva Jerkeman : Marie Olsson : Stefan Rothmaier : Thomas Sjösten Tredje upplagan  : Repro  AB, Stockholm : Sahara Printing, Egypten 

 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB,   Stockholm tfn -   www.liber.se Kundservice tfn -  , fax -   e-post: kundservice.liber@liber.se

INLAGA ExpA.indd 2

11-01-21 12.58.31

E

EXPOSÉ AKTIV är anpassad för de gymnasiala yrkes-

POSÉ

programmens kurs samhällskunskap 1a1. Boken består av två avdelningar: demokratin i samhället respektive arbete och välfärd.

EXPOSÉ AKTIV vänder sig till dem som vill arbeta aktivt

med samhällsfrågor därför har uppgifter av olika karaktär fått ett stort utrymme.

E

POSÉ

TREDJE UPPLAGAN

E

POSÉ

aktiv A

aktiv SA M H Ä L L S K U N S K A P ‘1 a ‘1

SAMHÄLLSKUNSKAP ‘1 a ‘1

aktiv

TREDJE UPPLAGAN

I samhällskunskapsserien Exposé ingår även: Exposé Samhällskunskap 1b Exposé Samhällskunskap 1b och 2 Exposé Lärarhandledning, kurs 1 och 2

Best.nr 47-10356-0 Tryck.nr 47-10356-0

OMSLAG ExpAktiv.indd 1

11-01-21 09.35.47