9789147107780 by Smakprov Media AB

Att arbeta för likvärdighet och delaktighet

I varje kapitel finns uppgifter som ger möjlighet till analys och reflektion. Det finns även personporträtt och fallbeskrivningar som gör texten levande. Läromedlet är indelat i tre delar: 1 ger grundläggande kunskaper om ämnet specialpedagogik · Del och är en bas för de två andra delarna. 2 behandlar olika funktionsnedsättningar. · Del 3 handlar om kommunikation, hjälpmedel och arbetssätt · Del inom det specialpedagogiska området.

SP ECIAL P EDAGOGIK

Specialpedagogik handlar om att arbeta för likvärdighet och delaktighet för alla människor. Med det som utgångspunkt beskriver läromedlet Specialpedagogik 1 olika funktionsnedsättningar och hur samhället kan stötta människor genom specialpedagogiska insatser.

M ON I CA J OH AN SSON

SPECIALPEDAGOGIK 1

M O N I CA J O H A N SSO N

SPECIALPEDAGOGIK

Författaren Monica Johansson är verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har många års erfarenhet av undervisning på gymnasium och inom vuxenutbildning.

ATT ARBETA FÖR Best.nr 47-10778-0 Tryck.nr 47-10778-0

4710778_OMSLAG.indd 1

LIKVÄRDIGHET OCH DEL AKTIGHET

2013-05-23 08.34

isbn 978-91-47-10778-0 © 2013 Monica Johansson och Liber AB redaktör: Per Granath Byrmo formgivare: Eva Jerkeman bildredaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder teckningar: Lene Due-Jensen produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: Kina 2013

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710778_INLAGA.indd 2

2013-05-23 09.31

Till läsaren Det här läromedlet är skrivet för kursen specialpedagogik 1. Läromedlet behandlar grundläggande kunskaper inom det specialpedagogiska området, där människors olika villkor för lärande och utveckling inom funktionshinderområdet är utgångspunkten. Tyngdpunkten i innehållet är på framtida personals möjligheter att skapa delaktighet, tillgänglighet och likvärdighet. Specialpedagogik 1 är indelat i tre delar med sammantaget tolv kapitel. Del 1, GRUNDER FÖR LIKVÄRDIGHET OCH DELAKTIGHET , innehåller fyra kapitel som behandlar grundläggande värderingar på individuell, nationell och internationell nivå. Del 2, MÄNNISKORS LIKHETER OCH OLIKHETER , innehåller fem kapitel om funktionsnedsättningar och funktionshinder. Del 3, ATT SKAPA MÖJLIGHETER FÖR DELAKTIGHET OCH LIKVÄRDIGHET, innehåller tre kapitel om kommunikation, hjälpmedel och arbetsätt inom det specialpedagogiska området. Jag som har skrivit läromedlet är fast övertygad om att det vi människor gör i vardagen har betydelse. Mänskliga handlingar kan förändra och förbättra både vår egen och andras livssituation, även om det finns förhållanden som är svåra att ändra på. Därför är det här läromedlet inriktat på att skapa möjligheter och då är kunnig och engagerad personal inom funktionshinderområdet viktiga. I framtiden kan du som läser det här bli en sådan personal! Min egen erfarenhet och kunskap från det specialpedagogiska området spänner över lång tid och inom ett brett område. Jag har alltid haft förmånen att få vara delaktig i situationer där vi människor tillsammans utvecklar och lär oss nya saker. Min förhoppning är att du som använder det här läromedlet också ska få möjlighet att medverka i sådana situationer och att innehållet ska vara ett gott stöd för dig under ditt lärande. Monica Johansson

4710778_INLAGA.indd 3

2013-05-23 09.31

Bildförteckning Omslag: Stefan Ek/Mira/NordicPhotos 11 13 17 19 22 25 28 33 37 38 39 41 44 52 54 55 62 72 79 93 95 97 99 101 102 105 108 112 119 123 127 131

4710778_INLAGA.indd 214

Image Source/Getty Images Image Source/Getty Images Maskot/Scanpix Anki Almqvist Malin Arnesson/Aftonbladet/IBL Bildbyrå Jeppe Gustafsson/Scanpix André Maslennikov/IBL Bildbyrå Anna Hållams/Scanpix © Lantmäteriet Medgivande R172_130052 Steve Wisbauer/Stockbyte/Getty Images Nina Leen/Time Life Pictures/ Getty Images Suzy Bennett/Alamy Hans Malmberg/Nordiska museet Lars Epstein/Scanpix Will Woods/Digital Vision Ola Högberg Erica Lindblom/Scanpix Västergötlands museum Landscape/Maskot/Scanpix Jamie McDonald/Getty Images David McLane/NY Daily News Archive/Getty Images Jerry Lövberg/Scanpix Peter Rutherhagen/Johnér Bildbyrå Henrik Montgomery/Scanpix Trons/Scanpix Huntstock/Getty Images Madeleine Söder/Folio Bildbyrå Susanne Walström/Johnér Bildbyrå Lars Wallin/Etsabild/Johnér Bildbyrå George Doyle/Getty Images Joel Rhodin/Riksförbundet FUB Adam Haglund/Maskot/Scanpix

135 139 143 150 152 161 162 165 169 170 171 173 179 191 198 200 202

Elias Larsson/Folio Bildbyrå Owen Franken/Getty Images Hans Bjurling/Jonér Bildbyrå Gallo Images/Getty Images Denis Kuvaev/Shutterstock Jochen Tack/Alamy Jeff Hutchens/Photonica/Getty Images Anki Almqvist Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Caroline Bräutigam Anki Almqvist Anki Almqvist Adam Haglund/Maskot/Scanpix Johanna Wallin, Kristianstadsbladet Fredrik Persson/Scanpix Uwe Zucchi/DPA/Scanpix

2013-05-23 09.35

DEL 1

Innehåll Till läsaren 3

DEL 1 ELAKTIGHET 7 GRUNDER FÖR LIKVÄRDIGHET OCH DELAKTIGHET 1. Vad är specialpedagogik? 8 Ämnets innehåll 12 Källkritik 13 Funktionshinder och funktionsnedsättning 15 Pedagogik och ändå ett tvärvetenskapligt ämne? 16 På vilket sätt är specialpedagogik speciell? 18

2. Begrepp, perspektiv och teorier 24 Begrepp, perspektiv och teorier har praktisk betydelse 24 Betydelsen och användning av begrepp 26 Specialpedagogiska perspektiv 26 Vad är en teori? 33 Teorier som används inom specialpedagogik 34 Grundläggande specialpedagogiska begrepp 44

3. Riktlinjer och lagar 46 Lagar ska styra vardagliga handlingar 46 Internationella överenskommelser 48 Svenska lagar med betydelse för specialpedagogik 51

4. Etik och värderingar 60 Vad kan vi lära oss av historien? 60 Omsorgsideologier 63 kan 65 Helhetssyn på människan Empati 67 Etik 68

Special pedagogik

4710778_INLAGA.indd 5

2013-05-23 09.31

DEL 2 MÄNNISKORS LIKHETER OCH OLIKHETER 73 5. D Definitioner och indelningar 74 Diagn Diagnoser 75 Komb Kombinationer av funktionsnedsättningar 79

6. Fysiska funktionsnedsättningar 81 Vad är fysiska funktionsnedsättningar? 81 Rörelsehinder 84 Synnedsättningar 86 Hörselnedsättningar 89

7. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 93 Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? 94 Svårigheter inom specifika områden 94 Neuropsykiatriska diagnoser 96

8. Utvecklingsstörning 103 Vad är utvecklingstörning? 104 Vad orsakar utvecklingsstörning? 106 Att leva med utvecklingsstörning 107

9. Läs-, skriv- och matematiksvårigheter gheter 113 Vad är läs- och skrivsvårigheter? 114 Exempel på läs- och skrivsvårigheter 117 Vad är matematiksvårigheter? 120 Exempel på matematiksvårigheter 122

Special pedagogik

4710778_INLAGA.indd 6

2013-05-23 09.31

DEL 1

DEL 3 IKVÄRDIGHET ATT SKAPA MÖJLIGHETER FÖR LIKVÄRDIGHET OCH DELAKTIGHET 127 ara beroende av 10. Anhörigas situation och att vara andra 128 Anhörigas upplevelser 128 Faktorer som påverkar anhörigas situation 129 Samverkan mellan anhöriga och personal 133 Att vara beroende av andra människor 134

11. Kommunikation och hjälpmedel 137 Vad är kommunikation? 137 Professionell kommunikation 141 Hjälpmedel för kommunikation 145

12. Specialpedagogiska insatser 152 Insatser på olika nivåer 152 Specialpedagogisk kartläggning och bedömningar 154 Dokumentation 157 Arbetsätt och metoder 164 Verksamheters skilda uppgifter 169 Processer för förändring och förbättring 174

Litteratur för fördjupad läsning 178

Special pedagogik

4710778_INLAGA.indd 7

2013-05-23 09.31

DEL 1

Special pedagogik

4710778_INLAGA.indd 8

2013-05-23 09.31

DEL 1

GRUNDER FÖR LIKVÄRDIGHET OCH DELAKTIGHET I den här delen finns fyra kapitel. Du kommer att lära dig grundläggande kunskaper inom det specialpedagogiska området och om hur du kritiskt kan granska olika källor. Vidare kommer du att läsa både om internationella riktlinjer och om svenska lagar och även om hur dina egna värderingar har betydelse för hur du bemöter andra människor. Specialpedagogik är troligtvis ett ämne du inte läst tidigare. Vi ska därför starta med själva ämnet specialpedagogik och du ska först läsa om personer som har viktiga erfarenheter att dela med sig av.

Special pedagogik

4710778_INLAGA.indd 9

2013-05-23 09.31

DEL 1

Vad är specialpedagogik? I kapitlet presenteras grunderna för ämnet specialpedagogik, hur det utvecklats och vad det innehåller. Du ska först få läsa ett par korta avsnitt ur böcker som är skrivna av två personer vars erfarenheter vi alla har möjlighet att lära oss mycket av. Avsnitten handlar om hur vardagliga situationer kan vara i Gunilla och Jonas liv.

EN RIKTIG MÄNNISKA Gymnastiken, som alltid varit jobbig, blev än mer förödmjukande på högstadiet på grund av lärarinnans välmenande pedagogik. Jag kunde i stort sett ingenting av det jag förväntades klara av. Och mycket vågade jag inte försöka eftersom jag kände att det kunde vara farligt om jag varken visste hur min kropp satt ihop eller hur den förhöll sig till rummet. Men gymnastiklärarinnan som var ung tyckte att hon hade en bra metod för svaga elever. Varje lektion utsåg hon två elever till att hjälpa de som hade det svårt och var det någon som absolut inte klarade en uppgift ﬁck de två utsedda sysselsätta sig med den eleven. Denna någon var alltid jag och sysselsättningen kunde bestå i att rulla en stor boll mellan sig i ett hörn av gymnastiksalen. Så jag befann mig oftast i det där hörnet med bollen. När jag inte gjorde det ﬁck man sänka och ändra alla redskap och hålla i mig när det var min tur. Visst fanns det andra i klassen som då och då inte heller klarade något, men det var bara jag som inte någonsin klarade något på samma villkor som de andra. Jag kände mig helt misslyckad, det var som om jag hade varit fysiskt handikappad men ingen låtsades om det. Just det att andra elever måste hjälpa mig upplevde jag som mycket förödmjukande. Gymnastiken hade alltid varit en plåga, jag

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 10

2013-05-23 09.31

DEL 1

hade vant mig vid det, men att andra nu skulle tvingas hjälpa mig upplevde jag som den yttersta förnedringen. Andras välmening var mycket svårare för mig att hantera känslomässigt än deras avsky eller ilska. Välmeningen var plågsam eftersom den alltid var felaktig på något sätt, det var aldrig någon som såg mina egentliga problem. Min slutliga metod, när jag försökt allt vad jag kunde komma på, var att vägra. Jag slutade vara med på gymnastiken men jag skolkade inte. Jag gick dit och satte mig på en bänk, utan att byta om, och tittade på. Gymnastiklärarinnan blev mycket arg på mig, hon tyckte verkligen att hon gjort mycket för mig och hon tyckte att hon var en bra gymnastiklärare, inte av den gamla hårda sorten. Hon tyckte att hon skapade en jämlik stämning i gymnastiksalen, där det inte var viktigast att vara bäst utan att vara med, var och en efter sin förmåga. Men jag hade ingen förklaring till min klumpighet, jag hade inget varför. Jag var bara klumpig och osäker fast jag inte borde vara det och gymnastikfrökens metodik var inte till någon hjälp för mig. Jag blev hennes personliga nederlag, om det inte alltid var mitt eget fel att jag behövde hjälp, så var det med all säkerhet mitt eget fel att jag inte var hjälpt av den hjälp jag ﬁck. Så måste det ju vara. ur Gerland (2010), En riktig människa

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 11

2013-05-23 09.31

DEL 1

GRABBEN I KUVÖSEN BREDVID Mina kompisar anmäler sig till en tenniskurs. Jag vill inte hamna utanför, så jag anmäler mig också. Tanken på att jag kanske borde ta det lite lugnt eftersom jag helt nyligen har gjort mig av med min rullstol – mina benmuskler är fortfarande outvecklade – slår jag genast bort. l stället fokuserar jag på den sensationella golfrundan. Jag känner inspirationens vind blåsa i mitt hjärta. Kan jag spela golf så kan jag väl spela tennis också … Inga problem! De andra tonåringarna på kursen, de som inte känner mig, förstår inte riktigt min entusiasm. De tittar förundrat på mig när jag glatt kommer haltande till tennisplanen med mitt nyköpta tennisracket i högsta hugg. ”Vi ska spela tennis här, men vad ska du göra?” säger de med mycket ironi i rösten. Med en läckande glädje säger jag att jag också ska spela tennis. ”Är du säker på det?” frågar de, och så smashar de boll efter boll hårt i nätet som en slags markering. ”Äsch … det där var en svag smash”, säger en av dem. ”Jonas, visa oss hur man ska göra …” Jag lotsar bort mina destruktiva impulser och låtsas inte höra utan börjar i stället värma upp. Fram och tillbaka över planen springer jag, samtidigt som jag svingar racket okontrollerat åt både höger och vänster. Det ser nog ut som en helikopter i turbulens. l ögonvrån ser jag hur flera av de andra börjar göra sig roliga på min bekostnad. Luften börjar gå ur mig, och i tanken är jag redan på väg hem. Jag lovar dyrt och heligt mig själv att det här är den första och sista gången som jag någonsin spelar tennis. Men allting förändras när tennisläraren kommer och när vi väl sätter i gång med själva spelandet. Jag tycker direkt att det är hur kul som helst. I min upprymdhet glömmer jag bort alla de dumma kommentarerna. Läraren blir också imponerad av min bollkänsla och av de slag jag får till. Jag ser hur de andra gör, och jag försöker ivrigt åstadkomma samma rörelse. Då och då går det riktigt bra. Andra gånger flyger racketen över staketet runt tennisplanen när jag tappar mitt dåliga «trefingergrepp». Gång på gång frågar jag

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 12

2013-05-23 09.31

DEL 1

läraren hur man gör när man skruvar bollen, men han har inte tålamod att lära mig. Det verkar inte som om det är meningen att CP-skadade ska spela tennis. Egentligen borde jag ägna mig åt boule, luffarschack eller något annat inspirerande som handikappade ofta blir övertalade att satsa på. Att serva är svårast. Då känns det som om alla ben i min kropp bryts. De bollar jag överhuvudtaget träffar ﬂyger överallt utom till den rätta rutan på andra sidan nätet. Till och med de som står bakom mig får ducka! Förutom de traditionella tennisunderlagen skapas det nu ett nytt runt mig när jag ramlar och ramlar igen. Jag kallar det för blodsbana – planen färgas ﬂäckvis av olika nyanser rött. När jag ser för mycket rött på min kropp springer jag hem för att bli omplåstrad. Sedan springer jag snabbt tillbaka igen. Smashträningen är nämligen för rolig för att missas! Efter tennistimmen sitter jag helt utmattad på bänken, pustar ut och försöker hitta min naturliga andning igen. Jag hör hur nästa gäng diskuterar varför det är så mycket blod överallt, till och med på bollarna. De låter nästan lite arga. ”Ja, det kan man verkligen undra”, säger jag. Och så lägger jag min svettiga handduk över mina blodiga knän. ur Helgesson (2007), Grabben i kuvösen bredvid

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 13

2013-05-23 09.31

DEL 1

UPPGIFTER

Nu när du läst om Gunilla och Jonas erfarenheter så ska du tillsammans med dina klasskamrater fundera på vilken betydelse deras erfarenheter kan ha för ämnet du just börjat studera. Börja med att fundera själv och diskutera sedan med dina klasskamrater.

1. Hur tycker ni att Gunilla och Jonas blir bemötta av läraren och ungdomarna på tenniskursen?

2. Ge förslag på andra sätt som läraren och ungdomarna kunde handlat på.

3. Hur hade ni själva önskat att ni blivit bemötta om ni varit i Gunillas och Jonas situation?

4. Ta reda på fakta om de här två författarnas bakgrund. På vilket sätt har de egna erfarenheter av det de skriver om? Vad arbetar de med idag? Har de skrivit några andra böcker?

Ämnets innehåll Det du har diskuterat i uppgiften är en viktig del i ämnet specialpedagogik. Specialpedagogik handlar främst om hur alla människor i ett samhälle ska få möjlighet och rätt att utvecklas och lära sig. Det handlar också om hur en del människor kan ha en svårare livssituation, eftersom samhället inte är anpassat för alla människor. I Skolverkets (2011) beskrivning av gymnasieämnet står det inledningsvis så här: Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor för lärande och utveckling i samspel med det omgivande samhället. Det behandlar också arbetsuppgifter, yrkesroller och verksamheter inom funktionshinderområdet.

” 14

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 14

2013-05-23 09.31

DEL 1

Texten innehåller ord som kan vara nya för dig och en del är sådana som kallas begrepp. Med begrepp menas ord som förklarar vad något är. Begrepp definierar också ordet så att man kan förstå och begripa det i ett sammanhang. I kapitel 2 finns de viktigaste specialpedagogiska orden och begreppen samlade och förklarade, men de förklaras också när du första gången möter dem i texten.

Källkritik Genom att arbeta med källkritik kan du också lära dig olika begrepp. Att du vet vad källkritik är och att du förstår hur du kan arbeta med det är viktigt i den här kursen. Med källkritik menas att du alltid ska förhålla dig kritisk till det du läser (eller hör talas om på något annat sätt) och granska ursprunget till texten, alltså det vi kallar källan. Att förhålla sig kritisk innebär i det här sammanhanget bland annat att du jämför olika texter. Det innebär även att du vet att människor beskriver saker på olika sätt beroende på situationen och utifrån sina erfarenheter och kunskaper, alltså från skilda utgångspunkter och synsätt. Det här brukar också benämnas som perspektiv och är också en viktig del i källkritik. Många av uppgifterna i den här boken innehåller frågor om vilka likheter och skillnader ni finner i olika källor. Det är för att bli uppmärksam på att det alltid finns olika sätt och perspektiv att förstå och uppfatta en situation på. Du ska därför återigen tillsammans med dina klasskamrater fundera på det du läste om Gunilla och Jonas i början av det här kapitlet.

UPPGIFTER

Fundera och diskutera tillsammans med dina klasskamrater. I båda texterna är det Gunillas och Jonas ord och beskrivningar vi läst. Hur tror ni att läraren och ungdomarna på tenniskursen hade beskrivit situationen om det varit de som berättat?

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 15

2013-05-23 09.31

DEL 1

Källkritiska frågor Vem? I vilket sammanhang? När? Var?

En del i att förstå källkritik är att veta vem det är som påstår något och i vilket sammanhang personen påstår detta. Det blir en förståelse från olika perspektiv beroende på om det till exempel är en elev, en lärare, en förälder eller en forskare som skriver något. Det ena behöver inte vara mer sant än det andra, det viktiga är att du vet från vems perspektiv det är beskrivet och funderar på vilken betydelse det kan ha. Det innebär ju också, att även jag som skrivit den här boken har betydelse för vad det är ni ska få läsa om. En annan viktig del i källkritik är att veta när och var en text kommit till, alltså när i tiden den skrivits och i vilket samhälle och del av världen den författats. Samhället ändras ständigt och det som vi tycker är självklart idag, kommer inte att vara självklart i framtiden och det gäller också det du ska lära dig i ämnet specialpedagogik. Det här beror bland annat på den politik och ideologi som är rådande i ett samhälle. Politik handlar om styrning och metoder för att påverka samhällsutveckling. Politik och ideologi är nära förknippade med varandra och ideologi är de olika uppfattningar som finns om hur det till exempel ska vara för människorna i ett samhälle. Om vi tar ett exempel som handlar om både politik och ideologi, så betraktas det idag som självklart att alla barn i Sverige ska ha rätten att få gå i skolan. Den första lagen om det kom redan 1842, då den så kallade folkskolan infördes i Sverige. Däremot gällde denna lag faktiskt inte alla barn och det var först 1968, alltså mer än 120 år senare, som barn och ungdomar med vissa funktionshinder hade laglig rätt att gå i skolan.

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 16

2013-05-23 09.31

DEL 1

Funktionshinder och funktionsnedsättning Funktionshinder är ett centralt begrepp i ämnet specialpedagogik och du ska läsa vidare om det i flera av bokens kapitel. Med funktionshinder menas att det för en person finns en begränsning, ett hinder, i förhållande till sin omgivning. Det är alltså inte personen som är funktionshindrad, utan funktionshinder är något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till människors olikheter. Funktionsnedsättning är ett annat begrepp och med det menas en nedsättning av en persons fysiska (kroppsliga), psykiska (själsliga) eller intellektuella funktionsförmåga. Intellektuell förmåga handlar om vår förståelse och vårt tänkande. I den här boken kommer båda dessa begrepp att

Är den här situationen ett exempel på funktionshinder?

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 17

2013-05-23 09.31

DEL 1

användas beroende på sammanhang. Tidigare användes ofta begreppet handikapp för både funktionsnedsättning och funktionshinder men Socialstyrelsen avråder numera från användning av det begreppet. I avsnittet innan har du läst om när alla barn fick gå i skolan. Men det var inte bara funktionsnedsättningar som hade betydelse för vilka som hade rätt att få gå i skola. I Sverige var det exempelvis mycket oftare pojkar än flickor som fick gå i skolan och i många delar av världen är det fortfarande så. Det är heller inte bara kön som har betydelse för vilka möjligheter ett barn har för att utvecklas. Föräldrarnas ställning, deras utbildning och ekonomi (socioekonomisk bakgrund), har också betydelse för insatser även inom det specialpedagogiska området. Med att annat ord kan vi kalla funktionsnedsättning, kön och socioekonomisk situation för olika bakgrundsfaktorer.

Pedagogik och ändå ett tvärvetenskapligt ämne? Specialpedagogik är ett sammansatt ord som består av orden special och pedagogik. Pedagogik är läran om uppfostran, undervisning och utbildning och pedagogikämnet har till stor del sin inriktning på människors lärande och utveckling. Följande utmärker specialpedagogik: är en del av pedagogikämnet och är · Specialpedagogik inriktat mot människors lärande och utveckling i olika situationer. är benämningen på ett ämne på univer· Specialpedagogik sitetet och inom det ämnet bedrivs både undervisning och forskning. är sedan 2011 också ett ämne inom · Specialpedagogik gymnasieskolan. är namnet på den pedagogik som används · Specialpedagogik i olika verksamheter när den vanliga pedagogiken inte bedöms vara tillräcklig för att alla ska få möjlighet att lära sig och utvecklas.

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 18

2013-05-23 09.31

DEL 1

Specialpedagogik är ett ämne som flera olika yrkesgrupper behöver ha kunskap både om och i. Du tillhör en av de som i framtiden kan ha ett sådant yrke! De yrkesgrupper som oftast förknippas med ämnet är naturligtvis de som har det i sin yrkesbeteckning och det är vanligast inom utbildningsområdet. Här finns till exempel både specialpedagoger och speciallärare och de har först en lärarexamen och har sedan läst vidare genom olika påbyggnadsutbildningar. Du som nu börjat studera ämnet kan i framtiden arbeta som exempelvis elevassistent, personlig assistent och som personal inom olika former av gruppboenden. En elevassistent arbetar med att stödja enskilda elever eller grupper av elever inom utbildningsområdet. Som personlig assistent arbetar du med personligt utformat stöd i det dagliga livet. De personer som får sådant stöd har ofta bedömts ha rätt till det enligt en lag om särskilt stöd och service (LSS). Arbeten inom olika former

Att arbeta som personlig assistent handlar om att ﬁnnas med i vardagens alla händelser och sysslor.

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 19

2013-05-23 09.31

DEL 1

av gruppboende handlar i regel också om att du, inom ramen för LSS, som personal ska stödja personer i deras dagliga liv. På en gruppbostad bor det flera personer, även om alla har en egen lägenhet. I det tidigare utdraget från beskrivningen av gymnasieämnet kunde du läsa att specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne. Det betyder att det är fler ämnen än bara pedagogik som ingår i specialpedagogik och därför är ämnets innehåll brett och ibland svårt att avgränsa till andra ämnen. I ämnet specialpedagogik är det främst filosofi, psykologi, sociologi och medicin som ingår. är den vetenskap där frågor om tillvarons mening och mål behandlas. Det ämnet har betydelse för specialpedagogik när det exempelvis handlar om alla människor lika värde och rättigheter. FILOSOFI

PSYKOLOGI är läran om människans själsliv och handlar om människans utveckling, känslor och beteenden. För specialpedagogiken är psykologin en viktig kunskapskälla när det till exempel är områden som berör människor olika förmåga till lärande. SOCIOLOGI är läran om människan i grupp och ämnet behövs inom specialpedagogiken för att bland annat förstå varför grupper av människor inte får vara med i gemenskap med andra.

är läran som handlar om förebyggande, behandling och diagnoser av olika sjukdomar. Det kan ha betydelse när en person behöver olika former av stöd och för hur det ska utformas. Inom specialpedagogiken behövs det exempelvis kunskap om hur vissa sjukdomstillstånd påverkar förmåga till koncentration. MEDICIN

Ämnet specialpedagogik behöver alltså hämta sin kunskap från andra ämnen än pedagogik, för att kunna tillföra viktig kunskap som behövs inom det egna området.

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 20

2013-05-23 09.32

DEL 1

På vilket sätt är specialpedagogik speciell? I förra avsnittet kunde du läsa att ämnet pedagogik är basen i specialpedagogik även om andra ämnen också har betydelse. I ämnesnamnet finns ordet speciell före ordet pedagogik. På vilket sätt är egentligen specialpedagogiken så speciell? Finns det en speciell sorts pedagogik för speciella personer som genomförs i speciella verksamheter och där personalen har en speciell utbildning? Det som är det speciella i specialpedagogik är att det ibland behövs mer, eller kanske annorlunda insatser, för att alla individer eller grupper av människor i ett samhälle ska få möjligheter att lära sig och utvecklas. Det är främst insatserna som är speciella och i fokus för specialpedagogiken. Det handlar om att skapa förutsättningar för alla människor att utvecklas och lära sig. Det här är viktigt för att alla människor i ett samhälle ska ha rätten att vara med på lika villkor och med samma möjligheter och värde. Med lite krångligare ord kan vi kalla det för rätten till delaktighet och likvärdighet och då är hela miljön där utvecklingen och lärandet sker i fokus. Några menar att namnet på ämnet specialpedagogik borde bytas ut och istället ges namnet inkluderande pedagogik. Med det menas att specialpedagogiska insatser främst ska riktas mot att alla människor har rätt att vara med i samhällsgemenskapen och inte skiljas ifrån eller behöva vara utanför den vilket benämns som inkludering. Ett konkret exempel är olika specialskolor, skolor som har specialiserat sig på undervisning för elever med funktionsnedsättningar. I forskningen är det svårt att hitta några bevis för att barn och ungdomar verkligen utvecklas och lär sig mera om de placeras i egna grupper, vilket görs i specialskolor. Ibland är det istället den verksamhet som ” inte är special” som ska förändras så att det blir en bra miljö för alla barn och ungdomar att vistas i. Samtidigt är det olika för individer och grupper och därför måste det alltid finnas många lösningar i ett samhälle.

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 21

2013-05-23 09.32

DEL 1

BLINDASTE BANDET I LANDET FÅR INKLUSIONSPRISET

Musikgruppen Synliga

Pressmeddelande 2 augusti 2011 På söndag mottar musikgruppen Synliga Riksorganisationen Unga Synskadades (US) inklusionspris. Bandet som enbart består av musiker med synnedsättning tilldelas priset för sin förmåga att på ett kreativt och avslappnat sätt bidra till förändring av attityder och att minska fördomar. När US inklusionspris delas ut för andra gången är det rock- och popgruppen Synliga som är mottagare. Som motivering framhålls bandets målande texter och deras mörkershower, där besökare får en ljus och välkomnande upplevelse i totalt mörker. Genom att på ett sinnrikt och positivt sätt beskriva verkligheten ur ett synskadeperspektiv avdramatiserar man människors bilder av och rädsla för att ha en synnedsättning. Dessutom ger man också upplevelser och insikter som kan bryta etablerade tankemönster. – Genom sina låtar och sina shower bidrar Synliga till förändring av attityder. Dessutom bidrar de till att sudda ut mer eller mindre medvetna gränser mellan de som har en synnedsättning och den som inte har någon funktionsnedsättning alls, berättar Victoria Öjefors, ordförande för Unga synskadade.

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 22

2013-05-23 09.32

DEL 1

– I förlängningen bidrar deras arbete också till att minska fördomar och rädsla för det okända och därmed även utanförskap och exkludering och det är precis sådant arbete vi vill premiera med Inklusionspriset, fortsätter Victoria. Synliga kallar sig för ”det blindaste bandet i landet” och bandets egen ambition är att med text och musik förändra och förbättra världen för den lilla unika människan i allmänhet och personer med synnedsättning i synnerhet. – Det är oerhört smickrande och inspirerande att vi får det här priset. Om vår musik kan bidra till att bryta etablerade tankemönster och förändra attityder är vi glada för det är precis vad vi vill, säger Ulf Nordquist, sångare, bassist och låtskrivare i Synliga. Källa: ungasynskadade.se

I pressmeddelandet hittar du många exempel på hur bandet som fått priset har gjort för att förändra människors attityder och på så sätt bidragit till ett mer inkluderande samhälle. Medlemmarna i bandet har tänkt och gjort saker på ett ovanligt sätt och fått många människor att fundera vidare. Ordet special eller speciell kopplas ofta ihop med något avvikande som uppfattas som ovanligt. Med andra ord handlar det som är speciellt ofta om sådant som inte följer normer eller uppfattas som normalt i ett samhälle. Med normer menas att det finns ett slags mått, ett genomsnitt, som anger hur något bör vara. Normer styr därför vad vi människor uppfattar som normalt. Det finns normer för allt (och alla) och många gånger är vi inte ens medvetna om normerna. Normer förändras dessutom hela tiden, så det som betraktas som normal under en tidsperiod gör det inte under en annan. Därför är det i ämnet specialpedagogik viktigt att fundera över normalitet, alltså vad som uppfattas som normalt i samhället.

Vad är special pedagogik?

4710778_INLAGA.indd 23

2013-05-23 09.32

Att arbeta för likvärdighet och delaktighet

SP ECIAL P EDAGOGIK

M ON I CA J OH AN SSON

SPECIALPEDAGOGIK 1

M O N I CA J O H A N SSO N

SPECIALPEDAGOGIK

ATT ARBETA FÖR Best.nr 47-10778-0 Tryck.nr 47-10778-0

4710778_OMSLAG.indd 1

LIKVÄRDIGHET OCH DEL AKTIGHET

2013-05-23 08.34