9789147108022 by Smakprov Media AB

Akutsjukvård

Gudrun Arvidsson

Gudrun A rv idsson

Hur bemöter man en patient som beﬁnner sig i kris efter ett besked om en livshotande sjukdom? Är det rätt att ställa krav på en patient inför en behandling? Hur kan man motivera en person att delta i rehabilitering efter en svår skada?

Akutsjukvård

Frågor som dessa tas upp i Akutsjukvård. Boken ger fördjupade kunskaper om vård- och omsorgsarbete samt beskriver medicinska åtgärder vid sjukdomar och skador. Den tar upp undersökningar, provtagningar och användning av medicinteknisk utrustning. Den redogör för egenvård, smärta och smärtlindring. Akutsjukvårdens verksamhetsområde beskrivs, liksom olika personalkategoriers uppgifter. Boken går även igenom lagstiftning, samt system och rutiner för rapportering och dokumentation. Boken innehåller aktiverande uppgifter och fallbeskrivningar som ger eleverna möjlighet att reﬂektera kring ett ämne. Uppgifterna är utformade för att utveckla elevernas förmåga att inhämta, granska och värdera kunskap inom området. Akutsjukvård är skriven för gymnasiekursen med samma namn. Boken bygger på Vård- och omsorgsarbete 2 av samma författare. Gudrun Arvidsson har lång erfarenhet av arbete inom vård och omsorg. Till en början som mentalskötare, sedan som sjuksköterska inom olika specialiteter. Hon har även arbetat som skol- och distriktssköterska och är numera verksam som vårdlärare.

Best.nr Best.nr 47-10804-6 47-10802-2 Tryck.nr 47-10802-2 Tryck.nr47-10804-6

4710802ot Akutsjukvard.indd 1-3

2013-06-27 12.10

Akutsjukv책rd GUDRUN ARVIDSSON

LIBER

4710802_inla a.indd 3 4710802_inlaga.indd

2013-06-27 12.25

ISBN 978-91-47-10802-2 © 2013 Gudrun Arvidsson och Liber AB Redaktion Katarina Isaksson Formgivning Eva Jerkeman och Nette Lövgren Bildredaktion Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsbild Maja Modén Illustrationer Jeanette Engqvist, Typoform Produktion Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryckt i Kina, 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30 fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710802_inlaga.indd 4

2013-06-27 12.25

Bildförteckning 10 15 21 26 30 33 36 44 47 50 60

Stefan Lindblom/Scanpix Apelöga/Scanpix Jeppe Gustafsson/Scanpix Lars Ternblad/Johnér Bildbyrå Maskot/Scanpix Stefan Bennhage/Scanpix Jeppe Gustafsson/Scanpix Pär Eliasson/IBL Bildbyrå Ian Hooton/Science Photo Library/IBL Bildbyrå BSIP SA/Alamy Gabriella Voinot/Look at Sciences/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 63 PR Michael Brauner/ISM/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 64 AGE/Cultura/IBL Bildbyrå 72 Jim Varney/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 75 Imagestopshop/Alamy 77 Jeppe Gustafsson/Scanpix 79 CNRI/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 82 Julia Smith/Stone/Getty Images 93 Tanya Constantine/Photodisc/Getty Images 96 Ulf Huett Nilsson/Johnér Bildbyrå 106 Dan Lepp/Johnér Bildbyrå

4710802_inlaga.indd 238

111 Stockbyte/Getty Images 115:1 Matton Collection/Johnér Bildbyrå 115:2 Adam Hart-Davis/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 118 Michaela Gunter/Flickr/Getty Images 120 Susanne Kronholm/Johnér Bildbyrå 122 Geof Tompkinson/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 125 Reza Estakhrian/Stone/Getty Images 144 Susanne Kronholm/Johnér Bildbyrå 147 Jochen, Zick/Keystone/Scanpix 148 Mark Thomas/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 165 Linda Axelsson/Sydsvenskan/Scanpix 174 AJ Photo/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 180 Svenska Epilepsiförbundet 184 Lars Stenman/Johnér Bildbyrå 190 Jim Varney/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 193 Paul Rapson/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 195 Shutterstock 208 Tobbe Nilsson/Scanpix 214 Denny Lorentzen/Scanpix

2013-07-03 12.04

Förord Akutsjukvård är ett verksamhetsområde som innefattar flera olika specialiteter som medicin, kirurgi och ortopedi. Inom akutsjukvården bedrivs avancerad vård och omvårdnad, vilket ställer höga krav personalens yrkeskunnande. Personalen ska genomföra vårdinsatser utifrån patientens tillstånd och omvårdnadsbehov. Detta kräver kompetens med fördjupade kunskaper i medicin och omvårdnad, samt förmåga att utföra medicintekniska uppgifter. Arbetet förutsätter dessutom stresstålighet, flexibilitet och ett stort intresse för att arbeta med människor. Kursen akutsjukvård bygger på kursen vård- och omsorgsarbete 2 och ger fördjupade kunskaper inom området samt om medicinska åtgärder vid sjukdomar och skador. I min tidigare bok Vård- och omsorgsarbete 2 beskrivs vård vid vanliga sjukdomar som stroke, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. I den här boken fortsätter beskrivningen av vård vid sjukdomar, men nu med fokus på akuta sjukdomar och skador. Boken redogör för akutsjukvårdens verksamhetsområde och olika personalkategoriers uppgifter på akutmottagningar, vårdavdelningar och vårdcentraler. Akutsjukvård förmedlar kunskap om hur man som personal kan motivera patienter till rehabiliterande åtgärder och egenvård, för att de själva ska kunna hantera sin sjukdom på bästa sätt. Boken innehåller även ett kapitel om egenvård som berör hur människor på egen hand kan behandla enklare skador och sjukdomar, samt när man bör uppsöka vård. I boken beskrivs akutsjukvården, både ur personalens och patientens perspektiv. Den tar upp frågor kring bemötande av patienter och anhöriga, redogör för människors reaktioner på sjukdomar och livshotande skador, samt för hur vårdpersonalen kan möta människor vid svåra krisreaktioner. Akutsjukvård behandlar även etiska frågeställningar som kan uppstå i samband med sjukdomar, till exempel prioritering av patienter. Dessutom beskrivs vård och omsorg i samband med operation, liksom smärta och hur smärta kan utredas och behandlas. Boken tar även upp lagstiftning, medicinsk teknik och rutiner för rapportering och dokumentation.

4710802_inlaga.indd 5

2013-06-27 12.25

Akutsjukvård innehåller, liksom mina tidigare böcker Vård- och omsorgsarbete 1 och 2, aktiverande uppgifter och fallbeskrivningar som ska ge eleverna möjlighet att reflektera kring ett ämne. Uppgifterna är utformade för att utveckla elevernas förmåga att inhämta, granska och värdera kunskap inom området. Bokens språk är lättillgängligt och ger förklaringar på fackuttryck och andra termer. Det är min förhoppning att boken, tillsammans med Vårdoch omsorgsarbete 1 och 2, ska ge en så heltäckande bild som möjligt av de kunskaper som personalen behöver för arbete inom vårdens olika verksamheter. Oskarshamn 2013 Gudrun Arvidsson

4710802_inlaga.indd 6

2013-06-27 12.25

Innehåll KAPITEL 1

KAPITEL 5

Akutsjukvårdens verksamhetsområde 11

Smärta och smärtbehandling 83

Akutsjukvård 12 Personalkategorier inom akutsjukvård 14 Medicinska specialiteter 17 Prioriteringar i sjukvården 18 Triage 20 Ansvar och regler 23

Definition av smärta 84 Vad händer i kroppen? 85 Smärtanalys 87 Behandling av smärta 90

KAPITEL 2

Möten i vården 31 Att arbeta i sjukvården 31 Bemötande av sjuka människor 34 Människors reaktioner vid sjukdom 38 Krisreaktioner 39 Hjälp och stöd till patienter 43

KAPITEL 6

Kroppens vätskebalans 97 Fördelningen av vatten i kroppen 98 Normal vätskebalans 98 Vätskebrist 100 Elektrolytbalans 101 Syra-basbalans 103 Transport av vätska och ämnen 104

KAPITEL 7

Egenvård 107 KAPITEL 3

Undersökningar, provtagningar och kontroller 45 Undersökningar och kontroller 45 Provtagningar 51

KAPITEL 4

Huvudvärk 108 Förkylning 109 Näsblod 111 Magont 112 Bett och stick 113 Sår 117 Ytlig brännskada 118 Röda ögon 119 Stukning eller vrickning 120

Medicinsk teknik 61 Avbildande undersökningar 62 Endoskopiska undersökningar 68 Fysiologiska undersökningar 71 Hjälpmedel för andningen 74 Hjärtstartare 77 Venkatetrar 78

4710802_inlaga.indd 7

2013-06-27 12.25

KAPITEL 8

KAPITEL 11

Vård vid infektionssjukdomar 123

Vård vid skador och olycksfall 209

Infektion och inflammation 123 Infektionskänsliga personer 124 Antibiotika 126 Feber 129 Urinvägsinfektion 131 Lunginflammation 134 Infektioner i hjärnan 136 Infektioner i hjärtat 138 Sepsis 140 Vårdrelaterade infektioner 142

Akutrum 210 Skallskador 210 Hjärnskakning 217 Frakturer 218 Luxation 225 Distorsion 226 Brännskador 226 Kylskador 228 Blödningar 229 Medicinsk chock 230 Intoxikation 232

KAPITEL 9

Medicinsk vård 145 Allergi 145 Astma 149 KOL 153 Blodpropp 156 Njursvikt 161 Arytmier 170 Klaffel 176 Yrsel 178 Epilepsi 180

Litteratur 235 Register 236

KAPITEL 10

Kirurgisk vård 185 Preoperativ vård 186 Perioperativ vård 188 Postoperativ vård 191 Akut buk 194 Blindtarmsinflammation 196 Magsår 197 Gallsten 199 Pankreatit 201 Ileus 202 Bråck 204 Njursten 205 Aortaaneurysm 206 Inflammatoriska tarmsjukdomar 206

4710802_inlaga.indd 8

2013-06-27 12.25

4710802_inlaga.indd 9

2013-06-27 12.25

4710802_inlaga.indd 10

2013-06-27 12.25

KAPITEL 1

Akutsjukvårdens verksamhetsområde

Den svenska hälso- och sjukvården är uppdelad i tre nivåer, primärvård, länssjukvård och regionsjukvård. Primärvård kan man kalla basen för hälso- och sjukvården. Där tar man hand om den medicinska vård och behandling som inte kräver sjukhusens tekniska och medicinska resurser. Till primärvården räknas exempelvis vårdcentraler, distriktssköterskemottagningar och husläkarmottagningar. Länssjukvård ges på länssjukhus och länsdelssjukhus. Länssjukhusen har avancerad medicinsk utrustning och de flesta typer av specialistmottagningar. Länsdelssjukhusen har endast vissa typer av mottagningar. Regionsjukvård är högt specialiserad vård och regionsjukhusen har ansvar för vård av sjukdomar och skador som kräver speciell kompetens eller högteknologisk utrustning. Regionsjukhusen kallas också universitetssjukhus, eftersom de även bedriver forskning och utbildning. Sjukvården kan även delas in i två delar, öppenvård och slutenvård. Öppenvård utgör den största delen av all sjukvård och innebär att patienten åker hem efter sitt besök. Öppenvård bedrivs huvudsakligen inom primärvården. Även på sjukhusens mottagningar arbetar man med öppenvård, till exempel på medicin- eller kirurgmottagningar. Då kommer patienten till sjukhuset för vård eller behandling och åker hem samma dag. Slutenvård innebär att patienten blir inlagd på sjukhus. Akutsjukvård kan bedrivas både inom öppenvården och slutenvården.

4710802_inlaga.indd 11

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Akutsjukvård Vård som inte behöver ges genast och som man kan beställa tid för i förväg, kallas planerad vård. Det kan röra sig om behandlingar och olika undersökningar, som operationer och röntgen. Akutsjukvård är vård som inte kan vänta. Patienten har en sjukdom eller skada som kräver snabb åtgärd. På vårdcentralen kan vissa akuta sjukdomsfall och lättare skador tas om hand. Många vårdcentraler har en jourmottagning dit man kan vända sig med lättare akuta besvär på kvällar och helger. Större skador, olycksfall och sjukdomar som är livshotande tas omhand på sjukhusens akutmottagningar. På en akutmottagning finns en bred kompetens och teknisk utrustning för att ta emot och behandla patienter med akuta skador och sjukdomar inom olika specialiteter. Allvarliga olyckor, arm- eller benbrott, bröstsmärtor, andningssvårigheter, stroke och svåra buksmärtor är exempel på orsaker till att människor uppsöker en akutmottagning. Läkaren på akutmottagningen gör en bedömning av sjukdomen eller skadan. Vissa patienter kan åka hem efter bedömningen eller efter att ha fått behandling. Många patienter blir inlagda på någon av sjukhusets vårdavdelningar för fortsatt vård och behandling. Det är akutläkaren som avgör vilken klinik och avdelning patienten hamnar på, till exempel medicinavdelning, kirurgavdelning, infektionsavdelning eller hjärtintensivvårdsavdelning (HIA). Vid svåra sjukdomsfall kan patienten överföras till en intensivvårdsavdelning (IVA). Där finns det specialiserad personal och avancerad medicinsk utrustning för övervakning av akut sjuka patienter. Det kan röra sig om skador vid trafikolyckor, akuta kirurgiska sjukdomar eller svåra infektioner. Det finns ofta en uppvakningsavdelning kopplad till intensivvårdsavdelningen, där patienter som varit nedsövda i samband med operationer övervakas. Patienter som behöver specialiserad vård kan flyttas till andra sjukhus. Akutsjukvård bedrivs också i ambulanser. Redan på skadeplatsen och under transport till sjukhus påbörjas behandling med läkemedel eller annan sjukvård, till exempel andningshjälp och att lägga förband.

4710802_inlaga.indd 12

Kompetens förmåga att utföra en uppgift på ett tillfredsställande sätt

Specialitet olika områden inom medicinen

Klinik enhet på ett sjukhus

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Akut sjuka personer förekommer också inom andra verksamheter. Det gäller till exempel inom hemsjukvård och kommunernas vård och omsorg för äldre. Många äldre har kroniska sjukdomar som diabetes, hjärtsvikt, KOL eller cancer. Vid försämring av tillståndet kan i vissa fall akut och mer avancerad vård och behandling krävas. Om personen hellre vill vårdas hemma, istället för på sjukhus, kan vården ofta skötas i hemmet. Det kan till exempel röra sig om smärtbehandling och dropp med antibiotika eller näring.

Vart vänder man sig?

Nationell som rör hela landet

Beslutstödsystem ett system som används för att tolka symtom och besluta vilken åtgärd som behövs

4710802_inlaga.indd 13

För att människor ska få hjälp att veta vart man ska vända sig vid skador och sjukdomar finns en sjukvårdsrådgivning som man kan ringa till dygnet runt. I sjukvårdsrådgivningen sitter erfarna sjuksköterskor som bedömer, ger råd och upplyser om vart man ska vända sig när man behöver söka vård. Det nationella telefonnumret för sjukvårdsrådgivning är 1177. Varje landsting driver sin egen sjukvårdsrådgivning, men ingår även i ett nationellt nätverk med ett gemensamt beslutstödsystem. Landets olika sjukvårdsrådgivningar kan samverka och hjälpa varandra vid behov. Om det gäller en nödsituation och det behövs vård akut ska man alltid ringa nödnumret 112.

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Personalkategorier inom akutsjukvård Inom akutsjukvården arbetar flera olika personalkategorier. Några arbetar med vård och behandling, andra med psykosociala eller administrativa uppgifter.

Kategori

Läkare. De läkare som arbetar på vårdcentraler är oftast allmänläkare, det vill säga att de är specialiserade i allmänmedicin. Ibland kallas de även husläkare eller familjeläkare. Allmänläkare är specialiserade på att ta emot och behandla patienter med olika symtom samt bedöma vilka som behöver vård av en annan specialist eller på sjukhus. Allmänläkarna arbetar också med förebyggande vård och tar även hand om de patienter som drabbats av kroniska sjukdomar, till exempel diabetes eller hjärtsvikt. Både på vårdcentraler och på sjukhus finns läkare som är under utbildning. De kallas för AT-läkare eller ST-läkare. AT-läkare gör efter sin grundutbildning en tvåårig så kallad allmäntjänstgöring inom olika verksamheter i sjukvården. AT-läkaren har en specialistläkare som handledare under sin allmäntjänstgöring. ST-läkare är läkare som utbildar sig till specialistläkare. Specialistutbildningen tar omkring fem år. På akutmottagningen är det oftast ST-läkare eller AT-läkare som tar emot patienten. Det finns alltid specialistläkare som är knutna till akutmottagningen som akutmottagningens läkare kan kontakta om de behöver hjälp med en bedömning eller en behandling. Läkarna som arbetar på sjukhusens olika kliniker är ofta specialistläkare.

Psykosocialt arbete

som tillhör en viss grupp till exempel med en viss utbildning

arbete med människors problem utifrån deras sociala situation

Sjuksköterskor. Sjuksköterskorna som arbetar på vårdcentra-

len har ofta gått en specialistutbildning till distriktssköterskor. De har ansvar för uppgifter som sjukvårdsrådgivning, vaccinationer och såromläggningar. Distriktssköterskorna i primärvården har ofta egna mottagningar för människor med kroniska sjukdomar som diabetes, astma och hjärtsvikt. På akutmottagningen tas patienten först emot av en sjuksköterska som gör en första bedömning av hur personen mår

4710802_inlaga.indd 14

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Inom akutsjukvården samarbetar flera olika personalkategorier.

Defibrillering en metod för att skicka en strömstöt genom en persons hjärta för att häva en viss störning i hjärtrytmen

4710802_inlaga.indd 15

och vilket behov av vård personen har. Sjuksköterskorna samordnar till exempel läkarkontakter, röntgenundersökningar och transporter till olika undersökningar. De tar också prover och delar ut mediciner. Sjuksköterskorna på en akutmottagning kan ha olika specialistutbildningar, till exempel inom akutsjukvård eller intensivvård. I en ambulans jobbar personalen alltid i par. Enligt Socialstyrelsens krav måste minst en i ambulansen vara utbildad sjuksköterska. Det krävs för att ha rätt att ge läkemedel till patienten. Personalen kan också ha utbildning som ambulanssjukvårdare. Ambulanssjukvårdarens arbetsuppgifter kan till exempel vara att lägga förband, kontrollera andning, puls och blodtryck, ge hjärt-lungräddning och defibrillera. Sjuksköterskan har det medicinska ansvaret och arbetar bland annat med

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

att göra bedömningar och prioriteringar så att rätt åtgärder görs för att rädda liv på olycksplatsen och i ambulansen under transport till sjukhus. Det finns en särskild specialistutbildning för ambulanssjuksköterskor. På vårdavdelningarna deltar sjuksköterskorna i arbetet med vård, behandling och omvårdnad kring patienterna.

Prioritera att avgöra i vilken ordning patienterna ska behandlas

Undersköterskor. På akutmottagningar, vårdavdelningar

och på vårdcentraler arbetar också undersköterskor. På vårdavdelningen deltar undersköterskan tillsammans med sjuksköterskorna i omvårdnaden av patienterna. Det kan röra sig om hjälp med hygien och toalettbesök, påklädning, matning, provtagning med mera. På en mottagning kan undersköterskans uppgifter vara att förbereda patienten för undersökningar och behandlingar, att assistera läkarna vid undersökningar, ta blodprover, EKG och lägga om sår. Läkarsekreterare. Vid sjukhus och på vårdcentraler arbetar även läkarsekreterare. I deras arbete ingår att skriva patientjournaler. Läkarsekreterarna tar också ofta emot, registrerar och tar betalt av patienter som kommer till mottagningens reception. Läkarsekreterare kallas ibland för vårdadministratörer eller medicinska sekreterare. Kurator. En kurator stöttar patienten vid sociala och psy-

kologiska problem som har samband med sjukdom, vård, behandling och rehabilitering. Kuratorn kan också ge vägledning och information i olika sociala frågor. Övrig personal. Inom sjukvården finns även andra personalka-

tegorier som psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister.

UPPGIFT Ta reda på vad sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist har för arbetsuppgifter inom sjukvården.

4710802_inlaga.indd 16

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Medicinska specialiteter Ett sjukhus är indelat i olika basenheter, så kallade kliniker. En klinik ansvarar för ett eller ett par medicinska områden som också brukar kallas medicinska specialiteter. Inom de olika medicinska specialiteterna arbetar specialistläkare. På svenska sjukhus finns omkring 50 olika medicinska specialiteter. Här följer en beskrivning av några av de vanligaste.

Förvärvad något som inte är medfött, utan som man drabbats av under livet

Kirurgi är en specialitet där man botar eller lindrar olika sjukdomar genom operation, där man reparerar eller tar bort organ. En läkare som är utbildad inom kirurgi kallas kirurg. De läkare som framför allt arbetar med sjukdomar i buken kallas för allmänkirurger. Andra kirurgiska specialiteter är ortopedi, urologi och gynekologi. Ortopeder arbetar med sjukdomar i rörelseorganen. En urolog är specialiserad på sjukdomar i urinvägarna hos män och kvinnor. En gynekolog är specialist på sjukdomar i kvinnors underliv, graviditeter och förlossningar. Det finns också läkare som är specialiserade inom anestesi och intensivvård. Anestesi betyder bedövning och läkaren som arbetar med att ge bedövningar eller söva patienter inför en operation kallas ofta för narkosläkare. Intensivvård innebär avancerad vård, behandling och övervakning av allvarligt skadade eller svårt sjuka patienter. Plastikkirurgi och kärlkirurgi är exempel på andra kirurgiska specialiteter. En plastikkirurg arbetar med att åtgärda medfödda eller förvärvade defekter hos patienten, till exempel ärr efter brännskador. En kärlkirurg arbetar med sjukdomar i blodkärlen.

Defekt skada, missbildning

Invärtesmedicin kallas den specialitet där man diagnosticerar Diagnos bestämning av tillstånd eller sjukdom

4710802_inlaga.indd 17

och behandlar sjukdomar i kroppens inre organ. Några medicinska specialiteter inom invärtesmedicin är kardiologi, som är ett område som handlar om hjärtats sjukdomar, gastroenterologi, som sysslar med mag-tarmsjukdomar och hematologi, där läkaren är specialiserad på blodsjukdomar. En relativt ny specialitet inom invärtesmedicin är geriatrik. En geriatriker är en läkare som är specialist på åldrandets sjukdomar.

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Neurologi betyder läran om nervsystemets sjukdomar. På neu-

rologen vårdas och behandlas människor med sjukdomar och funktionsstörningar i hjärnan och nervsystemet. Neurologiska sjukdomar är exempelvis stroke, epilepsi, multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. Infektionsmedicin är en specialitet där man utreder och

behandlar patienter med svåra infektioner och smittsamma sjukdomar. Onkologi handlar om icke-kirurgiska behandlingsmetoder av

cancersjukdomar. Det kan till exempel vara strålbehandling, cellgiftsbehandling och hormonbehandling.

UPPGIFT Ge exempel på ﬂer medicinska specialiteter och vilken vård som bedrivs inom dessa.

Prioriteringar i sjukvården Prioriteringar görs ständigt i sjukvården. Ett exempel på det är att akut sjuka patienter tas om hand före dem som är mindre sjuka. Prioriteringar i vården har blivit mycket viktiga under senare tid, då det har blivit medicinskt möjligt att hjälpa allt fler, samtidigt som det saknas resurser till all vård som är möjlig att utföra. Man måste då välja hur sjukvårdens resurser ska användas på bästa sätt. Prioriteringar grundas på hälso- och sjukvårdslagen. I den står att vården ska ges på lika villkor och att den som har störst behov av vård ska få vård först. Prioriteringar i sjukvården kan till exempel handla om att ett slags behandling väljs före en annan, eller att en patient behandlas före en annan.

4710802_inlaga.indd 18

Resurs tillgång, till exempel arbetskraft, utrustning eller pengar

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Etiska principer Riksdagen har beslutat om en värdegrund som prioriteringar i hälso- och sjukvården ska bygga på. Värdegrunden innehåller tre principer: Människovärdesprincipen innebär att alla människor har lika

värde och samma rätt till vård, oberoende av personliga egenskaper och vilken funktion de har i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att de som har de

svåraste sjukdomarna ska få vård först. Sjukvårdens resurser bör fördelas efter behov. Mer resurser bör ges till dem som har störst behov – de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Särskild hänsyn ska tas till de svagaste patienterna, till exempel patienter som av olika skäl inte kan föra sin egen talan eller inte känner till sina rättigheter. Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det ska finnas ett

rimligt förhållande mellan kostnaden och den effekt som en behandling får. Om två olika behandlingar ger samma effekt, bör man välja den som kostar mindre. Enligt riksdagen är de tre principerna ordnade efter hur betydelsefulla de är. Människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen. Behovs- och solidaritetsprincipen går före kostnadseffektivitetsprincipen. Utöver att alla prioriteringar i sjukvården ska göras utifrån etiska principer, ska de också göras medvetet och öppet. Öppna prioriteringar innebär att vårdgivarna redovisar vilka prioriteringar som görs och vilka grunderna till prioriteringarna är. Alla berörda människor – patienter, de som fattar beslut och sjukvårdspersonal – ska vara informerade och ha möjlighet att påverka hur prioriteringarna görs. Vårdgivarna ska utgå från bästa möjliga kunskap. Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer som ska vara ett stöd vid prioriteringar. Riktlinjerna ska också ge vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Etiska frågeställningar är alltid viktiga och aktuella i vården och som personal behöver man vara medveten om detta. Andra etiska frågor som kan vara av betydelse är patientens

4710802_inlaga.indd 19

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

autonomi, det vill säga självbestämmande. En patient har rätt till fullständig och tydlig information för att kunna välja det alternativ som han eller hon önskar, eller att tacka nej till vård. Personalen ska alltid sträva efter att försöka hjälpa och tillgodose en patients medicinska behov, samt att inte utsätta någon för skada eller risk att skadas.

FUNDERA ÖVER För personal inom sjukvården är det viktigt att fundera över och diskutera olika etiska frågeställningar. Diskutera med varandra kring följande frågor: a) Är det rätt att i slutet av en människas liv satsa på en behandling som kan ge någon månads längre liv, men som samtidigt leder till obehagliga biverkningar? b) Socialstyrelsen rekommenderar att kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till mammograﬁ för att sjukvården ska kunna upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede. Risken för bröstcancer minskar inte med åldern, utan ökar tvärtom ju äldre kvinnan blir. Man har ändå valt att göra en prioritering och satt en övre åldersgräns för undersökningen. Är det rätt eller fel?

Triage När en patient kontaktar sjukvården för att få råd eller hjälp används triage. Ordet triage kommer från det franska ordet för sortera, trier. Triage innebär att sjukvårdspersonal prioriterar och sorterar patienter i turordning, så att de mest brådskande fallen ska tas omhand först. Triage utförs av SOS Alarm, personalen i ambulansen, på akutmottagningen, på vårdcentralen och sjukvårdsrådgivningen. På SOS Alarm görs bedömningen hur ambulanstranporten ska skickas. Prio 1 – Misstänkt livshotande tillstånd. Närmaste ambulans skickas direkt och blåljus och sirener sätts på. Prio 2 – Akut, men inte livshotande tillstånd. Ambulans skickas ut, men utan blåljus och sirener. Prio 3 – Inte akut, men patienten är i behov av ambulans för att personen till exempel inte klarar att sitta upp.

• • •

4710802_inlaga.indd 20

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

På vårdcentraler och i sjukvårdsrådgivningen handlar triage om att bedöma, sortera, boka in och hänvisa patienter till rätt vårdnivå. Här ges också mycket rådgivning om egenvård. Patienter som behöver vård snabbt bokas in på vårdcentralens akuta tider. På vårdcentraler och i sjukvårdsrådgivningen använder man ofta ett datoriserat beslutstöd som kan ge sjuksköterskan vägledning. Ett särskilt problem för sjuksköterskorna som samtalar med patienter i telefon är att de inte kan se och bedöma patienten utifrån synliga sjukdomstecken. Triage på en akutmottagning utgår från patientens anamnes (sjukdomshistoria), vilka symtom patienten har och även så kallade vitalparametrar. Vitalparametrar innebär fysiologiska funktioner som andning, syreupptagningsförmåga, blodcirkulation, medvetande och temperatur. På svenska akutmottagningar används olika triagesystem. Det finns också sjukhus som utarbetat egna, lokala triagesystem. På akutmottagningen är det erfarna sjuksköterskor som tar emot patienterna. Sjuksköterskan använder ett slags schema för varje tillstånd som bedöms och utifrån detta kan han eller hon värdera hur allvarligt en patients tillstånd är. Patienterna prioriteras i olika grupper som ofta har olika färgkoder. Färgen anger inom vilken tid patienten ska bedömas av en

4710802_inlaga.indd 21

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Färg – Namn

Tid till bedömning av läkare

Röd – omedelbart

Omedelbart

Orange – mycket brådskande

Inom 15 minuter

Gul – brådskande

Inom 120 minuter

Grön – standard

Inom 240 minuter

Blå – Icke-akut

Ospecificerat

Femgradig triageskala.

läkare. Man använder oftast en femgradig triageskala, där röd betyder att tillståndet för patienten är livshotande och att läkare ska bedöma patienten omedelbart. Orange betyder att fallet är mycket brådskande och ska bedömas av läkare inom 15 minuter. Sedan anges gul, grön och blå färg, där tiden till bedömning kan vara längre. Blå färg innebär att fallet inte är akut. Vissa patienter som söker akutmottagningen behöver inte träffa en läkare utan behandlas av en sjuksköterska. Det kan till exempel röra sig om omläggningar av mindre sårskador. En del patienter kan bli hänvisade till sin vårdcentral eller får råd om egenvård.

FUNDERA ÖVER Under senare tid har ﬂera akutmottagningar fått en ökad belastning på grund av att många unga människor går till akuten istället för till sin vårdcentral. En del söker för besvär som inte är akuta, en vanlig orsak är magont. Det här har för vissa akutmottagningar blivit ett stort problem, eftersom det kräver resurser som skulle behövas bättre till dem som är allvarligt sjuka. a) Vilken är anledningen till att många, särskilt yngre människor, söker sig till akutmottagningen för besvär som egentligen inte är akuta, tror du? b) Vad kan man göra åt problemet? Diskutera med varandra.

4710802_inlaga.indd 22

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Ansvar och regler

Vårdgivare en verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård

Alla som arbetar inom sjukvården ska följa lagar och föreskrifter. Lagarna som styr hälso- och sjukvården är så kallade skyldighetslagar. Det betyder att de är uppbyggda kring personalens och vårdgivarens skyldigheter och inte anger vilka rättigheter man har som patient. Sverige har ingen så kallad rättighetslagstiftning inom hälso- och sjukvården. Det innebär att man inte kan gå till domstol om man är missnöjd med vården. Den lagstiftning som reglerar patientens ställning är ändå starkt styrande och 2010 ändrades hälso- och sjukvårdslagarna i Sverige för att förstärka patientens ställning ytterligare. Exempel på förändringar som gjordes var att patienten fick rätt till en så kallad fast vårdkontakt och att man har rätt att välja vilken vårdcentral man vill tillhöra.

Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Integritet okränkbarhet, en gräns för den enskilda människan som bör respekteras

Kontinuitet att möta samma personer och en enhetlighet i vården

Målet för hälso- och sjukvården anges i hälso- och sjukvårdslagen. Målet är en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde. Med en god vård menas bland annat att: Vården ska ta hänsyn till patientens behov av trygghet i vård och behandling. Vården ska så långt det är möjligt planeras och genomföras i samråd med patienten. Patientens rätt till självbestämmande och integritet ska respekteras. Vården ska vara lättillgänglig. Personalen ska skapa goda kontakter med patienten. Hänsyn ska tas till patientens behov av kontinuitet och säkerhet. Hygienen ska vara god.

• • • • • • •

I hälso- och sjukvårdslagen anges att primärvården ska organiseras så att patienten själv ska kunna välja vilken vårdcentral som han eller hon vill tillhöra inom sitt landsting. Patienter har också rätt att få en så kallad fast vårdkontakt. Det innebär

4710802_inlaga.indd 23

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

att personer som har flera sjukdomar samtidigt och har svårt att klara sig själva, kan få en kontaktperson utsedd som samordnar vården. Vårdkontakten kan också sköta kontakter med socialtjänsten och Försäkringskassan. Personalen i hälso- och sjukvården är skyldig att informera patienten om hans eller hennes hälsotillstånd och om vilka olika metoder för vård och behandling som finns att välja mellan. Patienten ska också få information om att man har möjlighet att välja vårdgivare och att det finns en så kallad vårdgaranti. Vårdgarantin innebär att patienter har rätt att inom en viss tid få kontakt med primärvården besök hos läkare i primärvården besök hos specialistläkare planerad vård.

• • • •

Informationen som ges av personalen ska vara individuellt anpassad till den patient det gäller. Om patienten inte själv kan ta emot information ska den i regel ges till en närstående. Om en person har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom, har man enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt till en second opinion. Det innebär att man har möjlighet att bli undersökt av ytterligare en läkare och få en ny medicinsk bedömning. Syftet med att få en second opinion är att patienten ska vara säker på att han eller hon får den vård och behandling som passar bäst.

Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagens syfte är att främja hög patientsäkerhet. För att vården ska bli säker, ställer lagen krav på ett systematiskt och förebyggande arbete och att alla i vården ska bidra till att säkerheten för patienten är hög. Vårdens verksamheter ska också ta tillvara patienters och närståendes kunskap om vilka brister som finns i vården. Vårdgivaren är skyldig att berätta för patienten när en vårdskada har inträffat, och vad som gjorts för att undvika att det händer igen. I patientsäkerhetslagen finns rutiner för hur klagomål på vården ska hanteras. Om man som patient anser att man blivit felbehandlad, kan

4710802_inlaga.indd 24

Systematisk metodisk, ordnad

2013-06-27 12.25

AKUTSJUKVÅRDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

man vända sig till den mottagning eller klinik där man blivit behandlad. Man kan också vända sig till patientnämnden. Patientnämnder finns i varje landsting och de utreder vad som hänt, föreslår lösningar eller vägleder vidare till annan instans. Patientnämnderna arbetar förebyggande och för att ställa till rätta, men de kan inte döma till skadestånd eller bestraffa någon. Patienter kan också vända sig direkt till Socialstyrelsen om man anser att man blivit felbehandlad i vården. Om det efter Socialstyrelsens undersökning visar sig att det har begåtts ett fel inom vården, kan Socialstyrelsen rikta kritik mot verksamheten eller mot en enskild person. Socialstyrelsen kan ställa krav på att vårdgivaren förbättrar rutiner för att undvika skador i framtiden och följa upp att förändringarna verkligen utförts. Socialstyrelsen kan också vända sig till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) för så kallade disciplinpåföljder. Det innebär till exempel att legitimationen från den läkare eller sjuksköterska som har misskött sitt arbete kan återkallas. HSAN kan även utfärda prövotid. Det betyder att läkaren eller sjuksköterskan måste stå under uppsikt i upp till tre år och att en särskild plan upprättas under den tiden. Diciplinpåföljder kan även riktas mot personalgrupper som inte har legitimation för sitt yrke.

Delegering av medicinska arbetsuppgifter

Formell kompetens kompetens som förvärvats genom utbildning

Reell kompetens kompetens som förvärvats genom praktisk erfarenhet

4710802_inlaga.indd 25

Delegering av medicinska arbetsuppgifter medför ett stort ansvar och har stor betydelse för patientsäkerheten. Delegering innebär att en person med formell kompetens överlåter en uppgift till en person med reell kompetens. Bestämmelser om delegering finns i patientsäkerhetslagen och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. På sjukhus och inom öppenvården förekommer att vissa uppgifter delegeras till undersköterskor, till exempel provtagningar, undersökningar och öronspolning. Inom slutenvården och ambulanssjukvården är delegering av läkemedelshantering mer noggrant reglerad, än inom till exempel kommunernas vård och omsorg. På sjukhus och i

2013-06-27 12.25

Akutsjukvård

Gudrun Arvidsson

Gudrun A rv idsson

Akutsjukvård

Best.nr Best.nr 47-10804-6 47-10802-2 Tryck.nr 47-10802-2 Tryck.nr47-10804-6

4710802ot Akutsjukvard.indd 1-3

2013-06-27 12.10