9789144096599 by Smakprov Media AB

Psykologin Psykologin somsomvetenskap vetenskap Vetenskapsteoretiska och forskningsmetodologiska grunder

Vetenskapsteoretiska och Lars-Gunnar Lundh forskningsmetodologiska grunder Artur Nilsson

Lars-Gunnar Lundh Artur Nilsson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38285 ISBN 978-91-44-09659-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Helena Jansson Omslagsbild: ”Par med huvudena fulla av moln” av Salvador Dalí (1937). © Salvador Dali. Fundació Gala-Salvador Dali/Bildupphovsrätt, Stockholm 2018. Kapitelbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2018

INNEHÅLL

Förord 9 Inledning 13 Del 1 Grundläggande begrepp 1 Kunskap, språk och verklighet 21

Faktakunskaper, teoretiska kunskaper och andra former av kunskap 21 Språk och verklighet 32 Sammanfattning av kapitlet 39 2 Ontologi 41

Yttervärldens existens: realism och alternativa synsätt 42 Enskilda företeelser: Vad är reellt och vad är konstruerat, och i vilken bemärkelse? 52 Sammanfattning av kapitlet 63 3 Epistemologi 65

Vad är kunskap? 66 Hur får vi kunskap och vad gör att vi kan lita på den? 75 Relativism 84 Förhållandet mellan ontologi och epistemologi 90 Sammanfattning av kapitlet 91 4 Hur man drar vetenskapliga slutsatser 93

Deduktion 93 Induktion 100 Abduktion och inferens till den bästa förklaringen 104 Sammanfattning av kapitlet 110

I n ne h å l l

5 Vetenskapssamhället 113

Vetenskapssamhällets beståndsdelar 113 Vetenskapssamhällets funktion – att generera och sprida kunskap 117 Sammanfattning av kapitlet 121 Del 2 Allmän vetenskapsteori 6 Positivistisk vetenskapsteori 127

Tesen om ren empirism 129 Tesen om vetenskapernas enhet 134 Tesen om vetenskaplig samhällsutveckling 138 Sammanfattning av kapitlet 140 7 Positivismens fall 143

Svårigheten att göra sig av med metafysiska och teoretiska antaganden 143 Enhetstesen och vetenskapens mångfald 154 Är vetenskapens påverkan på samhället alltigenom god? 164 Sammanfattning av kapitlet 172 8 Kritisk rationalism och falsifikationism 173

Kritisk rationalism 174 Falsifierbarhet 178 Det öppna samhället 183 Kritik mot Poppers vetenskapsteori 186 Sammanfattning av kapitlet 195 9 Paradigm, normalvetenskap och vetenskapliga revolutioner 197

Vetenskapens paradigmberoende 199 Utveckling genom revolution 202 Paradigmens inkommensurabilitet 206 Kritik mot Kuhns vetenskapsteori 210 Sammanfattning av kapitlet 225 10 Hermeneutik 227

Hermeneutik som texttolkning 228 Hermeneutiken som humanvetenskapernas metod 232 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 5

Den ontologiska hermeneutiken 245 Sammanfattning av kapitlet 255 11 Husserls fenomenologi 257

För en vetenskaplig rationalism – mot positivism och relativism 259 Den naturliga attityden och den teoretiska attityden 262 Vetenskapens kris: ensidig naturalism och behovet av fenomenologi 266 Kritik mot Husserls fenomenologi 278 Sammanfattning av kapitlet 283 12 Vetenskapskritik 285

Hur väl fungerar vetenskapssamhället? 287 Vetenskapen ifrågasatt och försvarad 306 Slutsatser – Vad är vetenskap? 328 Sammanfattning av kapitlet 330 Del 3 Psykologins grundvalar 13 Beskrivning och förklaring inom psykologin 335

Psykologins mångfasetterade ämnesområde 335 Olika förklaringsnivåer inom psykologin 338 Sammanfattning av kapitlet 366 14 Mind–body-problemet 367

Dualism och reduktionism 368 Icke-reduktiv materialism 375 Sammanfattning av kapitlet 387 15 Medvetandets fenomenologi 389

Husserls syn på psykologin som vetenskap 389 Intentionaliteten och livsvärlden 391 Temporalitet och tidsmedvetande 395 Kroppslighet 398 Intersubjektivitet och empati 401 Sammanfattning av kapitlet 411

I n ne h å l l

16 Psykologins vetenskapssamhälle ur ett kritiskt perspektiv 413

Empirism 414 Nomotetisk ansats 421 Kvantitativ metodologi 432 Vetenskapligt förhållningssätt 445 Sammanfattning av kapitlet 454 Del 4 Grundläggande forskningsmetodik: Att välja metod utifrån frågeställningen 17 Frågeställningar och metoder inom psykologisk forskning 459

Begrepp och tolkning 462 Val av metod 467 Individ- och gruppnivå 473 Upplevelsedata och beteendedata 481 Sammanfattning av kapitlet 488 De kommande kapitlen 488 18 Kvalitativ metodik 491

Fenomenologiska metoder 492 Grundad teori (GT) 500 Narrativ analys 505 Metoder med fokus på kommunikation 509 Tematisk analys 514 Metodologiska principer och problem 518 Sammanfattning av kapitlet 526 19 Att mäta psykologiska egenskaper 527

Från kategorier till kvantitativa variabler 528 Psykofysik 532 Mental kronometri 534 Prestationstest 538 Självskattningsformulär 540 Observationsmått 553 Kvantifiering av kvalitativa data 561 Möjligheter och begränsningar 562 Sammanfattning av kapitlet 563

I nnehåll 7

20 Individer, stickprov och populationer 565

Survey-undersökningar för att undersöka förekomst 567 Tvärsnittsdesigner för att undersöka samband vid en viss tidpunkt 571 Studier av utveckling 576 Dagboksdesigner för att studera variation och förändring på individnivå 583 Extern validitet, ekologisk validitet 589 Sammanfattning av kapitlet 590 21 Att undersöka orsakssamband 593

Vad är ett orsakssamband? 595 Experimentella designer 598 Intern validitet, extern validitet och begreppsvaliditet 604 Behandlingsforskning 616 Experimentella designer: möjligheter och begränsningar 634 Sammanfattning av kapitlet 635 Referenser 637 Person- och sakregister 661

Vetenskapssamhället

Från början har de flesta vetenskaper varit en del av filosofin. En efter en har de dock skilt ut sig som individuella vetenskapliga discipliner. Detta har skett i takt med att de utvecklat egna forskningsmetoder och egna kunskapstraditioner med särskilda teoribildningar, samt organiserade sammanslutningar som ger ut publikationer, anordnar konferenser m.m. I dag finns en stor mängd vetenskaper, som har sina egna institutioner eller avdelningar vid universiteten, där utbildning och forskning bedrivs. Psykologin som vetenskap har sitt säte vid sådana universitets institutioner – som i Sverige oftast har namn som Institutionen för psykologi (i Lund, Uppsala och Umeå) eller Psykologiska institutionen (i Stockholm och Göteborg), men också kan ha mer övergripande beteckningar (som Institutionen för beteendevetenskap och lärande i Linköping). Den psykologiska forskningen är del av det som kan kallas vetenskapssamhället – dvs. den del av samhället som nya generationer av forskare skolas in i via forskarutbildning, samarbete i forskargrupper, medverkan i vetenskapliga publikationer, vetenskapliga konferenser m.m. I det här kapitlet ska vi göra en kort sammanfattning av hur det psykologiska vetenskapssamhället ser ut och fungerar.

Vetenskapssamhällets beståndsdelar Till vetenskapssamhället hör universitet och andra forskningsinstitu tioner där forskning bedrivs, men också en mängd andra centrala beståndsdelar, som vetenskapliga tidskrifter där de vetenskapliga forskningsresultaten publiceras, och vetenskapliga sammanslutningar som anordnar internationella konferenser på olika forskningsområden. Till vetenskapssamhället hör också statliga forskningsråd och anslags givande stiftelser, där forskare söker anslag för olika forskningsprojekt,

114

D e l I G r un d l ägga n de begrepp

och som står för en stor del av forskningsfinansieringen. Alla dessa komponenter spelar i dagens vetenskapssamhälle en central roll för utvecklingen och spridningen av kunskap. TIDSKRIFTER

För den som inte är så bekant med vetenskapssamhället kan det ligga nära till hands att tro att kunskap om forskningen inom ett visst område primärt skulle stå att finna i böcker snarare än tidskrifter. Resultaten av vetenskaplig forskning publiceras dock inom de flesta fält (med undantag av humaniora) framför allt i tidskriftsartiklar, närmare bestämt i vetenskapliga tidskrifter som tillämpar ett ”peer review”-förfarande för granskning av de artiklar som publiceras (vi beskriver detta närmare i ”Vetenskapssamhällets funktion – att generera och sprida kunskap” senare i detta kapitel). Det är framför allt genom sådana tidskrifts artiklar som forskare meriterar sig vetenskapligt för tjänster inom forskarvärlden. Att publicera sig i bokform betraktas ofta inte som lika meriterande, helt enkelt eftersom element av ”peer review” saknas i detta sammanhang. Review-tidskrifter

Varje forskningsområde inom psykologin har sina tidskrifter. För den som framför allt vill göra sig en översiktlig bild av forskningsläget och kunskaperna inom ett visst område av psykologin finns det också olika ”review”-tidskrifter att gå till som publicerar kvalificerade forsknings översikter, som Annual Review of Psychology, Annual Review of Clinical Psychology, Psychological Bulletin, Clinical Psychology Review, och Review of General Psychology. I dessa tidskrifter hittar man ofta välskrivna och pedagogiskt upplagda sammanfattningar av forskningen på olika områden. Internets betydelse

Tidigare fanns vetenskapliga tidskrifter enbart att tillgå i tryckt form. I och med internets utveckling har detta förändrats radikalt. Numera kan alla forskare och studenter som är inskrivna vid ett universitet nå de flesta av dessa tidskrifter via nätet och läsa tidskriftsartiklar hemma på sin egen dator. Det tillkommer också allt fler vetenskapliga tidskrifter som endast finns som elektroniska tidskrifter (och inte i pappersformat), och alltså enbart kan nås via internet. Dessutom finns det i dag allt © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5 Ve tensk apssamhälle t 115

fler elektroniska tidskrifter som tillämpar öppen tillgänglighet (t.ex. Frontiers in psychology och PLOS ONE), vilket innebär att de kan läsas avgiftsfritt även av personer utanför universitetsvärlden (mer om detta i ”Öppen tillgänglighet till artiklar” i kapitel 12). KONFERENSER

Processen från det att resultaten från ett forskningsprojekt är färdiga till det att de publiceras i en vetenskaplig tidskriftsartikel kan vara ganska utdragen tidsmässigt. Bedömning, revidering av manus, tryckning m.m., innebär att det ofta går flera år från det att forskningsresultaten finns klara tills de kommer i tryck. Det innebär att den mest aktuella forskningen på ett visst område inte går att nås via tidskrifter. Ett sätt att få information om den är att bevista vetenskapliga konferenser eller kongresser. Sådana konferenser anordnas regelmässigt inom alla psykologins etablerade forskningsområden. Dessutom anordnas även övergripande internationella konferenser där forskare inom psykologins alla områden kan presentera sin forskning. FORSKNINGSFINANSIERING

Det finns inte många forskartjänster på universiteten för de som vill forska. Inom varje ämne finns en eller flera professurer, och en professor brukar vanligtvis ha 50 procent forskning i sin tjänst. Men övriga lektorer har så gott som enbart undervisning och uppsatshandledning i sina tjänster. De som har mest tid för forskning är faktiskt ofta doktoranderna, dvs. de som går forskarutbildningen och är anställda på en doktorandtjänst. Efter den doktorsexamen som forskarutbildningen mynnar ut i finns möjligheten att söka postdoktorala tjänster, men det är ofta hård konkurrens om dessa, vilket innebär att det vanligtvis är enbart en minoritet bland nyutexaminerade forskare som har möjlighet att fortsätta forska direkt efter sin examen. Det mesta av forskningen finansieras via olika forskningsråd, där alla disputerade forskare har möjlighet att söka pengar för olika forskningsprojekt. Att skriva en anslagsansökan till ett forskningsråd är lite grand som att skriva en tidskriftsartikel, med den skillnaden att det inte finns några färdiga resultat att beskriva och diskutera än. En projektbeskrivning ska alltså innefatta klart formulerade frågeställningar och en tydlig metodbeskrivning av hur forskaren vill gå till väga för att få svar på sina frågeställningar. Den ska också innehålla en bra bakgrundsbeskrivning med en sammanfattning och diskussion av tidigare forskning på © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

116

D e l I G r un d l ägga n de begrepp

området på ett sätt som visar dels att den sökande behärskar forskningsområdet, och dels att det aktuella projektet har goda möjligheter att föra forskningen framåt på det aktuella området. Det är vanligtvis mycket hård konkurrens om sådana anslag, eftersom de finansiella resurserna är begränsade. De främsta anslagsgivarna till psykologisk forskning i Sverige är två statliga forskningsråd: Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). VR är en statlig myndighet som lyder under Utbildningsdepartementet och är den största statliga finansiären av grundforskning i Sverige. Under 2016 betalade VR ut sammanlagt 6,4 miljarder till framför allt grundforskning inom samtliga vetenskapsområden och till forskningsinfrastruktur (för mer information se www.vr.se). VR innehåller ett antal olika ämnesråd, däribland ett för humaniora och samhällsvetenskap (till de övriga ämnesråden hör bland annat ett för medicin och hälsa, ett för naturvetenskap och teknik, ett för utbildningsvetenskap, ett för utvecklingsvetenskap, ett för klinisk behandlingsforskning och ett för konstnärlig forskning). Inom ämnesgruppen för humaniora och samhällsvetenskap finns ett antal beredningsgrupper, däribland en för psykologi. Dessa beredningsgrupper har varje år till uppgift att bedöma och rangordna inkommande ansökningar utifrån vetenskaplig kvalitet och de sökandes kompetens. Beredningsgruppen för psykologi består av en ordförande och ett antal ledamöter som samtliga är forskare, och som tillsammans bedömer ansökningarna i ett antal olika avseenden (nyhetsvärde/originalitet, vetenskaplig kvalitet, forskarens/forskarnas kompetens och projektets genomförbarhet). På basis av dessa bedömningar rangordnas ansökningarna. Utifrån en första rangordning sållas en mängd ansökningar bort; de kvarvarande genomgår sedan en fördjupad bedömning och rangordning, som ligger till grund för beslut om vilka projekt som ska ges anslag. Endast en mindre andel av alla ansökningar beviljas: för att exemplifiera så beviljades under år 2016 sammanlagt 1 051 av de totalt 6 095 ansökningar som bereddes inom VR. FORTE är ett statligt forskningsråd som lyder under Socialdeparte mentet och har som huvudsaklig uppgift att stödja forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Även FORTE har beredningsgrupper som har till uppgift att granska och bedöma inkommande ansökningar om projektbidrag; här finns dock ingen beredningsgrupp som är specifikt inriktad på psykologisk forskning. VR och FORTE skiljer sig åt med avseende på vilken typ av forskning man i första hand stödjer. Medan VR primärt stöder grundforskning ger FORTE mer stöd © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5 Ve tensk apssamhälle t 117

till tillämpad forskning. FORTE fördelade 2017 årligen cirka en halv miljard kronor till både grundläggande och behovsstyrd forskning (för mer information se www.forte.se).

Vetenskapssamhällets funktion – att generera och sprida kunskap Vetenskapssamhällets huvudsakliga funktion är att generera ny kunskap och att sprida denna kunskap. För att möjliggöra detta är det nödvändigt att tillhandahålla tjänster, apparatur, forskningsfinansiering, möjligheter för forskare att interagera med varandra och möjligheter för forskare att publicera sina arbeten. Att dessa olika komponenter är tillgängliga är dock inte tillräckligt. Helt avgörande för att vetenskapssamhället ska fungera väl är att det finns en granskningsprocess som avgör vilka empiriska undersökningar som är att lita på och vilka kunskapsanspråk som är legitima. Det brukar kallas för ”peer review”granskning – vilket på svenska kan kallas kollegial granskning. ”PEER REVIEW”-PROCESSEN

Spridningen av resultaten från empiriska undersökningar och nya teoretiska idéer sker vanligtvis genom att forskare författar ett artikelmanus och skickar in detta till en lämplig tidskrift. Peer review-processen innebär att andra forskare med kunskaper inom det aktuella området (forskarkollegor, s.k. ”peers”) genomför en kritisk granskning av detta manus och skriver ett detaljerat utlåtande. På basis av ett antal sådana utlåtanden gör tidskriftsredaktören en sammanfattande bedömning, som returneras till artikelförfattarna tillsammans med dessa olika utlåtanden. Denna bedömningsprocess kan leda antingen till att manuset accepteras för publicering efter en smärre revision (i vissa sällsynta fall kan ett manus också accepteras i sin ursprungsversion), eller till att författarna blir uppmanade att komma in med en reviderad version för förnyad bedömning, eller till att manuset refuseras. Eftersom varje tidskrift har ett begränsat utrymme för text så sker det en mer eller mindre grov sållning bland de inkomna manuskripten. De främsta tidskrifterna inom ett visst område kan ha en mycket hög refuseringsprocent – det kan till exempel vara så att cirka 80 procent av samtliga inskickade manus behöver refuseras, eftersom det inkomna antalet artikelmanus är så stort i förhållande till det begränsade utrymme som finns till förfogande i den tryckta tidskriften. Förutsatt att den forskning som beskrivs i artikelmanuset är tillräckligt intressant © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

118

D e l I G r un d l ägga n de begrepp

och metodologiskt välgjord brukar det dock i de flesta fall gå att hitta någon tidskrift som vill ta in artikeln. Denna publiceringsprocess tar ofta relativt lång tid, eftersom manuset först ska bedömas av upp till 3–4 andra forskare (vilket sällan brukar ta kortare tid än tre månader), samt därefter ska revideras och i de flesta fall skickas in igen för att genomgå ytterligare en bedömningsrunda, och slutligen – sedan det blivit accepterat för publicering av tidskrifts redaktören – förberedas för tryckning. Det innebär att det ofta går minst ett eller ett par år (och ibland betydligt längre tid än så) från det att det första manuset finns klart tills den färdiga artikeln kommer i tryck. De granskande forskarkollegorna har till uppgift att göra en noggrann och kritisk läsning av artikelmanuset i syfte att hitta tänkbara fel och svagheter i den genomförda forskningen. Det gäller alla delar av artikeln, från den teoretiska bakgrundsbeskrivningen, över metodbeskrivningen och resultatbeskrivningen, till tolkningen av resultaten och den diskussion som artikelförfattarna för på basis av sina resultat. Visserligen förekommer också uppskattande kommenterar och berömmande ord, men fokus ligger på kritisk granskning i både stort och smått. Granskningsprocessen leder ofta till en betydande förbättring i manusets kvalitet. Men det är inte alltid granskarna gör ett så bra arbete, och det har riktats en hel del kritik mot detta förfaringssätt, som också har en del brister – något vi kommer att diskutera närmare i avsnittet ”Hur väl fungerar vetenskapssamhället?” i kapitel 12. STATUSHIERARKIER INOM VETENSK APEN

Vilken legitimitet forskningsresultat och kunskapsanspråk tillmäts inom vetenskapen, och vilken spridning de får, avgörs inte enbart av huruvida de genomgått kollegial granskning. Var de accepteras för publicering har också avgörande betydelse. Vetenskapliga tidskrifter kan ordnas i ett slags hierarki från de allra mest välrenommerade och prestigetyngda (som det är allra svårast att publicera sig i) till tidskrifter med ganska lokal eller begränsad spridning. Bara inom psykologin finns det hundratals vetenskapliga tidskrifter som varierar avsevärt i status. I de tyngsta tidskrifterna publiceras bara de forskningsresultat som betraktas som allra mest välbelagda och värda att uppmärksamma av de som genomför granskningen. Var resultaten publiceras har i sin tur en mycket stor inverkan på i vilken utsträckning de sprids och uppmärksammas inom och utanför forskarvärlden. Resultat som publiceras i mindre välrenommerade tidskrifter riskerar att ”drunkna” i den enorma mängd forskningsartiklar som publiceras i dag. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5 Ve tensk apssamhälle t 119

Rangordningen av tidskrifter görs bland annat utifrån deras ”impact”. För varje tidskrift går det att beräkna en så kallad impact factor, utifrån hur ofta artiklarna i tidskriften i genomsnitt citeras i andra vetenskapliga artiklar. Detta mått används bland annat för att kvantifiera och jämföra olika forskares meriter. Ju högre impact factor en tidskrift har, desto mer meriterande är det för en forskare att publicera sig i den. Detta sätt att mäta forskares meriter saknar emellertid inte svagheter. Bland annat är antalet citeringar långt ifrån jämnt fördelat över de artiklar som publiceras i en viss tidskrift; i själva verket är det ofta ett fåtal artiklar som står för nästan hela en tidskrifts totala ”impact” medan de flesta inte citeras alls. Därför brukar man ofta ta hänsyn både till impact factor hos de tidskrifter en forskare har publicerats i och antal gånger forskarens artiklar har citerats i andra artiklar när man utvärderar dennes meriter. Rangordningen av vetenskaplig legitimitet gäller således inte bara tidskrifter och artiklar, utan även forskare. Den avgör vem som får betraktas som auktoritet inom ett visst vetenskapligt fält. Detta sker till viss del på formell väg, via forskarens titel och position. Personer som har avlagt doktorsexamen har titeln doktor (filosofie doktor, teologie doktor, medicine doktor, juris doktor osv.). På nästa steg i rangordningen finns personer som har titeln docent, vilket följs av de som har titeln professor. Allra högst upp i den formella hierarkin finns de professurer som innehåller viktiga ledarskapspositioner. För att uppnå docent- och professorskompetens är forskningsmeritering (antal publikationer, antal citeringar, impact factor, publikationernas kvalitet m.m.) mest avgörande. Men även pedagogisk förmåga, ledarskapsförmåga, förmåga att konkurrera om forskningsfinansiering, samverkan med det omgivande samhället och förtroendeuppdrag har betydelse. Till detta kommer den mer informella statusordning som uppkommer genom att en forskare uppnår erkännande av andra forskare inom samma fält. Bland alla de personer som i dag innehar docent- eller professorstitlar är det bara en mindre andel som är ledande auktoriteter inom sitt forskningsområde. GRUNDFORSKNING OCH TILLÄMPAD FORSKNING

Vetenskapssamhällets primära funktioner är som sagt att generera och sprida kunskap. Men vilken typ av kunskap handlar det om? En vanlig distinktion i forskningsvärlden är mellan grundforskning (på engelska: basic science) och tillämpad forskning (på engelska: applied science). Vissa av de kunskaper som forskare söker är av mer praktisk © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

120

D e l I G r un d l ägga n de begrepp

art, och syftar direkt till att tillämpas i praktisk verksamhet. Det gäller till exempel utvecklingen av nya teknologier och medicinska behandlingsmetoder, där frågeställningen ofta har karaktären: ”Hur gör man på effektivaste sätt för att … ?” Psykoterapiforskningen handlar på liknande sätt om att utveckla praktiska kunskaper kring hur man på bästa sätt kan hjälpa människor med olika typer av psykologiska problem. Detta är alltså exempel på tillämpad forskning, där forskaren drivs primärt av praktiska eller tekniska kunskapsintressen, och där nytta är ett prioriterat värde. Inom grundforskningen spelar andra motiv, som nyfikenhet och en vilja till kunskap för kunskapens egen skull, en större roll. Här kan frågeställningarna ha karaktären av ”Varför … ?”, ”Hur fungerar … ?”, ”Vad innebär … ?” osv. – utan någon uttalad avsikt att lösa praktiska problem med hjälp av de nya kunskaper som forskningsprocessen kan frambringa. Mycket av den forskning som äger rum inom neuropsykologi, kognitiv psykologi, utvecklingspsykologi, personlighetspsykologi och socialpsykologi har denna karaktär. Det hindrar emellertid inte att grundforskning också kan leda till mycket praktiskt användbara kunskaper. Det kanske till och med är så att det är i grundforskningen som de mest nydanande upptäckterna och innovationerna görs. Inom grundforskningen formuleras teorier som kan öppna upp nya perspektiv och så småningom leda till viktiga tillämpningar av stort praktiskt värde. Tillämpad forskning bygger ofta på rön som gjorts inom grundforskningen. Det förs ofta en diskussion om hur prioriteringarna ska se ut ifråga om statliga forskningsanslag. Under senare tid har det funnits en ökad tendens till statlig styrning av forskningen mot vissa ”strategiska” områden som från politiskt håll anses värda att prioritera. Inom forskarvärlden reagerar man ofta mot denna typ av styrning och argumenterar för vikten av grundforskning. Det hävdas i sådana sammanhang ofta att det är samhällen som värderat kunskap och nyfikenhet högre än nytto perspektiv som historiskt gjort de största vetenskapliga framstegen. Den naturvetenskapliga revolutionen på 1500- och 1600-talen hade till exempel en viktig grund i den till synes helt onyttiga forskning som bedrevs inom fysik och astronomi. Även många av de upptäckter som senare har lett till Nobelpris har sitt ursprung i ren nyfikenhetsforskning, och ändå har de ofta visat sig vara ytterst praktiskt användbara. I dag är det inte ovanligt att en del företrädare för samhällsvetenskap och humaniora – där forskningen ofta är svårare att motivera utifrån nyttoperspektiv – kritiserar vad de uppfattar som en tendens att prioritera nytta framför kunskap för kunskapens egen skull. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5 Ve tensk apssamhälle t 121

FORSKNINGSETISK A PRINCIPER

Sökandet efter kunskap har genom vetenskapens historia ibland lett till etiska övertramp. Mest kända av dessa är de fruktansvärda experiment som gjordes i nazisternas koncentrationsläger under andra världs kriget. Fångar utsattes där bland annat för gift, senapsgas och malaria, fick kroppsdelar bortopererade utan bedövning och lämnades i iskallt vatten tills de dog. Som ett resultat av dessa och andra etiska övertramp har olika formella forskningsetiska riktlinjer införts inom vetenskapen. I dag är allt vetenskapligt kunskapssökande strikt reglerat av sådana riktlinjer (även om uppseendeväckande brott mot dessa har förekommit, som vi konstaterar i avsnittet ”Forskningsetiska problem” i kapitel 12) och formerna för etikgranskning av forskning har blivit allt mer organiserade. Till de forskningsetiska principerna hör att forskningen inte får riskera att skada deltagarna, att deras konfidentialitet måste skyddas, samt att de måste informeras om vad det innebär att delta i undersökningen och ge sitt samtycke till detta (s.k. informerat samtycke). Viktigt är också att klargöra den förväntade nyttan med de kunskaper som forskningen kan genera, och att väga denna mot de eventuella risker som kan finnas. I syfte att se till att dessa etiska riktlinjer följs har det utvecklats en organisation med detaljerade rutiner för forskningsetiska ansökningar. All forskning som syftar till att påverka undersökningsdeltagarna på något sätt, eller använder känsliga personuppgifter eller biologiskt material (t.ex. saliv- eller urinprov) måste etikgranskas.

Sammanfattning av kapitlet Vetenskapssamhällets huvudsakliga funktion är att generera och sprida kunskap. Kunskapssökandet får dock inte ske till varje pris, utan regleras av forskningsetiska principer. Inom grundforskning söks kunskap för kunskapens egen skull; inom tillämpad forskning står kunskapens praktiska tillämpningar i stället i fokus. En stor del av dagens forskning finansieras av olika forskningsråd, som stödjer olika slags forskning. Vad som betraktas som kunskap inom vetenskapen regleras dels genom den peer review-granskning som föregår publiceringen av artiklar och dels genom de statushierarkier som avgör vilka tidskrifter som har mest tyngd och vilka forskare som betraktas som auktoriteter inom ett forskningsfält. Statushierarkierna inom vetenskapssamhället avgör också vilka forskningsresultat som får mest spridning. Kunskap sprids inom vetenskapen primärt genom att empiriska resultat, slutsatser, teorier och argument delges andra forskare på konferenser och i slutändan publiceras i vetenskapliga tidskrifter. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Lars-Gunnar Lundh är professor i klinisk psykologi vid Lunds universitet och har bedrivit forskning kring bland annat ångest, insomni, självskadebeteende, perfektionism och mindfulness. Artur Nilsson har en doktorsexamen i psykologi från Lunds universitet. Han har forskat om bland annat världsåskådning, personlighet och moralpsykologi.

Psykologin som vetenskap Vetenskapsteoretiska och forskningsmetodologiska grunder Att vetenskapsteori och metodlära hänger ihop är utgångspunkten för denna bok. På ett unikt sätt kombinerar den vetenskapsteori med en grundläggande genomgång av olika typer av psykologisk forskningsmetodik. Med hjälp av konkreta exempel, tillämpade på psykologins ämnesområde, levandegörs vetenskapsteoretiska frågeställningar och abstrakta metodbegrepp. Boken ger en bred belysning av traditionell och modern veten skapsteori samt av forskningsmetodik, både kvantitativ och kvalitativ. Den sammanfattar även den kritiska diskussion som finns kring generella problem inom dagens vetenskap samt de problem som är specifika för psykologin. Författarnas ambition är att ge en balanserad, ickepolemisk, pluralistisk bild av olika idétraditioner och metoder – och dessas betydelse för psykologin som vetenskap – så att läsaren själv kan ta ställning till dem. Psykologin som vetenskap är användbar som grundbok på kurser i vetenskapsteori och forskningsmetodik. Samtidigt innehåller den avsnitt rörande mer avancerade vetenskapsteoretiska diskussioner vilket gör att den även lämpar sig för studier på högre nivåer. I boken ges förslag på hur olika avsnitt kan kombineras i kurser på skilda nivåer och med olika inriktningar.

Art.nr 38285

studentlitteratur.se