Kom i gång! Svenska som andraspråk
Lärarhandledning 9 Åse Wewel Annika Lyberg Mogensen
Komigang_Larobok9_LHL_omslag.indd 1
08-12-16 15.22.36
Innehåll Innan du börjar Arbeta med Kom i gång!
4 9
Ordkunskap
11 11 11 13
kapitel 1
Uppvärmningsförslag Arbeta med kapitlet Kpu 1 Ord i ordlistan Kpu 2 Öva på sammansättning, förkortning och avledning Kpu 3 Synonymer kapitel 2
Tala och lyssna
14 16
Uppvärmningsförslag Arbeta med kapitlet Kpu 4 Argumentera! Kpu 5 Lyssna och förstå! kapitel 3 Läsa och förstå Uppvärmningsförslag Arbeta med kapitlet Kpu 6 Granska kritiskt Kpu 7 Dramaövning Kpu 8 Poesi
22 22 22 25 26 28
Litteratur
Uppvärmningsförslag Arbeta med kapitlet Kpu 9 Läsdagbok Kpu 10 Låna på biblioteket
29 29 29 32 33
Skriva
Uppvärmningsförslag Arbeta med kapitlet Kpu 11 Läs en novell Kpu 12 En krönika Kpu 13 Bildanalys k a p i t e l 6
17 17 17 19 21
kapitel 4
k a p i t e l 5
Rättstavning
Uppvärmningsförslag Arbeta med kapitlet Kpu 14 Svårstavade ord Kpu 15 Ord som stavas som de låter Kpu 16 Ord som är släkt Kpu 17 En eller två konsonanter? Kpu 18 Hitta felen och stava rätt! Kpu 19 Bagage eller baggage?
35 35 36 38 40 41 42 42 42 43 45 46 47 48 49
Skrivregler och skiljetecken
k a p i t e l 7
51 Uppvärmningsförslag 51 Arbeta med kapitlet 51 Kpu 20 Skiljetecken 53 Kpu 21 Facit till Ett barndomsminne 54 Kpu 22 Exempel på dialog 55 k a p i t e l 8 Grammatik Uppvärmningsförslag Arbeta med kapitlet Kpu 23 Repetition 1 Kpu 24 Träna mer på ordklasser Kpu 25 Repetition 2 Kpu 26 Huvudsats och bisats
56 56 56 58 59 60 61
Efterord Facit till kopieringsunderlagen
62 63
Innan du börjar Svenska språket är nyckeln till dina elevers framgång i Sverige och du är den som ska tillhandahålla verktygen de behöver för att nå fram till sina mål. Du vill arbeta språkutvecklande och du vill att dina elever ska tillägna sig ett rikt ordförråd, en god uttrycksförmåga och en självutvärderingsstrategi där de är medvetna om sin kunskapsprocess. För att uppnå dessa högt ställda mål är det viktigt att eleverna känner lust att lära och utvecklas. Tonåringar i dag, oavsett kön, etniskt ursprung och religion, har ett stort behov av att omedelbart se sina egna framsteg och sin egen utveckling.
Kommunikation och ett tillåtande klimat! Elever med svenska som andraspråk, även de som är födda i Sverige, har generellt ett betydligt mindre ordförråd än elever med svenska som modersmål. Sva-elever kan ligga så mycket som 5 000–6 000 ord efter när de börjar skolan. Det krävs en enorm ansträngning för att komma ikapp, samtidigt som man ska tillägna sig nya kunskaper inom olika ämnen. Det har alltid varit naturligt för lärare att förklara nyinförda ord och begrepp för sina elever. Om du undervisar i samhällsekonomi eller fysik utgår du ifrån att många av orden som du använder kräver en förklaring. Vad man ofta glömmer när man undervisar sva-elever är att även tillsynes helt vanliga, men betydelsebärande, ord inte heller förstås av eleverna. Exempel: En kemilärare vill förklara vikten av att hålla sig till SIV-regeln. Det är en viktig regel att känna till när man ska späda syror med vatten. Läraren pratar på om att späda syran. Hon säger att vid spädning är det viktigt att hälla vatten i bägaren först och sedan Syran I Vattnet. Om man som elev inte vet vad späda betyder är det lätt att man fastnar vid det ordet och sedan inte hör förklaringen.
Som lärare ska du tänka på att benämna allt du pratar om i klassrummet. ”Hämta det gröna mätglaset som står på hörnet av arbetsbänken” är en bättre uppmaning än ”Hämta den där gröna därborta”. Hjälp eleverna att ställa frågor om sådant de inte förstår genom att själv förklara betydelsen av vissa saker i din genomgång: ”Vi ska späda syran. Det betyder att vi måste blanda den med vatten så att den blir svagare, nu är den för stark.” När du gjort det är det lättare för eleverna att svara på din fråga: ”Förstår ni? Eller är det någon som undrar över något?” Det gäller att ha svenska som andraspråks-glasögonen på sig!
4 Inledning
Terminsplanering Innan du börjar läsåret i årskurs 9 tillsammans med dina elever gör du säkert en terminsplanering. Alla lärare jobbar på lite olika sätt och alla skolor har sin idé om hur man ska arbeta för att eleverna ska nå målen i alla ämnen. Kanske jobbar du i ett arbetslag där du har ett aktivt samarbete med SO- och NO-lärarna? Då planerar ni säkert övergripande och ämnesintegrerande teman tillsammans. Med ett sådant arbetssätt har du stor nytta av Kom i gång! I kapitlen Tala och lyssna, Läsa och förstå, Litteratur och Skriva finns övningar och modelltexter som är generellt tillämpliga. Se till exempel ”Fackuppsats” (s. 89), där det tydligt och steg för steg redovisas hur man skriver en faktatext. Där finns också en modelltext att gå igenom och analysera tillsammans med eleverna. Detta avsnitt kan man med fördel arbeta med innan man ger sig i kast med att till exempel skriva en uppsats om fotosyntesen eller en faktatext om hur Grekland påverkades av andra världskriget. Ska ni läsa skönlitteratur som handlar om andra världskriget i samband med detta tema i SO:n? Då finns goda exempel och övningar i kapitlet Litteratur. Att Kom i gång! presenterar specifika böcker och författare hindrar inte att man använder sig av övningarna generellt. Se till exempel ”läsdagbok” (s. 73). Det viktiga är att du som lärare i svenska som andraspråk handleder dina elever när de ska utveckla sina färdigheter i att läsa, skriva, tala, lyssna och tänka. Det är oftast du som i första hand blir ansvarig för att det ni gör i klassrummet, oavsett tema, är språkutvecklande. Du kanske träffar dina elever på ”renodlade” svensklektioner i stället för att jobba integrerat och/eller övergripande. Med ett sådant arbetssätt har du också stor nytta av Kom i gång! I årskurs 9 brukar man, mer eller mindre medvetet, planera svenskans teman så att eleverna får goda möjligheter att träna de färdigheter som krävs för att klara det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk.
Fastna inte i korrektheten! Det är viktigt att sva-eleverna känner lust att skriva på svenska. Se till innehållet innan du ser till formen. En text med relevant innehåll där eleven visar att den behärskar genren, men som har en del ordföljdsfel och halsbrytande tempusväxlingar, är alltid en bättre text än en ointressant, korrekt text. Det är först när en sva-elev har befunnit sig på avancerad nivå en längre tid som man kan kräva både och. Huvudsaken är att eleven är medveten om sin egen språkutveckling! Lärare har alltid ont om tid. Det är så mycket vi ska hinna
Inledning 5
med, så många kurser eleverna behöver och det gäller hela tiden att hålla tidsschemat. DEADLINE är ett begrepp som vi viftar med som en stor flagga inför våra elever. Sällan har vi tid för reflektion och eftertanke och nästan lika sällan ger vi våra elever tid till det. Låt skrivprocessen ta tid. Arbeta med djupläsning och närläsning i litteratur. Träna diskussion och argumentation i många korta steg, så att eleverna känner sig väl förtrogna med arbetssättet vid examinationen. Om eleverna ska bli medvetna om sin egen språkutveckling måste de få tid till just eftertanke och reflektion. Barn och ungdomar funderar inte automatiskt över sin inlärning och sin kunskapsutveckling. De behöver handledning, stöd och modeller för att så småningom bli duktiga på att utvärdera sig själva. De sva-elever som är födda i Sverige, eller har bott ganska många år här, har ofta svårare att se sin språkutveckling än de elever som är relativt nyanlända till Sverige.
Det är svårt att baka utan recept! När man ska införa ett nytt moment, en ny genre eller ett nytt arbetssätt, bör man göra övningar kring dessa nyheter tillsammans med sina elever. Det är naturligtvis många elever som kan följa en skriftlig instruktion och sedan skrida till verket och ta ut satsdelar, skriva en krönika eller granska en tidningsartikel kritiskt, men många kan det inte. Att gemensamt skriva en text, eller hitta typiska kännetecken för till exempel en novell i just en sådan, gör att eleverna känner sig betydligt säkrare när de sedan ska arbeta i grupper eller på egen hand. Det blir också lättare för dig som lärare att ställa krav vid provtillfällen och examinationer om du vet att eleverna känner sig förtrogna med de olika arbetsmomenten. Detta tips ska inte tolkas som ett förespråkande av gammaldags katederundervisning. En lärare måste kunna handleda eleverna till att bli självständiga kunskapssökare och producenter.
Stanna upp och reflektera! Att börja och sluta varje arbetspass med så kallad kortskrivning, eller riktad skrivning, är ett bra sätt att få in vanan för reflektion och eftertanke. Om dina elever inte är vana vid detta arbetssätt kan du introducera det genom att ni skriver gemensamt på tavlan de första gångerna. När eleverna känner sig trygga med formen kan de skriva i sina skrivböcker eller i särskilda tankeböcker. Ställ alltid en konkret och relevant fråga inför den riktade skrivningen. Skriv frågan på tavlan och tala om hur lång tid eleverna ska skriva. Fem minuter brukar vara lagom. Frågan som ställs vid arbetspassets början bör vara sådan att den riktar in tankarna mot dagens arbete, och frågan som
6 Inledning
avslutar arbetspasset ska hjälpa eleverna att se vad de har tillägnat sig under arbetets gång. Riktad skrivning ska vara en flödesskrivning som pågår under hela den utmätta tiden. Dessa texter ska inte rättas, men gärna kommenteras så att eleverna får respons på sina tankar. Ställ inte ja/nej-frågor eller för allmänna frågor av typen: ”Vad har du lärt dig i dag?” Vid sådana frågor är det lätt att eleverna fastnar och inte kommer i gång med flödesskrivandet. Anpassa frågorna efter det aktuella temat och ställ dem så att de samtidigt ger möjlighet till självutvärdering. Exempel: Ni ska arbeta med hörövningar (Läroboken s. 40–41). Eleverna ska arbeta i grupper om fyra. Inledningsfråga: Vad finns det för fördelar – bra saker – med att arbeta i grupp? Avslutningsfråga: Vilka saker gjorde du i dag som var till hjälp (var bra) för din grupp? Fanns det något du hade kunnat göra bättre eller annorlunda?
Är grammatik armhävningar för hjärnan? Forskare och pedagoger har genom tiderna haft olika åsikter om grammatikundervisningens vara eller icke vara. Ibland är det en generationsfråga och ibland en rent personlig uppfattning, oavsett ålder eller utbildning. Många (bland andra Ulf Teleman) motiverar grammatikundervisningen med att eleverna har nytta av att kunna termerna och begreppen när de läser främmande språk. Det är en viktig synpunkt och man måste inte driva frågan vidare och diskutera hur undervisningen i främmande språk går till. Som lärare i svenska som andraspråk i dag har du stor frihet att själv välja undervisningssätt och strategier. De mål som eleven ska ha uppnått i årskurs 9 och som eventuellt rör grammatikundervisning lyder: Eleven ska • kunna förstå och själv använda det svenska språket i tal och skrift i de olika situationer eleven ställs inför. • kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt och med en sådan språkriktighet som syftet med skrivandet kräver, både vid skrivande för hand och med dator. (ur Kursplanen för svenska som andraspråk) Hur du når dessa mål tillsammans med eleverna är upp till din egen uppfinningsförmåga samt elevernas önskemål om studiesätt. I Kom i gång! tillhandahåller vi verktygen för grammatikinlärning och repetition. Du väljer hur du vill använda dem och om du vill se dem som ”armhävningar för hjärnan” eller som en väg till målen.
Inledning 7
Låt modersmålet vara viktigt och naturligt Finns det flera elever med samma modersmål i klassen? Låt dem gärna diskutera problem och möjligheter sinsemellan på sitt förstaspråk. Många gånger kan en bokredovisning, eller en sammanfattning av en diskussion, bli betydligt bättre på svenska om man först har fått diskutera på ett språk där man är säkrare på ordens nyanser. Elever som har fått diskutera på sitt modersmål har ofta en större drivkraft att slå upp i lexikon, eller på annat sätt ta reda på hur man uttrycker det man vill säga på svenska, om man har kommit fram till något klokt och bra i diskussionen. Här, som i allt annat, gäller naturligtvis att respektera elevernas vilja att använda förstaspråket. Det finns elever som inte vill använda sitt modersmål i skolan och då ska de inte känna sig tvungna. Klimatet i klassen måste få avgöra om det är lämpligt med diskussioner på modersmålet eller inte; och eleverna ska naturligtvis också respektera när det är dags att bara prata svenska.
Veckans ord En före detta kollega brukade, när han arbetade i en invandrartät skola, varje vecka utse ”veckans ord”. Det var inte ett ord som eleverna hade i läxa att träna på hemma, utan ett ord som han själv bestämde sig för och som han tyckte var viktigt att eleverna lärde sig. Han valde ut ett ord, till exempel ”demokrati” eller ”naturvetenskaplig”, och så använde han det ordet så ofta och i så många olika sammanhang som möjligt under veckans arbete – utan att det blev krystat eller onaturligt förstås. På fredagen tog han ofta en diskussion med eleverna om det aktuella ordet. Det visade sig att de nästan alltid förstod och visste vad ordet betydde, utan att de var medvetna om att de hade lärt sig det under den gångna veckan.
8 Inledning
k apitel 1
Ordkunskap Uppvärmningsförslag Inled gärna arbetet med riktad skrivning (se s. 6 här i lärarhandledningen) under fem minuter. Ställ frågan: Vilka ord är viktiga i svenska språket? Diskutera med dina elever vad ord är för något. Vilka ord är viktiga att kunna? Vad innebär det att äga ett ord? Att man vet betydelsen? Att man förstår innebörden när någon säger ordet i en mening? Eller att man själv använder ordet obehindrat? Diskutera gärna om det räcker att man vet vad ett ord betyder eller om det också är viktigt att man vet vilken sorts ord det är, till exempel vilken ordklass ordet tillhör eller vilken satsdel det kan vara i en mening/sats. Samla viktiga, vackra eller kanske fula ord på tavlan. Låt eleverna välja vilket ord som är det bästa, sedan kan alla få säga det ordet på sitt modersmål. Du kan också låta alla elever skriva upp det viktigaste eller bästa ordet de vet på sitt modersmål, och vad det betyder på svenska, på tavlan. Eller välj ett tema, till exempel ”skolan” eller ”arbetslivet” – alternativt något tema från aktuell SO/NO-undervisning. Du kan också använda Kopieringsunderlag 1.
Arbeta med kapitlet Hur bildas ord? (s. 11) Kontrollera först att eleverna förstår vad som menas med ”bildas”. Använd själv andra uttryck när du presenterar ämnet för dem, till exempel ”Hur blir det nya ord?” eller ”Av vilka ord kan man göra andra, nya ord?” Titta på förklaringarna i läroboken på s. 11. Förklara de tre begreppen sammansättning, förkortning och avledning tydligt, så att eleverna känner sig säkra på betydelserna. Skriv fler exempel på ord som passar till dessa begrepp gemensamt på tavlan. Du kan också använda Kopieringsunderlag 2.
Att lära sig ord (s. 16) Lyssna tillsammans på textutdraget ur En skejtares dagbok (s. 16). Sammanfatta handlingen tillsammans i klassen. Det ger en första
Ordkunskap 11
förförståelse för innehållet, som är till hjälp när man ska ge sig i kast med de enskilda orden.
Synonymer (s. 20) Samla först egna ord och synonymer till dessa på tavlan. Du kan själv välja ord som du redan vet att dina elever kan, och låta dem hjälpas åt att komma på synonymer. Du kan också använda Kopieringsunderlag 3.
Ord med flera betydelser (s. 22) Gör på samma sätt som när du inledde arbetet med synonymer. Se till att era första exempel är ord som eleverna känner sig väl förtrogna med, så förstår de principen mycket lättare. Glöm inte att förklara vad som menas med sammanhang.
15 ord om litteratur (s. 29) Gå igenom de 15 orden på s. 29 i läroboken. Dessa 15 ord tjänar du och dina elever på att gå igenom mycket grundligt. Diskutera betydelserna. Sätt in orden i olika sammanhang. Ge dem som klassiska glosor/veckans ord i läxa. Gå tillbaka till orden och repetera när behov uppstår. Många av orden återkommer i lärobokens olika kapitel så det lönar sig att plugga in dem och få en fördjupad förståelse för dem. Låt gärna eleverna skriva av orden i sina skrivböcker, med den rätta förklaringen intill, så finns de där som en liten tydlig miniordlista. Du kan även använda Kopieringsunderlag 1.
12 Ordkunskap
Ordkunskap Kopieringsunderlag 1
1 Ord i ordlistan Vad betyder orden? Slå upp följande ord i en ordlista. Skriv vad de betyder på skrivlinjerna. 1
novell
2
prosa
3
självporträtt
4
poesi
5
facktermer
6
yrke
7
snobb
8
diskutera
KOPIERINGSUNDERLAG • KOM I GÅNG!
Lärarhandledning 9
© 2009 Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur • ISBN 978-91-27-41571-3
13
Ordkunskap Kopieringsunderlag 2
2 Öva på sammansättning, förkortning och avledning A Bilda sammansatta ord Vilka ord kan du bilda av orden i vänsterspalten? Ibland måste du lägga till, ta bort eller ändra en bokstav för att ordet ska bli rätt. Skriv på skrivlinjerna. 1
cykel + hjälm
2
tunnel + bana
3
skola + gård
4
gata + korsning
5
klass + fest
6
vecka + schema
7
regn + kappa
8
källare + dörr
9
vind + våning
10
levnad + konstnär
14
KOPIERINGSUNDERLAG • KOM I GÅNG!
Lärarhandledning 9
© 2009 Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur • ISBN 978-91-27-41571-3
Ordkunskap Kopieringsunderlag 2
B Ord som bildas genom förkortning Här får du öva mer på hur ord bildas genom förkortning. Hur tror du att de här orden förkortas? 1
realisation
2
televisionsapparat
3
biograf
4
elektronisk post
5
legitimation
C Ord som bildas genom avledning Här får du öva mer på hur ord bildas genom avledning. Med avledning menas att man lägger till en förstavelse till ett ord: be + bygga = bebygga Eller att man lägger till en ändelse: bygga + nad = byggnad Som du ser måste man ibland ändra lite i skarven mellan två ord för att det ska bli rätt. (I exemplet ovan tas ett a bort!) Vilka ord bildas här nedan? Skriv på skrivlinjerna. 1
be + söka
2
för + falla
3
und + gå
4
bil + ist
5
fisk + are
KOPIERINGSUNDERLAG • KOM I GÅNG!
Lärarhandledning 9
© 2009 Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur • ISBN 978-91-27-41571-3
15
Kom i gång! Lärarhandledning 9 Åse Wewel Annika Lyberg Mogensen Kom i gång! Lärarhandledning 9 är ett praktiskt stöd för läraren i arbetet med Kom i gång! Lärobok 9. Lärarhandledningen går igenom grundtankarna i läroboken och följer därefter läroboken kapitel för kapitel med bl.a. ”uppvärmningsförslag”, konkreta lektionsförslag och kopieringsunderlag. Kom i gång! 7–9 är allt-i-ett böcker för elever med svenska som andraspråk.
Kom i gång! består av: Kom i gång! Svenska som andraspråk
Lärobok 9 Annika Lyberg Mogensen Åse Wewel
Kom i gång! Lärobok 7 (inkl. cd.)
Kom i gång! Lärobok 8 (inkl. cd.)
Kom i gång! Lärobok 9 (inkl. cd.)
Kom i gång! Läsebok (inkl. cd.)
Till varje lärobok finns en lärar-cd-box. Mer information om Kom i gång! finns på www.nok.se/komigang
ISBN 978-91-27-41571-3
9
Komigang_Larobok9_LHL_omslag.indd 2
1 0 0 0 0
789127 415713
08-12-16 15.22.43