9789144100777 by Smakprov Media AB

HANDBOK I JOURNALISTIKFORSKNING

MICHAEL KARLSSON JESPER STRÖMBÄCK (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38591 ISBN 978-91-44-10077-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin Omslagsbild: Incomible/Shutterstock.com Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2015

INNEHÅLL

Förord 15 Del 1 Introduktion 1 Inledning 19 Michael Karlsson & Jesper Strömbäck

Varför en handbok i journalistikforskning? 19 Bokens upplägg 20 2 Journalistiken i ett jämförande perspektiv 23 Henrik Örnebring & Gunnar Nygren

Inledning 23 Teoretiska utgångspunkter 24 Internationell komparativ forskning 27 Journalister i olika länder 29 Att jämföra innehållet 31 Jämförande forskning i Sverige 33 Sammanfattning och slutsatser 34 Förslag till vidare läsning 35 Referenser 36 Del 2 Journalistikens historia 3 Brytpunkter i svensk medieoch journalistikhistoria 43 Lennart Weibull

Inledning 43 Svensk forskning om journalistikens historia 44 Pressens uppkomst 46 © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Innehåll

Tryckfrihet 47 Industrisamhälle och urbanisering 48 Dagspress och partipolitik 50 Dagspressen som bransch: organisationer och pressetik 51 Radion och journalistiken 52 Populär journalistik 53 Professionell journalistik och television 54 Ny teknik och kommersialisering 56 Sammanfattning och slutsatser 58 Förslag till vidare läsning 58 Referenser 59 4 Journalistik som profession 63 Gunnar Nygren

Inledning 63 Teorier om professioner 63 Journalistikens professionalisering 65 Journalistikens fält och autonomi 67 Professionalism och objektivitet 69 Från partipress till journaliststjärnor 71 Svenska journalistundersökningar 72 Deprofessionalisering av journalistiken? 74 Sammanfattning och slutsatser 76 Förslag till vidare läsning 77 Referenser 77 5 Journalistutbildningens historia 81 Elin Gardeström

Inledning 81 Teorier kring utbildning av journalister 83 Internationell forskning om journalistutbildning 84 Svensk forskning om journalistutbildningens historia 87 Sammanfattning och slutsatser 89 Förslag till vidare läsning 90 Referenser 91

Innehåll

Del 3 Journalistikens ideal och produktionsvillkor 6 Filosofiska grunder för journalistisk etik 97 Mia-Marie Hammarlin & Susanne Wigorts Yngvesson

Inledning 97 Konsekvensneutralitet – en neutral position? 98 Pliktetik 99 Konsekvensetik 100 Dygdetik 102 Socialt ansvar – en hjärtats journalistik? 103 Pliktetik 104 Konsekvensetik 105 Dygdetik 106 Ansvarsmoral 107 Det unika ansvaret 107 Digitala och globala utmaningar 109 Sammanfattning och slutsatser 110 Förslag till vidare läsning 111 Referenser 111 7 Medieetik, mediekritik och ansvar 115 Torbjörn von Krogh & Göran Svensson

Inledning 115 Teorier om mediers etik, ansvar och kritik 116 Normativa teorier 116 Teorier om mediers ansvar 117 Teorier om och definitioner av mediekritik 119 Internationell forskning 121 Etik, teknik och globalisering 121 Mediekritikens kunskapsbidrag 121 Ansvarsforskningens kunskapsbidrag 122 Från forskning till handling 123 Svensk forskning 124 Journalisterna 124 Organisationerna 125 Staten 125 Journalistiken i spänningsfältet 126 Mediekritiken i spänningsfältet 126 Ansvarigheten i spänningsfältet 127 © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Innehåll

Sammanfattning och slutsatser 128 Förslag till vidare läsning 128 Referenser 129 8 Journalistiken och organisationen 133 Ulrika Andersson

Inledning 133 Teorier kring det redaktionella ledarskapets förändring 134 Redaktionellt ledarskap och kommersialisering 135 Redaktionellt ledarskap och managerialism 138 Internationell forskning om redaktionellt ledarskap 140 Svensk forskning om redaktionellt ledarskap 142 Sammanfattning och slutsatser 144 Förslag till vidare läsning 145 Referenser 146 9 Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar 151 Jesper Strömbäck

Inledning 151 Nyhetsmediernas kontextuella beroende 152 Nyhetsvärderingar och nyhetsurval 154 Sökandet efter nyhetsfaktorer 155 Teorier om mediernas nyhetsurval 160 Nyhetsvärdering och nyhetsurval som process 162 Sammanfattning och slutsatser 164 Förslag till vidare läsning 165 Referenser 166 10 Teorier om mediernas ekonomiska strategier 169 Mart Ots

Inledning 169 Två teorier om företagsstrategi 170 Industriell organisation och SCP-paradigmet 171 Det resursbaserade perspektivet (RBV) 173 Empirisk forskning 175 Structure-Conduct-Performance paradigmet (SCP) 176 Resource-based view (RBV) 179 Sammanfattning och slutsatser 181 6

Innehåll

Förslag till vidare läsning 182 Referenser 183 Del 4 Journalistiken och dess innehåll 11 Journalistiken, objektiviteten och partiskheten 189 Bengt Johansson

Inledning 189 Verifikationens princip 190 Teorier om objektivitet 190 Framväxten av objektivitet som professionellt ideal 191 Objektivitet som demokratiskt värde 191 Ifrågasatt objektivitet 193 Objektiva nyheter – teorier om medier och representationsideal 194 Internationell forskning om objektivitetens framväxt 195 Svensk forskning om objektivitetens framväxt 197 Professionella ideal och arbetsprocess 198 Objektivitet i praktiken 199 Objektivitet i mediernas innehåll 200 Partiskhet i svenska medievalrörelser 201 Sammanfattning och slutsatser 203 Förslag till vidare läsning 204 Referenser 204 12 Sportjournalistik 207 Jesper Enbom & Eric Carlsson

Inledning 207 Teoretiska perspektiv på sportjournalistik 208 Representationer, deltagarkulturer och kommersialisering 209 Forskningsläget i Sverige och internationellt 211 Sportjournalistik och genus 211 Sportjournalistik och nationalitet 212 Sportjournalistik, kropp och hälsa 213 Sportjournalistik och nya medier 214 Sportjournalistikhistoria 215 Sportjournalisten och professionen 216 Sportjournalistik på en marknad 216 © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Innehåll

Sammanfattning och slutsatser 217 Förslag till vidare läsning 219 Referenser 220 13 Ekonomijournalistik 225 Maria Grafström

Inledning 225 Ekonomijournalistik – en egen genre 226 Innehåll och karaktär förändras över tid 227 Uppdraget – omdiskuterat och beroende av sammanhang 229 Källornas betydelse – förhandling eller samarbete? 231 Internationell forskning om ekonomijournalistik 233 Svensk forskning om ekonomijournalistik 234 Sammanfattning och slutsatser 236 Förslag till vidare läsning 238 Referenser 238 14 Miljöjournalistik 243 Monika Djerf-Pierre & Ulrika Olausson

Inledning 243 Vad är miljöjournalistik? 244 Miljöjournalistikens historia, framväxt och utveckling 245 Miljöjournalistikens uppmärksamhetscykler 247 Miljöjournalistiken som fackområde 247 Miljöjournalistikens gestaltningar 248 Nyhetskällornas inflytande: forskare, lobbyister och aktivister 249 Klimatet: den mest uppmärksammade frågan 250 Klimatjournalistikens uppmärksamhetscykler 251 Teorier och metoder i forskningen om klimatjournalistik 252 Journalistikens skildringar av klimatfrågan 253 Klimatjournalistiken som ”fall” 255 Sammanfattning och slutsatser 255 Förslag till vidare läsning 256 Referenser 257

Innehåll

15 Kulturjournalistik 263 Anna Roosvall, Andreas Widholm & Kristina Riegert

Inledning 263 Centrala teorier inom kulturjournalistikforskningen 265 Fältteori 265 Teorier om professionalisering och en förändrad yrkesroll 267 Offentlighetsteori 268 Globaliseringsteori: kulturell globalisering 269 Internationell forskning om kulturjournalistik 270 Kulturjournalistikens olika ansikten: estetik, journalistik och geografi 271 Kulturjournalistik, populärkultur och kommersialisering 272 Svensk forskning om kulturjournalistik 273 Studier av recensioner i pressen 273 Kulturjournalistikens praktik: Ett inifrånperspektiv 275 Kulturjournalistikens olika tolkningsgemenskaper: betydelser av politik och digitalisering 276 Sammanfattning och slutsatser 277 Förslag till vidare läsning 278 Referenser 278 16 Bildjournalistikens innehåll 283 Maria Nilsson

Inledning 283 Teoretiska perspektiv 284 Teoretiska perspektiv från journalistik- och medieforskningen 284 Teoretiska perspektiv på fotografisk gestaltning och bildens språk 286 Empirisk forskning 288 Forskning om bilden som sanningssägare 288 Forskning om bilden som symbol 290 Sammanfattning och slutsatser 291 Förslag till vidare läsning 292 Referenser 293

Innehåll

17 Politisk nyhetsjournalistik 299 Jesper Strömbäck

Inledning 299 Teorier kring den politiska journalistikens innehåll 300 Den politiska nyhetsjournalistikens kommersialisering 301 Den politiska nyhetsjournalistikens medialisering 303 Internationell forskning kring den politiska nyhetsjournalistikens innehåll 304 Svensk forskning kring den politiska nyhetsjournalistikens innehåll 308 Sammanfattning och slutsatser 310 Förslag till vidare läsning 311 Referenser 311 Del 5 Journalistiken, publiken och samhället 18 Journalistiska drev och skandaljournalistik 319 Lars Nord

Inledning 319 Vad är skandaljournalistik? 320 Teoretiska utgångspunkter 322 Mediedrivna skandaler 323 Aktörsdrivna skandaler 325 Det digitala medielandskapet 327 Internationell forskning 328 Svensk forskning 330 Sammanfattning och slutsatser 331 Förslag till vidare läsning 332 Referenser 333 19 Journalistiken och den etniska mångfalden 335 Heike Graf

Inledning 335 Mest relevanta teorier på området 335 Internationell forskning 337 Forskning i Sverige: början 338 Invandrarprogram och minoriteternas medier 339 Forskningen tar fart: innehållsanalyser 340 10

Innehåll

Bias i medierapporteringen: ’Vi’ och ’dem’ 340 Islam i rapporteringen 343 Produktionsstudier 344 Homogen journalistkår i medieföretagen 345 Mångfaldsarbete i medieföretagen 346 Sammanfattning och slutsatser 347 Förslag till vidare läsning 347 Referenser 347 20 Journalistikens dagordningar och gestaltningar 353 Adam Shehata

Inledning 353 Agenda Setting: dagordningsteorin 354 Dagordningseffekter på opinionen 355 Att förklara mediernas dagordningar 357 Dagordningseffekter på den politiska agendan 358 Framing: gestaltningsteorin 359 Framing och journalistiska gestaltningar 361 Framingeffekter på opinionen 364 Sammanfattning och slutsatser 366 Förslag till vidare läsning 368 Referenser 368 21 Public service som ideal och verklighet 373 Anna Maria Jönsson

Inledning 373 Teorier kring public service – public service som ideal 374 Public service i verkligheten 377 Public service-forskningen – historik och karaktäristik 377 Internationell forskning om public service 378 Svensk forskning kring utbudet och innehållet i public service 381 Sammanfattning och slutsatser 383 Förslag till vidare läsning 384 Referenser 385

Innehåll

22 Journalistikens publiker 391 Ingela Wadbring

Inledning 391 Användningsforskningen 392 Grunddragen 392 Användningen av medier i allmänhet 394 Användning av nyheter i synnerhet 396 Receptionsforskningen 397 Grunddragen 398 Meningsskapande i allmänhet 399 Meningsskapande av nyheter i synnerhet 400 Sammanfattning och slutsatser 401 Förslag på vidare läsning 403 Referenser 403 Del 6 Journalistiken, tekniken och framtidens medielandskap 23 Medieanvändare som nyhetsproducenter 411 Kristoffer Holt

Inledning 411 Tillbakablick 412 Terminologin inom forskningen 415 Medborgarjournalistik 416 Globala och lokala skillnader 417 Deltagarjournalistik – från hopp till besvikelse 418 Svensk forskning 420 Sammanfattning och slutsatser 422 Förslag till vidare läsning 423 Referenser 424 24 Den digitaliserade journalistiken 1.0 429 Michael Karlsson

Inledning 429 Teknologi och journalistikens förändring 430 Interaktivitet 430 Hyperlänkar 431 Multimedia 434 Hastighet 436 Sammanfattning och slutsatser 437 12

Innehåll

Förslag till vidare läsning 439 Referenser 440 25 Datorn i journalistiken – och datorn som journalist 445 Christer Clerwall

Inledning 445 Datorn i journalistiken 446 Forskning om dator- och datajournalistik 449 Tekniken som frälsare 450 Teoriutveckling 451 Empiriska studier 452 Sammanfattning och slutsatser 457 Förslag till vidare läsning 458 Referenser 459 26 Den globala journalistiken 463 Peter Berglez

Inledning 463 Teori om global journalistik som gränsöverskridande offentligt rum 466 Mer exakt vad kommer forskningen fram till? (global journalistik som gränsöverskridande offentligt rum) 468 Teori om global journalistik som gränsöverskridande praktik 470 Mer exakt vad kommer forskningen fram till? (global journalistik som gränsöverskridande praktik) 473 Sammanfattning och slutsatser 475 Förslag till vidare läsning 476 Referenser 476 27 Gamla medier möter nya medier 481 Anders Olof Larsson

Inledning 481 Journalister och medieorganisationer på sociala medier 483 Publiken på sociala medier 487 Sammanfattning och slutsatser 491 Förslag till vidare läsning 492 Referenser 492 © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Innehåll

28 Det journalistiska arbetets förändring 497 Henrik Örnebring

Inledning 497 Teorier om det journalistiska arbetets förändring 499 Internationell forskning om det journalistiska arbetets förändring 501 Svensk forskning om det journalistiska arbetets förändring 506 Sammanfattning och slutsatser 508 Förslag till vidare läsning 509 Referenser 509 Författarpresentationer 515 Sakregister 521

FÖRORD

Att redigera en handbok är på många sätt ett omfattande projekt. När en av bokens redaktörer, Michael Karlsson, för mindre än två år sedan kom på idén att göra en Handbok i journalistikforskning och satte tidsramen för projektet kändes det därför som en lätt vansinnig idé. Just därför var den samtidigt lockande, och vi bedömde båda att det fanns ett stort behov av en handbok som kunde sammanfatta forskningen inom journalistik och vad den visar. Därför bestämde vi oss för att ta oss an utmaningen. Sedan dess har mycket hänt, och resultatet håller du i handen. Tack vare det starka gensvar som vi fick av Sveriges journalistikforskare var idén möjlig att genomföra, och vi är skyldiga alla medverkande ett stort tack. Utan era insatser skulle den här boken aldrig ha blivit verklighet. Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer för deras ständiga stöd, tålamod och distraktioner. Den här boken tillägnar vi Astrid och Loran, som vi hoppas ska växa upp i en värld där den kvalificerade journalistiken håller ställningarna mot de krafter som utmanar den. Karlstad och Sundsvall, maj 2015 Michael Karlsson Jesper Strömbäck

DEL 1

Introduktion

KAPITEL 1

Inledning M ich a e l K a r l s s on & J e spe r St röm bäck

Varför en handbok i journalistikforskning? Handböcker inom olika forskningsområden är mycket vanliga i den internationella litteraturen men sällsynta i Sverige. En handbok i forskning ska ses som en guide till det aktuella forskningsområdet och inte, som man kanske kan förledas tro av namnet, detaljerade instruktioner i hur man utför forskning inom området. Med andra ord är tanken med en handbok att läsaren inom ramen för en och samma bok ska få en god och helst heltäckande orientering om de viktigaste forsknings inriktningarna och forskningsresultaten inom ett område. Därmed är en handbok både något man kan återkomma till under hela sin utbildning och en effektiv genväg om man snabbt behöver läsa in sig på ett område. I Sverige finns det få läroböcker som exklusivt handlar om journalistik, samtidigt som det finns många journalistutbildningar både inom och utanför högskole- och universitetsvärlden. De böcker som ges ut är ofta fokuserade på det journalistiska hantverket, men det finns relativt få böcker som fokuserar på forskningen om journalistik. Detta vill vi ändra på genom att ta ett helhetsgrepp kring den samlade forskningen om journalistik, och det gäller både den teoretiskt och den empiriskt orienterade forskningen. Det är skälet till varför vi har valt att redigera denna Handbok i journalistikforskning. Om den har någon förlaga som har inspirerat oss är det Handbook of Journalism Studies (2009), redigerad av Thomas Hanitszch och Karin Wahl-Jörgensen. Boken kan användas på såväl introduktions- och fortsättningskurser som uppsatskurser. Även om vi primärt vänder oss till studenter inom journalistik, medieoch kommunikationsvetenskap och närliggande områden som statsvetenskap och sociologi riktar sig boken också till forskare, mediebranschen och dem som av andra skäl är intresserade av vad forskningen kring journalistik handlar om och visar. Boken innehåller ett antal kapitel som vart och ett behandlar ett tydligt identifierat område. Vi har bjudit in ledande svenska forskare © F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Del 1 Introduktion

inom respektive område, och de går igenom centrala teorier, frågeställningar, diskussioner samt forskningsresultat inom området internationellt och nationellt. Därmed erbjuder varje kapitel både en orientering kring de viktigaste debatterna inom respektive område och de senaste empiriska resultaten. Här har det av flera skäl varit viktigt för oss att se till att svensk forskning har inkluderats. För det första saknas sådana sammanställningar nästan helt och behövs för att ge en överblick över forskningen. För det andra brukar studenters uppsatsarbeten på olika nivåer ofta fokusera på svenska studieobjekt. Därmed kan denna bok tjäna som karta och inspirationskälla för vad man kan studera och hur. För det tredje ger det svenska perspektivet boken en karaktär och ett innehåll som inte kan ersättas av engelskspråkig litteratur.

Bokens upplägg Boken består av tjugoåtta kapitel uppdelade på sex sektioner. Sektionerna fungerar som paraplyer där de olika kapitlen går utmärkt att läsa var för sig men fokuserar på samma övergripande tema. En första introducerande del innehåller, förutom denna inledning, ett kapitel skrivet av Gunnar Nygren och Henrik Örnebring. Det handlar om jämförande journalistikforskning, och lägger en viktig grund för att förstå såväl skillnader som likheter mellan journalistiken i olika länder. Den andra delen handlar om Journalistikens historia. Det innehåller tre kapitel med olika historiska perspektiv. Lennart Weibull tar i sitt kapitel upp viktiga brytpunkter som legat till grund för journalistikens uppkomst, utbredning och utveckling. Gunnar Nygren går igenom vad som kännetecknar journalistprofessionen och dess historiska utveckling. Denna historiska del avslutas av Elin Gardeström vars kapitel behandlar journalistutbildningens historia från lärlingskap till högskoleutbildningar. Journalistiken har alltsedan 1800-talet slitits mellan å ena sidan ambitiösa ideal om att sanningsenligt informera medborgarna och å andra sidan nödvändigheten av att erbjuda en attraktiv och kostnadseffektiv produkt som går att sälja på en marknad i en specifik social kontext. De fem kapitel som utgör Journalistikens ideal och produktionsvillkor illustrerar tillsammans denna spänning. Först ut är MiaMarie Hammarlind och Susanne Wigorts Yngvesson som tar upp olika journalistiska ideal och redogör för deras filosofiska grunder. I nästa kapitel skriver Torbjörn von Krogh och Göran Svensson om mediernas etik och ansvar samt hur detta har kritiserats och reglerats i praktiken. 20

1 Inledning

Ulrika Andersson går i sitt kapitel igenom hur medier är organiserade strukturellt och ledarskapsmässigt för att kunna hantera det per definition oförutsägbara nyhetsflödet. En central dimension av nyhetsflödet är att sortera bort och på så sätt prioritera viss information på bekostnad av annan. Denna process av nyhetsvärdering och nyhetsurval är temat för Jesper Strömbäcks kapitel. Den här delen av boken avslutas av Mart Ots som i sitt kapitel går igenom ekonomiska teorier som kan användas för att förstå mediernas agerande. Bokens fjärde sektion heter Journalistiken och dess innehåll och är den som innehåller flest kapitel. Där speglas att en mycket viktig del av forskningen handlar om att undersöka journalistikens innehåll. Först ut är Bengt Johansson, vars kapitel behandlar den både ofrånkomliga och kritiserade journalistiska objektiviteten som ideal. De följande sex kapitlen tar upp olika journalistiska genrer och vad som präglar dessa; Jesper Enbom och Eric Carlsson skriver om sportjournalistik; Maria Grafström om ekonomijournalistik; Monika Djerf-Pierre och Ulrika Olausson om miljöjournalistik; Anna Roosvall, Andreas Widholm och Kristina Riegert om kulturjournalistik; Maria Nilsson om bildjournalistik; och Jesper Strömbäck om politisk journalistik. Delen avslutas av Lars Nord, vars kapitel behandlar skandaljournalistiken och meka nismerna i det som brukar kallas journalistiska drev. Journalistiken, publiken och samhället är rubriken på bokens femte del. Här ryms fem kapitel som på olika sätt tar upp mediernas gestaltningar och relationer till publik och samhället. Heike Grafs kapitel handlar om etnisk mångfald och i vilken utsträckning svenska medier erbjuder detta. Adam Shehata skriver i sitt kapitel om dagordningsoch gestaltningsteorier och om vilken påverkan journalistiken har på samhället beroende på vilka frågor som uppmärksammas och vilken inramning de får. Public service-idealet och vad som utmärker det i teori och praktik är i fokus för Anna Maria Jönssons kapitel. Ingela Wadbring går igenom forskning som handlar om publikens medieanvändande och förändrade vanor i ett förvandlat medielandskap. Frågor kring publikens förändrade roller i ett medielandskap allt mer präglat av digitaliseringen med dess möjligheter till medskapande står i fokus för Kristoffer Holts kapitel om medieanvändare som nyhetsproducenter. Bokens sista del handlar om Journalistiken, tekniken och framtidens medielandskap. De fem kapitel som utgör denna del av boken har gemensamt ett intresse för de utmaningar som journalistiken står inför, inte minst som en följd av den medietekniska utvecklingen och digitaliseringen. Michael Karlsson går igenom utvecklingen av nätjour© F ö r fa t t a r na oc h S t uden t li t t e r a t u r

Del 1 Introduktion

nalistiken, med särskilt fokus på interaktivitet, hyperlänkar, multimedia och publiceringshastighet. I kapitlet därefter tar Christer Clerwall upp datorns roller i journalistiken och som journalisternas eventuella ersättare. Hur journalistiken är med och skapar och samtidigt påverkas av en global värld är i centrum för Peter Berglez kapitel. Det följs av Anders Olof Larssons kapitel, vilket handlar om mötet och integrationen mellan de traditionella och nya medierna. Boken avslutas sedan med ett kapitel av Henrik Örnebring, vilket handlar om det journalistiska arbetets förändring. Sammantaget ger dessa tjugoåtta kapitel en god inblick i samtida svensk och internationell journalistikforskning. Läsaren kommer att bli varse hur många och stora frågor som ställs om och av journalistiken och dess relation till samhället. Boken ger också en unik bild av den stora bredden och den höga kvaliteten på svensk journalistikforskning. Vi tror och hoppas att det ska finnas något för alla i den här antologin. Samtidigt som bokens ambition är att vara så heltäckande som möjligt utsätts alla projekt av det här slaget för oförutsedda händelser. Några kapitel som var planerade att ingå saknas därför. I takt med att journalistiken och dess förutsättningar och villkor fortsätter att förändras växer samtidigt nya forskningsområden fram. En handbok i journalistikforskning präglas ofrånkomligen av vilken forskning som redan finns, vilket gör att det både kommer att finnas behov av nya kapitel och att uppdatera de gamla i takt med att forskningen fortgår. Här sätter vi punkt för denna inledning, men vi hoppas samtidigt på ett snart återseende.

Bokens redaktörer är Michael Karlsson, professor i medieoch kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, och Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och forskningscentret DEMICOM i Sundsvall. Övriga medverkande är: Ulrika Andersson, Peter Berglez, Eric Carlsson, Christer Clerwall, Monika Djerf-Pierre, Jesper Enbom, Elin Gardeström, Heike Graf, Maria Grafström, Mia-Marie Hammarlin, Kristoffer Holt, Bengt Johansson, Anna Maria Jönsson, Torbjörn von Krogh, Anders Olof Larsson, Maria Nilsson, Lars Nord, Gunnar Nygren, Ulrika Olausson, Mart Ots, Kristina Riegert, Anna Roosvall, Adam Shehata, Göran Svensson, Ingela Wadbring, Lennart Weibull, Andreas Widholm, Susanne Wigorts Yngvesson och Henrik Örnebring.

HANDBOK I JOURNALISTIKFORSKNING Journalistiken har en särskild ställning genom att samtidigt spegla och vara med om att forma samhällsutvecklingen. I den här boken presenteras för första gången på svenska en samlad bild av forskningen inom detta viktiga fält. Sveriges ledande forskare har här tagit ett helhetsgrepp på journalistikforskningen och dess problemområden. Bland det som behandlas i bokens 28 kapitel finns journalistikens historia, dess ideal och produktionsvillkor, olika genrers innehåll, journalistikens relation till samhället och framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter på utbildningar i journalistik samt medieoch kommunikationsvetenskap. Den kan användas på såväl introduktions- som fortsättningskurser och uppsatskurser och fungerar utmärkt som återkommande inslag genom hela utbildningar. Boken är även intressant för forskare, verksamma inom medierna och andra som är intresserade av att förstå journalistiken, dess villkor, innehåll eller betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Art.nr 38591