9789147106479

JA N - O LO F A N D E R S S O N C EG E EK S T R Ö M O LLE P A LM G R EN K R IS T E R S U N D IN

J

URIDISKA PROBLEM

15 uppl.

FA K TA OC H ÖV N I NG A R I

PR I VAT J U R I DI K & R ÄT T SK U NSK A P

JAN-OLOF ANDERSSON CEGE EKSTRÖM OLLE PALMGREN KRISTER SUNDIN

J

URIDISKA PROBLEM

15 uppl.

FA K TA OC H ÖV N I NG A R I

PR I VAT J U R I DI K & R ÄT T SK U NSK A P

FÖRORD Juridiska problem är ett utbildningsmaterial främst avsett för kursen Privatjuridik på gymnasiet och i komvux/vuxenutbildning enligt Gy11/Vux12. Det passar också bra för övriga grundläggande kurser i privatjuridik och rättskunskap och är även lämpligt för självstudier.

Juridiska problem behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur individens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tilllämpande kunskaper som är nödvändiga i samhället. Boken omfattar fjorton kapitel som vart för sig behandlar olika områden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en problemdel med tillämpningar.

Faktaavsnitten Faktadelarna är skrivna på vardagsspråk. I anslutning till texten finns verklighetsnära exempel som förklarar och förtydligar och ger ökad praktisk förståelse.

Korta utdrag ur lagtext finns insprängda för att ge en naturlig koppling till de juridiska begrepp och sammanhang som beskrivs i boken. Det finns vidare exempel på färdiga dokument m m. I slutet av varje faktadel finns en sammanfattning av innehållet i kapitlet. I flera kapitel finns dessutom sammanställningar under rubriken ”Tänk på detta!”.

I faktadelen finns löpande stödord i marginalen. Vissa, centrala stödord har även engelsk översättning.* Problemavsnitten Problemdelarna börjar med rätt/fel-frågor som repetition. Därefter följer en eller flera längre uppgifter av ”familjekaraktär” med delfrågor. Dessa frågor är vardagsnära och anknyter direkt till faktatexten i varje kapitel. Dessutom finns problem med anknytning till artiklar och andra underlag samt tolkning av juridiska dokument. I några fall finns tillämpningar på att upprätta dokument. I slutet av flertalet problemdelar finns kortare frågor i form av en ”frågespalt”. Vissa kapitel avslutas med ett autentiskt rättsfall ”Hur skulle du döma?”. Dessa rättsfall är särskilt lämpliga för den som inte har möjlighet att själv besöka en rättegång.

Läsordning och urval Kapitlen i Juridiska problem kan i princip läsas i valfri ordning. De första två kapitlen ger dock en orientering om lagstiftning och rättssystem i Sverige, som kan underlätta förståelsen av de följande kapitlen. I övrigt kan innehållet prioriteras efter intresse och tid.

Kommentarer och lösningar Kommentarer och lösningar till problemdelarna finns i ett separat häfte. Till varje uppgift finns en kort kommentar samt ett lösningsförslag. Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna till ett juridiskt problem. I sådana fall anges bedömningsgrunderna och andra förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget. Det innebär att man kan komma fram till en annan lösning med förändrade förutsättningar. Detta förhållande är viktigt att känna till, eftersom domstolarna är i samma situation när de ska göra sin * Beträffande marginalorden på engelska har som referenslitteratur använts bl a följande: Backe, Torild; Brottsbalkens termer på 6 språk. Liber Bruzelius, Anders m fl; Kortfattad engelsk-svensk juridisk ordbok, Liber Business English Dictionary, Longman Group FAR:s engelska ordbok, FAR LAW Engelsk-svensk-engelsk, Norstedts

䉴

bedömning i anslutning till domen. När det gäller rättsfallen under rubriken ”Hur skulle du döma?” finns verkliga domslut med som lösning.

Affärsjuridiska problem Affärsjuridiska problem är en fortsättning på Juridiska problem och behandlar juridiken sedd ur företagets synvinkel. Detta material omfattar tillämpande kunskaper som är nödvändiga i affärslivet och har betoning på avtal i kombination med lagregler.

Lagsamling Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik är ett komplement till Juridiska problem och Affärsjuridiska problem. Den innehåller de viktigaste lagarna för såväl individ som företag.

Femtonde upplagan I denna femtonde upplaga (2012/2013) har uppdateringar och justeringar gjorts rakt igenom hela boken. Upplagan är också anpassad till Gy11/Vux12.

Kontakt med förlaget Synpunkter emotses tacksamt. Kontakta Liber, se adress på föregående blad.

Lycka till med dina studier!

Författare & Redaktion

INNEHÅLL 1 Normer och lagar Rättsregler 9

9

Förmögenhetsbrott

Sociala regler 9 Moralregler 9 Rättsordningen 10

Lagstiftningen

10 Lagförslag 10 EU:s direktiv 11 Rättskällorna 12 Lagboken 13 Offentlighetsprincipen 15 Offentlig rätt och civilrätt 15 Tvingande och dispositiva lagregler Fysiska och juridiska personer 16 Diskrimineringslagen 16

Sammanfattning Problem

Brott mot allmänhet och stat

16

17

18

2 Om man bryter mot lagen Domstolarna 23

Tingsrätten 23 Hovrätten 24 Högsta domstolen 24 Förvaltningsdomstolar och specialdomstolar 25 25 Processförfarandet vid tvistemål 26 Tvistemål om mindre värden 28

Processförfarandet vid brottmål Påföljder 32

31

Sammanfattning Problem 37

35

36

74

När samboförhållandet upphör Vid dödsfall 79

3 Brott och straff 42 Olika lagar 42 Brott mot person 43 Ofredande och fridskränkning Hemfridsbrott 44 Misshandel 45 Mord och dråp 47

65

Giftorättsgods 66 Enskild egendom 67 Gåva till make 68 Bodelning 68 Vad ska ingå i bodelningen? 68 Bodelning under bestående äktenskap 71 Jämkning vid bodelning 71 Äktenskapsskillnad 72

Vårdnad om barn Partnerskap 75 Sambo 75

Juridisk hjälp

34 Överstatliga domstolar

30

43

55

56

4 Om man flyttar samman Hindersprövning 65 Äktenskap 66

Rättegång

52

Mordbrand 52 Allmänfarlig vårdslöshet 53 Urkundsförfalskning 53 Mened 53 Uppvigling 54 Upplopp 54 Hets mot folkgrupp 55 Våld eller hot mot tjänsteman Tjänstefel 55 Riksdagens ombudsmän 56 Justitiekanslern 56

Sammanfattning Problem 58

23

Andra former av konfliktlösningar Brottmål 31

47

Stöld 47 Häleri 48 Rån 49 Bedrägeri 50 Förskingring 51

Sammanfattning Problem 80

79

5 När någon dör Arv 88

88

Om bröstarvingar saknas Basbeloppsregeln 91 Efterlevande make 92

89

76

7 Köpa på kredit 138 Konsumentkredit 138

Testamente

93 Formulering av testamente 95 Inbördes testamente 97 Delgivning av testamente 97

Kreditinformation 138 Ångerrätt 139 Kreditprövning 140 Kreditavtalet 140 Minsta kontantinsats 140 Återtagande 140 Förtidsbetalning 142

Bouppteckning 97 Dödsboanmälan 99 Arvskifte 100 Undantag från huvudregeln vid bodelning 100 Arvsavstående 102 Sambo 102 Sammanfattning 103 Problem 104

Kontokort

143

Överlåta kredit 145 Dröjsmålsränta 145 Kreditvillkor 146 Krav på betalning 146

6 Avtal och köp 113 Avtalslagen 113

Betalningsföreläggande 147 Utmätning av egendom 147 Utmätning i lön 148

Anbud 113 Fullmakt 114

Ställningsfullmakt 115 Köplagen 115 Konsumentköplagen 117

Kreditupplysning 148 Indrivning på rätt sätt 149 Skuldsanering 150 Preskription 151 Sammanfattning 152 Problem 153

Varans avlämnande 117 Felaktig vara 117 Befintligt skick 118 Vilka åtgärder kan vidtas? 118 Rättsligt fel 119 Klagomål 119 Garanti 120 Vad händer om säljaren vägrar? 120 Vilket pris gäller? 120 Säljarens dröjsmål 120 Skadestånd 121 Köparens dröjsmål 121 Avbeställning 121 Öppet köp 121

Konsumenttjänstlagen 122 Distans- och hemförsäljningslagen Tolkning av avtal 125 Ogiltiga avtal 125 Oskäliga avtalsvillkor 127 Sammanfattning 127 Problem 129

143

Kontokort med och utan kredit Anslutna inköpsställen 144 Förlust av kontokort 144

8 Bo i lägenhet 160 Hyreslägenhet 160 Besittningsskydd 160 Betalning av hyra 161 Lägenhetens skick 162 Överlåtelse av lägenhet 162 Hyra ut i andra hand 162 Förlust av hyreslägenhet 162 123

Hyresnämnd 163 Bostadsrättslägenhet

164

Veckoandelar 164 Besittningsskydd 165 Köp av bostadsrättslägenhet 166 Bostadsrätt eller ägd lägenhet? 168

Sammanfattning Problem 171

169

9 Eget hus 178 Vad är en fastighet?

178

Fastighetstillbehör

179

Byggnadslov 179 Fastighetsägarens rättigheter Köp av fastighet 181 Köpehandlingar 182 Försäljningsvillkor 183 Upplysningar från säljaren

Arrende 189 Tomträtt 190 Sammanfattning Problem 193

Skadestånd utom avtalsförhållande Skadestånd för personskada 231 Skadestånd för sakskada 232 Ansvar 232 Minskning av skadeståndsbeloppet

180

10 Lån, säkerheter och obestånd Lag om skuldebrev 199

199

Enkelt skuldebrev 200 Löpande skuldebrev 200

244

Anställningsformer 244 Uppsägning 246 Saklig grund 246 Avsked 248 Permittering 248 Turordning vid uppsägning 248 Företrädesrätt vid återanställning 248 Förhandling och varsel 249 Bemanning eller anställning? 249

206 207

209

Semesterlagen

11 Försäkringar – utifall att...

Försäkringar 216 Socialförsäkringar 217 Försäkringar i samband med anställning 217 Enskilda försäkringar 218

216

Betalning av försäkringspremie Ersättning för skada 219 Personförsäkring 220 Paketförsäkringar 221 Gruppförsäkringar 221 Tvist 221

Sammanfattning Problem 224

243

Lagen om anställningsskydd

Borgen 202 Pant av lös egendom 204 Pantbrev i fastighet 204

Problem

13 Trygghet i anställningen 242 Tvingande anställningsregler 242 Kollektivavtal 242 Förhandlingar

Kreditvillkor 201 Säkerheter 202

Företagsrekonstruktion Sammanfattning 208

233

Ansvarsförsäkring 235 Brottsskada, trafikskada och patientskada 236 Sammanfattning 236 Problem 237

184

192

Lån till fastighet 205 Obestånd och konkurs

231

Studieledighetslagen 251 Arbetsmiljölagen 252

218

Skadestånd för brott mot arbetsrättsliga lagar 231

Arbetsmiljö 252 Skyddsombud 252 Skyddskommitté 253 Arbetsmiljöverket 253

Jämställdhet 253 Medbestämmandelagen

254 Medbestämmande 254 Förhandlingsrätt 254 Vetorätt 255 Medbestämmande eller inflytande?

Skadestånd 256

223

12 När skadan redan skett 230 Skadestånd vid avtalsförhållande

250 Semesterdagar 250 Semesterlön 250 Sparad semester 251

230

Diskrimineringslagen 256 Sammanfattning 258 Problem 259

256

14 Rätt över gränserna 265 FN och folkrätten 265 Mänskliga rättigheter 266 Internationella brottmålsdomstolen

Europarådet 266 Europeiska Unionen (EU)

266

268 Gemensam lagstiftning 269 En gemensam marknad 272 Vilka regler gäller vid utlandsköp? 273 Vilken domstol ska avgöra tvister? 274 En fri arbetsmarknad 275 EU:s arbetsrätt 275 En fri tjänste- och kapitalmarknad 276

Straffrätt och familjerätt Sammanfattning 278 Problem 279 Sakregister

284

277

1

NORMER OCH LAGAR

I alla samhällen är människor beroende av varandra. Många funktioner sköts gemensamt, t ex vägar, försvar, vård och utbildning, medan andra säljs på en marknad. I båda fallen är man beroende av att funktionerna fungerar för att man ska överleva.

Det är få människor som klarar sig helt på egen hand. Detta beroendeförhållande kan orsaka konflikter som måste lösas med hjälp av regler. Liknande konflikter kan även uppstå i privatlivet, t ex i äktenskap och samboförhållanden.

RÄTTSREGLER Sociala regler Normer /Standards/

Sociala regler /Social rules/

Med norm menas ett riktmärke (mönster) för hur man ska utföra något eller hur man ska uppträda mot varandra. För att människor ska kunna fungera tillsammans, skapar de mönster för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar etc och i samhället i stort. Det gäller även stater emellan.

Dessa normer kan vara mer eller mindre fasta. De är mönster (seder, sedvanor etc) som är gemensamma för en grupp, men som kan variera från en grupp till en annan eller från en plats till en annan. De kan också förändras över tiden. Sådana normer brukar kallas för sociala regler och kan vara alltifrån artighetsregler till lagregler Moralregler

Moralregler /Moral imperatives/

De sociala regler som är speciellt viktiga för att ett samhälle ska kunna fungera och som inte förändras i nämnvärd grad över tiden, brukar kallas för moralregler. Med moral menar man vanligen det som uppfattas som rätt eller orätt i ett samhälle. Moralregler är sådana normer som de flesta människor är överens om och som inte enbart är artighetsregler. Med ”hög moral” menas att människor verkligen försöker efterleva normer som alla är överens om och tycker är viktiga. Exempel på moralregler är att man inte får misshandla andra människor, stjäla, bryta ett avtal eller vara otrogen. Så länge alla följer dessa normer undviker man i de flesta fall större konflikter mellan människor.

10

1

Normer och lagar

Rättsordningen

Rättsregler /Statutory requirements/

Rättsordningen /Law, legal system/

En del normer kan så småningom bli helt nödvändiga för att ett samhälle ska fortsätta att fungera. De kan då övergå till att bli rättsregler som fastställs av staten i form av lagar. Dessa lagar måste finnas i skriftlig form, eftersom det är meningen att alla människor ska kunna ta del av dem och rätta sig efter dem. Den som inte rättar sig efter lagen kan bli föremål för tvångsåtgärder (sanktioner) i form av straff.

Systemet med rättsregler kallas för rättsordningen. Denna är inte en gång för alla given utan rättsreglerna kan ändras när värderingarna i samhället förändras eller när de styrande vill ändra människors värderingar. Under senare år har synen på t ex miljöförstöring, rattfylleri och misshandel av kvinnor påverkats av bl a massmedias bevakning. Detta kan sedan ge upphov till lagändringar eller ibland helt nya lagar.

LAGSTIFTNINGEN Betänkande

Promemoria Remiss /Exposure draft/

Yttrande

Ett lagförslag kan komma till på två sätt. En statlig utredningskommitté eller ensamutredare kan avlämna ett betänkande till regeringen (se fig på nästa sida). Ursprunget till utredningen kan t ex vara förslag från allmänheten eller från organisationer och föreningar eller den kan ha kommit till som svar på en motion från en riksdagsman. Emellertid är utredningsarbetet ganska tidsödande.

Därför finns också ett annat sätt att få fram ett lagförslag.

Regeringen kan själv utarbeta en departementspromemoria för att få fram en lag snabbare, om detta anses angeläget.

I båda fallen är det något av departementen, t ex jordbruksdepartementet, som ansvarar för att lagförslaget blir remissbehandlat innan regeringen utformar ett slutgiltigt förslag. Remissbehandlingen innebär att lagförslaget skickas till statliga och kommunala myndigheter samt berörda organisationer. De senare kan t ex vara fackliga organisationer, intresseorganisationer eller idrottsföreningar. Organisationerna, myndigheterna samt även enskilda kan komma med yttrande (synpunkter) över lagförslaget till departementet.

Lagförslag

Lagförslag /Bill/

Lagrådet

Remissbehandling av lagförslag är en gammal tradition i Sverige.

De synpunkter som kommer fram i remissvaren ger goda möjligheter till ett välgrundat lagförslag. Det är sedan regeringens uppgift att väga samman de olika åsikterna som naturligtvis ibland kan vara direkt motsägande.

Regeringen utarbetar därefter sitt lagförslag, som i viktiga fall går på remiss till lagrådet. Detta består främst av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (se s 24f).

11

1 Normer och lagar

Utredningskommitté

Betänkande

Regeringen

Departement

Proposition

Hänvisning för beredning Riksdagen

Ändringsmotion Remiss

Yttrande

Remissinstanser

Remiss

Yttrande

Yttrande i vissa fall

Lagrådet

Betänkande

Riksdagsutskottet

Riksdagsbeslut

Skrivelse

Regering

Lag (SFS)

Lagstiftningsförfarandet www.regeringen.se www.riksdagen.se

Riksdagen /The Parliament/

Proposition Utskott Slutbetänkande Bifall Författning

Lagrådet ska i första hand granska förslaget och kontrollera om det är förenligt med andra lagar och om reglerna i lagförslaget stämmer inbördes. Lagrådet ska alltså undersöka om lagförslaget är korrekt ur juridisk synpunkt men ska inte bedöma innehållet i övrigt.

När regeringen tagit del av lagrådets bedömning, kan den välja att antingen inte alls gå vidare med lagförslaget eller att, eventuellt efter vissa justeringar, överlämna en proposition till riksdagen. I riksdagen behandlas lagförslaget först i ett eller flera utskott, t ex jordbruksutskottet.

Efter diskussion i utskottet skrivs ett slutbetänkande som diskuteras i hela riksdagen. Där sker sedan omröstning, och om majoriteten röstar för (bifaller) förslaget blir det en författning, dvs lag. riksdagen anmäler beslutet till regeringen, som då utfärdar (promulgerar) lagen. Den ges därefter ut i Svensk författningssamling (se nästa sida).

EU:s direktiv

EU:s direktiv

Parlament Ministerråd Kommission

Som medlem i Europeiska Unionen (EU) måste Sverige anpassa sina lagar till EU:s direktiv. Alla EU-medlemmar har förbundit sig att följa de principer som anges i direktiven när man utformar de nationella lagarna. Dessa kan dock i viss mån ta hänsyn till lokala förhållanden i landet.

EU-direktiven utformas inte av motsvarigheten till Sveriges riksdag, EU-parlamentet, utan av EU:s ministerråd. Detta består av ansvariga ministrar från alla EU-länder. Om t ex direktivet gäller jordbruksfrågor så är det jordbruksministrarna som bildar ministerrådet. Det är dock Kommissionen, EU:s ”regering”, som lämnar förslag till direktiv och Europaparlamentet ska yttra sig innan ministerrådet fastställer ett direktiv. Ännu så länge gäller

12

1 Normer och lagar

flertalet EU-direktiv sådana frågor som berör jordbruk och gränsöverskridande handel. Genom Lissabonfördraget 1 december 2009 fick Europaparlamentet medbeslutanderätt i näst intill alla politiska frågor på europeisk nivå. EU:s påverkan på lagstiftningen behandlas mer ingående i kapitel 14.

Rättskällorna Svensk författningssamling (SFS)

Förordning /Regulation/

Lag /Law, act/

Lagboken

Som redan nämnts måste lagarna i Sverige finnas i skriftlig form för att vara tillgängliga för medborgarna. Lagarna publiceras i Svensk författningssamling (SFS).

Författningarna består av dels lagar, dels förordningar. Lagarna är beslutade av riksdagen, medan förordningarna har kommit till genom regeringsbeslut. En förordning innehåller detaljanvisningar för de grundläggande bestämmelser som finns i en lag. Man kan säga att förordningen gör det möjligt att praktiskt tillämpa en lag.

Svensk författningssamling kompletteras så snart det kommer en ny lag eller förordning, vilken ges ett eget nummer. Numreringen börjar om på nytt varje år. Man anger årtalet före lagens nummer, t ex 2012:12.

Lagarna ändras ofta och detta kan göras med en helt ny lag eller med en ”lag om ändring av lag”. Svensk författningssamling är mycket omfattande med bortåt 4 000 författningar. Därför har man samlat ett urval av lagar i lagboken (se nästa sida).

Rättskällor. Författningarna kan hämtas från www.riksdagen.se. Klicka på Lagar och därefter på Författningar i fulltext. Sök sedan i Rubrik på lagens fullständiga namn eller helst på SFS-nummer. Klicka därefter på Sök.

1 Normer och lagar

www.rattsinfosok.d om.se

NJA I Prejudikat

Förarbeten NJA II

SOU

www.rod.se

13

Det räcker dock inte alltid att gå till lagar och förordningar för att förstå avsikten med en rättsregel. Om inte de ger tillräckligt besked om hur rättsregeln ska användas i ett visst fall kan man se efter hur Högsta domstolen (HD) har dömt i ett visst mål. (HD är Sveriges högsta allmänna domstol, se kap 2.) HD:s domar finns publicerade i Nytt juridiskt arkiv, avd I (NJA I). Dessa domar (avgöranden) är principiellt viktiga för tolkningen av rättsregler och kallas för prejudikat. De ger vägledning för domslut i likartade mål (se s 24). Även andra domstolars domslut kan vara prejudicerande.

Domslut kan även hämtas på www.rattsinfosok.dom.se.

Man kan också behöva studera lagens förarbeten (lagmotiven) för att få vägledning. Skriften Nytt juridiskt arkiv, avd II (NJA II) innehåller ett sammandrag av förarbetena till de viktigaste lagarna och omfattar direktiv, betänkanden, remissvar, propositioner samt riksdagens protokoll (se fig s 11). Man kan också ta del av hela det utredningsarbete som gjordes innan riksdagen fastställde lagen.

Rapporter från alla statliga utredningar, alltså även de som ger upphov till lagar, finns publicerade i Statens offentliga utredningar (SOU).

Den som vill veta vilka utredningar som pågår, vilka förslag som lämnats och vilka lagar eller lagändringar som har beslutats av riksdagen, kan läsa tidningen Från Riksdag & Departement.

Den utkommer med 38 nummer per år och kan beställas från Riksdagen. Den finns också som webbtidning, www.rod.se.

Lagboken

Sveriges Rikes Lag Grundlagar, balkar och bihang

Sveriges Rikes Lag, eller lagboken som den brukar kallas, kommer i ny upplaga i början av varje år – nya lagar och ändringar av lagar är införda. Lagboken består av tre delar: grundlagar (utom successionsordningen), balkar och bihang. Grundlagarna är regeringsformen (som anger hur landet ska styras), successionsordningen (regler om kungamakten), yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Grundlagarna anses så viktiga att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut och med ett val till riksdagen däremellan.

Utdrag ur regeringsformen: 1 KAP. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

14

1 Normer och lagar

Utdrag ur tryckfrihetsförordningen: 1 KAP. Om tryckfrihet 1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt, att utan några av myndighet eller allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

Balkarna

Balkindelningen i lagboken härrör från 1734 års lag och benämningarna har därför en något ålderdomlig prägel. Innehållet har naturligtvis fortlöpande ändrats sedan dess, även om språket ibland kan upplevas som gammaldags. De olika balkarna är: • Brottsbalken • Byggningsbalken • Föräldrabalken • Handelsbalken • Jordabalken • Miljöbalken

• Rättegångsbalken • Socialförsäkringsbalken • Utsökningsbalken • Äktenskapsbalken • Ärvdabalken

Dessutom finns några andra lagar placerade tillsammans med balkarna, bl a följande: • Fastighetsbildningslagen • Förvaltningsprocesslagen

Kapitel /Chapter/

Paragraf /Paragraph/

Stycke /Section/

Bihanget Att söka i lagboken

CD-Lag

www.riksdagen.se

• Konkurslagen • Skadeståndslagen

Inom varje balk finns också mindre omfattande lagar som inte ingår i balken, men som är införda under denna, t ex räntelagen som är införd under handelsbalken. Alla balkar innehåller flera kapitel, varje kapitel flera paragrafer (anges med §-tecken) och i en paragraf kan det finnas flera stycken. Ett avsnitt i jordabalken kan t ex anges med 9 kap 8 § 1 st (eller JB 9:8 1 st). Om en lag inte ingår i balken, anges under vilket kapitel den är införd. Hyresförhandlingslagen är t ex införd under 12 kap jordabalken (förkortat JB 12: paragrafnr).

Lagar som inte finns i eller i anslutning till en balk är placerade i bihanget, som innehållsmässigt har det största utrymmet. Lagarna är där placerade i årtals- och nummerordning och det kan därför vara svårt att hitta i bihanget. Det bästa sättet att söka i lagboken, är att använda det alfabetiska sakregistret som finns bak i boken.

Man kan där söka på kapitelnamn, lagens namn eller annat sökord.

Längst bak i lagboken finns ändringar och nya lagar som kom med i tryckningen i sista stund.

Lagboken Sveriges Rikes Lag, som ges ut av Norstedts Juridik, finns också på CD-romskiva (CD-Lag). Detta material uppdateras (aktualiseras) med lagändringar under året.

1 Normer och lagar

15

Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen Allmänna handlingars offentlighet Tryckfrihetsförordningen

Offentlighetsprincipen består av flera delar som främst finns befästa i våra grundlagar. Den del som man i första hand tänker på är allmänna handlingars offentlighet, som regleras i tryckfrihetsförordningen (TF). En handling som kommer in till en myndighet är – med vissa begränsningar – offentlig. Det innebär att vem som helst har rätt att läsa handlingen. Det spelar ingen roll att skrivelsen är ställd till någon anställd personligen om det gäller en fråga som berör myndigheten. På samma sätt är handlingar som arbetas fram på myndigheten med samma begränsningar offentliga.

2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 1 § Till främjande av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

Sekretesslagen Hemlig allmän handling

Allmänhetens närvarorätt

Det finns några undantag från offentligheten av en allmän handling. Dessa undantag – hemliga allmänna handlingar – finns beskrivna i sekretesslagen och gäller t ex vissa militära handlingar, sociala myndigheters handlingar och vissa handlingar inom sjukvården. Man har i huvudsak undantagit sådana handlingar som kan leda till skada för nationen eller individen.

Om man nekas att ta del av offentlig handling ska man vända sig till länsrätten och ärendet kan i sista hand överklagas till Regeringsrätten.

En annan del av offentligheten gäller allmänhetens rätt att närvara vid förhandlingar inför domstol och beslutande statliga och kommunala församlingar. Det betyder att man t ex alltid har rätt att närvara vid riksdagens eller kommunfullmäktiges sammanträden. När det gäller rätten att närvara vid en domstol finns detta fastslaget i regeringsformen (RF). Om en rättegång ska ske inom ”stängda dörrar” fordras ett särskilt beslut om detta. Anledningen kan vara att man vill skydda målsäganden, vittnen, åtalade, företagshemligheter eller känsliga statsangelägenheter.

Offentlighetsprincipen är unik för Sverige. Det finns inget annat land som har denna öppenhet för sina medborgare. Men det innebär också problem på så sätt att om en myndighet i ett annat land skickar handlingar till en svensk myndighet blir de offentliga i Sverige. Den svenska myndigheten har dock möjlighet att sekretessbelägga handlingen, vilket också är vanligt.

Offentlig rätt och civilrätt

Offentlig rätt

Den svenska rättsordningen brukar delas in i två delar, offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten innehåller regler för hur stat, kommuner och myndigheter ska organiseras och vilka medborgerliga och mänskliga rättigheter och skyldigheter invånarna har. Bl a regler om lagstiftning, beskattning, brott, domstolar och straff ingår i den offentliga rätten.

16

1 Normer och lagar

Civilrätt /Civil Law/

Civilrätten reglerar olika förhållanden mellan människor, företag och organisationer så länge det inte gäller brott som faller under s k allmänt åtal. Civilrätten innehåller t ex regler om äktenskap, arv, avtal, arbetsförhållanden, köp och försäljning, företagande och skadestånd.

Tvingande och dispositiva lagregler

Tvingande lagregel /Mandatory rule/

Dispositiv lagregel /Optional rule/

Inom civilrätten är en del lagregler tvingande, medan andra är dispositiva. En tvingande lagregel är en minimiregel som inte får försämras i ett avtal. Regeln har kommit till för att skydda en underlägsen part, t ex en konsument gentemot ett företag (näringsidkare) eller en anställd gentemot en arbetsgivare. T ex anger semesterlagen att anställda ska ha rätt till minst 25 dagars semester per år.

Inget hindrar dock att man avtalar om längre semester.

En dispositiv lagregel gäller om inget annat har avtalats. Sådana lagregler är vanliga inom civilrätten och innebär endast ett stöd i det fall ett avtal saknar närmare precisering. Den offentliga rätten innehåller mycket sällan dispositiva lagregler. Anledningen är att man alltid ska veta vad som är brott, vilka skatter man ska betala, vilken domstol man ska vända sig till osv.

Fysiska och juridiska personer

Rättssubjekt /Legal person/

Fysisk person /Natural person/

Juridisk person /Artificial person/

Företrädare /Representative/

Rättslig handlingsförmåga

Den som är ansvarig för sina handlingar är ett rättssubjekt. Fysiska personer är rättssubjekt, men också juridiska personer, t ex handelsbolag, aktiebolag, kommuner och svenska staten. När det gäller juridiska personer så företräds de av en eller flera fysiska personer. Dessa kan t ex skriva på avtal för den juridiska personen, men vanligen är det den juridiska personen som blir juridiskt ansvarig så länge som det inte handlar om brottslig verksamhet. Då kan företrädarna straffas personligen.

En del fysiska personer kan ha begränsad rättslig handlingsförmåga beroende på låg ålder, psykisk sjukdom etc (se s 126).

/Legal competence/

Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen är till för den som blir diskriminerad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder.

Direkt diskriminering I lagen anges att direkt diskriminering är förbjuden. Det betyder att ingen får behandlas sämre än någon annan för att han eller hon Indirekt diskriminering t ex kommer från ett annat land eller sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är också förbjuden, t ex genom att ha regler som verkar gälla för alla, men som i verkligheten inte gäller personer med viss Trakasserier bakgrund enligt ovan. Trakasserier är förbjudna, dvs en person får inte utsättas för obehag på grund av sin bakgrund. Det är förbjudet att ge order eller instruktioner till någon att han eller hon ska diskriminera en annan person. Den som har klagat på eller anmält dis-

1 Normer och lagar

Diskrimineringsombudsmannen

17

kriminering får inte bestraffas av den som har blivit anklagad för diskrimineringen.

En person som har blivit anklagad för diskriminering måste bevisa att det inte har varit någon diskriminering. Den som tycker sig ha blivit diskriminerad behöver alltså inte bevisa något själv. För att lagen ska kunna användas måste man göra anmälan senast två år efter händelsen och frågan avgörs i ett tvistemål.

Den som anser sig ha blivit diskriminerad kan få hjälp av Diskrimineringsombudsmannen.

Den som har blivit dömd för diskriminering kan tvingas att betala skadestånd. Om någon har blivit diskriminerad på grund av t ex en bestämmelse måste bestämmelsen tas bort. Om ett avtal har slutits och det sägs upp på grund av diskriminering gäller inte uppsägningen.

Sammanfattning • I alla samhällen är människor beroende av varandra och därför behövs normer (mönster) för att bl a undvika och lösa konflikter.

Dessa normer kallas för sociala regler och är alltifrån artighetsregler till lagregler.

• Moralregler och rättsregler är starka sociala regler, som anger hur vi ska bete oss mot varandra i samhället.

• Rättsregler är så viktiga normer att de fastställs av staten. Den som inte rättar sig efter dem kan bli utsatt för tvångsåtgärder (sanktioner). Rättsregler är oftast lagar, som kommer till genom lagstiftning som beslutas av riksdagen.

• Lagstiftning startar vanligen med en utredning som ger upphov till ett lagförslag (proposition) från regeringen. Remissbehandlingen innebär att myndigheter och organisationer ger sina synpunkter på förslaget och därefter kan lagrådet ge sitt yttrande över lagtextens utformning. Det slutliga lagförslaget lämnas till ett riksdagsutskott, som därefter ger riksdagen sitt slutbetänkande. Om en majoritet av riksdagens ledamöter bifaller förslaget så antas det som lag.

• Sverige måste som EU-medlem anpassa sina nationella lagar till EU:s direktiv. Dessa finns nu främst inom områdena jordbruk och handel.

• Rättsreglerna, även förordningar från regeringen, ska finnas i skriftlig form och de publiceras i Svensk Författningssamling (SFS).

En del av rättsreglerna finns i Sveriges Rikes Lag (lagboken). Lagboken är indelad i grundlagar, balkar och bihang. En alternativ lagbok är Sveriges Lagar.

• För att helt förstå innebörden av en lag kan man ibland behöva studera lagens förarbeten, framförallt regeringens proposition. I vissa fall måste man också läsa Högsta domstolens (HD:s) domar, prejudikat, innan man kan avgöra hur lagen bör tolkas i ett enskilt fall.

• Grundlagar anses vara så viktiga rättsregler att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Grundlagarna är regeringsformen, successionsordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen.

• Offentlighetsprincipen innebär bl a att alla allmänna handlingar är offentliga. Vem som helst har rätt att läsa en handling som finns på en myndighet. Vissa handlingar är dock undantagna, t ex inom militära, sociala och sjukvårdande myndigheter.

• Man kan indela rättsreglerna i offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten anger bl a vilka medborgerliga rättigheter och skyldigheter vi har gentemot samhället. Civilrätten reglerar förhållandet mellan människor eller företag.

• Vissa lagregler är tvingande och innebär vanligen en minimiregel för att skydda en underlägsen part. Andra regler är dispositiva och gäller bara om inget annat är avtalat.

• Såväl fysiska som juridiska personer kan vara rättssubjekt, dvs träffa avtal etc.

• Den som diskriminerar någon p g a kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder kan åläggas att betala skadestånd till den drabbade.

18

1 Normer och lagar

PROBLEM

Rätt eller fel?

1:1 Hur är det med lagarna?

1:2 Ett allvarligt brott?

1:3 En brottslings försvarstal 1:4 Hur påverkas moralen?

1 Normer och lagar

19

Rätt eller fel?

Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.

1 Sociala regler, moralregler och rättsregler är exempel på normer.

2 En moralregel är inte lika föränderlig som en social regel.

3 En rättsregel ska alltid finnas i skriftlig form.

4 En proposition är ett förslag från riksdagen.

5 Remiss innebär att regeringen begär synpunkter på ett lagförslag.

6 Ett betänkande från ett utskott kan alltid diskuteras av riksdagen.

7 Ett utredningsförslag blir alltid lag.

9 Det är riksdagen som stiftar lagar.

10 Författningar består av lagar och förordningar.

11 Lagens förarbeten utarbetas av HD. 12 Nya lagar publiceras genom SFS. 13 Lagboken är uppdelad i grundlagar, balkar och bihang.

14 Regeringsformen är en grundlag.

15 Lagboken ges ut av riksdagen.

16 HD:s domslut kan bli prejudikat.

17 Civilrätt är motsatsen till offentlig rätt.

18 En tvingande lagregel gäller oavsett vad som är avtalat.

8 En förordning beslutas av regeringen.

1:1 Hur är det med lagarna?

A. Pelle och Kajsa bor i ett mindre villaområde. De trivs bra, eftersom området är lugnt och ligger nära naturen. Det är dock en sak som har retat upp Pelle. Grannens katt förorenar alltid i en av Pelles och Kajsas rabatter. Varma sommardagar stinker det ända in i huset. Pelle har flera gånger bett grannen att hålla katten inomhus, men fått till svar att den måste få komma ut annars vantrivs den.

Pelle har nu anmält grannen till polisen för att han har katten lös.

Men de säger bara att det inte är olagligt att ha katter lösa så länge det inte är en ”sanitär olägenhet” och det är tydligen inte någon enstaka katt. ”Då är det ju fel på lagen”, menar Kajsa. ”Vi måste få den ändrad!” ”Hur ska man göra då?” undrar Pelle.

Hur kan de bära sig åt för att få fram en lagändring så att de blir av med katten?

B. En dag upptäcker Kajsa sig själv på ett foto i en kvällstidning.

Det är taget i en butik och artikeln handlar om nyårsrean. ”Men jag har ju inte blivit tillfrågad”, säger hon upprörd till Pelle. Pelle kontaktar då tidningen för att begära skadestånd. Men journalisten svarar att de enligt grundlagen har rätt att i en tidning publicera foton som inte är direkt kränkande.

Vilken av grundlagarna kan ge tidningen denna rättighet?

20

1 Normer och lagar

C. Kajsa tycker att det är upprörande att man kan hamna på ett foto i en tidning utan att man har gett sitt tillstånd. Hon vill skriva till riksdagen så att de ändrar lagen. ”Så går det inte till”, menar Pelle. ”Dessutom är det inte gjort i en handvändning att ändra en grundlag.”

Vad menar Pelle med att det är speciellt omständligt att ändra en grundlag?

D. En dag kommer Pelle i dispyt med en arbetskamrat som påstår att alla rättsregler inte alls ges ut som författningar. ”En del regler bestäms av domstolarna, men de gäller ändå som en sorts lag”, upplyser han.

Stämmer det som Pelles arbetskamrat påstår?

E. Pelles och Kajsas grannar kommer ursprungligen från Sydamerika. De har också kvar sitt ursprungliga medborgarskap. En dag ser Kajsa hur mannen i familjen slår sin son ett flertal gånger i ansiktet för att denne har smutsat ner sina byxor. Kajsa blir förtvivlad och ber Pelle gå ut och säga till mannen. ”Jag tänker också ringa och polisanmäla händelsen”, säger Kajsa. ”Den här typen av brott är de värsta jag vet.” ”Det hjälper inte”, säger Pelle. ”Eftersom de inte är svenska medborgare gäller inte svensk lag. Jag har tidigare talat med grannen om aga. Han påstår att om han inte agar såväl barnen som hustrun tappar de respekten för honom. I hans hemland, säger han, ser man inte på aga på samma sätt som här. Svenskarna ser det som misshandel, medan han ser det mer som att han bryr sig om sina närmaste och vill dem väl.”

Har den sydamerikanske mannen gjort något olagligt? Gäller svensk lag enbart svenska medborgare?

F. På Pelles arbete har det varit dåligt med sysselsättningen under senare tid. De anställda har därför fått besked att Lars och Bengt ska sägas upp p g a arbetsbrist. Dessa två har arbetat på företaget i över tjugo år. Det finns personer som endast har arbetat i företaget i tre år, men som får arbeta kvar. Enligt turordningsreglerna i lagen om anställningstrygghet ska de senast anställda sägas upp först.

Arbetsgivaren är tillsammans med den fackliga organisationen överens om att Lars och Bengt ska sägar upp. ”Enligt vårt avtal behöver vi inte följa lagens bestämmelser”, säger Pelle. ”Det kan aldrig vara riktigt”, tycker Kajsa. ”En lagregel måste gälla före ett avtal, varför skulle vi annars ha våra lagar?”

Vad är rätt? Kan ett avtal gälla före en lagregel? Vad kallas i så fall denna typ av lagregel?

1 Normer och lagar

21

1:2 Ett allvarligt brott?

Vårdare åtalas för stöld

Läs följande notis om en anställd som är misstänkt för stöld.

En 54-årig vårdare vid en kriminalvårdsanstalt är misstänkt för att ha stulit fönsterputsmedel och en borste till ett totalt värde av 50 kronor ur ett förråd. Det var under nattjänstgöring som vårdaren besiktigade det nya förrådet och passade på att ta med sig rengöringsmedlen. Stöl-

den upptäcktes när förrådet inventerades. Med hjälp av datalistor som visade vilka som låst upp förrådet kunde vårdaren bindas till brottet. Åklagaren har beslutat att åtala vårdaren för stöld. Han är inte straffad tidigare.

A. Anser du att detta är ett allvarligt brott?

B. Varför tror du att åklagaren väljer att åtala vårdaren för stöld?

C. Vilka konsekvenser kan det få om vårdaren inte skulle få något straff?

1:3 En brottslings försvarstal Läs på nästa sida igenom artikeln om en Greenpeace-aktivist som blivit dömd till egenmäktigt förfarande.

A. Tycker du att kvinnan i artikeln använt rätt metod för att väcka miljömedvetande hos andra människor?

B. Vilken laglig metod skulle hon kunnat ta till istället?

C. Hur tror du att detta brott betraktas om säg tio år?

1:4 Hur påverkas moralen?

En restaurangägare tar fast en person som har struntat i att betala och överlämnar honom till polisen. Kammaråklagaren i Sundsvall anser att det inte är straffbart att äta för 544 kronor och sedan smita från notan. För honom är det ett så litet ärende att han lägger ner utredningen. Enligt kammaråklagaren är ”det inte påkallat ur allmän synpunkt att väcka åtal”. För restaurangägaren stals en del av företagets vinst den dagen.

A. Hur tror du att restaurangägarens beteende påverkas i fortsättningen?

B. Hur tror du att allmänhetens moral påverkas av tidningsnotiser som denna?

C. Tycker du att det finns skäl att utreda ett brott även om beloppet är lågt?

22

1 Normer och lagar

K채lla: Greenpeace

2 OM MAN BRYTER MOT LAGEN Rättsreglerna är anvisningar för hur människor ska bete sig i samhället. Reglerna ska dessutom kunna användas för att lösa de konflikter som kan uppstå. Konflikterna kan antingen bero på att någon eller några inte följer reglerna eller att man tolkar dem olika. De flesta konflikter löser människor själva. Rättsreglerna har dock stor betydelse om man inte kommer överens. Det är framför allt domstolarna som har till uppgift att tolka och tillämpa rättsreglerna.

DOMSTOLARNA Det finns olika typer av domstolar: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmänna domstolarna är enligt Rättegångsbalken tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen (HD). Dessa är olika instanser, vilket innebär att någon part som regel kan överklaga ett beslut (en dom) i tingsrätten till hovrätten.

Beslut i hovrätt kan i vissa fall överklagas till HD. Tingsrätten Tingsrätt /District court/

Tvistemål /Civil case/

Brottmål /Criminal case/

Åklagare

Det finns 48 tingsrätter i Sverige (2012). Varje tingsrätt har sitt eget verksamhetsområde, t ex Göteborgs tingsrätt. Detta område kallas ibland för domsaga. Tingsrätten avgör två typer av konflikter, tvistemål (civilmål) och brottmål.

Tvistemål gäller konflikter mellan två eller flera personer eller företag, t ex om tolkningen av ett köpeavtal. Det är någon av de berörda personerna som begär att tingsrätten ska lösa konflikten, dvs avgöra målet.

Brottmål ska ta upp frågan om en person har brutit mot någon rättsregel i den offentliga rätten, dvs begått lagbrott. Det kan gälla t ex misshandel, stöld eller fortkörning. Det är då en allmän åklagare som begär att tingsrätten ska avgöra om det skett något brott och i så fall utdöma ett straff. Man brukar säga att åklagaren väcker åtal. Detta sker vanligen efter anmälan till polisen. Åklagaren kan också på eget initiativ väcka åtal om han på annat sätt får reda på ett lagbrott.

24

2

Om man bryter mot lagen

Rättens sammansättning vid tvistemål

Rättens sammansättning vid brottmål

Lagman och rådman Nämndeman

Konkursdomstol

Vid tvistemål består tingsrätten av tre juristdomare som alltså ska avgöra målet. Om tvisten gäller ett belopp som inte överstiger halva prisbasbeloppet, räcker det med en domare (prisbasbeloppet enligt allmän försäkring är 44 000 kronor år 2012). Parterna kan i övriga fall komma överens om att ha en domare.

Vid brottmål består tingsrätten av en juristdomare och tre nämndemän. Målet avgörs av domaren tillsammans med nämnden. I brottmål som gäller mindre allvarliga brott, som bara kan innebära bötesstraff, räcker det med endast en domare.

Domarna i tingsrätten är en lagman och en eller flera rådmän.

Lagmannen är chef för tingsrätten. Åklagare och domare är universitetsutbildade jurister, medan nämndemännen inte behöver ha någon juristutbildning. Man brukar därför säga att de är lekmän.

Nämndemännen utses av de politiska partierna och har alltså erfarenhet av politiskt arbete. De förutsätts ha en allmän kännedom om samhället och kan därför tillsammans med domaren deltaga i rättstillämpningen.

Tingsrätten har också andra funktioner än att lösa konflikter och döma i brottmål.Vid tingsrätten finns bl a en konkursdomstol som beslutar om konkurs och har hand om registrering och kontroll av konkurser (se kap 10).

Hovrätten

Hovrätten /Court of appeal/

Rättens sammansättning

Om någon part inte är nöjd med tingsrättens dom, kan han/hon överklaga domen till hovrätten. Det finns sex hovrätter – i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. Varje hovrätt har ansvar för en del av landet.

Prövningstillstånd krävs för att få sin sak prövad i hovrätten.

Sådant tillstånd kan ges en åtalad om straffet är mer än böter, om tingsrätten kan ha gjort något fel, såväl i brottmål som tvistemål, eller om målet har betydelse för rättstillämpningen.

Vid tvistemål består hovrätten av tre eller fyra juristdomare. I brottmål och familjerättsmål är det tre domare och två nämndemän. Domarna i hovrätten kallas för hovrättspresident, hovrättslagmän och hovrättsråd. Presidenten är chef för hovrätten. Hovrätten är indelad i olika avdelningar och varje avdelning har en hovrättslagman som ordförande.

Högsta domstolen

Högsta domstolen (HD) /Supreme court, High court/

Justitieråd

Hovrättens beslut kan i vissa fall överklagas till Högsta domstolen (HD). HD måste dock först ge prövningstillstånd. Sådant tillstånd ges i huvudsak bara om målet har ”principiell betydelse för rättstillämpningen”. Detta innebär att HD:s dom ska kunna användas som prejudikat vid bedömning av likartade fall. Prejudikaten kompletterar lagar och förarbeten så att rättstillämpningen underlättas.

Domare i Högsta domstolen kallas för justitieråd. Ett av justitieråden är chef för HD och kallas för ordförande. Det är tillräckligt

2

Om man bryter mot lagen

25

med fem domare för att döma i ett mål. Det förekommer inga nämndemän i HD. I vissa mål (plenummål) kan samtliga justitieråd sammanträda och avgöra målet. Detta sker när HD anser att det finns skäl att ändra sin egen praxis.

Förvaltningsdomstolar och specialdomstolar Förutom ovanstående allmänna domstolar finns det i varje län förvaltningsdomstolar med förvaltningsrätt som första instans. Till förvaltningsrätten kan man överklaga beslut som är fattade av statliga och kommunala myndigheter. Dessa beslut kan t ex gälla beskattning, körkort, trafiktillstånd, utskänkningstillstånd för sprit och vin, byggnadslov och omhändertagande av barn. En stor del av förvaltningsrättens arbete gäller fall som rör beskattning av inkomst samt utbetalning av socialbidrag. Förvaltningsrätten består av en ordförande som är juristutbildad samt tre nämndemän som är lekmän.

Kammarrätt Förvaltningsrättens beslut kan i sin tur överklagas till kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter. Dessa finns i Stockholm, Göteborg, Jönköping och Sundsvall och de ansvarar för var sin del av landet. Varje domstol har en president som chef. Vanligen dömer tre domare i ett mål.

Högsta Kammarrättens beslut kan i vissa fall överklagas till Högsta förförvaltningsdomstolen valtningsdomstolen som ligger i Stockholm. På samma sätt som för Högsta domstolen måste dock Högsta förvaltningsdomstolen först ge prövningstillstånd. Detta ges dock bara om fallet har principiell betydelse för rättstillämpningen. Domarna i Högsta förvaltJustitieråd ningsdomstolen kallas justitieråd. Vanligen deltar fyra domare i varje mål. Det förekommer inga nämndemän i Högsta förvaltningsdomstolen.

Specialdomstolar Andra domstolar än allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar är specialdomstolar, t ex arbetsdomstolen, marknadsdomstolen, mark- och miljödomstolar, migrationsdomstolar samt miljödomstolar. Dessutom är några allmänna domstolar specialiserade på ekonomisk brottslighet. www.dom.se Hyres- och arrendenämnder finns på åtta orter i landet. Nämndernas beslut kan överklagas till Svea Hovrätt i Stockholm.

Förvaltningsdomstol Förvaltningsrätt

RÄTTEGÅNG Rättegång /Trial case/

När en allmän domstol (se s 23 ff) ska avgöra ett mål kallas det för rättegång. En sådan rättegång är vanligen offentlig, dvs vem som helst får närvara. Detta är en del av offentlighetsprincipen (se kap 1) och är en gammal tradition i den svenska rättsordningen. I vissa speciella situationer kan dock rättegången genomföras utan att allmänheten får närvara. Detta kan vara fallet om det skulle försvåra rättegången eller om den gäller hemliga förhållanden, t ex i sam-

26

2

Om man bryter mot lagen

Inom lyckta dörrar

band med spionerimål. Om rättegången inte är offentlig, brukar man säga att den hålls inom lyckta (stängda) dörrar.

Processförfarandet vid tvistemål

Kärande och svarande

Stämningsansökan /Writ of summons/

Svaromål Förberedelse

Bestrida /Deny, refuse/

Förlikning Huvudförhandling Sakframställning

Bevis /Evidence/

Plädering

Det förekommer två typer av rättegångar i allmänna domstolar: tvistemål och brottmål.

Alla förhör som görs i tingsrätten videofilmas, bl a för att kunna återanvändas i hovrätten. En rättegång i ett tvistemål (se fig på s 28) börjar med att någon (kärande) av parterna lämnar in en stämningsansökan (se exempel på nästa sida) till tingsrätten. Det kan t ex vara någon som anser att motparten brutit ett avtal och därför kräver skadestånd av motparten (svarande). En kärande kan också företräda en grupp av personer med liknande krav i en s k grupptalan.

I stämningsansökan lämnar käranden ett bestämt yrkande, dvs hur han eller hon vill att tingsrätten ska döma och samtidigt skälen för yrkandet. Om tingsrätten anser att ansökan innehåller de nödvändiga uppgifterna, meddelar rätten svaranden genom s k stämning att denne kan komma med eventuella invändningar, svaromål. Detta kan ske skriftligt eller muntligt och kallas förberedelse av målet. Den svarande kan i samband med förberedelsen medge eller bestrida det s k käromålet.

Om svaranden går med på yrkandet, dömer tingsrätten på det sätt som käranden yrkat. Detsamma gäller om svaranden inte inställer sig till rättegången (tredskodom). Om svaranden bestrider, dvs går emot yrkandet, ska han/hon samtidigt ange skälen för sitt bestridande. Förberedelsen är till för att tingsrätten ska få klart för sig vad parterna har för uppfattning. De ska också ange för tingsrätten vilka bevis de vill åberopa. Käranden måste t ex visa upp det avtal som han/hon anser att svaranden har brutit mot och samtidigt förklara hur avtalsbrottet har gått till.

I samband med den muntliga förberedelsen försöker också tingsrätten få parterna att ingå en förlikning, dvs att de kommer överens på något sätt. Om inte detta lyckas, bestämmer man tid för huvudförhandling, dvs den egentliga rättegången som alltid sker muntligt. Det börjar med att käranden talar om vad han/hon yrkar samt redogör för bakgrunden till sitt yrkande i en sakframställning.

Därefter får svaranden bemöta detta. Båda får dessutom yttra sig över vad motparten sagt. Under rättegången redovisar också parterna vilka skriftliga bevis de har samt håller parts- och vittnesförhör.

Till sist avslutas huvudförhandlingen genom att parterna håller var sitt slutanförande inför domarna, plädering. Denna är en sorts sammanfattning och parternas slutsats av vad som har framkommit under rättegången. Slutligen yrkar parterna ersättning av varandra för sina rättegångskostnader. Dessa kostnader gäller vanligen den juridiska hjälp (biträde) som de haft under rättegången.

Biträdet är oftast en advokat (se s 34). Detta är dock inget krav.

2

StämningsansÜkan

Om man bryter mot lagen

27

28

2

Om man bryter mot lagen

Stämningsansökan

Överläggning

Förberedelse av målet

Dom

Huvudförhandling Sakframställning – Bevisning – Plädering

Verkställighet

Processförfarandet vid tvistemål

Enskild överläggning Dom /Verdict (USA), writ (UK)/

Överklagande /Appeal/

Laga kraft

Efter huvudförhandlingen håller rätten (domarna) enskild överläggning för att gemensamt besluta om domen. Denna meddelas parterna, antingen omedelbart eller vanligen inom några veckor. Domen kan antingen innebära att tingsrätten bifaller käromålet, dvs då har käranden vunnit målet och svaranden har alltså förlorat. Om tingsrätten i stället ogillar käromålet blir det tvärtom.

Den part som inte är nöjd kan överklaga domen till hovrätten, vilket ska göras inom tre veckor från det att domen meddelades.

Därefter kan målet tas upp i hovrätten ungefär på samma sätt som i tingsrätten. Om inte överklagandet kommer i rätt tid, vinner domen laga kraft. Detta innebär att målet är slutligen avgjort och inte kan tas upp på nytt.

Om inte svaranden frivilligt betalar t ex ett utdömt skadestånd, kan käranden begära hjälp av kronofogdemyndigheten att kräva in pengarna. Detta sker vanligen i form av utmätning (se kap 7).

Tvistemål om mindre värden

Småmål

En rättegång kan som redan nämnts, ske på ett förenklat sätt om tvisten gäller ett belopp som understiger halva basbeloppet. En sådan rättegång brukar kallas för tvistemål om mindre värden (småmål). I ett småmål finns endast en domare. Parterna behöver vanligen inte juridiskt biträde, eftersom domstolens juristutbildade personal i ett småmål också ska ha till uppgift att ge parterna en viss vägledning.

På samma sätt som övriga tvistemål inleds ett småmål med att en part lämnar in en stämningsansökan. Blankett för stämningsansökan och skriftliga anvisningar om hur man fyller i blanketten finns hos tingsrätten (se nästa sida). Tingsrätten översänder sedan en kopia av stämningsansökan till motparten som då kan yttra sig till tingsrätten på en särskild blankett som bifogas. Om man inte yttrar sig innebär det vanligen att man förlorar målet.

2

Om man bryter mot lagen

Stämningsansökan (enligt tvistemål om mindre värden)

29

30

2

Om man bryter mot lagen

När ett yttrande inkommit till tingsrätten kallas parterna till ett sammanträde. Det brukar räcka med ett sammanträde för att målet ska kunna avgöras. Rättegången går till så att parterna får träffa domaren och diskutera igenom det man inte kan komma överens om.

Den som förlorar målet måste betala motpartens rättegångskostnader i form av ansökningsavgift, resor, inkassokostnader, juridisk rådgivning och ersättning till eventuella vittnen.

Däremot behöver man inte betala motpartens kostnader för juridiskt biträde i ett småmål.

A N D R A F O R M E R AV KONFLIKTLÖSNINGAR Förlikning /Conciliation/

Skriftligt avtal /Written agreement/

Skiljedom /Arbitration/

Allmänna reklamationsnämnden (ARN)

www.arn.se

Innan en tvist går så långt som till rättegång bör parterna försöka komma överens. Man prövar att förlikas, ”göra upp i godo”, vilket oftast går lättare om man anlitar var sin utomstående rådgivare, vanligen en jurist. Dessa kan då förhandla med varandra, muntligt eller skriftligt, utan att blanda in känslor. Många tvister löses på detta sätt utan att det behöver gå till rättegång.

Det bästa sättet att undvika tvister i affärsförhållanden är att redan från början upprätta ett skriftligt avtal (kontrakt). I avtalet ska anges på vilket sätt parterna ska lösa eventuella problem i förhållandet och hur affärsförhållandet ska kunna upphöra på ett konfliktfritt sätt. Parterna bör alltså vara klara över att deras affärsförhållande kan medföra konflikter och att man måste planera för dessa redan från början. Om ett skriftligt avtal trots allt inte skulle lösa en uppkommen tvist, bör parterna inse att det gäller ”att ge och ta” i en affärstvist.

Om parterna vill undvika att en eventuell tvist går till rättegång, kan de skriva in i avtalet att ett förfarande om skiljedom enligt lag om skiljeförfarande i stället ska användas. Detta är mycket vanligt förekommande företag emellan. Det innebär att parterna, i samband med en tvist, utser en skiljeman att avgöra frågan. Om de inte kan enas om en gemensam skiljeman får de utse var sin. Men då måste dessa båda skiljemän i sin tur gemensamt utse en skiljenämndsordförande, ofta en domstolsjurist. Skiljemannens/skiljenämndens beslut går inte att överklaga och är därför slutgiltigt.

Den statliga Allmänna reklamationsnämnden (ARN) kan hjälpa till att lösa konflikter mellan näringsidkare och konsument när det gäller försäljning av varor och tjänster. Om en konsument inte är nöjd med en vara och näringsidkaren vägrar att rätta till felet eller byta varan, kan konsumenten vända sig till Allmänna reklamationsnämnden. Nämnden lämnar ett utlåtande som näringsidkare brukar rätta sig efter. Allmänna reklamationsnämnden är dock ingen domstol och näringsidkaren är inte skyldig att följa dess beslut. Det kan dock innebära dålig publicitet (rykte) för näringsidkaren att inte följa nämndens beslut.

Juridiska problem – Fakta och övningar i privatjuridik och rättskunskap ISBN 978-91-47-10647-9 © 2012 Författarna och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten Omslag och typografi: Fredrik Elvander Teckningar: Juraj Cajchan Upplaga 15:1 Typografi: Trump Mediaeval 10/12 Sättning: Exaktaprinting AB, Malmö Tryck: Egypten 2012

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering).

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD DDetta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 205 10 Malmö Tel 040-25 86 00. Fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice: Tel 08-690 93 30. Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

J

URIDISKA PROBLEM presenterar juridikens grunder. Boken är avsedd för gymnasieskolans och komvux/vuxenutbildningens kurs i privatjuridik enligt Gy11/Vux12 och annan grundläggande juridisk utbildning. Den är också lämplig som handbok i vardagsjuridik för alla och envar.

Bokens fjorton kapitel behandlar följande: normer och lagar/ om man bryter mot lagen/ brott och straff/ om man flyttar samman/ när någon dör/ avtal och köp/ köpa på kredit/ bo i lägenhet/ eget hus/ lån, säkerheter och obestånd/ försäkringar – utifall att.../ när skadan redan skett/ trygghet i anställningen/ rätt över gränserna Varje kapitel innehåller en faktadel och en problemdel med tillämpningar. Faktatexten varvas med korta lagtextutdrag och praktiska exempel som sätter in kunskaperna i sina sammanhang. Verklighetsnära och engagerande övningsuppgifter ger träning i juridisk problemlösning. Övningarna är av olika slag: allt från korta praktikfall till ”frågespalter” med små blandade problem. Facit till samtliga uppgifter finns i Kommentarer och lösningar. Lärarhandledning med CD innehåller metodiska tips, oh-bilder, testuppgifter m m.

Som komplement till Juridiska problem finns en Lagsamling med de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik.

Affärsjuridiska problem är en fortsättning på Juridiska problem och behandlar juridiken ur affärslivs- och företagssynvinkel.

Författare till Juridiska problem och Affärsjuridiska problem är Jan-Olof Andersson och Cege Ekström, samhällsvetare, ekonomer och lärare, Olle Palmgren, advokat samt Krister Sundin, ekon dr och universitetslektor i handelsrätt.

Juridiska problem – fakta och övningar i privatjuridik och rättskunskap Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Affärsjuridiska problem – fakta och övningar i affärsjuridik Bok/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik

Best.nr 47-10647-9

Tryck.nr 47-10647-9-00