9789127420458

Page 1

Ulf Jämterud är gymnasielärare i Historia och Religionskunskap vid Bromma gymnasium. I kombination med detta har han också länge varit engagerad i lärarfortbildning och lärarutbildning, senast som vikarierande universitetslektor i allmändidaktik, ämnesdidaktik och ämnesteori vid Stockholms universitet. Ulf Jämterud är djupt engagerad i IT-frågor och föreläser och skriver artiklar om arbetet med integreringen av IT i undervisningen.

Handbok för lärare i samhällsvetenskapliga ämnen

Digital kompetens i undervisningen

Den här boken vänder sig i första hand till dig som undervisar i något eller några av de samhällsvetenskapliga ämnena på gymnasiet eller i grundskolans senare del och som vill utveckla din användning av IT och digitala lärresurser i undervisningen. I bokens första del hittar du generella frågeställningar och perspektiv kring IT i skola och undervisning. En del av de nyckelbegrepp som används när man talar om IT i skolan behandlas tillsammans med frågor om unga människors medieanvändning och förhållningssätt till digital teknik. Du får också en beskrivning av hur IT kan tillämpas i undervisningen på ett mer generellt plan, med viss hänvisning till aktuell forskning. I bokens andra del presenteras några avgränsade typer av digitala lärresurser tillsammans med exempel på hur dessa kan användas i undervisningen inom de samhällsvetenskapliga ämnena.

Digital kompetens i undervisningen

LÄRARE LÄR

Handen på hjärtat – har du digital kompetens? Frågan har förmodligen aldrig varit mer aktuell än nu. Begreppet digital kompetens har använts länge, men sällan har det varit så omtalat som under de senaste åren, inte minst i samband med skola och utbildning.

L ärare Lär • Ulf Jämterud

Digital kompetens i undervisningen

Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och för ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

ISBN 978-91-27-42045-8

Ulf Jämterud

9 789127 420458

Digital kompet omsl.indd 1

10-07-01 15.30.10


Digital_kompetens_1_248.indd 1

10-07-02 09.36.24


Innehåll Förord  4 Del I Digital kompetens och skolan  7 Digital kompetens – nyckeln till framtiden  8 IT stärker lärandet  18 Dagens elever – digitalt infödda eller digitala turister?  27 Web 2.0, sociala medier och skolan  33 Mobilt lärande och skolan  49 Datorspel och skolan  56 Resurser för lärare  67 Upphovsrätt för lärare  74

Del II Digital kompetens i undervisningen  81 Webben i undervisningen  82 Digitala kartor i undervisningen  118 Strömmande video i undervisningen  148 Den sociala webben i undervisningen  167 Mobilt lärande i undervisningen  193 Datorspel i undervisningen  212 Digitala verktyg underlättar plagiatkontroll  226 Slutord  237 Referenser  239

Digital_kompetens_1_248.indd 3

10-07-02 09.36.24


Förord Det är spännande att vara lärare idag. Vi lever i en tid av stora förändringar på många plan, och den svenska skolan befinner sig i ett omfattande utvecklingsarbete. Samhället blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi, vilket ställer höga krav på medborgarna att ta till sig den nya tekniken för att kunna delta i samhälls­ livet. Detta medför i sin tur nya krav på skola och utbildning. Digital kompetens har blivit en allt viktigare del av utbildningen, och därmed en allt viktigare del av lärarnas arbete i skolan.

Bokens målgrupp Den här boken vänder sig i första hand till dig som under­ visar i något eller några av de samhällsvetenskapliga ämnena på gymnasiet eller i grundskolans senare del, och som vill utveckla din användning av IT och digitala lärresurser i undervisningen. De exempel som ges i materialet tar sin utgångspunkt i undervisningen i samhällskunskap, historia, religionskunskap och geografi, men många av exemplen kan tillämpas även i andra ämnen. Dessutom berörs flera perspektiv som är av intresse för alla lärare, oavsett undervisningsämne. Du som är nybörjare kan behöva komplettera bokens innehåll med instruktioner och handledningar kring olika programvaror. Du som är erfaren kommer säkert att känna igen delar av innehållet i boken, men förhoppningsvis får du också en hel del nya idéer och infallsvinklar. Målsättningen har varit att ge många exempel som kan användas direkt i klassrummet, samtidigt som de också kan tjäna som inspiration för att utveckla nya idéer och tillämpningar.

4

Digital_kompetens_1_248.indd 4

10-07-02 09.36.24


Några ord på vägen Ingen bok om IT och lärande kan göra anspråk på att vara heltäckande eftersom området är oerhört brett och ständigt utvecklas. Den hypersnabba utvecklingen inom IT-området gör det vanskligt att skriva böcker i detta ämne; det någon idag beskriver som ”ny teknik” kan mycket snabbt vara historia. En annan svårighet är att webbplatser dyker upp och försvinner, eller byter adress. Sådant kan enkelt justeras i artiklar som publiceras på webben, men en inaktuell webbadress i en bok kan skapa förvirring och irritation. Om någon av webbadresserna i denna bok inte skulle fungera kan du först pröva att bara skriva själva domänadressen i adressfältet så att du kommer till webbplatsens startsida. Därifrån kan du förhoppningsvis hitta rätt. Annars kan du söka efter webbsidan, artikeln eller spelet i en vanlig sök­ motor. Om du ändå inte hittar rätt kan du trots det använda bokens beskrivning som ett inspirerande exempel och söka efter något motsvarande innehåll på en annan webbplats.

IT eller IKT? IT står för informationsteknik eller informationsteknologi och är sedan länge ett vedertaget begrepp för modern digital teknik, såsom datorer, internet, programvaror och digitala tjänster. Under 1990-talet lanserades begreppet IKT, där K:et står för kommunikation. Med begreppet IKT ville man poängtera att den moderna digitala tekniken inte bara handlar om att söka och ta emot information utan att det också i mycket hög grad handlar om kommunikation. Det är framförallt i undervisnings- och utbildningssammanhang man har talat om IKT, men det har funnits en strävan att sprida användningen av termen på bred front. Efter ett drygt decennium tvingas man dock konstatera att denna lovvärda strävan har misslyckats. IKT är och förblir ett skolbegrepp – de flesta utanför skolans värld har

5

Digital_kompetens_1_248.indd 5

10-07-02 09.36.24


sällan eller aldrig hört talas om det. Därmed upplever jag IKT-begreppet som en belastning snarare än en tillgång. Det har också hävdats att själva tanken bakom begreppet är felaktig, eftersom IT alltid har innefattat tekniker för kommunikation och inte enbart en envägsförmedling av information. Mot denna bakgrund har jag valt att i första hand använda begreppet IT i denna bok.

Tack Först och främst vill jag rikta ett tack till Seija Eriksson på IT för pedagoger och Anette Holmqvist på Kolla Källan. Utan er hade denna bok aldrig blivit till! Jag vill också tacka mina lärarkollegor på Bromma gymnasium och Stockholms universitet för värdefulla tips och idéer, i synnerhet Hans Engren, Anneli Wohlin Ström, Marie-Louise Randahl, Lars Nohagen, Per Forssell och Kerstin Grenö. Jag vill också rikta uppmärksamheten till de många engagerade och outtröttliga IT-bloggare som finns runt om i landet – Jan Svärd­ hagen, Stefan Pålsson, Mats Larsnäs, Jonas Hällebrand, Åsa Kronkvist, Christina Löfving, Joachim Thornström, Per Falk, Elza Dunkels och alla ni andra – ni upphör aldrig att inspirera! Slutligen ett varmt tack till min kära familj som har stått ut med mitt tunnelseende de senaste månaderna. Upplands Väsby sommaren 2010 Ulf Jämterud

6

Digital_kompetens_1_248.indd 6

10-07-02 09.36.24


Del I Digital kompetens och skolan

Digital_kompetens_1_248.indd 7

10-07-02 09.36.24


Digital kompetens – nyckeln till framtiden Handen på hjärtat – har du digital kompetens? Frågan har förmodligen aldrig varit mer aktuell än nu. Begreppet digital kompetens har använts länge, men sällan har det varit så omtalat som under de senaste åren, inte minst i samband med skola och utbildning. Men vad står begreppet för och varför är det så viktigt?

EU:s nyckelkompetenser I slutet av 2006 presenterade EU-kommissionen en lista på åtta nyckelkompetenser som man menar att alla medborgare behöver för personlig utveckling, ett livslångt lärande, ett aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. De åtta nyckelkompetenserna är: Kommunikation på modersmålet. Kommunikation på främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Digital kompetens. Lära att lära. Social och medborgerlig kompetens. Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

Digital kompetens enligt EU I EU:s beskrivning ser man kompetensbegreppet som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder i relation till det aktuella området.

8

Digital_kompetens_1_248.indd 8

10-07-02 09.36.24


Digital kompetens definieras på följande sätt: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i sam­ arbetsnätverk via Internet.

Begreppet digital kompetens innefattar dels kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar – vilken roll tekniken har och vilka möjligheter den ger i vardagslivet, både i arbetslivet och på fritiden. Det handlar om att kunna använda datorer och olika programvaror för exempelvis ordbehandling, kalkyl, informationssökning, datalagring och så vidare. Det handlar också om att förstå hur IT kan stödja kreativitet samt känna till de risker som finns när det gäller användning av modern teknik som exempelvis internet och elektronisk kommunikation. Vidare omfattar begreppet digital kompetens färdigheter att söka och samla in information samt bearbeta, kritiskt granska, värdera och använda informationen. Det handlar exempelvis om att använda internetbaserade söktjänster. Man behöver också färdigheter för att producera och redovisa komplex information. Kritiskt tänkande, kreativitet och innovation i relation till de digitala verktygen lyfts också fram som viktiga färdigheter. Slutligen betonar man vikten av att ha en kritisk och re­­ flekterande attityd i relation till det moderna informationssamhället och till användningen av digitala medier och verktyg.

Den fjärde basfärdigheten Enligt EU:s definition är digital kompetens alltså ett mycket brett begrepp som inbegriper många olika kunskaper, färdigheter och attityder. Men det finns också åtskilliga andra definitioner av vad digital kompetens innebär, med delvis 9

Digital_kompetens_1_248.indd 9

10-07-02 09.36.24


olika betoningar. Den norske professorn Ola Erstad, som ägnat mycket tid åt frågor kring IT-användningen i skolan, har till exempel föreslagit följande korta definition: Digital kompetens är färdigheter, kunskaper och förhållningssätt när det gäller att använda digitala medier för att bemästra livet i det lärande samhället (Erstad 2005, min översättning).

Att digital kompetens är en viktig del av utbildningen är det numera få som ifrågasätter. Skolan har till uppgift att förmedla kunskaper och att hjälpa eleverna att utveckla de färdigheter som är nödvändiga för att kunna orientera sig och delta i samhällslivet. Därför menar man att digital kompetens är minst lika viktig i vår tid som de traditionella basfärdigheterna läsa, skriva och räkna, och man talar ofta om digital kompetens som ”den fjärde basfärdigheten”. Andra beskriver digital kompetens som en del av ett övergripande bildningsbegrepp och menar att digital kompetens ska ses som en självklar del av allmänbildningen.

Skolans uppdrag Skolan har en mycket viktig uppgift när det gäller att ge alla medborgare en god grund för samtliga nyckelkompetenser som EU beskrivit. Detta gäller i högsta grad digital kompetens.

Skolan ger digital kompetens Integrerandet av den digitala kompetensen i reguljär undervisning blir allt viktigare. Den tidigare strategin att erbjuda eleverna särskilda datakurser har säkerligen fyllt en viktig funktion. Samtidigt har man uppmärksammat negativa konsekvenser som kan uppstå när man förpassar ett så viktigt och brett kunskapsområde till ett enskilt skolämne, om det inte samtidigt får ett genomslag i den ordinarie undervisningen. Digital kompetens är inte något som eleverna uteslutande tillägnar sig under skoltid. När barnen börjar skolan i 10

Digital_kompetens_1_248.indd 10

10-07-02 09.36.24


6–7-årsåldern har de allra flesta erfarenheter av att använda digitala medier och har därmed redan utvecklat en viss digital kompetens. Skolan har som uppgift att bygga vidare på den grunden, men också att utmana den. I skolan får eleverna möjlighet att fördjupa sin kunskap och användning av digitala verktyg i lärande syften, samtidigt som skolan aktivt bidrar till att utveckla elevernas förståelse och kritiska förhållningssätt i relation till digital teknik.

Skolan överbryggar klyftorna När man tidigare talade om ”den digitala klyftan” syftade man på de elever som inte hade tillång till dator och internet i hemmet. Idag när både datorer och internetuppkopplingar har sjunkit kraftigt i pris är denna klyfta till största delen överbryggad. Dagens klyfta handlar istället om digital kompetens; om att ha förståelse för den digitala teknikens möjligheter och att kunna använda digital teknik som ett stöd i sitt lärande. Denna klyfta, som i stor utsträckning har socioekonomisk grund, sägs till och med vara djupare än den tidigare. Därför är det en mycket viktig uppgift för skolan att överbrygga det digitala kompetensglappet och säkerställa alla medborgares kompetens att använda och förhålla sig till den moderna informations- och kommunikationstekniken.

Är ”digital kompetens” för snävt? Det finns de som hävdar att begreppet digital kompetens är för otydligt, och att det därför behöver kompletteras. Själva ordet ”digital” kan vara missvisande, för trots att de nya digitala medierna tar allt större utrymme fortsätter de gamla analoga massmedierna att spela en mycket betydande roll för människor, gamla som unga. Tv, film och tidningar fortsätter att ha starkt inflytande i samhället, även om många unga använder alltmer tid till de digitala medierna. Gränsen mellan digitalt och analogt blir också mer diffus i takt med att dagstidningar och tv-program görs tillgängliga via nätet. 11

Digital_kompetens_1_248.indd 11

10-07-02 09.36.24


Som komplement eller alternativ till digital kompetens talas om digital läskunnighet, mediekompetens, informationskompetens och datakunskap. Man har bland annat in­­spirerats av det engelska ordet literacy, som med sin något större semantiska räckvidd jämfört med svenskans läs- och skrivkunnighet närmast kan översättas till just ”kompetens”. Ordet används i överförd betydelse i begrepp som computer literacy, digital literacy, information literacy och media literacy.

Informationskompetens allt viktigare I Sverige är det framförallt begreppet informationskompetens som har fått genomslag på bred front. Informationskompetens handlar om att eleven utvecklar strategier för att exempelvis kunna söka relevant information på ett effektivt sätt, att gallra bland sökträffarna, att källkritiskt granska och värdera den information man hittar. Eleven ska också kunna bearbeta och använda informationen för att lösa en viss uppgift samt redovisa och dela med sig av resultatet. Dessa förmågor är inte begränsade till att gälla digitala medier, utan är helt nödvändiga oavsett vilken sorts käll­ material man utgår ifrån. I skriften Med eller utan filter? nämner skolprofilen och IT-debattören Stig Roland Rask åtta ”s-ord” som sammanfattar vad informationskompetens handlar om, nämligen att eleverna lär sig söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa information på ett sådant sätt att den omvandlas till nödvändig kunskap. Jag menar att alla lärare, oavsett undervisningsämne, har ett gemensamt ansvar att utveckla elevernas informationskompetens, inte minst när det gäller källkritik i förhållande till internet och andra medier. Visst är det en stor fördel att så mycket skolrelaterat material finns tillgängligt på internet, men samtidigt är det svårt för eleverna att hitta rätt i den flod av information som väller över dem när de surfar. En viktig uppgift är att lära eleverna bli mer effektiva när de söker information, till exempel att avgränsa sina sökningar 12

Digital_kompetens_1_248.indd 12

10-07-02 09.36.24


när de googlar och sålla bland sökträffarna. Alltför ofta väljer elever den eller de länkar som hamnat överst i träfflistan, i tron att dessa är de mest relevanta. De måste förstå hur sökmotorer egentligen fungerar, till exempel att de webbplatser som får många besök eller som många andra länkar till hamnar högt upp, oavsett hur relevanta eller trovärdiga dessa webbplatser är. Eleverna bör också vara uppmärksamma på att de länkar som ibland dyker upp intill träfflistan är sponsrade länkar. Vidare behöver eleverna vara uppmärksamma på om de länkar som kommer upp i träfflistan är förstahandskällor eller andrahandskällor och hur detta påverkar trovärdigheten. Men det är minst lika viktigt att eleverna lär sig att det finns betydligt mer effektiva sätt att söka information än att googla, såsom att använda länksamlingar och portaler. Informationskompetens innefattar många aspekter, och detta är något som eleverna behöver påminnas om ofta. Informationskompetens är tätt knuten till konkreta kunskaper inom ett visst ämnesområde. Därför är det viktigt att informationskompetensen inte blir något som behandlas vid sidan om ordinarie undervisning, utan att detta tränas inom ramen för undervisningen i de olika skolämnena.

Digital kompetens i den svenska skolan Hur står det då egentligen till med den digitala kompetensen hos Sveriges lärare och elever? Under 2009 genomförde Skolverket en omfattande kartläggning av IT-användningen i den svenska skolan. Enligt undersökningen finns stora brister, i första hand när det gäller tillgången till datorer. Man har också sett att många lokala skolor saknar en utarbetad IT-strategi. Generellt sett är det endast en fjärdedel av lärarna som dagligen använder IT i sin undervisning. Det är dock inte den begränsade tillgången till modern teknik som är det mest väsentliga. Redovisningen pekar tydligt på att det främst är lärarens förmåga, intresse och motivation som har en avgörande betydelse för skolornas IT-utveckling. 13

Digital_kompetens_1_248.indd 13

10-07-02 09.36.24


Vidare visar det sig att de flesta elever använder datorer i skolan, men att användningen i flera ämnen är mycket begränsad. De vanligaste användningsområdena för elever i årskurs 7–9 och gymnasieskolan är att söka information på internet och att skriva texter. Däremot använder nio av tio elever i dessa åldrar sällan eller aldrig datorer i matematikundervisningen. Yngre elever använder datorer betydligt mer sällan än äldre. Hälften av eleverna i årskurs 4–6 använder sällan eller aldrig datorer i skolan, och om de gör det är det endast inom några få undervisningsämnen. Samtidigt konstateras att de flesta elever fått kunskap om en säker internetanvändning, att vara kritiska till information de hittar på internet och att var försiktiga med vad de skriver om sig själva. Många elever visar också ett gott självförtroende när det gäller att använda datorer. Nästan alla elever i årskurs 4–9 och på gymnasiet menar att de är mycket eller ganska bra på datoranvändning, och detta gäller både pojkar och flickor.

Digital kompetens i styrdokumenten I Norge har man en utarbetad nationell strategi för hur den digitala kompetensen ska säkerställas i skolan. Sedan flera år tillbaka finns tydliga skrivningar om digital kompetens i styrdokumenten för grundskola och gymnasium, och man har också specificerat vilka IT-kunskaper eleverna ska tillägna sig i olika årskurser och ämnen. Många har hoppats på en liknande utveckling i Sverige, särskilt i och med det omfattande reformarbetet inför Skola 2011 och Gy2011. Från Skolverkets sida har man länge betonat vikten av att lyfta fram digital kompetens i styrdokumenten. Man kan förstås fråga sig hur betydelsefullt det egentligen är med enstaka formuleringar i styrdokumenten. Visst är styrdokument viktiga, men som Skolverkets kartläggning visat är det framförallt den enskilda lärarens egen kompetens och intresse i kombination med tillgången till digital teknik som avgör i vilken ut­­ sträckning man använder digitala resurser i sin undervisning. 14

Digital_kompetens_1_248.indd 14

10-07-02 09.36.24


Digital kompetens för lärare Den digitala revolutionen påverkar alla delar av samhället. Vilka krav ställer detta på lärarna i skolan?

Lärarens roll allt viktigare Elever kan lära sig mer och mer på egen hand med hjälp av den moderna informationsteknologin, och en del elever tror till och med att Google, Wikipedia och andra verktyg till stor del kan ersätta både lärare och lärobok. Många elever, och även skolledare, har gett uttryck för uppfattningen att man kan ”söka kunskap” på egen hand genom internet och andra verktyg, och de flesta elever i Sverige tror sig dessutom ha en god eller mycket god digital kompetens. Detta gäller i högsta grad elever på skolor med särskild IT-inriktning. I en paneldebatt om framtidens lärande hörde jag en elev från ett IT-gymnasium söder om Stockholm yttra följande: Det finns ingenting ni lärare kan lära oss som vi inte kan hitta på internet!

Denna inställning tyder å ena sidan på en stark tilltro till den moderna teknikens möjligheter, men avslöjar samtidigt en naiv syn på kunskap och lärande. Dels blandar eleven ihop information med kunskap, dels visar eleven en mycket begränsad förståelse för målen med skolans undervisning. Läraren är oerhört betydelsefull när det gäller att inspirera och motivera elever för ett kunskapsområde, att sätta in faktakunskaper i ett större sammanhang och ge dessa mening och relevans. Även när det gäller utvecklingen av elevernas kritiska tänkande är lärarens roll viktig. Elever som uttrycker sig i linje med citatet ovan bortser också från skolans och den enskilde lärarens övergripande uppdrag, till exempel när det gäller att förmedla och gestalta värdegrunden.

15

Digital_kompetens_1_248.indd 15

10-07-02 09.36.25


Lärarnas kompetens måste höjas Om skolan ska lyckas med sitt uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens krävs att vi lärare själva innehar en väl utvecklad sådan. Myndigheterna är medvetna om detta och har genom åren satsat stora resurser för att höja lärarnas kompetens på IT-området. Genom ITiS (IT i Skolan), som pågick mellan 1999–2002, fick omkring 60 000 lärare i landet kompetensutveckling inom IT. År 2005 gav regeringen i uppdrag till dåvarande Myndigheten för skolutveckling att dra igång ytterligare en stor satsning på att främja utveckling och användning av IT i skolan. Det resulterade i utbildningsprogrammet PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) som är en kombination av interaktiva handledningar via internet samt studiecirklar ute i kommunerna. Över 90 000 lärare har hittills höjt sin IT-kompetens genom denna utbildning, vilket har gett mycket positiva resultat på många håll i landet. Digital kompetens i lärarutbildningen Har dagens lärarstudenter tillräckliga förutsättningar att kunna möta de krav och förväntningar den moderna tekniken medför i skolan? Även om flera lärarutbildningar redan har kommit långt i detta arbete återstår mycket att göra. Undersökningar gjorda av KK-Stiftelsen har visat att det finns ett stort behov av ökad digital kompetens för landets blivande lärare. Vikten av digital kompetens betonades starkt i lärarutbildningsutredningen En hållbar lärarutbildning som presenterades i december 2008: Motiven för IT som ett genomgående perspektiv blir uppenbara i en tid av växande digitalisering av samhället. Skolans elever bör ges möjlighet att utveckla en nödvändig digital kompetens för att kunna delta som fullvärdiga medborgare i ett framtida internationellt samhälle. De ska på ett säkert och kritiskt sätt kunna använda IT både i sin utbildning, i sitt yrkesliv och under sin fritid. En sådan ambition ställer självfallet höga krav på lärarnas kompetens.

16

Digital_kompetens_1_248.indd 16

10-07-02 09.36.25


I utredningen understryker man att den digitala kompetensen inte bara bör behandlas inom någon särskild tillvalskurs med IT-inriktning, utan att IT som utbildningsresurs ska genomsyra all lärarutbildning. Men det betonas också från olika håll att man inte bara ska tala om IT under utbildningen utan att lärarstudenterna också måste ges möjlighet att få egna erfarenheter av den nya teknikens möjligheter som de sedan kan ta med sig i sin egen lärargärning.

Lärarnas dubbla uppdrag Jag menar att det finns två sidor av den digitala kompetensen för oss lärare. Det handlar i stor utsträckning om att vi själva måste besitta digital kompetens; att vi har kunskaper och färdigheter som gör det möjligt för oss att ta tillvara den moderna teknikens möjligheter i vår egen undervisning och även i andra delar av lärararbetet. Men det handlar också om att vi har ett uppdrag att främja utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Detta kan vi göra på flera olika sätt. För det första gör vi det genom att själva använda modern teknik och digitala lärresurser i undervisningen. För det andra gör vi det genom att ge eleverna uppgifter och utmaningar som förutsätter att de använder digitala lärresurser till stöd för lärandet. För det tredje är det viktigt att vi regelbundet för reflekterande samtal med eleverna kring den digitala teknikens möjligheter och risker, och att vi uppmuntrar eleverna till kreativt utforskande samtidigt som vi tränar dem i ett källkritiskt förhållningssätt. Vi behöver höja vår kompetens om vi ska kunna förverkliga dessa olika sidor av läraruppdraget. Det är mot denna bakgrund jag har blivit inspirerad att skriva den här boken. Detta är också det huvudsakliga målet för bokens innehåll; att ge dig redskap som kan hjälpa till att stärka både din egen och dina elevers digitala kompetens.

17

Digital_kompetens_1_248.indd 17

10-07-02 09.36.25


IT stärker lärandet Det råder ingen tvekan om att IT underlättar arbetet i skolan på många sätt. Modern informations- och kommunikationsteknik har blivit en så självklar del av skolan att knappast någon lärare skulle kunna tänka sig ett arbete helt utan tillgång till dator.

IT i skolan – ett mångfacetterat ämne När man talar om IT i skolan är det inte alldeles självklart vad som åsyftas eftersom IT innefattar ett stort antal verktyg med olika tillämpningsområden och grader av komplexi­ tet. Dels kan IT syfta på användningen av skolans intranät eller lärplattform och andra verktyg för att administrera skolverksamheten; rapportera elevernas frånvaro, informera eleverna om kommande prov, rapportera provresultat, om­­ dömen och betyg med mera. Faktum är att användandet av lärplattformar har blivit så viktigt på många skolor att varken lärare eller elever kan sköta sitt arbete utan daglig inloggning på lärplattformen. Man tänker oftast på detta som administration i första hand, men att delge eleverna planering och utvärdering av undervisningen kan också betraktas som en del av elevernas lärande. Dels kan IT syfta på verktyg för lärarens lektionsförberedelser. De flesta lärare använder datorn som en naturlig del i sina egna lektionsförberedelser, exempelvis för att lägga upp en terminsplanering på intranätet, skriva dokument med lektionsförberedelser, förbereda PowerPoint-presentationer, samla bilder och annat grafiskt material eller framställa webbquestar (kan närmast översättas med nätuppdrag, nätutmaning eller nätjakt), instuderingsfrågor och andra lektionsuppgifter för eleverna och så vidare. Dels kan det handla om verktyg för kommunikation inom och utanför skolan, till exempel när lärare eller elever har kontakt med varandra via e-post, lärplattformen eller intranätet. Vissa lärare använder chattar eller bloggar som 18

Digital_kompetens_1_248.indd 18

10-07-02 09.36.25


ett sätt att kommunicera med elever, och en del skolor använder sms-utskick till samtliga elevers mobiltelefoner för att påminna om viktiga händelser. Det kan också handla om kontakter med andra skolor, högskolor och universitet inom och utanför landet, eller kontakter med myndigheter, museer och andra institutioner, samt olika former av virtuella nätgemenskaper. Vidare kan det röra sig om möjligheter till distansundervisning via olika kommunikationsplattformar, nätverk, videokonferenser med mera. Dels kan IT avse de verktyg för redovisning av färdiga arbeten som elever använder, till exempel videofilmer, Power­ Point-presentationer, inskannade foton eller bilder tagna med digitalkamera, webbplatser eller uppsatser skrivna i ett ordbehandlingsprogram. Slutligen kan IT syfta på verktyg som på ett mer direkt sätt används för undervisning och lärande. Det handlar först och främst om IT som verktyg för genomförande av lärarledd undervisning samt IT som verktyg för elevernas enskilda eller gruppvisa lärande. Men man kan också föra in en tredje aspekt i detta sammanhang, nämligen IT som utgångspunkt för reflekterande och lärande samtal. Det är framför allt dessa fyra sistnämnda aspekter av IT som jag skriver om i denna bok. Den centrala frågan utifrån dessa aspekter gäller huruvida IT kan stärka och främja lärandet i skolan.

Digitala lärresurser främjar lärandet Det pågår sedan lång tid tillbaka omfattande forskning kring området IT och lärande på många håll i världen och inte minst i Sverige. Det är inte möjligt att presentera någon utförlig forskningsöversikt här, utan jag har i första hand utgått från två översikter som Myndigheten för skolutveckling presenterade år 2007 – Internationell forskningsöversikt kring IT i skolan och Effektivt användande av IT i skolan – samt från brittiska Bectas rapport The impact of ICT in schools från 2007. De undersökningar som dessa rapporter redogör för pekar på ett antal olika områden där IT och 19

Digital_kompetens_1_248.indd 19

10-07-02 09.36.25


digitala lärresurser kan ha en positiv inverkan på elevernas lärande och bidra till att höja resultaten i skolan.

Motivation och engagemang Det finns ett stort antal undersökningar som visar att elever blir mer motiverade av att få jobba med moderna tekniska hjälpmedel som datorer och internet. Motivationen hänger dels ihop med att eleverna får använda verktyg som är naturliga för dem och som erbjuder många spännande användningsområden, men också med möjligheten att få jobba utifrån olika lärstilar. Den digitala tekniken gör det möjligt för eleverna att anpassa arbetsformerna till deras respektive lärstil. De behöver inte vara låsta till att enbart jobba med skrivna texter utan kan också få tillgång till visuella och ljudbaserade källor (filmer, animationer, ljudfiler, upplästa texter med mera) vilket höjer motivationen. En ökad motivation leder till ökad uppmärksamhet från eleverna, vilket i sin tur främjar lärandet. Interaktion och återkoppling En av de främsta styrkorna med modern teknik och digitala lärresurser är elevernas möjlighet till interaktion. De är inte bara passiva mottagare av information utan kan själva styra aktiviteterna och göra egna aktiva val. I många fall kan de digitala lärresurserna dessutom ge omedelbar återkoppling på det eleverna gör, vilket leder dem vidare eller meddelar om de har gjort fel och måste göra om ett visst moment. Interaktionen gör det också möjligt för elever att repetera vissa moment, vilket befäster lärandet på det aktuella lärområdet. Möjligheten till interaktion med andra kan dessutom vara starkt motivationshöjande, vilket i sin tur kan leda till bättre resultat i lärandet. Ökad begreppsmässig förståelse Flera studier om IT och lärande har tydligt pekat på styrkan hos de visuella teknikerna när det gäller att stödja elevernas begreppsbildning och förståelse för abstrakta koncept. Det 20

Digital_kompetens_1_248.indd 20

10-07-02 09.36.25


är i synnerhet tekniker som animationer, simulationer och rörliga bilder som har starka effekter på elevernas engagemang för studierna samtidigt som de stärker elevernas begreppsmässiga förståelse. Möjligheten att designa modeller i 3D har också visat sig öka kvaliteten i elevarbetet och i elevernas förståelse. Simulationer har hjälpt elever till ökad förståelse för vetenskapliga principer och samband. Den största effekten har framträtt i de situationer då eleverna har uppmuntrats att tänka självständigt och reflektera över sin egen förståelse.

Ökad måluppfyllelse Vi vet att digital teknik och digitala lärresurser kan stärka ämnes­relaterade prestationer och därmed leda till en ökad måluppfyllelse, något som framträder särskilt tydligt i matematik, naturvetenskap och språk. Det är förmodligen inte någon tillfällighet att det är främst i dessa ämnen som lärare använder digitala lärresurser, och det är också inom dessa ämnesområden som läromedelsförlagen har satsat störst resurser på såkallade e-läromedel. Den största effekten på betygsutvecklingen rör dock de fall där IT har integrerats i skolans samtliga ämnen och där IT är en del av det dagliga skolarbetet. Det har också visat sig att användningen av datorer kan ha påtagliga effekter när det gäller barns läs- och skrivinlärning. Barn som fått lära sig skriva med hjälp av dator istället för papper och penna har i flera fall lärt sig både skriva och läsa i en snabbare takt och har även uppvisat ett rikare ordförråd jämfört med barn som inte fått använda dator. Forskningen på detta område är dock begränsad och det råder för närvarande delade meningar om datorns påstått positiva effekter när det gäller läs- och skrivinlärning. Digitala lärresurser har en stor potential att höja resultaten hos elever med inlärningssvårigheter och motivationsproblem. Det avgörande är inte hur skicklig läraren är när det gäller att använda modern digital teknik, utan det är snarare lärarens pedagogiska skicklighet och förtrogenhet med kursplanernas mål som har störst betydelse. 21

Digital_kompetens_1_248.indd 21

10-07-02 09.36.25


Individualiserat lärande Digitala lärresurser i form av e-läromedel, datorspel, interaktiva webbtjänster och annat gör det möjligt för elever att arbeta i sin egen takt utifrån varje enskild elevs specifika förkunskaper och behov. På så sätt blir eleverna mer del­ aktiga i lärprocessen eftersom de själva kan avgöra om de vill gå vidare eller stanna upp och repetera ett visst moment. I vissa fall kan de också välja mellan olika svårighetsgrader på en specifik uppgift. Eleverna har alltså stor möjlighet att ta eget ansvar och styra över sitt lärande, och har samtidigt möjlighet att få ett individuellt anpassat stöd. Digitala lärresurser kan också underlätta för uppföljningen av elevernas läroprocess, så att de själva, deras lärare och deras föräldrar kan se hur långt de kommit inom ett visst lärområde. I tillägg till detta erbjuder mobil teknik fler valmöjligheter i lärandet och kan bidra på ytterligare ett plan till ett individualiserat lärande. Studier visar att mobil teknik på ett särskilt sätt engagerar dagens unga. Kollaborativt lärande Flera studier om IT och lärande pekar på att IT-användningen kan leda till ett ökat samarbete mellan elever. Detta hänger tydligt ihop med de nya tekniker som utvecklats för gemenskap, samtal och samarbete på nätet, exempelvis chattar, bloggar och wikier, eller webbplatser som möjliggör samarbete kring ett dokument eller en multimediapresentation. När två eller flera elever samarbetar kring en lärprocess med hjälp av IT så kan de enskilda eleverna tillföra den gemensamma processen något värdefullt för lärandet, och eleverna sporrar samtidigt varandra i deras respektive kunskapsutveckling. Kompensatoriska hjälpmedel Genom modern digital teknik har ett stort antal kompensatoriska hjälpmedel utvecklats som innebär en ovärderlig hjälp för elever som behöver särskilt stöd. Diktafoner, daisy22

Digital_kompetens_1_248.indd 22

10-07-02 09.36.25


spelare, talpennor med inbyggd skanner, quicktionaries (översättningspennor) samt talsyntes är fantastiska verktyg som kan hjälpa barn och unga i behov av extra stöd. För elever med särskilda behov har digital teknik överlag en mycket positiv inverkan på elevernas motivation, engagemang och deltagande.

Mer relevant undervisning Det kan utan tvekan hävdas att digital teknik och digitala lärresurser har en stor potential att främja, stödja och utveckla elevernas lärande i och utanför skolan. Detta borde förmodligen räcka som skäl för varje skolhuvudman, varje lokal skola och varje enskild lärare att göra sitt yttersta för att ta tillvara dessa resurser i undervisningen. Men jag vill nämna ytterligare ett skäl till att använda IT i undervisningen, som kanske har mer grund i beprövad erfarenhet än i dokumenterad forskning, och det handlar om relevans. Många elever upplever att undervisningen blir mer relevant när de får använda modern teknik i skolan och när de ser att de digitala medierna är mer naturliga inslag i undervisningen. Relevansen berör inte bara de rent tekniska aspekterna, det vill säga att vi använder samma digitala program och tjänster i skolan som eleverna är vana att använda i sitt vardagsliv. Det handlar också om att det eleverna gör i skolan faktiskt relaterar till deras egen livsvärld och det samhälle som skolan ska förbereda dem inför.

IT och självständigt arbete Det brukar framhållas att digitala lärresurser ger möjlighet till individualisering av undervisningen, det vill säga att eleverna har möjlighet att arbeta i egen takt med ett visst lär­ område och att de kan få omedelbar respons från till exempel ett datorspel eller ett program som automatiskt rättar de uppgifter eleven fyller i. Individualisering är dock ett komplicerat ämne och förtjänar att behandlas lite mer ingående. 23

Digital_kompetens_1_248.indd 23

10-07-02 09.36.25


Ger självständigt arbete bättre resultat? Det har länge tagits för givet att självständigt arbete är något mycket positivt och att det gynnar elevernas lärande. Man har gärna lyft fram devisen ”learning by doing” (lära genom att göra) och förordat problembaserad undervisning som förutsätter en stor egen aktivitet från elevernas sida. Katederundervisning har i mångt och mycket blivit ett fult ord, och istället har självständigt arbete upphöjts som en framgångsmetod, vare sig det har skett enskilt eller i grupp. Många lärare har som en följd av detta pliktskyldigt försökt tona ner sin egen roll och i allt större utsträckning satt eleverna i arbete. I många fall har det dessvärre visat sig att elevernas individuella arbete i praktiken har handlat om ett slags ”doing without learning”. Skolverkets egen kartläggning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? har visat på en tydlig förskjutning när det gäller undervisningsmönster och arbetsformer i den svenska skolan sedan början av 1990-talet, i synnerhet sedan datorer började användas på bred front. Undervisningen har allt mer kommit att bli ett individuellt projekt, där läraren står i bakgrunden och där eleven får ta stort eget ansvar för sitt lärande. Man konstaterar att många elever inte klarar av ett så stort eget ansvar, och att detta ställer allt högre krav på det stöd eleverna kan få hemifrån. Föräldrarnas utbildning och kulturella kapital har fått en större betydelse för elevernas möjligheter att lyckas bra i skolan. Individuellt arbete eller individanpassad undervisning? Läroplanen från 1994 förespråkar att eleverna ska ta stort ansvar för sitt eget lärande. Lärarnas försök att individualisera undervisningen har dock inneburit att elever har börjat arbeta mer självständigt samtidigt som läraren har intagit en mer tillbakadragen roll. Detta har inte gynnat elevernas kunskapsutveckling. Skolverkets kartläggning visar att en hög andel individuellt arbete har lett till att eleverna blir mindre engagerade i skolarbetet, vilket i sin tur har lett till sämre studieresultat. 24

Digital_kompetens_1_248.indd 24

10-07-02 09.36.25


Skolverket pekar på att individualiseringen kan ha två olika betydelser i praktiken. För det första kan det betyda individuellt arbete, vilket ofta är negativt för elevernas studieresultat. För det andra kan det innebära individanpassning, vilket innebär att undervisningen organiseras och genomförs utifrån varje elevs individuella förutsättningar och behov. På så sätt kan undervisningen fungera på bästa sätt för varje enskild elev. Detta förutsätter dock en nära och väl fungerande relation mellan läraren och eleven.

IT kan inte ersätta läraren Den oundvikliga slutsats man kan dra av Skolverkets kartläggning är att lärarens roll blir allt mer framträdande i en skola där eleven förväntas ta ett större ansvar för sina egna studier. Detta blir extra viktigt att hålla fast vid ju mer vi integrerar digital teknik i undervisningen. Lärarens roll blir än viktigare ju mer eleverna arbetar på egen hand med datorer, internet och andra digitala resurser, eftersom eleverna behöver hjälp att orientera sig i det komplexa informationsflödet.

Medaljens baksida När det talas om IT i skolan i våra dagar är det inte ovanligt att diskussionerna präglas av en mycket stark tilltro till den digitala teknikens förtjänster, samtidigt som eventuella negativa aspekter tonas ned. En förutsättning för en långsiktig och konstruktiv integrering av digital teknik i skolan är att vi tillvaratar de möjligheter tekniken erbjuder, samtidigt som vi inte får ignorera eller underskatta de potentiella problem den kan medföra. Här följer några exempel på områden som bör uppmärksammas: ✓✓ När man har ständig tillgång till dator och internetuppkoppling förväntas man också vara tillgänglig jämt, och man kan också uppleva en press att jobba utanför arbetstid. Detta kan göra det svårt för både lärare och elever att hålla isär arbete och fritid.

25

Digital_kompetens_1_248.indd 25

10-07-02 09.36.25


✓✓ Den digitala teknikens tidsbesparande effekter leder inte sällan till att vi förväntas åstadkomma mer på kortare tid, med en ökad stress som följd. ✓✓ Ju mer beroende av tekniken vi är, desto mer utsatta blir vi när tekniken krånglar. ✓✓ En obegränsad tillgång till allt som nätet erbjuder kan ha en kraftigt distraherande effekt på många elever, och kan störa arbetsron i klassrummet när elever lockas att göra annat än att följa undervisningen. ✓✓ Samtidigt som den elektroniska kommunikationen är både snabb och effektiv, kan den bidra till att skapa en oönskad ­distans mellan lärare, elever och föräldrar. ✓✓ Förr eller senare konfronteras många elever med negativa och skadliga aspekter av den digitala tekniken, såsom nätmobbning eller webbsidor med oönskat innehåll. ✓✓ I och med att de flesta elever har tillgång till dator i hemmet, kan det fåtal elever som inte har det känna sig än mer utsatta. Detsamma gäller tillgång till egen mobiltelefon.

26

Digital_kompetens_1_248.indd 26

10-07-02 09.36.25


Digital_kompetens_1_248.indd 27

10-07-02 09.36.25


Ulf Jämterud är gymnasielärare i Historia och Religionskunskap vid Bromma gymnasium. I kombination med detta har han också länge varit engagerad i lärarfortbildning och lärarutbildning, senast som vikarierande universitetslektor i allmändidaktik, ämnesdidaktik och ämnesteori vid Stockholms universitet. Ulf Jämterud är djupt engagerad i IT-frågor och föreläser och skriver artiklar om arbetet med integreringen av IT i undervisningen.

Handbok för lärare i samhällsvetenskapliga ämnen

Digital kompetens i undervisningen

Den här boken vänder sig i första hand till dig som undervisar i något eller några av de samhällsvetenskapliga ämnena på gymnasiet eller i grundskolans senare del och som vill utveckla din användning av IT och digitala lärresurser i undervisningen. I bokens första del hittar du generella frågeställningar och perspektiv kring IT i skola och undervisning. En del av de nyckelbegrepp som används när man talar om IT i skolan behandlas tillsammans med frågor om unga människors medieanvändning och förhållningssätt till digital teknik. Du får också en beskrivning av hur IT kan tillämpas i undervisningen på ett mer generellt plan, med viss hänvisning till aktuell forskning. I bokens andra del presenteras några avgränsade typer av digitala lärresurser tillsammans med exempel på hur dessa kan användas i undervisningen inom de samhällsvetenskapliga ämnena.

Digital kompetens i undervisningen

LÄRARE LÄR

Handen på hjärtat – har du digital kompetens? Frågan har förmodligen aldrig varit mer aktuell än nu. Begreppet digital kompetens har använts länge, men sällan har det varit så omtalat som under de senaste åren, inte minst i samband med skola och utbildning.

L ärare Lär • Ulf Jämterud

Digital kompetens i undervisningen

Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och för ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

ISBN 978-91-27-42045-8

Ulf Jämterud

9 789127 420458

Digital kompet omsl.indd 1

10-07-01 15.30.10