9789144073293 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35683 ISBN 978-91-44-07329-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2016 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2016

INNEHÅLL

Förord 7

1 Implementering: vad är det? 13 ”[D]en sista reaktorn i Sverige skall stängas senast 2010” 13 Montrealprotokollet 1987: Sverige avvecklar mer och tidigare än stadgat 14 Sveriges respons på oljebristen under Irankrisen 1979 15 Implementering i policycykeln 18 Hur avgränsa implementeringsobjektet från dess implementering? 19 Hur avgränsa implementeringsobjektet från dess tillkomsthistoria? 23 Hur avgränsa implementering från utfall? 24 Slutord 28 2 Implementeringsobjekt: en typologi 29 Sektoriell politik 31 Integrerad politik, införlivande i befintliga sektorer 33 Förvaltningspolitik och styrningsrecept 35 Områdesorienterad politik 37 Nätverksstyrning, samverkan 38 Insatsteknologier 42 Resultat av forskning, utvärdering och utvecklingsprojekt 44 Detektorer för dokumentation 45 Slutord 47

Innehåll

3 Sju breda faktorer som påverkar implementering 49

4 Sex faktorer i det som ska implementeras 55 Synvändor, gestaltomkopplingar och byråkratisk tröghet 55 Stigberoende 58 Dolda strategiska motiv som anas 60 Otydlighet som hämmar 65 Otydlighet som främjar 70 Otydlighet som främjar: den dolda handens princip 72 Styrmedlens karaktär 73 5 Implementering på högsta och mellersta nivåer 81 Flernivåperspektivet på implementeringsprocesser 81 Implementerarnas förstå, vilja, kunna 83 Entreprenörer, eldsjälar, förkämpar 87 Public choice (byråkratins egenintresse) 87 6 Frontbyråkrater 89 Vem är frontbyråkrat? 89 Typer av frontbyråkrater 91 Frontbyråkraters autonomi 92 Frontbyråkratens förstå, vilja, kunna 93 Frontbyråkraters bemästringsstrategier 95 Brukarmedverkan 99 Tillsyn 101 Tillsynens organisering 104 7 Implementering: slutmottagare 107 Förstå 108 Vilja: samproduktion, strategi, kamouflage, professionalism 108 Vilja: gratispassagerare (noll resursadditionalitet, dödviktseffekt) 110

Innehåll

Kunna: formativt ögonblick 110 Kundval 111 Infångning 113 8 Kontext: interventionens tillblivelse 117 Berörda aktörers deltagande 119 Uppmärksamhet under tillblivelsen 120 Politiskt stöd vid tillblivelsen 121 Framtidens skugga – antecipering 121 Tidigare försök att införa och implementera 123 9 Kontext: parallella interventioner, andra intressenter, medborgare, marknad 127 Parallella offentliga interventioner 127 Andra intressenter 128 Medborgare påverkar genom civil olydnad 130 Marknad via konsumenters ändrade efterfrågan 132 Marknad via prisändringar 135 Naturens krafter 135 10 Kontext: eftergranskning, återkoppling 137 Eftergranskning i implementering – betydelser och typer 138 En andra ordningens intervention 139 Utvecklande eller kontrollerande syfte? 139 Fyra anordningar för eftergranskning 140 Informell uppföljning – ta-åt-sig-äran 140 Informell uppföljning – undvika-att-få-skulden 141 Uppföljning/utvärdering – utveckling, kontroll 141 Uppföljning/utvärdering – kuslig för implementerare 142 Uppföljning/utvärdering – kan fresta till fusk 143 Uppföljning/utvärdering – kan erodera tillit 144 Uppföljning/utvärdering – de dubbla rollernas tyranni 144

Innehåll

11 Avslutande perspektivering 147 Implementeringsanalys efter eller före? 147 Implementering och utvärdering – skillnader och likheter 149 Implementering: ordning ett och två 152 Bilaga 1 Flernivåperspektivet 153 Referenser 155 Person- och sakregister 173

FÖRORD

Det var i samband med 2009 års upplaga av Utvärdering i politik och förvaltning som det hände. Kapitlet implementering lyftes ut ur slutmanus. Jag gjorde det självmant, då boken annars hade blivit för omfattande. ”Förklarande processutvärdering” hade funnits med som kapitel både i första och andra upplagan, men nu skulle det bilda stommen i en egen skrift. Förutom det utlyfta kapitlet kunde jag för en separat publikation bygga på flera egna texter: boken Statens markpolitik, kommunerna och historiens ironi från 1993 var en av dessa. I denna fanns både en allmän genomförande teori och ett avsnitt om implementering i kommunerna Stockholm, Umeå och Uppsala av statliga markbestämmelser. Ett annat alster att utgå från var Ozonhålet: globalt, nationellt, lokalt (2002) om implementering på riksnivå och i kommuner av det globala Montrealprotokollet om CFC-kemikaliernas utfasning. Därtill kom uppsatsen ”Utvärdering och implementering” från 1997 samt insikter från många kurser och konferenser. År 1980 vistades jag tre månader vid Vanderbilt Institute for Public Policy Studies i Nashville, Tennessee. Country är lockande men än mer lockade Erwin Hargrove. Han hade författat en sällsam uppsats om implementering som policyforskningens felande länk. Och med honom fick jag god kontakt; spår av detta umgänge återfinns här i boken. I april 1982 sökte jag som docent en tidsbegränsad forskartjänst i implementationsforskning vid Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forsknings rådet. Den första i landet med ordet ”implement” i sitt namn. Vid samma tid snubblade jag över Everett Rogers världskända bok Diffusion of Innovations. Innovationsspridning är en universell process för social förändring, hävdade Rogers. Kan en centralt beslutad offentlig policy vars mål, styrmedel och organisering förändrats ses som en innovation? Visst finns det likheter © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

Förord

mellan en sådan policys implementering ute i nationens geografiska periferier och slåttermaskinens spridning till olika kategorier av farmare på prärien i Iowa (som var diffusionsforskningens klassiska exempel)! Mitt synfält vidgades. Och ännu bredare skulle det bli. Implementering kunde avse praktiskt förverkligande av forsknings- och utvärderingsresultat. Denna insikt från utvärderingsforskningen blev till fördjupad kunskap när Sture Blomgren städslade mig för en grupp i Byggforskningsrådet, särskild tillägnad implementering av tillämpad forskning. Detta resulterade i ett antal skrifter åren 1995–1996. En offentlig politik kan införas på försök i ett fåtal lokala territorier för att utveckla metoder som kan användas då den ska implementeras i stort. Det var under ett samarbete med Nils Hertting som den här idén trängde sig fram med kraft. Vi kom att inse att vårt fall Storstadssatsningen 1998–2006 i regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö av regeringen betraktades som en vehikel för att experimentera fram lösningar som senare skulle kunna bryta boendesegregationen över hela riket. Vårt samarbete hade startat i början av 1990-talet då vi hade kurser tillsammans, och fortsatte då jag tillsammans med Bo Bengtsson var Herttings handledare i doktorandarbetet om nätverksstyrning i stadsförnyelsepolitik (2003). Idén att rön från tids begränsade projekt ska tillvaratas, spridas och införlivas i bredare sammanhang är en viktig insikt om implementering som inkorporerats i denna bok. På ungefär samma sätt har resan med Matts-Åke Belin fungerat, men nu har det tydligt rört sig om implementering av ”permanent” offentlig politik. Tillsammans med Per Tillgren var jag Matts-Åkes handledare på Karolinska när han doktorerade på Public Road Safety Policy Change and Its Implementation. Efter disputationen 2012 har vi fortsatt vårt samarbete om implementering, bl.a. före, under och efter ett större seminarium 2014 i Stockholm med bland andra Per Nilsen som deltagare. Här vill jag också nämna korsbefruktande meningsutbyten under mitt långa samarbete med Magnus Andersson, Cajoma Consulting, Uppsala, om motkrafter, drivkrafter och andra brydsamheter i trafikpolitiken. Sen har vi detta med Mikael Román, Rio de Janeiro och Brasília. Titeln på Mikaels avhandling för doktorsexamen i statsvetenskap i Uppsala från 1998 lyder The Implementation of International Regimes: the Case of the Amazon Cooperation Treaty. Jag var Mikaels handledare och till betygsnämndens 8

Förord

sammanträde bjöd vi in Professor Luiz Pedone som hade varit Mikaels stöd under hans utforskning av Amazonastraktaten. När Mikael fick anställning vid Tillväxtanalys och placerades i Brasília bad han mig komma på besök för att betitta huvudstaden som ett enastående monument över 1950-talets urbanpolitik. I februari 2012 ordnade Mikael ett program åt mig som innefattade ett seminarium på Universidade de Brasília genom Paulo Calmon, träffar med Selma Serpa och Gloria Bastos på den federala riksrevisionen samt, som grande finale, ett besök Rio med Ipanema, Sockertoppen och Kristusstatyn. Det var där, på restaurang La Fiorentina i Leme vid änden på Copacabana, som Luiz och jag helt oväntat beslöt inleda samarbete. I oktober 2013 började vi hålla en kurs tillsammans om utvärdering och implementering vid Universidade Federal Fluminense i Niterói, Rio de Janeiro. Såväl Luiz som Mikael har varit ett starkt stöd för mig under senare år. Ove Karlsson Vestman, professor i pedagogik vid Mälardalens högskola, har läst och lämnat kloka synpunkter. Verner Denvall, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet bjöd in mig att leda en doktorandkurs i implementering under 2015–2016 som medförde spännande diskussioner bl.a. via Adobe Connect med Max Hansson, Emme-Lie Vingare och Mikael Skillmark. Den senare har förmedlat en översikt över insatsteknologier i socialt arbete. Samma borrande meningsutbyten när Kettil Nordesjö något tidigare avverkade ett liknande doktorandpensum. Bakom Oves och Verners insatser finns förhistorier. Genom Ove blev jag anställd på deltid som gästprofessor i pedagogik vid Mälardalens högskola. Senare ordnade Verner så att jag utnämndes till seniorprofessor med placering på socialt arbete vid Linnéuniversitet. Båda har varit utomordentliga samtalspartner som dessutom stöttat och uppmuntrat på alla sätt och vis. Søren Winter och hans medskribent Vibeke Lehmann Nielsen har bistått med litteratur och tips om litteratur om frontbyråkrater. Även här finns en förhistoria. Tillsammans med Erik Albæk och Harald Sætren arrangerade vi 1996 en nordisk forskarkurs i jämförande implementering och evaluering. Förutom ovan uppräknade vill jag harangera ett par personer som läst och levererat värdefulla kommentarer: Morten Balle Hansen, Aalborg universitet, tidigare Syddansk universitet i Odense och Gustav Petersson, Vetenskapsrådet, tidigare Skolverket. Många har bidragit med inbjudningar, publiceringar, praktiskt stöd, inspiration, ingående samtal, litteraturtips och glada tillrop: Staffan Bjurulf, © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

Förord

Region Värmland, nu Sveriges ingenjörer; Hans Bengtsson, Högskolan i Halmstad; Thomas Bredgaard, Henning Jørgensen, Hanne Kathrine Krogstrup, Flemming Larsen, Morten Lassen, Aalborg universitet, Institut for statskundskab; Paulo Calmon, Universidade de Brasília, Brasília; Morten Eriksen, Vejle kommune, tidigare KREVI, Århus; Jessica Freire och Gioreley Rios, Sveriges ambassad, Brasília; Jan-Eric Furubo, Riksrevisionen; Morten Greve, KREVI, Århus; Dick Lundberg, Barn & Ungdom, Gävle kommun; Rolf Sandahl, tidigare Ekonomistyrningsverket; Annica Sandström, Erik Hysing, Sverker C. Jagers, Marie-Louise von Bergmann-Winberg, Isabell Schierenbeck och Mikael Sevä; Selma M H C Serpa och Dagomar Henriques Lima, Tribunal de Contas da União, Brasília; Jesper Schlæger, Lunds universitet, tidigare Sichuan University i Chengdu; Jan Sundberg, Helsingfors universitet, Institutionen för statslära; Stefan Sjöblom, Sebastian Godenhjelm och Christian Lindblom, Helsingfors universitet, Svenska Social- och kommunalhögskolan. IBF och personalen där är stödjande min överårighet till trots. Kerstin Larsson har geschwint och kompetent hanterat fakturor och skattebestämmelser för utlänningar kring ett anslag från Stint, som under 2014–2015 delfinansierat professor Luiz Pedones vistelse i Sverige och mitt uppehåll i Rio vid Fluminense. Prefekt Irene Molina har varit ett moraliskt stöd särskilt för mina återkommande besök vid nämnda universitet i Rio. Christina Kjerrman-Meyer och Carita Ytterberg har hjälpt mig bland annat med hemsidor, Ulrika Wahlberg med e-post och överföring till ett nytt system med hemsida, och Peter Knutar med e-postfunktionen. Tage Vedung har maskinritat mina handtecknade figurer, hjälpt mig köpa in diverse datortillbehör och installerat nya program och versioner av Windows. Ett ordspråk från Grettis saga fångar Tages betydelse för mig: ”Bar är ens rygg utan en broder bakom den”. Så känner jag för min bror Tage; hans hjälp är mig helt oumbärlig. Till sist personalen vid Studentlitteratur, landets klart bästa förlag för litteratur som skriftställare av min typ producerar. Först Caroline Boussard som fann manuskriptet värt att ges ut. Hon har samvetsgrant nagelfarit tidigare versioner av hela texten. Hon har fört fram en lång rad praktiska förslag som jag tacksamt tagit till mig. Charlotte Wiberg har korrekturläst och gjort många utmärkta propåer som jag accepterat. Dock inte att ändra ”från en synpunkt” till ”ur en synpunkt”; med en dåres envishet håller jag 10

Förord

här fast vid vad min stilistiskt kräsne doktorshandledare professor Carl Arvid Hessler gärna påpekade: det heter från en punkt men ur en vinkel; du kan inte titta ur en punkt men väl ur en vinkel; alltså från en synpunkt men ur en synvinkel. Anna Åström har varit till ovärderlig hjälp både som minutiös och tålmodig korrekturläsare och kompetent och rask teknisk utformare av boken. Varmt tack till alla personer och institutioner som bidragit till denna boks tillkomst. Fålhagen, Uppsala i november 2016 Evert Vedung

KAPITEL 3

Sju breda faktorer som påverkar implementering

Vid implementeringsanalys, som siktar till beskrivning och förklaring men inte till rekommendationer om hur implementering bör gå till, riktas ljuset mot de objekt som ska implementeras, de aktörer och processer varigenom denna implementering sker samt ett antal av de kontexter vari allt detta försiggår. Här tänker vi oss att implementeringens objekt är en offentlig intervention. Mer specifikt tänker vi oss en intervention (ett ingripande, en policy) på nationell nivå, t.ex. ett energipolitiskt, bostadspolitiskt eller miljö politiskt beslut. Som visats i föregående kapitel kan mycket annat implementeras i offentliga sektorn, t.ex. resultat av forskning och utvärdering om nu nämnda interventioner (kapitel 2, implementeringsobjekt typ 7). Trots denna begränsning i vår exemplifiering så är förhoppningen att det som sägs ska kunna transformeras till uppslag av vetenskapsidkare, som utforskar andra implementeringsobjekt. Implementeringsanalys utgår ifrån att genomförande kan utspela sig i flera geografiska territorier, där större territorier successivt omsluter mindre, och i varje sådant territorium på flera politisk-administrativa nivåer (flernivåperspektivet). Antalet territorier och nivåer varierar beroende på var forskaren förlägger sitt implementeringsobjekt. Ett kommunalt implementeringsobjekt implicerar färre territorier och nivåer än ett europeiskt eller ett globalt. För pedagogisk översikt har jag just i den här boken stannat för ett nationellt implementeringsobjekt av typ sektorspolicy, samt tre territorier och fem nivåer av aktörer: riket med riksmyndigheter, regioner med regionala mellanled samt lokala territorier med lokala mellanled, frontbyråkrater och slutmottagare (målgrupp). Interventionen och processen att genomföra den pågår i flera omgivningar. Dessa omgivningar, kontexter eller miljöer, som vi kommer att © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur

3 Sju breda faktorer som påverkar implementering

benämna dem, kan variera kraftigt i omfång. En kontext kan vara enorm, t.ex. jordklotets uppvärmning (som det finns ett exempel på i boken). Det kan också handla om näraliggande faktorer i grannskapet såsom inverkan av andra myndigheter, intressenter eller medborgarnas gillande och ogillande. Till omgivningen hör också interventionens historiska bakgrund. Poängen är att företeelser i omgivningen kan influera implementeringsprocessen. Ett särskilt exempel är feedback från eftergranskning i form av informell uppföljning samt formell uppföljning och utvärdering. Alla dessa omgivningar betecknas här med det korta ordet kontext. Men det är inte bara kontexter som påverkar processen att genomföra ett implementeringsobjekt. Objektets egen karaktär är tänkt att påverka, och påverkar också, olika aktörers mottagande av det på olika nivåer. Och övre nivåer i processen är tänkta att påverka mottagandet på lägre nivåer i successiv ordning ända fram till implementeringens slutresultat. Implementering karakteriseras nämligen av föreställningar om orsak–verkan. Interventionen förväntas orsaka tolkningar och utlösa reaktioner hos riksmyndigheter, vilka i sin tur förväntas förorsaka tolkningar och reaktioner hos mellanliggande myndigheter, vilka i sin tur förväntas förorsaka tolkningar och reaktioner hos frontbyråkrater, vilka i sin tur förväntas förorsaka tolkningar och reaktioner hos slutmottagare. Figur 3.1 ger en översiktlig lista med sju rymliga huvudfaktorer, kompletterade med ett stort antal underfaktorer. Listan är uppbyggd enligt nyss nämnda distinktioner. Riksmyndigheter samt regionala och lokala mellanled behandlas dock under en gemensam rubrik (huvudfaktor 2, högsta och mellersta nivåer) även om distinktionerna behålls. Under en gemensam rubrik behandlas också kontexten med parallella interventioner, andra intressenter, medborgare, marknader – även om distinktionerna också där behålls (huvudfaktor 6). En intervention kan som sagt få effekter på implementeringsprocessen. Att så är fallet torde vara rätt självklart. En stor, krånglig och dyr intervention torde vara svårare att förverkliga än en liten, kristallklar och billig, allt annat lika. Lika självklart är det nog att en mängd faktorer och anteciperade faktorer i implementeringsprocessen kan influera den fortsatta implementeringen. Om interventionen mottas av en fientlig eller omotiverad offentlig förvaltning, så blir det svårare att få den genomförd än om den mottas av en 50

3 Sju breda faktorer som påverkar implementering

välvillig administration, starkt engagerad för saken. Metaforiskt uttryckt: effekterna på implementerandet kan bero på det landskap i vilket interventionen landar.1 En del förvånas över att även interventionens tillkomst kan påverka dess implementering. Hur kan implementerande påverkas, när implementeringsobjektet ännu inte existerar? Jo genom att innehållet i en kommande intervention anteciperas av kommande implementerare, så att de inleder implementering redan innan interventionen föreligger. Detta kallas fram tidens skugga. Metaforiskt uttryckt igen: effekterna på implementerande kan bero på det landskap från vilket interventionen lyfter. Mekanismen antecipering och framtidens skugga missas av åtskilliga författare på området implementering. Detta har lett till en kraftig underskattning av den statliga offentliga styrningens effekter. Man har konstaterat att inga effekter uppträder efter den statliga interventionens formella antagande, att förändringar förelegat redan innan antagandet, men inte insett att dessa förändringar kan vara effekter av inslag i interventionens tillkomstprocess. Till följd av sin systemkännedom har aktörer insett att en intervention kommer att införas och rättat sig efter detta innan det formella införandet faktiskt förelegat. Slutsats: den statliga styrningen har varit potent, inte impotent som forskarna trott. I den här boken kommer därför antecipering och framtidens skugga att spela en huvudroll.2 Den samlade framställningen i figur 3.1 är en lista eller en uppräkning. Huvudsyftet med den är att ge en översikt över faktorer, som kan påverka implementering. Det är inte en lista över faktorer, som är centrala för framgångsrik implementering. Den ambitiösa normativa frågan hur implementering bör gå till ställs inte i den här boken, som gör anspråk på enkelhet. Det är en lista med uppmärksamhetspunkter: i den här listan finns faktorer som kan förklara olika företeelser i implementering.3 1 Metaforen ”landa i landskap” är hämtad från T. Mathiesens utmärkta Rätten i samhället 2005: 60 ff. 2 Att forskarna missade inverkan av antecipering nämns inte i Bo Rothsteins utmärkta Vad bör staten göra? som orsak till att tidigare implementeringsforskning underskattade den statliga styrningens inverkan, vilket bidrog till att implementeringsanalys enligt BR blev eländesforskning (1994: 76 ff.). 3 Här ges ett urval av litteratur på engelska och nordiska språk, som bidragit till utformandet av sjufaktorstablån i figur 3.1: Allison 1980; Barrett 2004; Berman 1978, 1980; Björkemarken 1995; Cairney 2009; Elmore 1980; Elmore, Gustafsson & Hargrove 1986; Fixsen m.fl. 2005;

3 Sju breda faktorer som påverkar implementering

1 IMPLEMENTERING: OBJEKT SOM SKA GENOMFÖRAS

1 2 3 4 5 6 7

Synvändor, gestaltomkopplingar och byråkratisk tröghet Stigberoende Dolda strategiska motiv som anas Otydlighet som hämmar Otydlighet som främjar Otydlighet som främjar: den dolda handens princip Styrmedel och styrmedelspaket

2 IMPLEMENTERING: HÖGSTA OCH MELLERSTA NIVÅER

1 Implementerarnas förstå, vilja, kunna 2 Entreprenörer, eldsjälar, förkämpar 3 Public Choice (byråkratins egenintresse) 3 IMPLEMENTERING: FRONTBYRÅKRATER

1 2 3 4 5

Frontbyråkratens förstå, vilja, kunna Frontbyråkraters bemästringsstrategier Brukarmedverkan Tillsyn Tillsynens organisering

4 IMPLEMENTERING: SLUTMOTTAGARE

1 2 3 4 5 6

Förstå Vilja: samproduktion, strategi, kamouflage, professionalism Vilja: gratispassagerare (noll resursadditionalitet, dödviktseffekt) Kunna: formativt ögonblick Kundval Infångning

5 KONTEXT: INTERVENTIONENS TILLBLIVELSE

1 2 3 4 5

Berörda aktörers deltagande Uppmärksamhet under tillblivelsen Politiskt stöd vid tillblivelsen Framtidens skugga – antecipering Tidigare försök att införa och implementera

3 Sju breda faktorer som påverkar implementering

6 KONTEXT: PARALLELLA INTERVENTIONER, ANDRA INTRESSENTER, MEDBORGARE, MARKNAD

1 2 3 4 5 6

Parallella interventioner – enskilt eller i konglomerat Andra intressenter Medborgare genom civil olydnad Marknad via konsumenters ändrade efterfrågan Marknad via prisändringar Naturens krafter

7 KONTEXT: EFTERGRANSKNING, ÅTERKOPPLING

1 2 3 4 5 6 7

Informell uppföljning – ta-åt-sig-äran Informell uppföljning – undvika-att-få-skulden Uppföljning/utvärdering – utveckling, kontroll Uppföljning/utvärdering – kuslig för implementerare Uppföljning/utvärdering – kan fresta till fusk Uppföljning/utvärdering – kan erodera tillit Uppföljning/utvärdering – de dubbla rollernas tyranni

Figur 3.1 Sjufaktorstablån.

Låt mig nu i följande kapitel förevisa de sju breda faktorerna med delfaktorer i den turordning de har i listan.

Hargrove 1975, 1983; Hill & Hupe 2014, Howlett, Ramesh & Perl 2009; Hupe 2014; HøybyeMortensen 2011, 2015; Matland 1995; Mayntz 1980, 1982; Mazmanian & Sabatier 1981, 1983; Montjoy & O’Toole 1979; Nakamura & Smallwood 1980; Nilsen m.fl. 2010; Nilsen m.fl. 2013; Presman & Wildavsky 1984; Román 1998; Rothstein 1994, 1997, 2003; Sabatier 1986; Schofield 2001, 2004; Schofield & Sausman 2004; Stone 1980, 1985; Sætren 1983, 2005, 2014; Tojo 2004; Van Meter & Van Horn 1975; Van Horn & Van Meter 1977; Winter 1990, 2003, 2006; Winter & Nielsen 2008.