Genusarbete och normkritiskt tänkande i förskolan
Magdalena Hulth, Hedda Schönbäck, Per Gustavsson
omslag_hur_gor_prinsessor.indd 1
2014-06-26 14:28
prinsess_inaga.indd 2
2014-06-30 09:26
Innehåll Hur gör genuspedagoger? – introduktion till ett normkritiskt arbete med genus i förskolan 4
Hur får en prinsessa vara? – om normer som gränser 9
Övningar i arbetslaget 13 Övningar i barngruppen 15 Hur skapas en prinsessa? – om identitet och genus 19
Övningar i arbetslaget 23 Övningar i barngruppen 25 Vill alla prinsessor gifta sig och i så fall med vem? – om heteronormen 28
Övningar i arbetslaget 36 Övningar i barngruppen 37 Så är prinsessor – eller? – om mångfald inom både grupper och individer 38
Övningar i arbetslaget 42 Övningar i barngruppen 43
prinsess_inaga.indd 3
Vad kan en prinsessa göra med sin klacksko? – om att omvärdera genuskodade attribut 47
Övningar i arbetslaget 51 Övningar i barngruppen 52 Vad gör en prinsessa modig? – om att omvärdera genuskodade begrepp 54
Övningar i arbetslaget 57 Övningar i barngruppen 60 Hur går genuspedagoger vidare? – sammanfattning och avrundning 62
Normkort 64 Karaktärs-, attribut-, miljö- och egenskapskort 64 Ordförklaringar 73 Källor och förslag på vidare läsning 75
2014-06-30 09:26
Hur gör enuspedagoger? g – introduktion till ett normkritiskt arbete med genus i förskolan Det finns många olika sätt att se på och arbeta med genusfrågor i förskolan och den här boken är tänkt att vara en inspirationskälla med diskussionsfrågor, uppslag och idéer snarare än en metodbok. Vi som skriver är båda förskollärare och har i många år engagerat oss i genusmedveten pedagogik. Utgångspunkten är dock att det varken är vi pedagoger eller de barn som vi a rbetar med som sitter inne med de rätta svaren. Det finns sällan några enkla eller rätta svar! Tanken är istället att både barn och vuxna hela tiden förhand lar om vilka villkor som ska gälla i den gemensamma vardagen.
Det var en gång en prinsessa … ~
4 HUR GÖR PRINSESSOR?
prinsess_inaga.indd 4
2014-06-30 09:26
Vad kan en prinsessa göra med sin klacksko? – om att omvärdera genuskodad attribut Visste ni att det är rent livsviktigt att ta med ett par högklackade skor om ni ska iväg på en räddningsexpedition? I boken När prinsessor fyller år används skorna av prinssessan som ett alternativ till klätterhammare för att ta sig upp för ett högt isberg. I samma bok används även en svanboa som lian. Det här sättet att stoppa in saker i nya sammanhang och ge dem andra funktioner än vad som är brukligt kan ses som ett väldigt kreativt och användbart sätt att utmana genusgränser.
47
prinsess_inaga.indd 47
2014-06-30 09:27
När vi pedagoger märker att en position, till exempel den som prinsessa, är svår för vissa barn att inta för att den är så starkt genuskodad, så kan vi prova att försöka sudda ut gränserna med hjälp av de attribut som barnen förknippar med positionen, exempelvis kläderna. Då måste vi först få syn på vilka dessa attribut är, och vilka förmågor barnen laddar dem med. Är det till exempel att ha en kjol som kan snurra eller skor med klackar som låter? Nästa steg blir att försöka koda om dessa attribut och ladda dem med fler innebörder, främst sådana som uppfattas som maskulina. Det kan vi bland annat göra genom att, liksom Gustavsson, använda nya och oväntade kombinationer, som smycken och fiske. Det som annars ses som något väldigt feminint, till exempel örhängen, kan då förstås på ett nytt sätt genom att de får en maskulint kodad funktion som fiskekrokar. För hur klassificeras de då? Maskulint? Feminint? Både och eller kanske just inget av det! Detta kan göra att fler barn kan leka med klackskor och vara prinsessa. På så sätt blir attributen nycklar som kan låsa upp genuskodade positioner och därmed öka handlingsutrymmet för barnen både i och utanför leken.
Vad kan örhängen bli mer än fiskekrokar?
Ibland är det vi som pedagoger som får komma med förslag för att utmana och koda om, men oftast behövs det inte för barnen gör redan omkodningar som vi kan använda oss av om vi bara tittar och lyssnar lite extra. I läroplanen betonas vikten av att ta tillvara barnens tankar och intressen, och i arbetet med att koda om och skapa nycklar till låsta positioner blir barnens tankar helt avgörande. Strategin att transformera verkligheten genom lek är ju något av barns specialitet. Varenda idé kring hur vi kan förstå ett material eller lek skapar större möjligheter till förändring. Ju fler tankar desto bättre. 48 HUR GÖR PRINSESSOR?
prinsess_inaga.indd 48
2014-06-30 09:27
Med svärdet kan prinsessan bli både värdinna och krigare.
Fantasin öppnar för nya möjligheter I verkligheten vore det förstås en väldigt dålig idé att klättra upp för ett isberg med hjälp av ett par klackskor, men det viktiga här är att fantasins värld öppnar för nya möjligheter och att kunna inta nya positioner. I vardagslivet sker sådana omvandlingar hela tiden. Både saker och människor omskapas i relation till varandra i olika sammanhang. En spegel förknippas till exempel i de flesta sammanhang med att vara eller göra sig medveten om sitt utseende och traditionellt kopplas det till femininitet. Att ägna mycket tid med att exempelvis prova kläder, smycka sig och sminka sig, kan då ses som ett sätt att göra femininitet. Speglar används dock även i andra sammanhang, i naturvetenskap liga experiment, i konstinstallationer, hos tandläkaren och så vidare. Med andra tillbehör får de alltså en annan, och ofta kanske mer maskulin kodning, och de som hanterar speglarna får då också andra genuspositioner. Om ett barn exempelvis kan bli en bergsbestigare, en maskulint kodad position, med hjälp av en feminint kodad sko så har det hänt någonting med både skons och positionens genusgränser. Genom att vi pedagoger gör någonting mer av det som barnen leker mest engagerat med på förskolan, så kan barnen få med sig nya erfarenheter och upplevelser av sig själva.
I det normkritiska arbetet med barnen är det viktigt att undvika att värdera det maskulint kodade högre än det feminint kodade eller tvärtom. Poängen med omkodning är inte att byta ut, utan att lägga till, så att samma sak kan bli många olika saker. Det här kan ge ett ökat handlingsutrymme och nycklar till annars låsta positioner.
49
prinsess_inaga.indd 49
2014-06-30 09:27
Diskussionsfrågor • Hur är rummen och lekmaterialen organiserade och sorterade på er förskola? Underlättar eller försvårar det könsöverskridande lek? • Hur stora möjligheter har barnen att koppla samman och omkoda olika slags material, och därigenom förflytta och omskapa genusgränser? • Vad skulle ni kunna tillföra, flytta eller blanda för att skapa bättre förutsättningar för barnen att leka över genusgränserna och mindre upp delat? • Vad förknippar ni, och barnen, högklackade skor med? • Vilka olika slags skor/stövlar med klack kan ni komma på och vad har de för kodning – i vilka sammanhang, aktiviteter och av vem används de mest? • Diskutera hur dessa exempel skulle kunna användas för att utforska genusgränser på er förskola.
50 HUR GÖR PRINSESSOR?
prinsess_inaga.indd 50
2014-06-30 09:27
Övningar i arbetslaget Koda om leksakerna på avdelningen Vilka lekar, leksaker och material finns i er verksamhet som ni uppfattar som genuskodat? Går de att ”läsa om” – att koda på ett nytt sätt? Syftet med den här övningen är att med hjälp av barnen börja tänka på nya sätt kring genuskodade leksaker och material. Genom att öppna upp för att saker kanske inte alltid leks med på det sättet vi förväntar oss så kan vi också börja tänka kring sakerna på ett annat sätt. I förlängningen hjälper de oss att tolka barnen mer öppet. Så här kan ni göra
Var och en skriver ned leksaker eller material som finns i verksamheten och hur ni tänker att barnen leker med eller använder dessa. Försök att tänka på material som ni själva tycker är stereotypt eller könskodat, eller som ni uppfattar att det bara är antingen tjejer eller killar som använder sig av. Gå sedan ut i gruppen och observera hur barnen gör. Diskutera och analysera efteråt. Gjorde barnen det som ni förväntade er med materialet? Hur kan ni använda er nya erfarenhet?
BOLLAR
SKOR
BILAR
KLÄNNINGAR
NALLAR
Det här behöver ni • papper och penna till anteckningar
BÖCKER
PUSSEL
DOCKOR
51
prinsess_inaga.indd 51
2014-06-30 09:27
Övningar i barngruppen Trollstaven I flera av böckerna om prinssessan och prinsen finns det saker som kodas om till att bli något annat än vad vi är vana vid, som i exemplet med klackskor som klätterhammare. I den här leken ska barnen försöka komma på så många möjliga användningsområden som möjligt för en specifik sak. Syftet är att experimentera med vad saker kan bli och vad som är möjligt att göra med dem. Genom att aktivt utforska hur saker kan transformeras kan barn och vuxna få med sig en erfarenhet av att det alltid går att omförhandla vad som är möjligt att göra, tänka, vara – och att inget är rätt eller fel, så länge det inte sker på någon annans bekostnad. Så här kan ni göra Det här behöver ni • leksak/klädesplagg/ material • trollstav
Ta fram en leksak, ett klädesplagg eller ett material som barnen genuskodat. Tillsammans får de sedan kort diskutera vad en kan ha den till. Sedan tar ni fram trollstaven och ”trollar” och säger att leksaken nu förlorat den egenskapen eller kraften ett tag och behöver laddas med nya funktioner. Skicka runt leksaken och låt varje barn hitta på ett annat användnings område för den. Pröva också att leka på de föreslagna sätten.
Vilka fler funktioner kan ni ladda ett svärd med?
52 HUR GÖR PRINSESSOR?
prinsess_inaga.indd 52
2014-06-30 09:27
prinsess_inaga.indd 53
2014-06-30 09:27
Genusarbete och normkritiskt tänkande i förskolan
Vad händer om prinsessor hellre vill spela hockey än kamma håret? Och om en prins hellre vill stanna hemma och mysa än jaga rövare? Den här boken är en inspirationskälla för dig som vill arbeta normkritiskt i förskolan. Utifrån Per Gustavssons omtyckta böcker om prinsar och prinsessor ges förslag på hur du som pedagog kan arbeta genusmedvetet och utmana förutfattade meningar. Syftet är att uppmärksamma begränsande normer i vardagen och att öka alla barns och pedagogers handlingsutrymme. Varje kapitel inleds med en teoretisk bakgrund som följs av diskussionsfrågor och tips på övningar för både arbetslaget och barngruppen. Stor vikt läggs vid att arbetet ska vara lustfyllt, levande och tillåtande! Författarna Magdalena Hulth och Hedda Schönbäck är båda förskollärare som länge varit engagerade i genusmedveten pedagogik. De har tidigare varit medförfattare till antologin En rosa pedagogik. För närvarande är de båda verksamma vid Stockholms Universitet, där Hedda är forskarstuderande och Magdalena arbetar som adjunkt på förskollärarutbildningen.
ISBN 978-91-27-43436-3
9 789127 434363
omslag_hur_gor_prinsessor.indd 2
2014-06-26 14:28