124
SJFU.124.1.V.Enkvist.indd 1
124
skrifter från juridiska fakulteten i uppsala
victoria enkvist
Religionsfrihetens rättsliga ramar
IUSTUS FÖRLAG
02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFJL1B8= 02 0040
IUSTUS FÖRLAG
victoria enkvist
ISBN 978-91-7678-864-6 ISSN 0282-2040
Religionsfrihetens rättsliga ramar
i denna bok behandlas religionsfrihetens rätts liga ramar med utgångspunkt i de regleringar som finns i den svenska grundlagen och i Europakonventionen. En övergripande fråga som studien syftar till att besvara är hur utformningen och syftet med bestämmelserna i fråga förhåller sig till hur friheten har tolkats och til� lämpats i såväl teori som praktik. Inledningsvis ges en redogörelse av den teoretiska diskussionen kring religionsfrihetens betydelse med utgångspunkt i förarbeten och doktrin. Därefter följer en diskussion om hur religionsfriheten har tolkats och tillämpats i konkreta förhållanden, vilket belyses genom tre olika frågekomplex. Dessa områden är religiöst mo tiverad slakt, religiöst motiverad omskärelse och religi ösa symboler i det offentliga. De olika delarna visar hur lagstiftaren har resonerat kring regleringarna rörande religionsfrihet. Boken presenterar en vägledning i hur reglerna röran de religionsfrihet kan förstås och tillämpas i praktiska situationer men studien innehåller också en kritisk ana lys av de befintliga regelverken. Europakonventionens bestämmelse rörande religionsfrihet är relativ, vilket medger begränsningar av rättigheten enligt vissa för sättningar. Enligt regeringsformen är religionsfriheten, i vart fall ur ett teoretiskt perspektiv, en rättighet som inte kan begränsas genom lag. En central fråga i avhandling en är om religionsfriheten i praktiken är att anse som en absolut frihet eller om teori och praktik skiljer sig åt. Victoria Enkvist är verksam vid Juridiska institu tionen, Uppsala universitet. Akademisk avhandling.
10/2/13 8:30 AM
SKRIFTER FRร N JURIDISKA FAKULTETEN I UPPSALA 124 Redaktรถr: Mattias Dahlberg
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 1
2013-10-02 08.14
Religionsfrihetens rättsliga ramar Victoria Enkvist
IUSTUS FÖRLAG
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 3
2013-10-02 08.14
Innehållsförteckning 1 Ingång 13 1.1 1.2
Om ämnet 13 Syfte och avgränsning 15 1.2.1 Syfte 15 1.2.2 Närmare om de praktiska frågekomplexen 15 1.2.3 Avhandlingens avgränsningar 17 1.3 Metod och material 19 1.3.1 Metod 19 1.3.2 Materialets och förarbetenas betydelse i avhandlingen 20 1.4 Olika former av tolkningsgrepp och grundlagstolkning 23 1.4.1 Allmänna utgångspunkter 23 1.4.2 Tolkningsgrepp 23 1.4.3 Grundlagstolkning 24 1.4.4 Sammanfattande kommentar 32 1.5 Studiens upplägg 33
2 Religionsfrihetens framväxt – en fråga om tolerans och acceptans? 34 2.1 Inledning 34 2.2 Religiös omdaning och statlig strävan efter enhet 34 2.3 Religionen som maktens följeslagare 37 2.4 En tid av ökad tolerans 41 2.5 Sprickor i bilden av enhet 43 2.5.1 Bakgrund 43 2.5.2 Arbetskraftsinvandringen och den ökade religionsfriheten 43 2.5.3 Religiösa rörelser hotade den lutherska enheten 44 2.5.4 Frihetstiden – enhet eftersträvas igen 44 2.5.5 Den gustavianska tiden 45 7
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 7
2013-10-02 08.14
2.6
2.5.6 Acceptans – frihet med betydande inskränkningar 46 Sammanfattande kommentar 47
3 Religionsfrihetens rättsliga kontext 50 3.1 Inledning 50 3.2 1800-talet – en början på något nytt? 52 3.2.1 Ett nytt svenskt statsskick tar form 52 3.2.2 En tolkning i tiden 53 3.3 Religionsfrihet och frågan om fritt utträde från kyrkan 56 3.3.1 Vidgad religionsfrihet 56 3.3.2 Dissenterlagstiftningarna 57 3.4 Staten, kyrkan och individen 64 3.4.1 Bakgrund 64 3.4.2 Utträde och religionsfrihet inom Svenska Kyrkan 64 3.4.3 Religionsfrihet för alla? 67 3.4.4 En krokig väg till dagens fri- och rättighetsskydd 69 3.4.5 Likvärdig behandling av olika trossamfund 76 3.5 Statlig neutralitet i livsåskådningsfrågor 77 3.5.1 Religionsfrihet i statskyrkosystemet 77 3.5.2 Olika former av neutralitet 77 3.5.3 Statlig neutralitet eller statlig opartiskhet – en lek med ord eller en betydelsefull upp delning? 79 3.6 Sammanfattande kommentar 82
4 Religionsfrihet i regeringsformen och i Europakonventionen 84 4.1 Inledning 84 4.2 Grundlagsregleringen – en absolut rättighet i teorin men en relativ rättighet i praktiken? 86 4.2.1 Allmänna utgångspunkter 86 4.2.2 Betydelsen av religionsfriheten i regerings formen 86 4.2.3 Möjligheter att begränsa religionsfriheten 89 4.2.4 Religionsfriheten – ett diskrimineringsskydd? 97 8
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 8
2013-10-02 08.14
4.3
4.4
Religionsfrihet i EKMR 99 4.3.1 Allmänna utgångspunkter 99 4.3.2 Konventionens bakgrund och tillkomst 100 4.3.3 Rättighetens olika ansikten 101 4.3.4 Att bevisa en religion och dess existens 110 4.3.5 Utöva – en generös bedömning 112 4.3.6 Den negativa religionsfriheten 118 Sammanfattande kommentar 121
5 Religiöst motiverad slakt 123 5.1 Inledning 123 5.2 Slaktmetoder 126 5.2.1 Allmänna utgångspunkter 126 5.3 Slakt av obedövade djur 130 5.3.1 Allmänna utgångspunkter 130 5.3.2 Religiöst motiverad slakt 130 5.3.3 Är slakt av obedövade djur utövande av religion enligt regeringsformen? 134 5.3.4 Är djurskyddslagen att anse som en begränsning av religionsfriheten i regeringsformen? 136 5.4 Olika sätt att reglera religiöst motiverad slakt 140 5.5 Rituell slakt – en problematisk begreppsbildning? 142 5.6 Motiv och bakgrund till dagens reglering 143 5.6.1 Djurskyddets framväxt och betydelse 143 5.6.2 Tiden mellan 1887 och 1925 144 5.6.3 Remissyttrandena till slaktlagen 145 5.6.4 Förslag till en ny slaktlag 147 5.6.5 Nya motioner om ett slaktförbud 150 5.6.6 Nytt remissförfarande rörande en slaktlag 152 5.7 Den äldre djurskyddslagen 156 5.8 Vägen fram till den nya djurskyddslagen 157 5.8.1 Allmänna utgångspunkter 157 5.8.2 Motioner under 1980-talet 157 5.8.3 Remissyttrandena till den nya djurskyddslagen 158 5.9 Slaktfrågan – en djurskyddsfråga eller en religionsfrihetsfråga? 159 5.9.1 Allmänna utgångspunkter 159 5.9.2 Jordbruksverkets utredning 159 5.9.3 Ordets makt – nya motioner på 1990-talet 161 9
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 9
2013-10-02 08.14
5.10 Förhållningsättet till slakt av obedövade djur i Europa 163 5.10.1 Allmänna utgångspunkter 163 5.10.2 Förhållningsättet till slakt av obedövade djur i Europa på 1930-talet 163 5.10.3 Det moderna förhållningsättet till slakt av obedövade djur ur ett internationellt perspektiv 164 5.11 Sammanfattande kommentar 167
6 Omskärelse av pojkar och r eligionsfrihet 170 6.1 Inledning 170 6.1.1 Allmänna utgångspunkter 170 6.1.2 Metod och upplägg 171 6.1.3 En förklaring av begreppet omskärelse 172 6.1.4 Manlig omskärelse och kvinnlig köns stympning 175 6.2 Religiöst motiverad omskärelse 177 6.3 Omskärelse – religionsutövning enligt regeringsformen? 180 6.4 Begränsningar av en grundlagsskyddad fri- och rättighet 182 6.5 Omskärelse – religionsutövning enligt Europakonventionen? 185 6.6 Bakgrund och motiv till omskärelselagen 186 6.6.1 Allmänna utgångspunkter 186 6.6.2 Omskärelse – misshandel enligt brottsbalken? 186 6.6.3 Samtycke och ansvarsfrihet 187 6.6.4 Social adekvans 188 6.7 Intresseavvägningar som gjordes i förarbetena till omskärelselagen 190 6.7.1 Föräldrarätten 190 6.7.2 Barnets bästa – ett tungt vägande intresse? 192 6.8 Omskärelse i praktiken 195 6.8.1 Vilka utför omskärelse och i vilken omfattning? 195 6.8.2 Effekter av omskärelselagen 198 6.9 Sammanfattande kommentar 200
10
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 10
2013-10-02 08.14
7 Kläder och krucifix – religiösa symboler och uttryck i det offentliga 205 7.1 Inledning 205 7.1.1 Allmänna utgångspunkter 205 7.1.2 Metoden 206 7.1.3 Symboler och uttryck 207 7.2 Slöjan som religiös symbol och uttryck 208 7.3 Yttrandefrihetsrättsligt uttryck 210 7.4 Begränsningar av yttrandefriheten 214 7.5 Förbud mot religiösa symboler och uttryck i skolan 216 7.5.1 Allmänna utgångspunkter 216 7.5.2 Religionsfrihet i skolan – en balans mellan den positiva och negativa friheten 217 7.5.3 Skolan och dess värdebildande uppgift 218 7.5.4 Med hänsyn till ordning och kommunikation 219 7.6 Diskrimineringsombudsmannens syn på burka i skolmiljön 222 7.7 Sammanfattande kommentar av Skolverketsoch diskrimineringsombudsmannens resonemang 224 7.7.1 Normgivningen 224 7.7.2 Kommentar till Skolverkets handlingar 225 7.8 Slöjor, krucifix och kors genom Europadomstolens ögon 227 7.8.1 Allmänna utgångspunkter 227 7.8.2 Religiösa symbolers värde 227 7.8.3 Negativ och positiv religionsfrihet 229 7.8.4 Symboler och staternas tolkningsutrymme 230 7.8.5 Slöja och tolkningsutrymmet 232 7.9 Sammanfattande kommentar 235
8 Vid vägs ände 240 8.1 Inledning 240 8.2 Grundlagstolkning 240 8.3 Begränsningsmöjligheter 242 8.3.1 Begränsningens natur 242 8.3.2 Religionsfriheten – absolut i teorin men relativ i praktiken? 242 11
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 11
2013-10-02 08.14
8.4 Kategoriseringars betydelse och språket som avgörande parameter 243 8.5 Vi och de andra 245 8.6 Demokratiargumentet – en krock mellan olika synsätt? 247 8.7 Neutralitetsprincipen 252 8.8 Religionsfrihet – mål eller medel för lagstiftaren 254 8.8.1 Inledning 254 8.8.2 Religiöst motiverad slakt 254 8.8.3 Religiöst motiverad omskärelse och rätten för barn att själva bestämma över sin kropp och själ 255 8.8.4 Religiösa symboler i det offentliga rummet 258 8.9 Från en absolut till en relativ rättighet – ärlighet varar längst 261 8.10 Frihet och tolerans 262 8.11 Avslutande kommentar 264
English Summary 265 Källförteckning 269
12
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 12
2013-10-02 08.14
1 Ingång 1.1 Om ämnet Titeln på avhandlingen, Religionsfrihetens rättsliga ramar, antyder att det är möjligt att identifiera och rama in religionsfrihet som någonting specifikt. Det har emellertid visat sig vara en utmaning att urskilja såväl ramar som innehåll när det gäller religionsfrihet ur ett rättsligt perspektiv. Jag skulle vilja beskriva religionsfrihetens rättsliga struktur som amorf, i den meningen att den har en förmåga att ändra form och innehåll beroende på sammanhang. Frågan om religionsfrihetens rättsliga ramar i Sverige är relativt outforskad mark. Följaktligen finns det många vägar att gå vad gäller bland annat ingång och metod. Det här är min väg. Det är av förklarliga skäl förenat med en del svårigheter att försöka rama in ett objekt som ändrar form och innehåll beroende av kontext. Att religionsfriheten har kommit att få denna otydliga skepnad i såväl teori som praktik kan vara en konsekvens av lagstiftarens, som vi kommer att se, till synes ambivalenta hållning till religionsfriheten och dess rättsliga betydelse. Lagstiftarens otydliga förhållningssätt till religionsfriheten har resulterat i en relativt spretig tillämpning av densamma.1 Varför är det då aktuellt att diskutera religionsfriheten och dess rättsliga ramar? Sverige kan idag beskrivas som ett betydligt mer mångkulturellt och mångreligiöst samhälle än bara för 100 år sedan.2 Utvecklingen har lett till att det har uppstått frågor om vilka former av religionsutövande som skyddas av religionsfrihetsregleringarna i såväl grundlag som internationella regelverk och på vilka grunder gränsdragningen mellan det skyddsvärda och det icke skyddsvärda området bör göras. Nämnda gränsdragningar kan göras på olika sätt beroende på vilket perspektiv som är i fokus. I avhandlingen diskuteras religionsfrihetens rättsliga ramar med utgångs1
Jfr hur lagstiftaren resonerade kring religionsfrihet i förarbetena till omskärelselagen och i förarbetena till djurskyddslagen. Se kapitel fem och sex i avhandlingen. 2 Se SOU 1994:42 s. 39. Av utredningen framgår att efter andra världskriget har den religiösa pluralismen ökat.
13
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 13
2013-10-02 08.14
punkt i de konstitutionella regleringarna 2 kap. 1 § första stycket p. 6 regeringsformen (RF) och artikel 9 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Konventionen har en speciell ställning i svensk rätt. Den är både en folkrättslig förpliktelse sedan 1950-talet och från 1995 gäller den också som lag.3 I 2 kap. 19 § RF stadgas att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av. Detta stadgande ger konventionen ett grundlagsskydd. I 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF stadgas en rätt för individen att för sig själv eller tillsammans med andra utöva sin religion. Utöva-begreppet är av central betydelse i studien då förståelsen av detta begrepp är avgörande för religionsfrihetens rättsliga ramar. Artikel 9 i EKMR stadgar att ”var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Rätten innefattar en frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer”. Både regeringsformen och Europakonventionen innehåller ett skydd för att utöva religion och en av huvudsyftena i avhandlingen är därför att undersöka vad som avses med begreppet utöva i 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF och artikel 9 i EKMR i såväl teori som praktik.4 En annan fråga är hur de två religionsfrihetsregleringarna förhåller sig till varandra. En viktig skillnad dem emellan är att grundlagsregleringen inte kan begränsas genom lag eller föreskrift eftersom friheten ifråga är absolut i den meningen att rättigheten inte kan begränsas genom lag eller föreskrift i motsats till friheten i artikel 9 i EKMR där begränsningar med stöd i lag och föreskrift medges. Vad denna skillnad har för betydelse diskuteras i avhandlingen. Det har i olika sammanhang, som vi kommer att se, diskuterats om olika företeelser är religiöst motiverade eller om de enbart är ett uttryck för kultur och tradition. En fråga som diskuteras i avhandlingen är hur, och på vilka grunder, som den kategoriseringen genomförs.
3
Lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt övergångsbestämmelserna i samma lag började lagen att gälla 1 november 1998. 4 Jfr hur de religiösa kraven på religiös slakt och omskärelse som finns uttryckta i Toran och Koranen förhåller sig till rättsliga regelverk som djurskyddslagen och omskärelselagen.
14
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 14
2013-10-02 08.14
1.2 Syfte och avgränsning 1.2.1 Syfte Huvudsyftet med avhandlingen är att belysa vad 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF och artikel 9 i EKMR omfattar ur ett rättsligt perspektiv. En grundläggande frågeställning som belyses i avhandlingen är om 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF och artikel 9 i EKMR är ändamålsenligt utformade. För att besvara den frågan måste bestämmelsernas innebörd analyseras närmare och då särskilt, som redan nämnts, hur rekvisiten religion och utöva förstås och tillämpas samt hur grundlagsregleringen och konventionsregleringen förhåller sig till varandra. Rekvisitet utöva verkar, som vi kommer att se, ha olika betydelse i de båda regleringarna. Det är i viss mån oklart vad regeringsformen och Europakonventionen skyddar, det vill säga, om till exempel handlingar som utförs med religiösa motiv skyddas av regleringarna. Studien syftar bland annat till att illustrera hur lagstiftaren har resonerat när den har tagit ställning till om olika företeelser faller inom ramen för regleringarna. Diskussionen om regleringarna rörande religionsfrihet kompletteras därför av tre konkreta områden där religionsfriheten på olika sätt aktualiseras. Dessa områden är vad som i avhandlingen benämns som religiöst motiverad slakt, religiöst motiverad omskärelse och religiösa symboler i det offentliga. På detta sätt kan vi få en bild av såväl de teoretiska som de praktiska ramarna för religionsfriheten och hur dessa två delar förhåller sig till varandra. 1.2.2 Närmare om de praktiska frågekomplexen Valet av undersökningsområden kan förklaras med att dessa områden på olika sätt berör utövande av religion i någon mening. De praktiska frågekomplexen speglar hur lagstiftaren och staten har förhållit sig till religionsfriheten på olika nivåer. När det till exempel gäller vad som i avhandlingen kallas för religiöst motiverad slakt har ett av de motstående intressena till religionsfriheten ansetts vara djurskyddet. Djurskyddet är inte grundlagsskyddat men har, som vi kommer att se, ändå haft en stor betydelse i lagstiftningsprocessen när det gäller förbudet mot slakt av obedövade djur. Avseende omskärelse av pojkar är det motstående intresset lite svårare att utkristallisera. Principen om barnets bästa är både ett intresse som talar för och emot omskärelse. Religionsfriheten kan, i detta fall, tolkas både till förmån och till nackdel för omskärelse. Det beror bland annat på om det är den positiva eller negativa sidan av religionsfriheten som är i fokus. När det gäller omskärelse av barn kan samma rättighet bli tillämplig för olika individer i ett specifikt sammanhang. Ska 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF tolkas enligt ordalydelsen i regeln, 15
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 15
2013-10-02 08.14
där främst ordet ”utöva” kan anses ge friheten ett vidsträckt betydelseområde, eller ska regleringen tolkas mer i enlighet med förarbeten eller ska kanske en sammanvägning av samtliga av rättskällor ske? I omskärelsefallen finns olika bärare av rättigheten, nämligen föräldrar och barn. En fråga som belyses är hur de olika rättighetsbärarna värderas i förhållande till varandra. Frågan är, uttryckt på ett annat rätt, hur barnens religionsfrihet står sig i förhållande till föräldrarnas religionsfrihet när det gäller både den positiva och negativa religionsfriheten. Det sista området som rör religiösa symboler i det offentliga handlar om när två rättigheter, nämligen religionsfriheten och yttrandefriheten, aktualiseras samtidigt. Tillsammans visar frågekomplexen vilken skepnad religionsfriheten har antagit beroende av vad som har varit det motstående intresset. Nedan följer en förklaring till valet av de olika områden som behandlas i avhandlingen. Det första området som belyses är religiöst motiverad slakt där religionsfrihetsregleringarnas relation till djurskyddslagens regler rörande förbudet mot slakt av obedövade djur undersöks. Huvudfrågan i det avsnittet är om religiöst motiverad slakt faller inom ramen för begreppet utöva i 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF och vad det i så fall får för konsekvenser. Inom flera av de större religionerna finns det angivelser om vilken mat den troende bör äta och hur maten ska tillagas. Religiöstmotiverad 5 slakt föreskrivs bland annat inom judendom och islam. Relationen mellan slaktregleringarna i Sverige och bestämmelserna om religionsfrihet är intressanta eftersom det är ett konkret område där intresset av fri religionsutövning har ställts mot ett annat intresse, nämligen djurskyddsintresset. Är dagens förbud mot slakt av obedövade djur förenligt med regeringsformen och Europakonventionen? En av frågorna i kapitel fem är därför om förbudet mot slakt av obedövade djur är förenligt med religionsfriheten såsom den uttrycks i 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF och artikel 9 i EKMR. Det andra området som studeras är omskärelse av pojkar. Kan omskärelse av pojkar anses vara religionsutövning enligt 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF och artikel 9 i EKMR och vad innebär det i så fall? Är omskärelselagen6 (OmskL) förenlig med grundlagen och Europakonventionen? Studien har inriktats på omskärelse av pojkar på grund av att det finns en uttalad relation mellan denna typ av omskärelse och religionsfrihet. 5
Det varierar hur dessa slaktmetoder benämns. Se prop. 1987/88:93 s. 28. Se SOU 1999:9 s. 12 f. där utredaren konstaterar att begreppet ritualslakt används både i uppslagsverk och skrivelser från myndigheter. I ett remissvar från Judiska Församlingarnas Centralråd i Sverige på Jordbruksverket rapport 1992:37 Slakt av obedövade djur uttrycktes att ordet ritualslakt är förkastligt då det för tankarna till ritualmord.Utredaren menar att ordet ritualslakt bör undvikas helt. 6 Lag (2001:499) om omskärelse av pojkar.
16
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 16
2013-10-02 08.14
Det diskuteras även hur lagstiftaren resonerade i förarbetena till omskärelselagen. Vilka intresseavvägningar har utförts? Vems religionsfrihet är det som skyddas, barnets eller förälderns? Är religionsfriheten lika omfattande för föräldrar och barn? Vad händer om och när dessa två intressen kolliderar? Europadomstolen har ännu inte prövat några mål rörande omskärelse, men med utgångspunkt i domstolens praxis kan en diskussion föras om och i så fall hur religionsfriheten enligt artikel 9 EKMR omfattar omskärelse av pojkar. Religionsfrihetens förhållande till omskärelse av pojkar diskuteras i kapitel sex. Det tredje och sista området handlar om religiösa symboler i det offentliga. I sammanhanget avses med religiösa symboler i första hand krucifix och olika former av religiösa kläder. I Sverige har frågan om religiösa symboler, i synnerhet slöja och burka, främst behandlats av Skolverket. Den fråga som Skolverket har haft att bedöma är om det är möjligt att införa burkaförbud på skolor.7 Europadomstolen har behandlat frågan om religiösa symboler ur ett något vidare perspektiv. Europadomstolens praxis rörande religiösa symboler och uttryck i och av staten rör eder, krucifix, klädsel och pamfletter. När det gäller religiösa symboler i och av det offentliga är det inte självklart att det rör sig om religionsfriheten utan även yttrandefriheten kan komma att aktualiseras, vilket diskuteras närmare i kapitel sju. Att studera hur intresseavvägningarna har genomförts avseende dessa tre konkreta områden bör kunna säga oss något om synen på det rättsliga skyddet för religionsfriheten i Sverige.
1.2.3 Avhandlingens avgränsningar Det primära syftet är att undersöka religionsfrihetens rättsliga ramar ur ett svenskt konstitutionellt perspektiv. Det är med utgångspunkt i detta syfte som avgränsningarna är gjorda. I regeringsformen finns det två bestämmelser som stadgar om religionsfrihet på olika sätt, varav den ena är 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF och den andra är 2 kap. 2 § RF. Det är 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF som är av central betydelse i avhandlingen bland annat mot bakgrund av att ett av syftena är att undersöka utöva-begreppet i nämnda reglering. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § RF är en del av det religionsfrihetsrättsliga skyddet i sin helhet och det skyddar mot statligt tvång av bland annat religionsfrågor. I avhandlingen är dock inte 2 kap. 2 § RF av central bety7
Det är viktigt att i det här sammanhanget klargöra att det finns en skillnad mellan generella förbud och förbud i enskilt fall. Se kapitel sju och åtta i avhandlingen för en fördjupad diskussion.
17
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 17
2013-10-02 08.14
delse då det främst är rätten till religion som belyses. I den mån rätten från religion behandlas aktualiseras i första hand artikel 9 i EKMR då det främst är rätten att slippa bli ”utsatt” för olika former av religiösa uttryck från andra personer som belyses. Religionsfrihet tangerar på olika sätt diskrimineringslagstiftningen och i viss mån skollagstiftningen. I studien behandlas diskriminerings- och skollagsaspekterna ytligt och endast i den mån det är nödvändigt i förhållande till de olika frågekomplexen som berörs. Diskrimineringslagen nämner religion eller annan trosuppfattning som en diskrimineringsgrund men varken lagen eller tillhörande förarbeten tillhandahåller en definition av religionsbegreppet.8 Religionsfrihet har i olika sammanhang lyfts fram som en fundamental rättighet i ett demokratiskt samhälle i ett flertal olika internationella dokument, däribland Förenta Nationernas allmänna deklaration om mänskliga rättigheter och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (EU:s rättighetsstadga).9 Även andra folkrättsliga dokument och överenskommelser har varit betydelsefulla för utvecklandet och förståelsen av de nationella och regionala regelverken rörande religionsfrihet. Dessa kommer emellertid inte att behandlas mer än i korthet. Artikel 10 i EU:s rättighetsstadga har samma lydelse som friheten i artikel 9 (1) EKMR. Det som skiljer regleringarna åt är hur begränsningsreglerna är utformade. Religionsfriheten är relativ, det vill säga möjlig att begränsa i båda dessa regelverk. Förutsättningarna för begränsningar anges i artikel 52 i EU:s rättighetsstadga och i artikel 9 (2) EKMR. Enligt artikel 52.3 i EU:s rättighetsstadga ska innebörden av rättigheterna i stadgan ha samma innebörd och räckvidd som rättigheterna i EKMR.10 Detta innebär att betydelsen av religionsfriheten i EKMR är av avgörande betydelse för förståelsen av bestämmelsen rörande religionsfrihet i stadgan. Stadgan kommer mot bakgrund av det ovan sagda inte att beaktas närmare i denna studie.
8 Det finns en diskussion om hur begreppet religion ska förstås i prop. 2007/08:95 s. 121. Se även Andersson, H, Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs s. 782 f. 9 Förenta Nationerna generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. EU-stadgan antogs 2010 (2010/ C83/02 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna). 10 För en utförlig beskrivning om skillnader och likheter mellan bestämmelserna rörande religionsfrihet enligt EKMR och EU:s rättighetsstadga se Svensson E, The Constitutionalization of Freedom of Religion in the European Union s. 267–283. Artikel 52.3 i rättighetsstadgan hindrar inte att unionsrätten ger ett mer långtgående skydd än det som tillförsäkras i EKMR.
18
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 18
2013-10-02 08.14
1.3 Metod och material 1.3.1 Metod Ett annat ord för metod är tillvägagångssätt. Syftet med det här avsnittet är att beskriva vilket tillvägagångssätt som har använts, det vill säga, hur den relevanta informationen har hittats, och hur den informationen sedan har organiserats och tolkats.11 Ett syfte med avhandlingen är att undersöka vad som är gällande rätt avseende religionsfriheten med utgångspunkt i regeringsformen och Europakonventionen. Detta görs genom att använda olika rättskällor. Avsikten är dock inte att enbart synliggöra vad som är gällande rätt utan också att söka svar på varför olika värden har kommit att bli gällande rätt. Det handlar med andra ord om en rättsdogmatisk metod i vid mening. Religionsfrihet har diskuterats ingående inom ett flertal olika områden, såsom exempelvis religionssociologi, teologi, filosofi, statsvetenskap.12 Det bör redan inledningsvis klargöras att det här är en rättsvetenskaplig studie. Vad innebär då det och hur kommer det att visa sig? Mitt svar är att avhandlingen är rättsvetenskaplig i den meningen att dess utgångspunkt är de rättsliga regleringar som omgärdar religionsfriheten. Det är inte en tvärvetenskaplig undersökning. Påståendet är i och för sig ett ställningstagande som beror på vad jag anser att tvärvetenskap är. Att vara öppen för intryck från andra vetenskapliga discipliner är enligt min mening inte tvärvetenskap.13 Tvärvetenskap är något mer, som kräver djupare kunskap om och i den andra disciplinen för att kunna göra den rättvisa.14 De intryck och inblickar från andra områden och discipliner som jag har fått har bjudit på ovärderliga, nya och spännande perspektiv och på så vis har ”de andra” disciplinerna kommit att bli en del av det rättsvetenskapliga uttrycket i avhandlingen. Det ”andra”,15 vars rättsvetenskapliga relevans ibland ifrågasätts, är således en viktig del.
11
För en beskrivning av folkrättslig metod se Coomans F, Grünfeld F, Methods of Human Rights Research s. 14 f. 12 Se bland annat Impact of Religion-programmet och dess olika forskningsprojekt som sträcker sig över en mängd olika discipliner som på olika sätt berör frågor om religion och religionsfrihet i samhället. http://www.crs.uu.se/Forskning/impactofreligion/ 13 Se Andersson H, Rättens narrotologiska dimensioner s. 12. Han menar att rättsveten skaparen genom att bedriva sin forskning på ”tvären” har möjlighet att influeras och använda analysverktyg från andra vetenskaper och göra dem tillämpliga inom rätts vetenskapen. 14 Klabbers J, The relative Autonomy of International Law or the forgotten Politics of Interdisciplinarity s. 35. 15 ”Det andra” kan vara inslag från naturvetenskap, religionssociologi, teologi m.m.
19
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 19
2013-10-02 08.14
Den metod som används är, som tidigare hävdats en rättsdogmatisk metod i vid mening. För att fastställa gällande rätt har de klassiska rättskällorna såsom lagstext, förarbeten och doktrin använts. Förarbeten spelar, på olika sätt, en central roll i avhandlingen, vilket utvecklas i i avsnitt 1.3.2. Av den information som finns i dessa rättskällor presenteras ett flödesschema av vilket det framgår hur jag anser att bedömningen av om religionsfriheten i 2 kap. 1 § första stycket p. 6 i RF är tillämplig bör ske. Tolkningen av religionsfriheten i grundlagen bör ske enligt gängse regler för lagtolkning och grundlagstolkning. Vad denna tolkning innebär och hur tolkningen kan genomföras presenteras i avsnitt 1.4. För att konkretisera och fördjupa analysen ytterligare granskas rättigheten med utgångspunkt i de tre frågekomplex som behandlas i kapitel fem, sex och sju.
1.3.2 Materialets och förarbetenas betydelse i avhandlingen Före 1974 års regeringsform diskuterades religionsfriheten och dess om fattning och betydelse kontinuerligt och ofta i ett annat sammanhang, nämligen i de statliga utredningarna rörande relationen mellan stat och kyrka. Ett omfattande material har producerats och insamlats inom ramen för detta utredningsarbete och i avhandlingen används dessa utredningar som källor i den mån de uppgifter som finns där överensstämmer med annan litteratur. Den historiska utgångspunkten är 1500-talet, bland annat med anledning av att 1500-talet var en mycket händelserik period både ur ett religiöst och politiskt perspektiv. Under detta århundrade skedde stora förändringar i vad som har kommit att kallas den västerländska kristenheten.16 En annan anledning till att den historiska utgångspunkten för avhandlingen kom att bli 1500-talet är att i ett flertal av de utredningar och förarbeten från 1900-talets mitt, i vilka religionsfriheten och dess historia har en central roll, har lagstiftaren valt 1500-talet och reformationen som avstamp för (be)skrivningen av religionsfrihetens historiska bakgrund. Att lagstiftaren har valt 1500-talet som utgångspunkt kan kanske förklaras med att reformationen ses som ett uttryck för en startpunkt för ett långt förhållande mellan den lutherska kyrkan och den svenska staten, ett förhållande som än idag finns kvar i vissa delar.17 Ytterligare en anledning kan vara att lagstiftaren genom att ta avstamp i just denna period ställer den ”moder16
Se Andrén Å, Reformationstid s. 8. Till exempel gäller inte samma regler för Svenska Kyrkan som för andra trossamfund. Se Lagen (1998:1591) om Svenska Kyrkan och Lagen (1998:1593) om trossamfund. 17
20
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 20
2013-10-02 08.14
na” religionsfriheten i ett annat, till viss del positivare ljus, eftersom det under 1500-talet i princip inte fanns någon religionsfrihet.18 De två första undersökningsområdena är religiöst motiverad slakt och religiöst motiverad omskärelse av pojkar. Områdena är reglerade i lag. I det svenska sammanhanget kan det sägas att när det finns lag finns det också förarbeten. Vilken betydelse de olika rättskällorna, däribland förarbetena, ska tillmätas i en situation där lagen ska tolkas och tillämpas har diskuterats och det finns ingen enhetlig syn på denna fråga.19 Att förarbetena tillmäts betydelse i svensk rätt är dock tveklöst. Förarbetena har sin plats högt uppe i rättskällehierarkin bland annat på grund av att lagstiftarens vilja och intentioner brukar finnas angivna däri. Förarbetena kan på så sätt användas som ett hjälpmedel för att förstå lagtexten.20 I förarbetena kan det finnas anvisningar och rekommendationer om hur lagen bör förstås i olika situationer. Ibland klargör också förarbetena eventuella språkliga oklarheter som finns i lagtexten.21 ”I förarbetena finns ofta upplysningar, som gör det lättare att få grepp om den verklighet lagen är avsedd att reglera och förstå lagens funktion i denna verklighet.”22
Vad betyder då detta? Vilken verklighet avses? Verkligheten vid lagens tillkomst eller den verklighet som finns i nuet? Det kan vara en viktig distinktion. Förarbetena kan ses som ett sätt att få grepp om lagstiftarens verklighets(be)skrivning vid lagstiftningstidpunkten. Av förarbetena till rättighetskapitlet i regeringsformen framgår att kapitlet är ett resultat av politiska kompromisser. De borgerliga partierna krävde till exempel att det skulle krävas en kvalificerad majoritet när fri- och rättigheterna skulle begränsas medan socialdemokraterna ville ha en programförklaring rörande välfärdsstaten med inriktning mot kulturella sociala och ekonomiska frågor.23 18
Enhetstiden karaktäriserades av en strävan efter religiös enhet i staten, vilket kan sägas vara motsatsen till hur begreppet religionsfrihet förstås idag. Se Montgomery I, Sveriges kyrkohistoria – Enhetskyrkans tid s. 19. 19 Strömholm S, Rätt, rättskällor och rättstillämpning s. 358 f. Se även Lindblom P H, Studier i processrätt s. 247 och Hellner J, Metodproblem i rättsvetenskapen s. 25. 20 Strömholm S, Rätt, rättskällor och rättstillämpning s. 358 f. Lagstiftarens vilja är betydelsefull. Se 1 kap. 1 § RF och 1 kap. 4 § RF. 21 För en vidare kommentar om detta se Strömholm S, Rätt, rättskällor och rättstillämpning kapitel 17. Se även Lehrberg B, Praktisk juridisk metod s. 83. 22 Lehrberg B, Praktisk juridisk metod s. 83. 23 Se bland annat SOU 1972:15 s. 106 och Persson Å, De politiska partiernas rättspolitik s. 47. Se även Algotsson K-G, Medborgarrätten och regeringsformen s. 34 ff. och Holmberg E, Stjernqvist N, Vår författning s. 35 ff.
21
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 21
2013-10-02 08.14
Betydande fokus har lagts på förarbeten till olika lagstiftning med anledning av att jag vill illustrera hur lagstiftaren har resonerat kring religion och religionsfrihet samt i vilken kontext den specifika lagstiftningen tillkom, hur historieskrivingen ser ut i förarbetena och vilken betydelse den i sin tur har haft för hur viss lagstiftning slutligen kom att utformas. Vi kommer genom att följa förarbetena att se vilken betydelsefull roll språket spelar och vilka perspektiv lagstiftaren har tagit hänsyn till och även vilka perspektiv som inte har beaktas. Makten att beskriva verkligheten ligger hos berättaren, vilket innebär att verkligheten varierar beroende på vem berättaren är och också vid vilken tidpunkt som det sagda förtäljs. Den utgångspunkt som berättaren har påverkar sannolikt berättelsens utformning. Metoden vad gäller avsnitten om religiöst motiverad slakt och religiöst motiverad omskärelse är likartad. I dessa kapitel undersöks vilka överväganden som gjorts i förarbetena rörande den tänkta regleringen och religionsfriheten, men också hur lagstiftaren har valt att (be)skriva verkligheten. Detta kontrasteras sedan till viss del mot och kompletteras med andra källor. Religionsfriheten studeras med andra ord med utgångspunkt i rege ringsformens förarbeten, men också genom de utredningar som handlade om kyrkan och statens relation samt de förarbeten som föregick lagstiftningen i de två första frågekomplexen. När det gäller det sista området belyses hur olika institutioner, däribland Skolverket, praktiskt har tillämpat frågor som rör religionsfrihet såsom exempelvis slöjförbud i skolan. Förarbetena kan tolkas på olika sätt. Syftet med rättighetskapitlet i 1974 års regeringsform var att kodifiera det då gällande rättsläget, vilket medförde att likheten mellan vanlig lag och grundlag blev stor.24 Även om syftet var att kodifiera praxis var det svårt för lagstiftaren att nå politisk enighet vid rättighetskapitlets tillkomst, vilket kan vara en förklaring till att det i förarbetena sägs förhållandevis lite om hur reglerna praktiskt ska tolkas och tillämpas. Förarbetena har med andra ord två funktioner i avhandlingen. De används främst som primärkälla i vanlig mening för att beskriva hur lagstiftaren såg på den fråga som behandlades när utredningen skrevs. Utredningarna används också som sekundärkällor i det historiska avsnittet. Det finns omfattande historiska beskrivningar i utredningarna, vilka delvis utgör utgångspunkten för den berättelse som finns i utredningarna. För att försöka skapa en bild av den kontext ur vilken dessa rättskällor har växt fram har andra källor använts. Till exempel utgör historiskt och till viss del religionssociologiskt material och litteratur en del av materialet i avhandlingen. 24
Bengtsson B, Om expropriation och grundlagstolkning s. 38 f.
22
13-48 Iustus Enkvist 2 okt.indd 22
2013-10-02 08.14
124
SJFU.124.1.V.Enkvist.indd 1
124
skrifter från juridiska fakulteten i uppsala
victoria enkvist
Religionsfrihetens rättsliga ramar
IUSTUS FÖRLAG
02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFJL1B8= 02 0040
IUSTUS FÖRLAG
victoria enkvist
ISBN 978-91-7678-864-6 ISSN 0282-2040
Religionsfrihetens rättsliga ramar
i denna bok behandlas religionsfrihetens rätts liga ramar med utgångspunkt i de regleringar som finns i den svenska grundlagen och i Europakonventionen. En övergripande fråga som studien syftar till att besvara är hur utformningen och syftet med bestämmelserna i fråga förhåller sig till hur friheten har tolkats och til� lämpats i såväl teori som praktik. Inledningsvis ges en redogörelse av den teoretiska diskussionen kring religionsfrihetens betydelse med utgångspunkt i förarbeten och doktrin. Därefter följer en diskussion om hur religionsfriheten har tolkats och tillämpats i konkreta förhållanden, vilket belyses genom tre olika frågekomplex. Dessa områden är religiöst mo tiverad slakt, religiöst motiverad omskärelse och religi ösa symboler i det offentliga. De olika delarna visar hur lagstiftaren har resonerat kring regleringarna rörande religionsfrihet. Boken presenterar en vägledning i hur reglerna röran de religionsfrihet kan förstås och tillämpas i praktiska situationer men studien innehåller också en kritisk ana lys av de befintliga regelverken. Europakonventionens bestämmelse rörande religionsfrihet är relativ, vilket medger begränsningar av rättigheten enligt vissa för sättningar. Enligt regeringsformen är religionsfriheten, i vart fall ur ett teoretiskt perspektiv, en rättighet som inte kan begränsas genom lag. En central fråga i avhandling en är om religionsfriheten i praktiken är att anse som en absolut frihet eller om teori och praktik skiljer sig åt. Victoria Enkvist är verksam vid Juridiska institu tionen, Uppsala universitet. Akademisk avhandling.
10/2/13 8:30 AM