9789197948661 by Smakprov Media AB

Bild: John Webber

LäsLäs mermer om Daniel SiegelRock på www.drdansiegel.com. om David och hans verksamhet:

www.your-brain-at-work.com www.davidrock.net www.resultscoaches.com www.neuroleadership.com

Porträttbild: James Reese

Intresserad av föreläsningar eller kurser kring bokens tema? Kontakta Dana Förlag per e-post: peter@danaforlag.se

”

under de omtumlande tonåren? Eller är det du själv som ung vuxen som vill

visar hur det vi brukar se som tonårens baksidor

hitta nycklarna för att utvecklas och må bra? Hjärnstorm – överlev tonårstiden

ur får vi ut mesta möjliga av våra mentala resurser i en vardag fylld av med forskningens hjälp är en bok med redskap för att överleva, utvecklas och stress och prestationskrav? IHjärnan på jobbetfår du möta Emily må bra under denna viktiga period i livet, skriven av Daniel Siegel, klinisk och Paul – mitt i yrkesliv, karriärer och vardagens familjeliv. Emily professor i psykiatri vid UCLA School of Medicine. har precis tillträtt en ledande tjänst på ett större företag medan Paul driver eget som IT-konsult. Deras arbetsdagar fylls av e-post, telefonsamtal, Under ungdomens intensiva utvecklingsperiod knyter vi relationer med jämnåriga, möten, projekt, planer och beslut. Bara att hålla ställningarna inför denna söker nya upplevelser och tar risker. Daniel Siegel hjälper oss att se vilka virvelvind av information och uppgifter blir ibland oöverstigligt för dem. strategier som fungerar för både vuxna och unga – vilka gränser som behöver boken vi göra en resa inkan i Emilys Pauls hjärnor se hur sprängasI och vilkafår gränser vuxenvärlden sätta. och Daniel Siegel menaroch också de sorterarhar allamycket intryck, de prioriterar Stadigt och agerar. Somitur är har att vuxenvärlden attoch lärahur av ungdomstiden. förankrad Emily och Paulunga David Rock (12–24 till hjälp: vetDaniel hur hjärnan fungerar och forskningen om den hjärnan år)Han avlivar Siegel ett antal myter hur den kan ungdomstiden, möta de krav som påäross. Rock och visarinte hurfungerar Emily och om hjärnan under som ställs att den omogen så Paul – och duOm ochvuxna jag som lä av den unga hjärnans styrkor kan ”vuxet” somdärmed den borde. lär sig boken – kan navigera framgångsrikt ser genom arbetsdag, för att mot slutetkänner av dagen fortfarandeekorrhjul känna oss fulla tomheten ochen bristen på mening som många i vuxenvärldens av energi när hemmabestyren tar vid.minska. försvinna – och och gapetlust mellan generationerna samtidigt Boken tar upp ämnen som varför hjärnan blir så ansträngd av stress, det ärfaktabaserade svårt för osskapitel att ändra och hur mindfulness Bokenvarför innehåller om beteendemönster hjärnan, anknytningsrelationer kanutveckling hjälpa oss få till ut vuxna. mesta Till möjliga av våra Annat och vår frånatt barn varje kapitel hörmentala övningarresurser. och verktyg som bygger på upp de nya om hjärnanoch somuppmärksamhet Daniel Siegel tidigare även till en kan bidra som tas är kunskaper hur koncentration presenterat banbrytandei hjärnan böcker som Brain,till The Developing Mind och positivi förändring ochThe vadMindful som bidrar energi, effektivitet och Mindsight. Med boken Hjärnstorm – överlev tonårstiden med forskningens produktivitet i arbetet – inte minst hur kulturen på företag och arbetshjälp platser introduceras Daniel Siegel för bidra svenska sig till både som kan förändras för att tillläsare. detta.Boken Det ärriktar hjärnforskningen föräldrar unga–vuxna. Lärare ochpå andra somfår arbetar med tonåringar ochoch din jobbet du verktygen för dig har och svaren och i Hjärnan unga arbetsplats. vuxna har också stor nytta av bokens budskap och praktiska verktyg.

tvärtom rymmer möjligheter, och att det tonåringar

avidinför Rockvuxenlivet tillhör dem inomsom näringslivet som tidigt har attDlära är något vi alla, oavsett ålder, kan lära något av. Tonåringar och deras Han föräldrar har enorm nytta av läsa denmer ställde sig frågan omattett nytt

produktivt kunde

här boken, var för sig ledarskap, ocheller etttillsammans. effektivt självledarskap, Daniel Goleman, psykolog och författare till klassikern Emotional Intelligence och till Focus –

titeln Hjärnan på jobbet , har han lyckats sammanfatta och förmedla tillämpningarna av den nya kun -

The Hidden Driver of Excellence m.fl. böcker.

Informationen som Dr. Siegel delar med sig av är intedär bara ovärderlig för att förstå alla kan känna igen sig!hjärnan hos ditt växande barn, den hjälper också till att skapa medkänsla och tålamod. En gåva till oss alla. Goldie Hawn, skådespelare, producent och

”

grundare av stiftelsen MindUP.

HJÄRNSTORM

retag världen över. är författare till är klinisk professor i psykiatri vidHan UCLA School Coaching of Medicine, en av cheferna för böckerna UCLA Mindful the Brain in Awareness Research Center samtwith arbetande Mind, Quietvid Leadership Personal Best . styrelsemedlem Mindsightoch Institute. leder globala konsultHan ärRock utbildad vidden Harvard Medical Schooloch coach Coaching ochningsorganisationen är medförfattare till tvåResults klassiska böcker Systems har varit Parenting med ochfrom startat omoch föräldraskap: the NeuroLeadership Inside Out Institute and NeuroLeadership År (med Mary Hartzell) och The Whole-BrainSummit. Child 2010 (med Tinadoktorerade Payne Bryson).David Daniel Rock Siegelpå harMiddlesex dessUniversity i London inom området utom skrivit de internationellt hyllade böckernaNeuroscienceThe of Leadership. Mindsight, Mindful Brain och David Rock The Developing Mind.kommer ursprungligen från Australien och med sinAngeles familj i New Daniel Siegel bor medbor sin nu hustru i Los USA. ochYork, har två barn i tjugoårsåldern.

Daniel Siegel

Inspirerande, en ögon-öppnare ... Daniel Siegel

DANIEL J SIEGEL

avid Rock är konsult och coachar leda-

Behöver du en pedagogisk vägkarta för att som vuxen kunna vara till hjälp

(www.thehawnfoundation.org/mindup) Äntligen finns nu Daniel Siegels bok om tonårshjärnan påjag svenska. Det ärmanuskriptet en inspirerandetill och När först läste Hjärnan på job24 år och mina viktig bet bokfrågade om hjärnan unga i åldern 12 –hustru jag hos David Rock om min

som bygger på den senaste forskningen inom

två tonåringar också fick ta del av det. Stilen är klar och tydlig, tankarna är nydanande och strukturen och hjärnforskare har jag följt Daniel Siegels förfantastisk: vardagsscener från arbetsplats och hem fattarskap med stort intresse och beundran – en miljö målas varpå samma och situation sann pionjär som påupp, ett klart, intelligent insikts-utspelar sig igen efter det karaktärerna har lärt sig tänka och fullt sätt förmedlar sinatt kunskap och erfarenhet. handla med ”hjärnan i åtanke”. (---) David Rock Ur bokens svenska av Eva är rätt manförord att lära ossHenje sättaBlom, hjärnan i arbete. Vi läkare med specialistkompetens i barn- och kan alla tacka honom för att han delar med sig av ungdomspsykiatri och forskare inom klinisk sina väl förvärvade kunskaper – och av sin härliga neurovetenskap på Karolinska Institutet. humor. neurovetenskap och psykologi. Som barnpsykiater

En notapparat på engelska med uppgifter om större delen av det forsknings-

OMSLAG: ANDERS KÖRLING

Ur bokens förord av Daniel J. Siegel, M.D.

DANA FÖRLAG

daniel j siegel

Hjärnstorm – överlev tonårstiden med forskningens hjälp

Översättning Agneta Sellin

Dana Förlag

Hjärnstorm Caslon 2016.indd 3

2016-10-08 12:05

originalets titel

Brainstorm – The Power and Purpose of the Teenage Brain

Jeremy P. Tarcher, an imprint of Penguin Publishing Group, a division of Penguin Random House LLC, through Ulf Töregård Agency AB. All rights reserved including the right of reproduction in whole or in part in any form. copyright © 2013 by Mind your Brain, Inc. healthy mind platter copyright © 2011 by David Rock and Daniel Siegel, M.D. this edition published by arrangement with

© Dana Förlag, 2016 Alla rättigheter är förbehållna förlaget, varför eftertryck, helt eller delvis, endast kan ske med förlagets medgivande. översättning Agneta Sellin förord till svenska upplagan Eva Henje Blom svenska utgåvan

omslag Anders Körling inlaga /form och original Nalle Remnelius typsnitt – rubriker Frutiger, brödtext Caslon omslagets författarporträtt © James Reese första utgåvan, andra tryckningen tryck Printon, Estland 2016

Boken är tryckt på miljömärkt papper. isbn 978-91-979486-6-1 dana förlag

c/o Peter Fowelin Hasselstigen 42, 152 30 Södertälje www.danaforlag.se kontakt@danaforlag.se

Hjärnstorm Caslon 2016.indd 4

2016-10-08 12:05

Innehåll Förord till den svenska utgåvan av Eva Henje Blom

Del I. Ungdomstidens innersta väsen

11 •

Ungdomsårens fördelar och utmaningar Att ta med ungdomens makt och mening in i vuxenlivet Ungdomstiden inifrån och ut Risk och belöning Att ta avstånd Ungdom, pubertet och sexualitet Stress och vånda under den förlängda ungdomstiden Övergångsfaser i ungdomen och vikten av relationer

18 21 24 27 30 32 34 37

Del I. Mindsight-verktyg – att se och gestalta havet inom oss • 44 Tre grundläggande typer av mindsight-kartor Att se havet inom oss övning a: insikt och genomsökning av medvetandet

Fysisk syn utåt kontra mindsight inåt övning b : belysning av mindsight

Empati övning c : empati

Integrering övning d : att uppfatta integreringens harmoni

Utan integrering: kaos eller stelbenthet övning e : benämn det och tämj det övning f : att spåra kaos eller stelbenthet och balansera medvetandet

Att stärka medvetandet, hjärnan och våra relationer

Hjärnstorm Caslon 2016.indd 7

46 47 50 51 53 54 55 56 59 59 60 61 63

2016-10-08 12:05

Del II. Din hjärna

•

Dopamin, beslut och behovet av belöning Familj, vänner och att spela allan Meningen med ungdomstiden Att fatta beslut ”Nej” nyttar föga: puffa för det positiva Att integrera hjärnan Med hjärnan i handen Ungdomstiden som inkörsport till kreativt utforskande Att skapa samarbete över generationsgränsen Sårbarhet och möjligheter Om den ombildande hjärnan och att spåra ur Ungdomstiden bygger integrering i hjärnan Den emotionella nedre hjärnan Byggd för äventyr och sammanhang

66 71 72 75 77 78 82 86 90 91 94 98 99 101

Del II. Mindsight-verktyg – time-in • 103 Time-in, mindsight och medveten uppmärksamhet Att komma igång Att vara närvarande i det som händer när det händer övning a: medveten andning Att bygga en lins för mindsight Integrera medvetande med hjälp av Uppmärksamhetshjulet övning b : uppmärksamhetshjulet Tankar om hjulet

Hjärnstorm Caslon 2016.indd 8

103 106 107 108 113 115 118 121

2016-10-08 12:05

Del III. Känslomässig anknytning

•

125

Trygg hamn och språngbräda Hur vi knyter an Den trygga modellen Den undvikande modellen

128 132 133 134 Den ambivalenta modellen 135 Den desorganiserade eller dysfunktionella modellen 136 Reaktiv anknytning 137 Att förvärva trygg anknytning och integrera hjärnan 138 Att reflektera över sin anknytning och komma till klarhet om sitt liv 142 Frågor för reflektion över anknytningsrelationer 144 Våra anknytningsberättelser och hjärnans två sidor 147 Undvikande, emotionell distans och hjärnans vänstra sida 155 Ambivalens, emotionell förvirring och hjärnans högra sida 161 Desorganiserad anknytning och dissociation 165 Att bli en trygg hamn och språngbräda för de unga 170 Del III. Mindsight-verktyg – reflekterande samtal • 173 Att få klarhet i hur våra modeller formar vårt nu övning a: reflektera över hur dina anknytningsmodeller styr dina reflekterande samtal Reflektion, integrering och källan till empati övning b : reflekterande samtal Vår roll i skapandet av oss själva i relationer övning c : att reparera skador

Hjärnstorm Caslon 2016.indd 9

174 177 178 180 181 182

2016-10-08 12:05

Del IV. Att vara närvarande genom förändringar och utmaningar

•

185

Att respektera den person som tonåringen håller på att bli Att flytta hemifrån

186 188

Pubertet, sexualitet och identitet

194

”Hooking up”

198

Romantik och den första kärleken

200

Var först och främst närvarande

205

Förändringar och hot mot integrering

208

Acceptans, förväntningar och sexuell orientering

210

Bruk eller missbruk av droger?

220

Flytta hem igen: reflektion, omgruppering och laga sprickor

231

Del IV. Mindsight-verktyg – sju enkla dagliga • 237 övning a: time-in övning b : sovtid övning c : fokustid övning d : stilla tid övning e : lektid övning f : fysisk tid övning g : kontakttid

237 239 241 243 244 246 247t

Slutsats. MVi och identitetsintegrering • 249 Författarens tack

Hjärnstorm Caslon 2016.indd 10

257

2016-10-08 12:05

Förord till den svenska utgåvan

ntligen finns nu Daniel Siegels bok om tonårshjärnan på svenska. Det är en inspirerande och viktig bok om hjärnan hos unga i åldern 12-24 år som bygger på den senaste forskningen inom neurovetenskap och psykologi. Som barnpsykiater och hjärnforskare har jag följt Daniel Siegels författarskap med stort intresse och beundran – en sann pionjär som på ett klart, intelligent och insiktsfullt sätt förmedlar sin kunskap och erfarenhet. Jag har också haft privilegiet att höra honom föreläsa i olika sammanhang. Varje gång blir jag lika fascinerad av hur han engagerar sina åhörare med personliga anekdoter och patientfall och samtidigt lyckas skapa en sammanhängande historia ur vilken hans budskap växer fram och blir klart och begipligt. Och inte bara det, han ger också konkreta exempel på vad vi kan göra åt många av de mellanmänskliga utmaningar som är en del av våra liv. I forskarvärlden har man länge känt till att hjärnans utveckling påverkar vår verklighetsuppfattning, vårt känsloliv och vårt beteende och man har också känt till hur våra nära relationer och kontexten vi växer upp i påverkar hjärnans utveckling. Genom att kombinera dessa perspektiv och lägga till den dimension som modern neurovetenskap erbjuder ger han oss större förståelse för ungdomstidens utmaningar och gör oss vuxna uppmärksamma på hur vårt eget beteende påverkar de ungas förutsättningar att utvecklas. Han ger också tonåringar och unga vuxna en förklaringsmodell till varför de mår och fungerar som de gör, och hjälper dem på så vis att ta vara på denna tid i livet på ett konstruktivt sätt. Hjärnstorm är särskilt viktig i vår tid, där ångest och depression hos unga har blivit ett folkhälsoproblem med allvarliga konsekvenser



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 11

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

för såväl den enskilda individen som för familjen och samhället. Särskilt hos flickor har självmordförsöken ökat kraftigt, trots att allt mer antidepressiva läkemedel förskrivs. Förklaringarna till den ökande mentala ohälsan hos unga är förstås komplexa med många bidragande faktorer. Samhället förändras i rask takt och unga utsätts för nya fenomen som vi som enskilda vuxna i tonåringars och unga vuxnas närhet har svårt att rå på; effekten av teknologi och sociala medier, förändrade konsumtionsmönster, ökat tempo och hot om klimatkatastrof för att nämna några. Det är lätt att känna hopplöshet och vanmakt i detta läge, och en osäkerhet om hur man som förälder, lärare, behandlare eller god vän bäst kan förhålla sig. Daniel Siegel menar att det finns förmågor vi kan träna som gör oss bättre rustade både att som vuxna stötta våra tonåringar och unga vuxna, och för dem själva att öka sin insikt och sin självregleringsförmåga. Träningen förbättrar vår ”mindsight”: förmågan att se och känna vad som sker i det egna medvetandet, att känna och relatera till vad en annan person upplever och förmågan att integrera olika perspektiv och upplevelser. Denna typ av träningsmetoder har praktiserats i årtusenden inom kontemplativa traditioner. Genom att ”avmystifiera” dem och förklara hur de kan påverka hjärnans plasticitet och funktion når de fram till en ny generation. Ur ett neurovetenskapligt forskningsperspektiv ställer man sig förstås frågan om det är extra viktigt att träna upp dessa förmågor just under ungdomsåren, eftersom hjärnans plasticitet är större då än senare i livet. Är det så att man kan skapa motståndskraft mot de påfrestningar unga människor lever med, och till och med öka deras välbefinnande, livslust och medkänsla? På flera håll i världen pågår forskning för att få svar på dessa frågor och preliminära resultat pekar på att just så är fallet, vilket Daniel Siegel tidigt fångat upp. I sina böcker betonar Daniel Siegel integrering som nyckeln till utveckling och intelligens. Integreringen sker på flera nivåer, rent strukturellt mellan hjärnans olika delar, mellan aspekter av oss själva och konceptuellt i hur vi förstår och fungerar i världen.



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 12

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

Jag blir särskilt glad att läsa bokens sista kapitel där Siegel vidgar det individuella perspektivet ”bara-mig” till att innefatta ”oss-alla”, även jorden själv och dess ekosystem. Han föreslår att ungdomars kreativitet, sociala engagemang, oräddhet och tendens att utmana är viktiga för mänsklighetens överlevnad och att vår roll som vuxna är att stötta dem och att samarbeta över generationsgränserna. Djupare välmående och livstillfredställelse ökar när vi känner att vi lever meningsfulla liv, när vi bidrar och är del av ett större sammanhang. Förmågan att integrera detta perspektiv i vår identitet är vår tids stora utmaning. Samtidigt, på sitt fina och ödmjuka sätt, presenterar Siegel tanken att pressen kan bli för stor om vi talar om att ”rädda världen”. Kanske räcker det att skifta till ett perspektiv som innebär att vi bryr oss mer om och är mer varsamma med varandra och de levande intelligenta system som vi alla är del av, menar han. Detta kan vi göra utan att ha alla svar och lösningar klara. Daniel Siegels sätt att använda sig av modern neurovetenskap om tonårshjärnans utveckling ger oss en ny slags karta som ökar förutsättningarna att navigera rätt. De förutfattade meningar om ungdomstiden som ofta står i vägen för djupare förståelse och kontakt mellan vuxna och tonåringar utmanas effektivt i boken. Här får vi också tillgång till mer objektiva verktyg som skär rakt igenom våra fördomar och vårt tyckande och hjälper oss att förhålla oss konstruktivt och stöttande. Istället för att beskriva ungdomstiden som kantad av problem och risker som det gäller att ska klara sig igenom, betonar Daniel Siegel möjligheterna till tillväxt och integrering som är möjliga med rätt förståelse och stöd. Hans budskap kan därför bidra till att förebygga psykisk ohälsa hos våra unga och är därför både klokt och angeläget. Daniel Siegels visdom och medkänsla gör att vi alla känner igen oss i det han skriver. Han talar direkt till både unga och äldre läsare, och också till de tonåringar vi vuxna en gång var och förhoppningsvis bär inom oss i form av minnen och igenkännanden. Hans budskap förmedlar hopp; kunskap om hjärnans utveckling gör oss klokare och ökar vår förmåga att behandla unga med empati, respekt och förståelse, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för att



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 13

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

ungdomstiden ska bli en period av emotionell och relationell utveckling och fördjupning. Genom att lära känna oss själva på djupet och samtidigt vara öppna för de större sammanhangen är vi också bättre rustade att skapa en hållbar, rättvis och meningsfull framtid. Eva Henje Blom – läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri och forskare inom klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och University of California San Fransisco



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 14

2016-10-08 12:05

del i

Ungdomstidens innersta väsen

ngdomstiden är lika förvirrande som den är överraskande. Det är en period som grovt räknat sträcker sig från tolv till tjugofyra års ålder och som i de flesta kulturer är känd som en tid av stora utmaningar såväl för de unga som för de vuxna som försörjer dem. Eftersom denna tid är så krävande för alla inblandade hoppas jag kunna erbjuda stöd till båda sidor om generationsklyftan. Om du som läser den här boken är ung hoppas jag att den ska bli dig till hjälp på den ibland smärtsamma, ibland nervkittlande personliga resa som ungdomen utgör. Om du är förälder eller lärare, studievägledare, idrottsledare eller mentor och arbetar med unga människor, är det min förhoppning att de forskningsresultat som presenteras här ska hjälpa dig att hjälpa den unga personen i ditt liv att inte bara överleva utan också växa och må bra under de här formbara åren. Allra först vill jag säga att ungdomstiden omges av en massa myter som forskningen nu bevisat är felaktiga. Och de är inte bara felaktiga. De kan faktiskt göra livet svårare för både unga och vuxna. Så låt oss redan här och nu göra oss av med dem. En av de vanligaste myterna är att bråkiga hormoner får tonåringar att bli ”som tokiga” och ”förlora förståndet”. Det är helt enkelt fel. Visserligen ökar hormonproduktionen under den här perioden, men det är inte hormonerna som är avgörande för vad som sker under uppväxten. Numera vet vi att det som tonåringen upplever först och främst är ett resultat av förändringar som äger rum i hjärnan. Att ha kunskap om dessa förändringar kan göra livet lättare både för dig som är ung och för dig som vuxen med ungdomar omkring dig. En annan myt är att uppväxtåren helt enkelt är en period av omognad och att tonåringar bara behöver ”bli vuxna”. Med en så



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 15

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

begränsad syn är det inte underligt att ungdomstiden betraktas som något man rätt och slätt måste uthärda och ta sig igenom med så få bestående men som möjlig. Visst, att vara ung kan vara förvirrande och skrämmande eftersom så mycket är nytt och ofta upplevs intensivt under dessa år. Och för vuxenvärlden kan det som ungdomarna företar sig verka förbryllande och till och med vettlöst. Som far till två ungdomar vet jag, tro mig. Men åsikten att ungdomstiden bara är något vi alla måste genomleva är begränsande. Tvärtom kan man utvecklas och må bra just på grund av det som utmärker denna viktiga period i livet. En central tanke som jag kommer att ta upp här är att ”arbetet” under uppväxten – testandet av gränser, lusten att utforska det som är okänt och spännande – på avgörande sätt kan bidra till att utveckla de grundläggande karaktärsdrag som gör att ungdomar kan gå vidare och leva meningsfulla och berikande liv. En tredje myt handlar om att det krävs att man under ungdomsåren går från att vara beroende av de vuxna till att bli totalt oberoende av dem för att man själv ska kunna utvecklas till en mogen människa. Visst, en knuff mot oberoende från de vuxna är både naturligt och nödvändigt, men ungdomar har ändå mycket att vinna på relationer med vuxenvärlden. Den sunda vägen till mognad går mot ömsesidigt beroende, inte total ”gör-det-själv”-attityd. De band som ungdomar har till sina föräldrar förändras till sin karaktär, och vänner blir under den här perioden viktigare. I slutänden lär vi oss att gå från att behöva andras omsorg under barndomen, att under ungdomstiden röra oss bort från föräldrar och andra vuxna för att i högre grad luta oss mot våra jämnåriga, till att både ge omsorg och ta emot hjälp från andra. Detta är ömsesidigt beroende. Här i boken ska vi undersöka karaktären hos dessa känslomässiga bindningar och hur vårt behov av nära relationer fortsätter genom hela livet. När vi går bortom myterna får vi syn på den verklighet de döljer och då blir livet för både unga och vuxna bättre. Vad andra tror om oss kan tyvärr påverka hur vi ser på oss själva och hur vi uppträder. Det gäller särskilt tonåringar som lätt ”anammar” generella negativa attityder som vuxna projicerar på dem, som att tonåringar är omöjliga att handskas med eller är lata eller



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 16

2016-10-08 12:05

ungdomstidens innersta väsen

okoncentrerade. Det finns forskning som visar att när lärare fick veta att vissa elever inte var så begåvade blev resultaten för dessa elever sämre än för de elever vars lärare inte hade fått samma information. Och när lärare informerades om att samma elever var utomordentligt begåvade presterade de betydligt bättre på sina prov. Ungdomar som tar till sig negativa budskap om vilka de är och vad som förväntas av dem kan sjunka så i nivå istället för att inse vilken potential de faktiskt besitter. Som Johann Wolfgang von Goethe skrev: ”Behandla människor som om de vore de personer de borde vara, och du hjälper dem att bli de som de har förmåga att bli.” Ungdomstiden är inte ett antal år då man är tokig eller omogen – den är en oerhört viktig period, fylld av intensiva känslor, socialt engagemang och kreativitet. Detta är kontentan av hur vi ”borde” vara, vad vi är kapabla till och vad vi behöver som individer och som människofamilj. ••• Hjärnstorm är upplagd på följande sätt: Del I undersöker ungdomstidens själva essens och hur förståelsen av dess viktiga dimensioner kan skapa livskraft hela livet ut. I Del II utforskar vi hur hjärnan utvecklas under uppväxten, så att vi på bästa sätt kan utnyttja de möjligheter som denna period i livet erbjuder. Del III tar upp hur relationer formar vår identitetsuppfattning och vad vi kan göra för att skapa starkare band till andra och oss själva. I Del IV går jag in på hur vi bäst hanterar ungdomstidens förändringar och utmaningar genom att vara mottagliga för det som händer så att vi blir medvetna om såväl de inre som de mellanmänskliga aspekterna av dessa erfarenheter. Jag kommer också att löpande presentera praktiska åtgärder i avsnitten Mindsight-verktyg. Där erbjuds vetenskapligt dokumenterade metoder för att stärka både vår hjärna och våra relationer. Eftersom vi alla har vårt speciella tillvägagångssätt för inlärning kanske du, när du har läst Del I, väljer en egen strategi för att ta till dig boken. Om du tycker om att blanda idéer och fakta med forskning och historier kan bästa sättet vara att läsa den från början till slut. Men om du lär dig bäst genom att göra, genom faktisk praktik, är de fyra avsnitten Mindsight-verktyg förmodligen ett bra



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 17

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

ställe att börja. Forskningen och historierna kan du istället gå igenom senare. Jag har skrivit boken så, att om du är intresserad av ett speciellt område kan du läsa den delen först – relationer behandlas i DEL III och hjärnan i DEL IV. Om du lär dig bäst via diskussioner som grundas på historier kanske du ska börja med Del IV och vänta med de tidigare avsnitten och verktygsdelarna till senare. Jag har skrivit boken som ett sammanhängande helt, men det är upp till dig att använda den så att den passar dina behov. Se vad som passar dig bäst! Hela boken handlar om att förstå och vårda de viktigaste särdragen under ungdomstiden så att vi alla ska få en så frisk och lycklig tillvaro som möjligt, oavsett vilken ålder vi befinner oss i.

Ungdomsårens fördelar och utmaningar Tonårstidens viktigaste karakteristika har sin grund i friska, naturliga förändringar i hjärnan. Eftersom hjärnan påverkar både vårt sinne och våra relationer kan kunskap om den hjälpa oss med både inre upplevelser och yttre sociala kontakter. På vår resa ska jag visa hur en sådan förståelse, och kunskapen om hur det på praktisk väg är möjligt att stärka hjärnan, kan bidra till att bygga upp ett rörligare medvetande och mer berikande relationer till andra. Under tonåren förändras vårt sätt att minnas, tänka, resonera, fokusera, fatta beslut och relatera till andra. Mellan ungefär tolv och tjugofyra års ålder undergår vi en utveckling och mognad som aldrig tidigare i livet. Om vi förstår hur dessa förändringar är beskaffade kan det göra vår livsresa mer positiv och produktiv. Jag är far till två unga människor. Jag arbetar också som läkare inom barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatri med att hjälpa barn, tonåringar, vuxna, par och familjer att förstå vad som händer under denna spännande period i livet. Utöver att arbeta som psykoterapeut undervisar jag också om mental hälsa. I var och en av dessa roller har jag noterat att det inte finns någon bok att tillgå som förmedlar budskapet att ungdomsåren faktiskt är den tid då vår oräddhet och vår kreativitet är som störst. När vi når tonåren står livet i brand. Men dessa förändringar är ingenting som ska undvikas eller bara uthärdas,



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 18

2016-10-08 12:05

ungdomstidens innersta väsen

utan de ska uppmuntras. Hjärnstorm föddes ur behovet att rikta ljuset mot det positiva som finns att hämta i den här livsfasen för både unga och vuxna. Förändringarna i hjärnan som ligger bakom framväxten av det unga medvetandet kan framkalla egenskaper hos oss som är till hjälp inte bara under ungdomstiden, utan också när vi träder in i vuxenvärlden. Hur vi klarar av tonåren har en direkt påverkan på hur vi kommer att framleva återstoden av våra dagar. Den kreativa förmågan kan också bli till hjälp i större sammanhang, erbjuda nya insikter och innovationer som kommer naturligt med hjälp av tonårens energi. För varje nytt, potentiellt positivt sätt att tänka och känna och uppträda finns det också en möjlig baksida. Ändå existerar faktiskt vägar att lära sig hur man drar största möjliga nytta av de positiva kvaliteterna i tonårshjärnan under uppväxten och använder dessa egenskaper väl under vuxenåren. Förändringar i hjärnan under de tidiga tonåren etablerar fyra medvetandeegenskaper: sökandet efter det nya, socialt engagemang, förhöjd känslomässig intensitet och kreativt utforskande. Det är förändringar i hjärnans fundamentala nervkretsar som gör att ungdomsperioden skiljer sig från barndomen. Dessa förändringar gör att tonåringen söker belöningar genom att pröva nya saker, knyta an till sina jämnåriga, uppleva intensivare emotioner och ta avstånd från existerande beteenden och skapa nya sätt att vistas i världen. Var och en av dessa förändringar är nödvändig för att åstadkomma de viktiga skiftningarna i sätten att tänka, känna, interagera och fatta beslut som sker under våra ungdomsår. Men visst, det finns också negativa alternativ till de positiva förändringarna. Låt oss ta en titt på hur de fyra dragen i den växande tonårshjärnan har både fram- och baksidor och alltså bidrar med såväl fördelar som risker. 1. Sökandet efter det nya kommer sig av ett ökat sug efter belöning hos nervkretsarna i den unga hjärnan, vilket skapar en inre drivkraft att pröva nya saker genom ett större engagemang i livet för att känna att man lever. Baksida: En jakt på upplevelser och risktagande som överbetonar spänningen och underskattar riskerna resulterar i farligt



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 19

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

beteende och skador. Impulsivitet kan göra att man går från idé till handling utan att ta sig tid att tänka på konsekvenserna. Fördel: Viljan att göra saker på nytt sätt leder till en öppenhet för förändring och längtan efter att leva intensivt och passionerat så att livet blir ett hänförande äventyr. 2. Socialt engagemang stärker banden med likasinnade och skapar nya vänskapsförbindelser. Baksida: Tonåringar som isolerar sig från vuxna och enbart är omgivna av andra tonåringar får ett ökat riskbeteende. Ett totalt förkastande av vuxna och deras kunskaper och tankegångar förhöjer ytterligare riskerna. Fördel: Driften att knyta sociala kontakter leder till nya stödjande relationer, vilket enligt forskarna är den starkast bidragande faktorn till välbefinnande, lång livslängd och glädje genom hela livet. 3. Förhöjd känslomässig intensitet stegrar livskänslan. Baksida: Dagarna kan styras av stark sinnesrörelse vilket leder till impulsivitet, nedstämdhet och ibland extrem benägenhet att reagera osjälvständigt eller oövertänkt. Fördel: Ett liv som levs med känslomässig intensitet kan fyllas med energi och en känsla av livskraft som resulterar i lust och glädje över att finnas till. 4. Kreativt utforskande med en vidgad medvetandekänsla. En ung människas nya begreppsmässiga tänkande och abstrakta resonemang medför att han eller hon löser problem med hjälp av oprövade strategier, kommer med nya idéer och allmänt förnyar sig. Baksida: Sökandet efter livets mening under tonåren kan leda till identitetskris, utsatthet vad gäller kamrattryck och brist på mål och mening. Fördel: Om man medvetet kan hålla fast vid att tänka och föreställa sig, uppfatta och utforska världen på nya sätt, kan den känsla av att sitta fast i slentrian som kan prägla vuxenlivet ersättas av en upplevelse av att ”det ordinära är extraordinärt”. Inte någon dålig strategi för att leva livet till fullo! Inombords kan vi brainstorma fram massor av nya idéer som vi kan



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 20

2016-10-08 12:05

ungdomstidens innersta väsen

dela med oss av under ungdomens kreativa utforskningar. Men vi kan också hamna i en annan hjärnstorm, där vi tappar orientering och balans och våra emotioner bildar en tsunami som dränker oss i känslor. Så blir det när vi fylls inte bara av själslig upphetsning utan också av själslig förvirring. Båda typerna av storm förekommer under uppväxtåren. Sammanfattningsvis innebär hjärnans förändringar under ungdomstiden både risker och möjligheter. Vårt sätt att navigera på ungdomens hav – i egenskap av unga deltagare på resan eller som vuxna följeslagare – kan göra att livet styr mot förrädiska grund eller mot spännande äventyr. Valet är vårt eget.

Att ta med ungdomens makt och mening in i vuxenlivet Alltför ofta hör jag vuxna människor som besöker min praktik säga att deras liv går på rutin. De känner att de ”sitter fast” eller är ”tomma”, har tappat lusten att pröva nya saker, är uttråkade eller helt enkelt bara går i samma gamla hjulspår, runt runt. De tycker också att deras liv lider brist på socialt sammanhang – de känner sig isolerade och ensamma. För många har livet dessutom tömts på intensiva känslor. Allting känns grått, ja, långtråkigt. Det är en leda som kan övergå i apati eller till och med depression och förtvivlan. Ingenting tycks spela någon roll, ingenting verkar levande eller viktigt. När vuxna människor slutar använda sitt kreativa utforskande blir deras sätt att resonera och ta itu med sina problem helt enkelt en rutin, något välkänt som upprepas om och om igen, och deras fantasi försvinner all världens väg. Livet blir livlöst. Lekfullheten och humorn som finns i förmågan att skapa nya kombinationer är av största vikt för att vi ska fyllas av livskraft. När man tillbringar tid med tonåringar får man ofta höra skratt och upphetsade utbrott. Och ibland en massa gråt. Intensiva känslor för med sig glädje, och självklart också tårar. När vi tillbringar tid med vuxna får vi oftast höra allvarliga samtal. Och visst, livet är en allvarlig sak. Men vi kan föra in glädje och humor i våra liv. Vi behöver lust och glädje, inte trots världens alla problem utan just på grund av dem.



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 21

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

När vuxna tappar ungdomens fyra utmärkande drag, när de slutar måna om den kraft som ligger i att spana efter nytt, i socialt engagemang, intensiva känslor och kreativt utforskande kan livet blir tråkigt, isolerat, grått och rutinmässigt. Vem skulle avsiktligt välja att leva så? Förmodligen ingen. Ändå förekommer det hela tiden. Det verkar som om vi vuxna har en benägenhet att ta oss fram genom tillvaron på autopilot. Varför? Det kan vara svårt att handskas med sina levnadsförhållanden, att hantera all stress omkring oss. Ibland kan det vara lättare att helt enkelt stänga ner de där viktiga sidorna av ett levande liv som ger sig till känna under uppväxten och istället försöka stanna i ”överlevnadsläge” medan vi utvecklar en rutin som vi vet kan fungera. Men när vi tillåter oss att koppla bort vår vitalitet blir livet bara svårare – och det kan också medföra att vi inte håller hjärnan i så god form som den skulle kunna ha när vi blir äldre. Det jag påstår är alltså att det som gagnar unga människor och som är både en utmaning och en gåva faktiskt är samma sak som vuxna behöver för att behålla livsnerven i tillvaron. Här kommer en myt till. Folk har en benägenhet att tro att hjärnan slutar växa efter barndomen. Men det är inte sant. Hjärnan växer och förändras inte enbart under barndomen och uppväxten, den fortsätter att växa livet ut. Jag vill påstå att de fyra ungdomsdragen är precis vad vi behöver, inte bara för att leva ett kraftfullt liv som tonåringar utan också för att se till att våra hjärnor fortsätter att växa under hela livet. Här kommer en hjälp att minnas den här ”essensen” av förändringarna i den unga hjärnan. Till mina studenters förtjusning – eller avsmak – älskar jag akronymer. Så jag hoppas att följande akronym kan vara till nytta. Här kommer den: Essensen av förändringarna i den unga hjärnan, som är essensen av ett hälsosamt leverne under hela livet, stavas just essens: ES: Emotionell Styrka – att respektera de viktiga inre förnimmelserna, som är intensivare under uppväxten men som tjänar till att skapa mening och vitalitet hela livet. SE: Socialt Engagemang – de viktiga band vi har till andra som på resan genom livet stöttar oss med meningsfulla, ömsesidigt berikande relationer.



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 22

2016-10-08 12:05

ungdomstidens innersta väsen

N: Nyheter – hur vi söker oss till och skapar nya erfarenheter som engagerar oss helt och fullt, stimulerar våra sinnen, känslor, tankar och kroppar på nya och utmanande sätt. S: Spaning, kreativt utforskande – det begreppsmässiga tänkandet, de abstrakta resonemangen och det utvidgade medvetandet som öppnar för en ny syn på världen. Detta är essensen av ett liv som levs väl under både de unga åren och hela vuxenperioden. De fyra utmärkande dragen i ungdomsåren är livsviktiga för alla åldrar. Jag undrar om inte en del av den anspänning jag kan se hos föräldrar som en reaktion på vad deras ungdomar gör ibland är en djupgående längtan efter just de särdrag som de själva har förlorat. Om man inte själv har några starka emotioner framstår tonåringens känslosvall som hotfullt. En vuxen utan socialt engagemang kan känna sig isolerad inför en tonårings sällskapsliv. Hur många nya vänner fick vi när vi var trettio, fyrtio, femtio? Den satsning på nya saker som en ung människa gör kan få de dagliga rutinerna i den vuxnes liv att verka grå och trista. Och de kreativa spaningarna som får en tonåring att tänka och uppträda på en massa nya sätt kan göra att det monotona och förutsägbara vuxenlivet ibland framstår som alltför kontrollerat och begränsande. Om de vuxna kunde återerövra lite av den här livsviktiga essensen kanske gapet mellan generationerna skulle krympa. Det jag menar är att det vi ibland ser hos andra påminner oss om vad vi själva saknar, och det är en påminnelse som gör oss frustrerade, besvikna, arga eller ledsna. Som terapeut stöter jag på detta alltför ofta när till exempel föräldrar inte står ut med en sida av sitt barns personlighet för att den påminner om något som de inte gillar hos sig själva. Om vi tar ett djupt andetag och inser att livet är en livslång skola, kan exempelvis den starka känslomässiga reaktionen hos en vuxen på en tonårings uppträdande tjäna som en påminnelse om att utforska det egna inre livet istället för att agera ut irritationen. Det finns saker som vi vuxna kan lära av den ungdomstid som vi själva gått igenom och av de unga som går igenom den utvecklings-



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 23

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

fasen just nu. Ungdomar kan påminna oss om vad vi har rätt att uppleva under vårt liv. På samma sätt har vi som unga människor saker att lära av de vuxna när de delar med sig av sina erfarenheter till oss och stödjer oss i vår utveckling mot självständighet. Att lära sig använda styrkan i det unga sinnet kan ge goda erfarenheter. Om omställningen i hjärnan hanteras väl kan den leda till positiva resultat senare i livet. Att hålla fast vid den inneboende kraften i tonårsmentaliteten kan bidra till ett livslångt lärande och ett erkännande av den viktiga, livsbejakande äventyrslust och livskraft som uppväxttiden för med sig. Det är lika viktigt för ungdomar som för vuxna att lära sig använda kraften i det framväxande unga sinnet!

Ungdomstiden inifrån och ut Vi ska nu utforska ungdomsperiodens innersta väsen genom att gå ”inifrån och ut”. Innebörden av detta är att vi kan lära oss hur vi genom att förstå vad som pågår inom oss själva och andra också kan förstå vårt eget och andras yttre beteende. Denna inifrån och utförståelse kan hjälpa oss att skapa det liv vi vill ha så att vi inte bara slår oss till ro med det som serveras. Genom att gå inifrån och ut får vi kunskap om hur hjärnan, självkännedom och relationer till andra hjälper oss att nå insikt i vem vi egentligen är. Dessa tre faktorer bidrar till att skapa vårt psyke så att vi står bättre rustade för den här livsfasen. Vi ska också gå igenom viktiga och relevanta forskningsresultat och visa hur de kan tillämpas och komma till nytta. Jag har skrivit min bok så att den ska upplevas som ett samtal mellan mig som författare och dig som läsare. Min förhoppning är att du när du läser den ska känna det som om vi faktiskt sitter och talar med varandra om den här avgörande tiden i våra liv. Det känns spännande att få bjuda in till den här samtalsliknande undersökningen för att få dig att känna efter, och reflektera över vad som händer i ditt eget liv. Med två unga människor i min egen tillvaro just nu – en i tidiga tjugoåren och en i sena tonåren – står jag själv varje dag inför de möjligheter och utmaningar det innebär att vara förälder till två individer som passerar den här perioden. Att vara



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 24

2016-10-08 12:05

del i. mindsight-verktyg

Att se och gestalta havet inom oss

nder rubriken Mindsight-verktyg kommer vi att undersöka hur vi praktiskt ska gå tillväga för att stärka vårt medvetande, göra så att hjärnan blir flexiblare och får lättare att återhämta sig samt förbättra våra relationer. Som redan har framgått är förändringarna under uppväxten inte bara något som vi måste ta oss igenom; där finns kvaliteter som vi faktiskt behöver hålla fast vid för att kunna leva ett fullödigt och meningsfullt vuxenliv. De övningar som vi ska fördjupa oss i kommer att hjälpa dig med detta. I den här första övningen ska vi fokusera på det som jag kallar mindsight. Mindsight är förmågan att verkligen ”se” eller uppleva medvetandet. Det är ett ord som jag skapade för många år sedan under min läkarutbildning när jag insåg att många av lärarna saknade den förmågan – eller åtminstone inte använde sig av den särskilt ofta i mötet med sina patienter eller studenter. Jag behövde ett ord som påminde mig om att detta att se medvetandet, att vara empatisk, medkännande och vänlig var viktigt i alla relationer, särskilt mellan läkare och patient. Det har visat sig att ju större förmåga vi har att förstå hur hjärnan och medvetandet fungerar, desto friskare och mer harmonisk blir vår inre värld. Det beror på att vi skapar särskilda kopplingar i hjärnan när vi fäster uppmärksamheten på vårt medvetande – som verkligen är ”plastiskt”, det vill säga möjligt att förändra på praktisk väg. Och det kan vi göra vid vilken ålder som helst. Mindsight omfattar tre grundläggande färdigheter. Den första är insikt, förmågan att uppfatta det egna psyket, själslivet, den mentala verkligheten. Insikt gör att du vet vem du är nu, vem du har varit tidigare och vem du skulle vilja vara den närmaste framtiden. Insikt



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 44

2016-10-08 12:05

att se och gestalta havet inom oss

MINDSIGHT-VERKTYG #1

förbinder det förflutna med nuet och framtiden och inbegriper därmed en mental förmåga att resa i tiden som kan ge dig en omfattande och tydlig uppfattning om vem du är. Den andra aspekten av mindsight är empati, eller förmågan att uppfatta psyket hos en annan människa, hennes själsliv. Empati gör att vi ”ser” ur den andras synvinkel och kan föreställa oss hur det är att vara i hans eller hennes mentala kläder. Empati är en ingång till medkänsla och välvilja. Det är även en nyckel till social intelligens, eftersom empati får oss att förstå den andras avsikter och behov så att vi kan interagera på ett sätt som är tillfredsställande för båda parter. Den tredje komponenten i mindsight är integrering, förmågan att länka samman olika delar av någonting till en sammanhängande helhet. Integrering hjälper oss att göra våra relationer givande genom att vi uppskattar olikheter och främjar medkännande kontakter när vi kommunicerar. Inom oss bidrar integrering till att länka ihop de olika aspekterna av vårt minne och binder därmed samman vårt förflutna, vår nutid och framtid till en livshistoria som får oss att förstå vem vi är. Dessutom hjälper integrering oss att koppla ihop olika aspekter av hjärnan och kroppen så att vi blir friska och välfungerande. Integrering åstadkommer koordination och balans i både vår inre och vår mellanmänskliga värld. Integrering är grunden för ett friskt liv. Så färdigheten mindsight med sin insikt, empati och integrering gör att vi kan hålla våra kroppar, relationer och medvetanden friska. Det översta området i hjärnan, hjärnbarken, gör ”kartor” över eller mönster av de signaler som skickas mellan nervcellerna – de grundläggande enheterna i nervsystemet – viket skapar ett slags inre bild av vad som pågår. Den bakre delen av hjärnbarken kartlägger det vi ser och sidoregionerna det vi hör. I den främre delen gör vi många slags kartor, inklusive en över gångna händelser och en över möjliga framtida upplevelser. Den allra främsta delen av detta främre område, prefrontala barken, gör en karta över själva medvetandet. Det är så vi kan uppfatta och föreställa oss en annan människas känslor, tankar och minnen. De här kartorna kallar jag ”mindsight-kartor” eftersom de får oss att förstå att andra precis som vi har ett medvetande. När vi uppfattar en annan människas medvetande gör vi en karta



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 45

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

i vår hjärna över vad vi tänker oss att den personen upplever inom sig i just det ögonblicket. Det är denna förmåga att upprätta kartor över sitt eget och andra människors medvetande som jag innefattar i ordet mindsight, en viktig färdighet som effektivt förändrar hur vi ser på oss själva. Mindsight är nyckeln till och kärnan i såväl emotionell som social intelligens. Och det är någonting vi kan lära oss, och lära oss väl, för att bli starkare i våra liv. Alla människor har känslor och tankar och minnen. Men att ha mindsight, en förmåga till insikt i sig själv och andra, hjälper oss att få en bild, en karta över medvetandet så att vi kan göra bruk av dessa känslor, tankar och minnen på nya, gynnsamma sätt. Mindsight gör till exempel att vi kan gå bortom att ”vara ledsen” eller ”vara arg” till att erkänna att vi har dessa känslor av sorg eller ilska och se att de inte är det enda som vi är, utan ta dem för vad de är och sedan låta dem omformas så att de inte leder till depression eller ilska och raseri. En mindsight-karta är en sorts bild vi har inom oss av vårt mentala liv – känslor och tankar och perspektiv, på andra och på oss själva.

Tre grundläggande typer av mindsight-kartor Vi har mindsight-kartor över mig, mitt jag, vilket ibland kallas självmedvetande eller självkännedom. Vi har mindsight-kartor över dig för empati och kännedom om den andra. Vi har till och med en mindsight-karta över oss för det sätt som vi tänker, tror, resonerar och uppträder på i vetskapen om att vi är en del av en större helhet, en del av ett ”vi”. Mindsight-kartan över oss gör att vi kan leva moraliskt eftersom vi tar hänsyn till det större samhälleliga goda. Mindsight-kartorna i vår hjärna ger upphov till insikt, empati och hög moral. När vi är tonåringar använder vi nya vägar för att ta fram de här kartorna. Ju större vår förmåga blir att skapa de olika mindsightkartorna, desto friare, fullödigare och mer flexibla kommer våra liv att bli. En viktig aspekt av vår tonårsresa är alltså att vi utvecklar ett intrikatare sätt att förstå oss själva och andra. Mindsight är en färdighet. Men vi behöver inte åka på träningslä-



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 46

2016-10-08 12:05

att se och gestalta havet inom oss

MINDSIGHT-VERKTYG #1

ger för att komma igång och bygga upp denna viktiga förmåga. Det räcker med att vi börjar med den regelbundna träning i eftertanke och eftertänksamma samtal som vi genomgående kommer att ta upp i avsnitten Mindsight-verktyg. En spännande sak att komma ihåg när vi börjar vår träning är att det finns forskning som tyder på att uppövandet av denna färdighet ger upphov till kopplingar bland våra nervceller som bidrar till att skapa en mer integrerad uppsättning kretsar i hjärnan. Dessa integrerade kretsar är ett stöd när det gäller att hantera våra emotioner, koncentrera vår uppmärksamhet, förstå andra och oss själva, ta oss an problem och samverka med andra människor. Det är därför det är till så stor hjälp att skapa integrering. Mindsight-förmåga bidrar till integrering i hjärnan. Som vi ser innebär det tre saker att lära sig mindsight. En av dem är att få syn på sitt eget medvetande och på så sätt få insikt. En annan är att se och förstå andra människors medvetande och därmed känna empati. Och den tredje betyder att vi riktar vårt eget och andras medvetande mot integrering. Det är mindsight i ett nötskal.

Att se havet inom oss När vi reflekterar över vad som pågår inom oss, i vårt inre subjektiva, mentala liv, bygger vi ut hjärnans kretsar för upprättande av mindsight-kartor. När vi övar mindsight-färdigheter aktiverar vi de prefrontala kretsarna och förstärker dem. Eftersom den här delen av hjärnan bidrar till att koordinera och skapa balans mellan vårt inre och vårt mellanmänskliga liv, hjälper förmågan till mindsight oss att förstå vad det är som händer och vad som fungerar bäst. Men hur kommer det sig att det vi gör med vårt medvetandes uppmärksamhet, hur vi blir medvetna om vårt eget subjektiva själsliv och därefter gör mindsight-skartor över vårt inre hav – hur kommer det sig att det förändrar den fysiska uppbyggnaden av hjärnan? Jo, det beror på en process som kallas neuroplasticitet, det sätt på vilket hjärnan förändrar sina kopplingar som svar på det som händer, på våra erfarenheter, på hur vi fäster vår uppmärksamhet. När vi fäster uppmärksamheten på vårt inre mentala liv producerar vi de viktiga



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 47

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

trådar i hjärnan som hjälper oss att förstå oss själva och andra. Det är det som mindsight-kartor kan göra för oss. De ser till att belysa det hav som finns inom oss själva och andra. Men vad är då det här inre psykiska havet? Denna rika inre värld omfattar våra känslor, tankar, varseblivningar, minnen, bilder och förnimmelser och dessutom våra avsikter, attityder, trosuppfattningar, förhoppningar, drömmar och önskningar. Även om detta är en lång lista på inre själsliga processer är det lätt att föreställa sig att vårt inre mentala hav omfattar ännu fler saker som vi kan vara uppmärksamma på, som motivation, längtan och ingivelser. De här mentala aktiviteterna, innehållet i vårt psyke, kan vara igång även om vi inte är medvetna om dem. Men när vi uppmärksammar våra inre upplevelser, när vi gör oss medvetna om dem, då händer någonting mycket viktigt: Då utvecklar vi just insiktsförmågan, så att vi kan uppfatta och förstå detta innanhav och omforma vårt inre liv i positiv riktning. Hur kan då mindsight förändra vårt själsliv, vårt psyke? För att lära oss hur det kan ske måste vi ställa en grundläggande fråga om vad medvetandet är. Om det här är ett ämne av speciellt intresse för dig kan du läsa om hur jag på djupet utforskar medvetandet i min Pocket Guide to Interpersonal Neurobiology [Pocketguide till mellanmänsklig neurobiologi] där jag i detalj diskuterar det som jag här tar upp på en praktisk nivå. Och om du skulle vilja läsa om hur de här färdigheterna kan användas vid diverse utmaningar vi ställs inför i livet finns det många exempel som illustrerar detta i min bok Mindsight. Vad är medvetandet? På det finns inte bara ett svar. Faktum är att många forskningsområden inte har något svar på denna enkla men utmanande fråga. Så är det faktiskt, hur egendomligt det än kan verka. Men i den här boken ska vi gå igenom den praktiska tillämpningen av det som jag anser medvetandet vara. Begreppet ”medvetande” används ofta i betydelsen vår inre, subjektiva upplevelse av detta att vara uppmärksam och medveten, men medvetandet reglerar även flödet av energi och information, både inom oss (förkroppsligad energi) och mellan oss (relationsenergi). Och eftersom reglering är förenad med både kontroll och anpass-



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 48

2016-10-08 12:05

att se och gestalta havet inom oss

MINDSIGHT-VERKTYG #1

ning, så spårar medvetandet upp och gör förändringar i hur energi och information flödar över tid. En översikt eller karta visar energimönstret för en viss bild, ett minne eller en tanke i det som kallas informationsflöde. Att se medvetandets roll när det gäller att reglera energi och information gör att vi kan lära oss att styra flödet på ett positivt sätt. För att kunna välja en klok riktning måste vi engagera vårt medvetande i integrering – att koppla ihop olika aspekter av våra inre och mellanmänskliga världar till ett mer harmoniskt och funktionellt helt. Det är viktigt att notera att 1) medvetandet inte bara påverkar våra inre processer utan även våra relationer med andra och 2) medvetandet är en reglerande process som är självstyrande i det att den får oss att uppfatta och därefter avpassa flödet av energi inom oss och mellan oss. Det är på detta sätt som mentala aktiviteter uppstår. Men vad är mentala – psykiska, själsliga – aktiviteter, och vad har de gemensamt? Mentala aktiviteter som känslor och tankar kan beskrivas som mönster av energi och information som flödar inom oss. På den mest grundläggande nivån är energi, i vilken form den än förekommer, förmågan att göra saker. Energi förekommer i många former, som ljus som gör att vi kan se de här orden eller ljudenergi som vi använder för att höra dem. Joner som flödar in och ut genom membranen hos hjärnans nervceller, neuronen, resulterar i en utsöndring av kemikalier som gör att dessa neuron kommunicerar med varandra. Detta är elektrokemisk energi. Vissa energimönster bär med sig information. När energimönster innehåller information vittnar det om att mönstret betyder något mer än bara själva förnimmelsen av energi. När jag skriver ”Golden Gate-bron” är ljusenergin hos bokstäverna eller ljudvågorna för att höra orden inte bron över San Francisco Bay. Ord bärs med av energimönster, visst, men det är mönster som innehåller information. Information är det när ett energiflöde representerar någonting. Och det här flödet, den här rörelsen över tid, som vi menar är en aspekt av medvetandet, handlar helt och hållet om energi och information och hur dessa förändras över tid.



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 49

2016-10-08 12:05

hjärnstorm

Insikt får oss att uppfatta detta inre flöde av energi och information. Och hur kan vi se den här inre världen? Vi börjar med att känna av energi- och informationsflödet genom att rikta uppmärksamheten inåt. Hur vi styr informationsflödet är förresten det som definierar uppmärksamhet. Att vara medvetet uppmärksam på vårt inre mentala liv innebär alltså att rikta in vår medvetenhet mot detta informationsflöde. Med medvetenhet kan vi lära oss att ta oss fram i vår inre värld, att se klart och med lätthet röra oss på vårt inre hav. Det är så mindsight får oss att utveckla större inre förståelse och styrka. övning a : insikt och genomsökning av medvetandet

Ta nu och blunda och fråga dig vad du i just det här ögonblicket kan förnimma i kroppen. Kanske är dina muskler spända, eller så känner du hur hjärtat slår och lungorna andas, eller kanske en våg av sinnesförnimmelser helt enkelt sköljer över dig från kroppen i sin helhet. Vilka bilder ser du för ditt inre? Bilder kan komma i många former, inklusive de vanliga visuella. Men man kan också få sinnebilder av ljud och beröring, en bild av en gången tid i livet eller av ett hopp om framtiden. Det kan vara svårt att sätta ord på bilder, men det är ingenting att oroa sig för – det som är av betydelse nu är helt enkelt att bli medveten om de här inre mentala upplevelserna. Och vilka känslor finns i dig nu? Emotioner kan innefatta kroppsförnimmelser, men de förbinder också våra kroppar med våra tankar, minnen och varseblivningar. Att bli medveten om våra emotionella känslor kan fylla oss med en våg av energi som det kanske är svårt att sätta namn på, men det är helt i sin ordning. Bara detta att bli medveten om sin emotionella status är en bra utgångspunkt. Och slutligen, vilka tankar rör sig i ditt medvetande? Lustigt nog finns det ingen som riktigt vet exakt vad en tanke eller tankearbete egentligen är! Så bry dig inte om ifall det är svårt att definiera vad du menar när du säger att du tänker det ena eller det andra. Vissa tycker att de hör en inre röst, andra upplever en innebörd som är utan ord. Det spelar ingen roll hur tankarna inställer sig; du ska bara bli medveten om vad som träder fram för dig just nu, oavsett vad.



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 50

2016-10-08 12:05

att se och gestalta havet inom oss

MINDSIGHT-VERKTYG #1

Det här är det grundläggande tillvägagångssättet för att söka igenom vårt innanhav för att se vad som försiggår. När vi gör en genomsökning av vårt medvetande vänder vi blicken inåt och skannar av vilka sinnesförnimmelser, bilder, känslor och tankar vi har inom oss i varje givet ögonblick. Och alla de många förnimmelser, bilder, känslor och tankar som vi då blir medvetna om är ofta förbundna med varandra i en fritt flödande process. Vi behöver inte sätta ord på de här inre upplevelserna. Den avgörande delen av genomsökningsövningen är helt enkelt att bli medveten om vår inre värld. Allteftersom vi blir mer bekanta med den kan vi eventuellt börja föra dagbok som en hjälp att komma vidare.

Fysisk syn utåt kontra mindsight inåt Det sätt på vilket vi interagerar i världen kan delas upp i två slags syn på verkligheten; den ena är medvetandets syn som vi kallar mindsight, och den andra en syn på tingens fysiska natur. Vår moderna värld stödjer sig ofta mer på den fysiska synen än den visar uppskattning av den mentala, inre synen. Bristen på fokus på den inre subjektiva världen är oroande, då den kan leda till att människor behandlar varandra utan respekt eller medkänsla. Eftersom våra upplevelser gör oss till den vi är – i hemmet tillsammans med familj och vänner, i skolan med lärare och kamrater och i vårt interagerande med den vidare sociala världen, den kulturella och den samhälleliga – kan vårt sätt att uppmärksamma det vi upplever antingen främja eller motverka mindsight. Så om de flesta av dessa upplevelser har externt fokus och bara tar varseblivningssystemet för den fysiska objektsvärlden i anspråk, då utvecklar vi inte förmågan att se och forma vårt personliga universum av inre och mellanmänskligt liv. När vi blundar med ena ögat ser vi bara två dimensioner av världen. Men med båda ögonen öppna kan vi med binokulärt seende uppfatta de tre dimensioner vi omges av. Den här skiftningen i varseblivning från tvådimensionell till tredimensionell får stå som en subtil analogi för hur vi går från objektsseende till medvetandeseende. När vi besitter mindsight uppfattar vi medvetandet i vår mänskliga tillvaro i dess



Hjärnstorm Caslon 2016.indd 51

2016-10-08 12:05

Bild: John Webber

LäsLäs mermer om Daniel SiegelRock på www.drdansiegel.com. om David och hans verksamhet:

www.your-brain-at-work.com www.davidrock.net www.resultscoaches.com www.neuroleadership.com

Porträttbild: James Reese

Intresserad av föreläsningar eller kurser kring bokens tema? Kontakta Dana Förlag per e-post: peter@danaforlag.se

”

under de omtumlande tonåren? Eller är det du själv som ung vuxen som vill

visar hur det vi brukar se som tonårens baksidor

hitta nycklarna för att utvecklas och må bra? Hjärnstorm – överlev tonårstiden

tvärtom rymmer möjligheter, och att det tonåringar

produktivt kunde

här boken, var för sig ledarskap, ocheller etttillsammans. effektivt självledarskap, Daniel Goleman, psykolog och författare till klassikern Emotional Intelligence och till Focus –

titeln Hjärnan på jobbet , har han lyckats sammanfatta och förmedla tillämpningarna av den nya kun -

The Hidden Driver of Excellence m.fl. böcker.

”

grundare av stiftelsen MindUP.

HJÄRNSTORM

Daniel Siegel

Inspirerande, en ögon-öppnare ... Daniel Siegel

DANIEL J SIEGEL

avid Rock är konsult och coachar leda-

Behöver du en pedagogisk vägkarta för att som vuxen kunna vara till hjälp

som bygger på den senaste forskningen inom

En notapparat på engelska med uppgifter om större delen av det forsknings-

OMSLAG: ANDERS KÖRLING

Ur bokens förord av Daniel J. Siegel, M.D.

DANA FÖRLAG