Metafor
Jenny Edvardsson
Metafor Svenska 1 för gymnasiet
I varje kapitel finns läs- och skrivmallar, formulär för kamratrespons och självskattning. De fungerar som stöd för elevens arbete och som repetition efter varje moment. Kamratresponsen och självskattningen tränar förmågan att granska eget och andras arbete.
Metafor passar dig som: • vill arbeta med välvalda skönlitterära texter • vill arbeta med mallar, typtexter, kamratrespons och självskattning • vill utgå från läsning och text i svenskundervisningen
Svenska 1 för gymnasiet
De olika kapitlen utgår ifrån ämnesplanen i svenska, så att både lärare och elever vet vad som tränas och vad målet är. Metafor finns både som tryckt och digitalt läromedel.
Metafor
Metafor är ett heltäckande läromedel i svenska 1 för gymnasieskolans yrkesförberedande program. Läsning och text är ett huvudfokus i läromedlet, med mallar och arbetsmodeller som stödstrukturer. Eleverna får läsa olika texter och ta del av hur olika texttyper byggs upp. Läromedlet ger också en inblick i hur olika strategier och samtalsmodeller kan användas för att fördjupa förståelsen.
Svenska 1 för gymnasiet
Jenny Edvardsson Författare Jenny Edvardsson arbetar som gymnasielärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Hon driver också en populär blogg om undervisning på jennypawendes.blogspot.se och är även handledare i Läslyftet.
ISBN: 978-91-40-69521-5
9 789140 695215
40695215_omslag.indd 1
Jenny Edvardsson
2017-05-09 15:35
Metafor Svenska 1 fรถr gymnasiet
Jenny Edvardsson
40695215_inlaga.indb 1
2017-05-09 15:35
Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se
Metafor © 2017 Jenny Edvardsson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Lars Berglund Bildredaktör Katarina Weström Formgivning Joshua Alvarez, Sven Eighteen Illustratör Jonny Hallberg Omslagsbild BremecR/iStock, 25ehaag6/iStock Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40-69521-5 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvud-mannen och Bonus Copyright Access. För information skolkopieringsavtal hänvisas till utbild-ningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Prepress Gigantprint, 2017. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck Livonia Print, Lettland 2017.
40695215_inlaga.indb 2
2017-05-09 15:35
Förord Metafor är ett läromedel för dig som läser kursen Svenska 1 på gymnasiet. Det svarar väl mot de kriterier som finns i kursplanen. Boken består av tolv kapitel och alla kapitel är uppbyggda på liknande sätt. Först kommer information om kapitlet, vad du ska göra och vilka delar av kursens centrala innehåll som du arbetar med. Därefter fördjupar du dig i kapitlet och arbetar med olika uppgifter. I slutet av kapitlet får du utvärdera ditt arbete och det gör du i förhållande till de kunskapskrav som finns. I flera av kapitlen finns stödstrukturer i form av skrivmallar och responsmallar. Använd gärna dem också i dina andra skolämnen. I Metafor kommer du att få möta texter av alla de slag. Du kommer att få läsa dem, samtala om dem och skriva kring dem. Du kommer att få analysera men också söka, sovra och sammanställa olika typer av information. Du kommer att få arbeta med språkriktighet och språksociologi och du kommer att få träna dig i att hålla olika typer av muntliga presentationer och tal. Titeln då? Vad betyder den? Metafor är ett begrepp som används inom litteraturen. En metafor är en bild. På omslaget till denna bok ser du två vägar. Dessa vägar kan vara bilder för hur man kan nå målet och i det här fallet ett slutbetyg i kursen Svenska 1. Ett sätt att nå målet kan vara att gå den raka asfalterade vägen. Ett annat sätt kan vara att gå den lite mer krokiga stigen. Inget sätt är mer rätt än något annat. Båda leder till målet. Jag hoppas att du som elev kommer att uppskatta Metafor. Jag hoppas också att du kommer att uppleva att Metafor är en bra hjälp och ett stöd för dig när du nu påbörjar och genomför kursen. Denna bok har kommit till tack vare alla elever som jag undervisat i kursen Svenska 1. Jag vill därför tacka er alla som hjälpt till att göra denna bok möjlig. Ett speciellt tack till Isak, Jakob, Madelen, Mira och Tim för att jag fick använda några av era texter. Lycka till med dina studier och kursen Svenska 1! Jenny Edvardsson
3
40695215_inlaga.indb 3
2017-05-09 15:35
Innehåll 1. Lässtrategier för skönlitterära texter .............................................. 7 Litteratur och skönlitteratur .................................................................... 8 Skönlitterära begrepp om prosa och dramatik .................................... 10 Fyra lässtrategier ...................................................................................... 19 Att använda de skönlitterära begreppen och lässtrategierna ............ 39 Utvärdering .............................................................................................. 44 2. Samtal kring skönlitterära texter .................................................... 47 Vad är text? ............................................................................................... 49 Aiden Chambers samtalsmodell ............................................................ 50 Att spela in en podcast ............................................................................ 54 Noveller att läsa och samtala kring ....................................................... 58 Utvärdering .............................................................................................. 74 3. Att utveckla läsförståelsen – faktatexter ..................................... 77 Vad är faktatexter? ................................................................................... 78 Att arbeta med faktatexter...................................................................... 80 Utvärdering .............................................................................................. 93 4. Att utveckla läsförståelsen – digitala texter .............................. 95 Vad är en digital text? ............................................................................. 96 Likheter och skillnader mellan traditionell och digital text .............. 97 Strategier för digitala texter ................................................................... 99 Utvärdering ............................................................................................ 105 5. Att utveckla läsförståelsen – mötet med poesi ...................... 107 Om poesi................................................................................................. 109 Skönlitterära begrepp inom poesin ..................................................... 114 Att analysera dikter och låttexter ........................................................ 116 Utvärdering ............................................................................................ 121 6. Att söka, läsa och granska information .................................... 125 Vad är information? ............................................................................... 126 Var söker man information och hur går det till? .............................. 128 Att googla ............................................................................................... 133 Hur du anger källor .............................................................................. 138 Informationssökning med hjälp av de sex stegen ............................. 140 Utvärdering ............................................................................................ 141
40695215_inlaga.indb 4
2017-05-09 15:35
7. Att läsa, granska och ta ställning – nätetik och källkritik......143 Vad är nätetik? ........................................................................................ 144 Upphovsrätt och publicering ............................................................... 148 Vad är källkritik?..................................................................................... 151 Utvärdering ............................................................................................ 157 8. Att skapa egna texter .......................................................................... 159 Mottagare och syfte .............................................................................. 160 Skrivprocessen – vad är det?................................................................. 161 Texttyper att arbeta med ...................................................................... 161 Utvärdering ............................................................................................ 171 9. Informerande tal med presentationstekniska hjälpmedel ....173 Det svåra med att hålla tal .................................................................... 175 Grunderna i ett tal och den retoriska arbetsprocessen .................... 176 Hur bygger du upp ditt tal? ................................................................. 180 Presentationstekniska hjälpmedel ....................................................... 182 Att ge respons på ett tal........................................................................ 184 Utvärdering ............................................................................................ 186 10. Argumentationsteknik och argumenterande text .............. 189 Argumentation ....................................................................................... 191 Muntlig argumentationsteknik ............................................................ 191 Skriva argumenterande texter .............................................................. 196 Utvärdering ............................................................................................ 210 11. Språkliga skillnader – språksociologi ...................................... 213 Vad är språksociologi och språklig variation? .................................... 214 Dialekt ..................................................................................................... 215 Sociolekt.................................................................................................. 222 Kronolekt ................................................................................................ 226 Idiolekt .................................................................................................... 228 Formellt och informellt språk .............................................................. 228 Attityder till språk .................................................................................. 231 Utvärdering ............................................................................................ 235 12. Språkriktighet....................................................................................... 237 Vad är språkriktighet och grammatik? ............................................... 238 Språkriktighet och skrivande................................................................ 240 Öva språkriktighet med hjälp av skönlitteratur ................................. 246 Utvärdering ............................................................................................ 250 Register ............................................................................................................. 252 Texträttigheter .............................................................................................. 254 Bildförteckning ............................................................................................. 255
40695215_inlaga.indb 5
2017-05-09 15:35
6
40695215_inlaga.indb 6
2017-05-09 15:35
1 Lässtrategier för skönlitterära texter I det här kapitlet kommer du att få möta skönlitterära texter. Du kommer också att få lära dig några viktiga begrepp som du sedan ska använda under och efter läsningen. Du kommer även att få möta fyra olika lässtrategier som kan användas när du läser skönlitterära texter. En lässtrategi är ett arbetssätt som hjälper dig att få en djupare förståelse för texten. Till de fyra lässtrategierna finns det stödstrukturer i form av mallar. Mallarna kan du se som en hjälp i ditt arbete med att läsa och förstå de olika skönlitterära texterna. I detta kapitel ska du få: • lära dig om vad skönlitteratur är • möta och använda några skönlitterära begrepp • läsa skönlitterära texter • arbeta med olika lässtrategier
De delar ur det centrala innehållet som du framför allt kommer att arbeta med är: •
Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
•
Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
I fokus är dessa kunskapskrav: Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa.
Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa.
Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv.
I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
E
D
C
B
A
Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 7
7
2017-05-09 15:35
Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande.
Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp.
Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp.
Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.
Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.
Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.
Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet.
Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet.
Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.
E
D
C
B
A
Litteratur och skönlitteratur Innan vi går in på begreppet skönlitteratur behöver begreppet litteratur preciseras. Litteratur kommer från det latinska ordet littera som betyder bokstav. Litteraturen brukar delas in i två huvudgrupper, facklitteratur eller sakprosa som det också kallas, och skönlitteratur. Facklitteratur tar upp fakta medan skönlitteratur har som mål att roa, underhålla, väcka tankar och känslor. I detta kapitel är det skönlitteratur du ska få fördjupa dig i. Hur ska begreppet skönlitteratur förklaras? I Nationalencyklopedin (ne.se) kan man läsa att skönlitteratur kommer från franskans belles lettres och kan översättas med skön litteratur eller vacker litteratur. Sedan slutet av 1800-talet är det en benämning på bland annat lyrik, dramatik och prosa. Man kan också förklara skönlitteratur som litteratur som är skriven med konstnärlig ambition, där författarens mål exempelvis är att roa. Skönlitteraturen innehåller tre huvudgenrer eller huvudgrupper. Dessa är epik, lyrik och dramatik.
8
40695215_inlaga.indb 8
2017-05-09 15:35
Epik
Epik är berättande litteratur. Ibland använder man ordet prosa istället för epik. De tre begreppen epik, prosa och berättande litteratur är med andra ord synonymer. Till prosan räknas romaner och noveller. Romaner och noveller kan sedan i sin tur delas in i olika genrer som exempelvis kärleksromaner, deckare, skräck, dystopier, science fiction, samhällsskildringar och historiska romaner, med mera. Lyrik
Lyrik är poesi, det vill säga dikter. Det är skönlitterära texter som ibland är skrivna på vers. Lyrik handlar ofta om känslor, om en tanke eller en stämning. Ofta är dikterna korta och du som läsare får själv göra din tolkning av det du läser. Språket kan vara lekfullt men också nyskapande. En del dikter är på rim, andra inte. Till poesi kan man också räkna låttexter. Dramatik
Dramatik är skådespel och teater. Det är skönlitterära texter som framförs på scen. Ofta skiljer man på tragedier, sorgliga skådespel med olyckliga slut, och komedier, glada skådespel med lyckliga slut. En modern variant av dramatiken är filmen.
Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 9
9
2017-05-09 15:35
Reflektion
Vad läser du? Vilken typ av skönlitteratur brukar du läsa? Är det epik, lyrik eller dramatik? Och har du någon favoritförfattare? Vem i så fall? Att skriva om vad som kännetecknar de tre olika genrerna är en sak men kan man också se dessa kännetecken när man läser olika textutdrag? Det ska du nu få undersöka.
Arbetsuppgift
Bestämma genre Nedan ser du tre olika textutdrag. Din uppgift blir att läsa igenom dem och sedan besvara frågorna: a) Vilken genre (epik, lyrik eller dramatik) tillhör respektive textutdrag? b) Vad i textutdragen är det som gör att du vet vilken genre de tillhör? Förklara och ge exempel.
Textutdrag 1:
Textutdrag 2:
Textutdrag 3:
Himlen färgas röd Det ljusnar Dagen gryr
Anton stannade. Det lät som om någon följde efter honom. Han lyssnade igen men denna gång var det tyst. Med snabba steg fortsatte han gå längs stigen. Då hörde han det igen. Steg som hastigt närmade sig bakifrån. Anton kände rädslan komma krypande.
Mustafa: (Knackar på dörren): Är du där? (ängslig röst) Sara: Låt mig vara. Gå! (arg) Mustafa: (Knackar försiktigt): Sara, förlåt, jag ville inte såra dig. (bedjande)
Skönlitterära begrepp om prosa och dramatik När du läser prosa, alltså romaner och noveller, eller ser en pjäs eller film och sedan ska analysera och diskutera dem finns det flera begrepp som du behöver kunna. Begreppen hjälper till att förklara texten och dess innehåll och uppbyggnad. De begrepp som du ska använda dig av i detta kapitel är: • Tema
• Berättarteknik
• Motiv
• Personbeskrivningar
• Intrig
• Miljöbeskrivningar
• Berättarperspektiv
• Språk
och stil
10
40695215_inlaga.indb 10
2017-05-09 15:35
Tema Tema är berättelsens grundtanke eller ämne. Temat kan exempelvis vara kärlek, orättvisa, släktskap, svartsjuka, utanförskap, krig. Ofta kan man försöka sammanfatta textens tema med ett eller ett par ord. Huvudtemat i William Shakespeares (1564–1616) klassiska drama Romeo och Julia är kärlek.
Motiv Motiv i skönlitteraturen är antingen en typsituation som är tidlös, det vill säga en situation som kan utspela sig var som helst och när som helst, eller en typkaraktär, det vill säga en karaktär som kan finnas var som helst och när som helst. Ofta kan motiven hjälpa till att bygga upp berättelsens tema. Vanliga motiv är syskonfejd, frigörelse från föräldrar, den elaka styvmodern, pojke träffar flicka. I Romeo och Julia skulle man kunna säga att motiven är fiendskap mellan släkter, blodshämnd, det unga älskande paret.
Intrig Intrig kan också kallas berättelsens mönster. Det handlar om hur berättelsen är uppbyggd. Inom skönlitteraturens två genrer, epik och dramatik, används oftast ett och samma mönster, som kallas den dramaturgiska kurvan. Detta mönster är också vanligt i film. Den dramaturgiska kurvan kan avbildas på följande sätt: Den dramaturgiska kurvan Spänning
Inledning/ Anslag
Konflikt/ Konfliktstegring
Vändpunkt/ Peripeti
Efterspel/ Avtoning
Tid
Om man ska förklara den dramaturgiska kurvan kan man göra det på följande sätt. Först kommer en inledning eller ett anslag. Här får du som läsare reda på när berättelsen utspelar sig, var den utspelar sig och vilka de olika Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 11
11
2017-05-09 15:35
karaktärerna är. Därefter presenteras en konflikt och konflikten kan ses som det hinder som huvudpersonen möter när denna ska försöka nå sitt mål. Konflikten stegras sedan och i denna konfliktstegring utvecklas konflikten ytterligare. Därefter kommer vändpunkten, peripetin, där konflikten når en lösning. Sista steget i mönstret är efterspelet eller avtoningen. Det är då du som läsare får reda på resultatet av konflikten och det som händer när konflikten blivit löst. Har du läst Rödluvan och vargen någon gång eller kanske fått sagan berättad för dig? Om inte kan du läsa den här och sedan se hur sagan är uppbyggd utifrån den dramaturgiska kurvan. Det var en gång en liten söt flicka som alla blev förtjusta i bara de såg henne. Den som tyckte om henne allra mest var hennes mormor. Hon visste inte hur väl hon ville henne. En gång gav hon henne en luva av röd sammet, och eftersom den passade henne så bra och hon aldrig ville ha något annat på huvudet, så blev hon kallad Rödluvan. En dag sa hennes mor till henne: – Rödluvan, här har du en kaka bröd och en flaska vin. Gå till mormor med det, hon är sjuk och det här kommer att göra henne gott. – Skynda dig iväg innan det blir för varmt och gå snällt raka vägen dit och spring inte bort från stigen. För då kan du falla och slå sönder flaskan och så får mormor inget vin. Och när du kommer till mormors stuga, så glöm inte att säga god morgon och stå inte först och titta dig omkring i alla vrår.
12
40695215_inlaga.indb 12
2017-05-09 15:35
– Jag ska nog uträtta alltsammans ordentligt, lovade Rödluvan och gav sig iväg. Men mormor bodde långt in i skogen, en halv timmes väg från byn. Och när nu Rödluvan kom en bit in i skogen, mötte hon vargen. Men eftersom hon inte visste hur stygg han var, så blev hon inte det minsta rädd för honom. – God dag, Rödluvan, sa vargen. – God dag, varg, sa Rödluvan. – Vart ska du gå så tidigt, Rödluvan? – Jag ska gå till mormor. – Vad har du i korgen? – Kaka och vin. Vi bakade igår, och nu ska mormor få äta den goda kakan och stärka sig med vinet, för hon är sjuk och svag. – Var bor din mormor, Rödluvan? – En bit in i skogen, under de tre stora ekarna, ligger hennes stuga. Där växer hasselbuskar också, det måste du väl veta, sa Rödluvan. Men vargen tänkte: – Den där lilla flickungen är en riktig läckerbit, hon smakar nog bättre än gumman. Men om jag är riktigt listig, så kan jag nog få dem bägge två. Vargen gick bredvid Rödluvan en stund, och sen sa han: – Rödluvan, titta så vackra blommor det växer överallt. Varför ser du dig inte omkring? Hör du inte hur vackert fåglarna sjunger? Du går som om du var på väg till skolan, och ändå är det så härligt här i skogen. Rödluvan såg sig omkring. När hon såg hur solstrålarna lekte i träden och blommorna lyste överallt, tänkte hon: – Om jag plockar en bukett till mormor så blir hon nog glad. Det är ju så tidigt på morgonen, så jag hinner bra ändå. Så sprang hon in i skogen för att plocka blommor. Och när hon hade plockat en, tyckte hon att längre bort stod en annan, som var ännu vackrare, och på så vis kom hon längre och längre in i skogen. Men vargen gick raka vägen till mormors stuga och knackade på dörren. – Vem är det? frågade mormor. – Det är Rödluvan som kommer med kaka och vin. Öppna! – Tryck bara ner dörrklinkan, ropade mormor. Jag är dålig och orkar inte gå upp. Vargen tryckte ner klinkan, dörren gick upp, och utan ett gick han rakt fram till sängen och slukade mormor. Sen tog han på sig hennes nattlinne och nattmössa, lade sig i sängen och drog för förhänget. Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 13
13
2017-05-09 15:35
Men Rödluvan hade gått och plockat blommor, och när hon fått så många att hon inte kunde bära fler, kom hon att tänka på mormor och skyndade sig till henne. Hon blev förvånad över att dörren var öppen, och när hon steg in i stugan, tyckte hon att det var så underligt att hon tänkte: – Vad jag känner mig orolig, jag som annars trivs så bra hos mormor! – God morgon, mormor! ropade hon. Men det var ingen som svarade. Då gick hon fram till sängen och drog undan förhänget. Där låg mormor med nattmössan nerdragen för ansiktet, och såg så underlig ut. – Men mormor, vilka stora öron du har! sa Rödluvan. – Det är för att jag ska kunna höra dig så mycket bättre, svarade vargen. – Men mormor, vilka stora ögon du har! – Det är för att jag ska kunna se dig så mycket bättre. – Men mormor, vilka stora händer du har! – Det är för att jag ska kunna klappa dig så mycket bättre. – Men mormor, vilken förfärligt stor mun du har! – Det är för att jag ska kunna sluka dig så mycket bättre. Och knappt hade vargen sagt det, förrän han tog ett språng ur sängen och slukade Rödluvan. Sen lade sig vargen i sängen igen och började snarka förfärligt. Just då gick jägaren förbi och han tänkte: – Det var fasligt vad den gamla gumman snarkar. Jag måste se efter om det är något på tok med henne. Så gick han in i stugan, och när han kom fram till sängen fick han se vargen. – Jaså, här är du din gamle syndare, sa han. Dig har jag letat efter länge. Han satte bösspipan intill örat på vargen. Men just som han skulle skjuta, så kom han att tänka på att vargen kanske hade ätit upp den gamla gumman, och hoppades att det inte var för sent att rädda henne. Därför tog han en kniv och började sprätta upp magen på vargen. Och vargen märkte ingenting, för han var proppmätt och sov som en stock. Så snart han gjort några snitt såg jägaren den röda luvan lysa fram. Han gjorde några snitt till, och ut hoppade Rödluvan och ropade: – Å, vad rädd jag var, och vad mörkt det var inne i vargens mage! Sedan kom mormor ut och var levande hon också, fast hon hade svårt att andas. Rödluvan hämtade några stora stenar, och dem lade de i magen på vargen. När han vaknade, ville han springa sin väg. Men stenarna var så tunga att han genast föll omkull och dog. 14
40695215_inlaga.indb 14
2017-05-09 15:35
Nu var de glada och belåtna alla tre. Jägaren drog skinnet av vargen och gick hem med det. Mormor åt brödkakan och drack vinet som Rödluvan hade haft med sig, och sen blev hon bra igen. Men Rödluvan tänkte: – Aldrig mer ska jag stanna och tala med vargen, när jag är ensam i skogen. Hur skulle intrigen i Rödluvan och vargen kunna förklaras med hjälp av den dramaturgiska kurvan? Här är ett förslag: Rödluvan och vargen och den dramaturgiska kurvan
Anslag – Rödluvan presenteras och man får reda på att Rödluvan och mormodern står varandra nära. Då mormor är sjuk ska Rödluvan gå hem till henne med mat och dryck. Mamman uppmanar Rödluvan att gå raka vägen till mormor. Konflikt – På väg till mormor träffar Rödluvan på en varg. Vargen vill äta upp både Rödluvan och mormor och smider en plan. Vargen får Rödluvan att börja plocka blommor för att på så sätt få hennes promenad till mormor att ta längre tid. Konfliktstegring – Vargen beger sig hem till mormor och äter upp henne. När Rödluvan kommer hem till mormor är det vargen som ligger förklädd i sängen. Han äter upp Rödluvan. Peripetin – Jägaren kommer förbi mormors hus och ser vargen. Han sprätter upp vargens mage och ut kommer mormor och Rödluvan. Avtoning – Jägaren hämtar stenar som han syr in i vargens mage. När vargen vaknar springer han till skogs och syns aldrig igen. Mormor och Rödluvan mår bra och Rödluvan tänker att hon aldrig mer ska stanna och tala med vargen när hon går ensam i skogen.
Filmens dramaturgi
Reflektion
Brukar filmer som du sett följa det dramaturgiska mönstret? Diskutera filmer som ni sett tillsammans och ge exempel på hur de är uppbyggda. Ta hjälp av de olika faserna i den dramaturgiska kurvan. Hur har de börjat och hur har de slutat? Var och hur skildras peripetin?
Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 15
15
2017-05-09 15:35
Arbetsuppgift
Se en kortfilm På SVT Play finns det många kortfilmer. En kortfilm är helt enkelt en film som är kort i förhållande till vanliga filmer. Tillsammans med dina klasskompisar ska du leta upp en kortfilm som ni vill se. 1. Gå till hemsidan och sök på ordet kortfilm. 2. Rösta om en film som ni vill se. 3. Se filmen och fundera över hur den är uppbyggd dramaturgiskt. 4. Placera in filmens olika delar på den dramaturgiska kurvan genom att göra på samma sätt som exemplet Rödluvan och vargen på föregående sida. 5. Diskutera filmens dramaturgi och ta hjälp av dina anteckningar. Vad var bra respektive mindre bra? Skulle intrigen ha kunnat bli ännu bättre? Hur, i så fall?
Berättarperspektiv Berättarperspektiv handlar om ur vilket perspektiv eller synvinkel som författaren har valt att låta berättelsen framträda. Är det huvudpersonen vi får följa och då i ett jag-perspektiv? Då är det jagets upplevelser och tankar som skapar berättelsen. Eller står författaren utanför berättelsen och registrerar det som sker och händer (allvetande berättare)? Då får vi reda på vad alla tänker och känner och berättaren kan lätt förflytta handlingen i tid och rum. Eller är det så att författaren har valt att skriva utifrån ett tredjepersonsperspektiv (han/ hon)? Nedan ser du tre exempel som visar skillnaden mellan de tre berättarperspektiven. Förstapersonsperspektiv: Mary Shelley, Frankenstein
Det var helt mörkt när jag anlände till Genéves omgivningar. Stadsportarna var redan stängda och jag tvingades tillbringa natten i Secheron, en by som ligger omkring två och en halv kilometer öster om staden. Himlen var klar, och eftersom jag inte kunde vila bestämde jag mig för att besöka platsen där min stackars William hade blivit mördad.
16
40695215_inlaga.indb 16
2017-05-09 15:35
Allvetande berättare: Han var en gammal man som fiskade ensam i en liten båt i Golfströmmen och han hade varit ute i åttifyra dar nu utan att få nån fisk. De fyrti första dagarna hade han haft en pojke med sig. Men efter fyrti dar utan nån fisk hade pojkens föräldrar sagt att den gamle nu definitivt och utan återvändo var salao och det är den värsta form av otur som finns, och pojken hade på deras tillsägelse gått över till en annan båt som fångade tre rejäla fiskar första veckan. Det gjorde pojken ont att se den gamle komma in varenda dag med båten tom och han gick alltid ner och hjälpte honom bära i land antingen de hoprullade revarna eller huggkroken och harpunen och seglet som var beslaget kring masten.
Ernest Hemingway, Den gamle och havet
Tredjepersonsperspektiv: Utan sympati lyssnade han på sin far som satt och berättade om sin uppväxt i Cork. […] Stephen hörde på men kunde inte känna något medlidande. De döda som fadern talade om var främlingar för Stephen, alla utom farbror Charles, och minnesbilden av honom hade på sista tiden börjat blekna.
James Joyce, Ett porträtt av konstnären som ung
Berättarteknik Berättartekniken handlar om hur handlingen, den berättade tiden, presenteras för läsaren. Får du följa allt från början till slut, det vill säga kronologiskt? Eller är det så att berättelsen börjar mitt i en spännande händelse och sedan går tillbaka i tiden igen? I så fall kallas det att berättelsen börjar in medias res. Använder sig författaren av parallellhandling, det vill säga låter berättelsen skildras ur två olika karaktärers perspektiv, karaktärer vars vägar korsas under berättelsen?
Hur ska en film börja?
Reflektion
När du ser på film eller läser böcker, vilken typ av inledning föredrar du? När det börjar mitt i, när det börjar från början eller när handlingen skildras ur två olika perspektiv?
Personbeskrivningar Personbeskrivningar handlar om hur karaktärerna (huvudpersoner och bipersoner) i berättelsen beskrivs. Vissa författare väljer att låta personbeskrivningarna vara mycket detaljerade och ingående medan andra låter beskrivningarna vara ytterst sparsamma. Genom personbeskrivningarna kan man få reda på hur karaktärerna ser ut, vad de känner, tänker, säger och gör. I vissa romaner och noveller är karaktärerna statiska, det vill säga de utvecklas inte. I andra berättande texter är karaktärerna dynamiska, det vill säga att de förändras och utvecklas. Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 17
17
2017-05-09 15:35
Miljöbeskrivningar Miljöbeskrivningar används för att visa var och när berättelsen äger rum. I vissa berättande texter får man knappt reda på något om miljön och så kan det vara om författaren vill visa att det som händer i texten kan hända när som helst och var som helst. I andra berättelser är den specifika miljön viktig och då beskrivs den ofta ingående. Reflektion
En miljöbeskrivning Vad får du reda på om miljön i utdraget ur Jane Eyre av författaren Charlotte Bronte (1816–1855)? Intill salongen låg ett mindre frukostrum. Dit in smög jag mig. Där stod en bokhylla. Snart tog jag ned en bok, sedan jag först försäkrat mig om att det fanns gott om bilder i den. Så klättrade jag upp i fönstersmygen, drog upp fötterna och satte mig med benen i kors som en turk. Jag drog prydligt för den röda moarégardinen och var sedan i dubbel bemärkelse borta för världen. De röda gardinerna skymde sikten åt höger, medan de klara fönsterrutorna till vänster på en gång skyddade och gav utblick över det trista novemberlandskapet. Medan jag vände bladen i boken begrundade jag då och då vintereftermiddagen där ute. Längst bort lägrade sig en vit mur av moln och dimma, och närmare huset utgjordes sceneriet av våta gräsmattor, buskage som pinades av vinden och ständiga regnbyar som drevs fram av långa, klagande vindstötar.
Språk och stil Genom språk och stil kan författaren välja hur handlingen ska berättas. En författare kan välja att använda mycket dialog, det vill säga att de olika karaktärerna talar. En annan författare kan använda sig av monolog, det vill säga att läsaren får följa huvudpersonens tankar. Författaren kan också laborera med språket och exempelvis skriva på slang, dialekt, använda mycket detaljer eller ha ett avskalat språk. Romanen eller novellen kan vara uppbyggd av långa meningar eller med korta. Reflektion
Vilken stil föredrar du? Hur ska språket och stilen vara i en roman eller en novell för att du ska gilla den?
18
40695215_inlaga.indb 18
2017-05-09 15:35
Fyra lässtrategier Du har nu fått läsa om olika skönlitterära begrepp. Snart ska du själv möta olika prosatexter, alltså skönlitterära texter, och läsa och analysera dem. För att fördjupa din läsning kan du ta hjälp av olika lässtrategier. De fyra strategier som du ska få möta och arbeta med är: • att
överblicka/se framåt ställa frågor/undra • att upptäcka/reda ut oklarheter • att sammanfatta • att
Lässtrategi 1: Att överblicka/se framåt Denna strategi handlar om att du inför din läsning gör antaganden och gissningar om vad texten ska handla om utifrån exempelvis omslag, titel, rubriker, baksidestext och bilder. Genom att göra antaganden och gissningar aktiveras dina tidigare kunskaper och du får en förförståelse för texten du ska läsa. Du kan sedan fortlöpande under din läsning kontrollera om de antaganden och gissningar du gjort stämde. Att överblicka/se framåt använder du framför allt när du ska börja läsa en ny text. Strategin gör att du får en förförståelse för texten och det texten ska handla om. Du kan också använda strategin under och efter din läsning. Använder du den under din läsning kan det exempelvis vara när du läst några sidor i en roman och ska börja på ett nytt kapitel. Använder du den efter din läsning kan det vara för att fundera över vad som händer med karaktärerna i boken efter att du läst klart. Hur kommer deras liv att se ut framöver? Hur gör du då om du ska använda denna strategi? Jo, innan läsningen tittar du på omslaget, bilden/bilderna på omslaget och bokens titel. Du funderar över vad boken ska handla om och varför du tror det. Vilka ledtrådar får du av omslaget, bilden/bilderna och titeln? Du kan också börja läsa första kapitlet eller avsnittet och fundera över vad du får reda på. Utifrån det kan du sedan få en förståelse för bokens handling. Under läsningen funderar du över vad som kommer att hända härnäst och varför du tror det. Vad i handlingen får dig att göra vissa antaganden och gissningar?
Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 19
19
2017-05-09 15:35
Efter läsningen funderar du över vad som kommer att hända sen och varför du tror det. Du kan också efter din läsning reflektera över om de antaganden och gissningar som du inledningsvis gjorde stämde överens med handlingen. När du använder dig av denna strategi är det bra att utgå från frågor som du ställer till texten. Det kan vara frågor och meningar som: • Vilken
titel har romanen? är … därför tror jag … • Vad kommer att hända härnäst? • Eftersom detta har hänt tror jag att … kommer att hända framöver • Vilken förståelse får jag av texten genom att titta på omslaget? • När jag tittar på omslaget och läser titel och baksidetext tänker jag att … • Jag tänker mig … • Titeln
Du ska nu få testa att använda denna strategi. Reflektion
Vad berättar ett bokomslag? Vad får du reda på genom att titta på omslaget nedan? Genom att titta på omslaget får du fram att det är en novell, att novellen är skriven av Jens Lapidus (1974–) och att titeln är Heder. Är det så att du vet vem Jens Lapidus är (författare till bland annat romanerna Snabba cash, STHLM delete, och VIP-rummet som alla handlar om Stockholms undre värld) får du säkert en tanke om vad denna novell ska handla om. På bilden ser du en man som ser rätt tuff ut. Bakom honom finns ett tak eller en mur med taggtråd över. Läser du sedan på baksidan framgår det att huvudpersonen blir hämtad på anstalten av ”mammas kille”. Utifrån detta kan du dra slutsatsen att han har suttit i fängelse och nu ska tillbaka hem. Du kan också tänka dig att huvudpersonen suttit i fängelse för att han begått ett brott och att novellen på något sätt ska handla om detta och om heder, då begreppet utgör novellens titel och sannerligen har betydelse för handlingen. Ta hjälp av lässtrategin Att överblicka/se framåt när du själv ska närma dig och börja läsa en ny skönlitterär text.
20
40695215_inlaga.indb 20
2017-05-09 15:35
Lässtrategi 2: Att ställa frågor/undra Denna strategi använder du för att få fram viktig information i en text och för att kontrollera att de antaganden du gjort är riktiga. Du använder strategin genom att ställa frågor till texten och innehållet. Strategin att ställa frågor/undra kan användas före, under och efter din läsning. Du kan ställa frågor kring exempelvis händelser, textens budskap eller textens struktur, det vill säga hur texten är uppbyggd. Du kan ställa frågor där svaren finns i texten. Dessa frågor kallas textfrågor. Du kan också ställa frågor där svaren måste hittas mellan raderna. Här går det inte att hitta svaren direkt i texten utan du måste dra egna slutsatser utifrån det du läst. Det kallas för att göra inferenser. Du kan också ställa frågor till omvärlden och till dig som läsare. Det innebär att du ställer en fråga där svaret inte går att finna i texten utan svaret finns hos dig själv. Det är vad du tänker och tycker kring frågan som blir det intressanta i detta fall. När du ställer frågor kan det vara bra att utgå från frågeorden: • Vad
…? • Hur …? • Vem …? • När …? • Varför …? • Var …? • Vilken …? Utifrån dessa frågeord kan du skapa en mängd frågor. Här kommer några exempel: Vad handlar berättelsen om? Vem är huvudperson? Varför gjorde huvudpersonen så? Hur skulle jag ha reagerat om …? När utspelar sig handlingen? Vilken miljö utspelar sig handlingen i? Nedan ser du ett kort textutdrag ur Christine Lundgrens (1990–) roman Jag lever, tror jag (2016). För att kontrollera din läsning och att du förstått handlingen i utdraget nedan kan du efteråt ställa ett antal frågor.
dag femtiotvå Jag är tillbaka på kyrkogården. Den här gången smet jag ut genom fönstret i mitt rum. Det är snorkallt ute och jag är glad att jag tog på Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 21
21
2017-05-09 15:35
mig en extra tröja innan jag klättrade ut. Var är den där våren egentligen? Fan, Moa som älskade våren. Nu får hon aldrig mer uppleva den. Jävla skit. Stig står utanför den stängda grinden när jag kommer dit. ”Väntar du på mig?” Han tittar upp och ser först förvirrad ut, men när han lyser på mig med ficklampan verkar det gå upp ett ljus för honom. ”Jag hoppades nästa att du inte skulle dyka upp. Det är bara dumt att tillbringa en massa nätter vid en grav, jag trodde att ni unga hade mer vett än så”, svarade han. Textfrågor:
Var är huvudpersonen (jag)? Svaret skulle kunna vara att huvudpersonen är utomhus, på en kyrkogård. Vem träffar huvudpersonen (jag)? Svaret blir att huvudpersonen träffar en person som heter Stig. Frågor mellan raderna:
Varför kan inte Moa uppleva våren? Svaret blir: Moa kan inte uppleva våren, eftersom hon dött. Slutsatsen att Moa dött kan man dra genom att huvudpersonen talar om Moa i dåtid (som att hon inte längre finns) och att jaget befinner sig på en kyrkogård, vid en viss grav. Det står inte uttalat i texten att Moa dött men man kan läsa det mellan raderna. Frågor till läsaren/omvärlden:
Har du någon gång varit på en kyrkogård på natten? Hur skulle du reagera om någon i din närhet gick bort? När du nästa gång ska läsa en skönlitterär text kan du använda dig av lässtrategin Ställa frågor/undra. Arbetsuppgift
Att överblicka och ställa frågor Din uppgift blir att läsa novellen Duell i sal 17 av Mikael Niemi (1959–) och använda de båda strategierna Överblicka/Se framåt och Ställa frågor/undra. 1. Börja med att skapa dig en förförståelse. Vad tror du att novellen ska handla om och varför det? Skriv ner dina antaganden. 2. Läs novellen och under tiden du läser ställer du frågor. Frågorna ska vara till texten, mellan raderna och till läsaren/omvärlden. Skriv ner dina frågor.
22
40695215_inlaga.indb 22
2017-05-09 15:35
3. Dela ditt dokument med en klasskompis. 4. Det dokument som du fått av din klasskompis läser du igenom och sedan börjar du besvara klasskompisens frågor. 5. När du är klar samtalar du med din klasskompis om frågorna och svaren. 6. Lämna in ditt dokument till din lärare.
Duell i sal 17 Mannen i den slitna mockajackan var krumbent och aningen kutryggig, med ett ansikte som en gammal sadel. Hans vandrarkängor var ytterst slitna och rösten lät som om han käkat sand. – Var ligger rektorsexpeditionen? Ungdomarna lade märke till nykomlingen, någon hostade till. Men ingen svarade, de bara betraktade främlingen som om han störde dem. – Expeditionen? upprepade mannen i tron att de inte hört. När han fortsatte fram till skolporten visslade något förbi hans öra och kraschade våldsamt in i tegelväggen. Mannen skyddade ansiktet instinktivt och kände splittret regna över sig. Därbakom hördes gapskratten. En långhårig mopedkille med tribaltatuering siktade med fingret och tryckte av, som om han avfyrade en tung revolver. Främlingen mötte ynglingens blick utan att röra en min. Borstade glassplittret ur håret och stegade in. Rektorsexpeditionen påminde om en begravningsbyrå. En bleksiktig, ostliknande herre i grå kavaj tittade upp från sitt mörkbetsade skrivbord. – Jag skulle vikariera, harklade sig främlingen. Svenska och matematik, vi talades vid i telefon. – Du är oerfaren som lärare? påminde sig rektorn. – Jag har sett mycket av världen. – Men det här är ditt första lärarjobb. Du har aldrig undervisat förr? – Nej, hurså? – Vi är ändå glada att någon sökte vikariatet. Den förre läraren blev hastigt sjuk. Nerverna. Jag hoppas du inte har problem med nerverna? – Nej, men det hände en sak när jag kom. – Jaså? – En flaska. Ungdomarna slängde en flaska mot mig, den kunde krossat skallen. – Så vad gjorde du? – Ingenting. – Ingenting, det är bra. De ville bara testa dig. Ingen hälsade på mannen i mockajackan när han klev in i Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 23
23
2017-05-09 15:35
personalrummet. Lärarna sneglade upp från sina tidningar och kaffekoppar men vände sig lika hastigt bort när han sökte deras blickar. Mannen slog sig ner vid en vithårig dam med reumatiska fingrar som skakade fram ett rött piller ur en medicinburk. – Du ska ha Wilhelms klass? undrade hon tyst. – Matematik och svenska, nickade han. – Är du erfaren? – Nej, det är faktiskt mitt första vikariat. – De knäckte honom. Stackars Wilhelm. Han bröt samman i sal 17. – Knäckte? Hur då? Hon betraktade honom olustigt. Reste sig mödosamt och började gå. – Vad gjorde eleverna? upprepade han lite högre. Vad hände med Wilhelm? Någon av lärarna började harkla sig underligt. Andra gömde sig bakom tidningarna, men deras fingrar darrade mycket lätt. Mannen i mockajackan fick leta upp sal 17 på egen hand. Den låg i övre korridoren, men när han skulle ta trappan upp satt ett gäng storvuxna niondeklassare där. – Får jag komma förbi, bad han. Ingen gjorde minsta ansats att vilja flytta på sig. Mannen tycktes fundera en stund. Så ställde han lugnt sin vandrarkänga mot låret på den främste grabben och trampade till. Väsande av smärta hasade sig eleven åt sidan så att mannen kunde ta sig förbi. När han hunnit halvvägs uppför trappan träffade något ryggen. En brun, salivblöt snusprilla. Han hörde skratten när ungdomarna försvann bort i korridoren.
24
40695215_inlaga.indb 24
2017-05-09 15:35
I sal 17 blev det bara halvfullt. Ett tiotal blyga tjejer och tystlåtna pojkar. Ingen hade med sig några läroböcker. Mannen frågade dem varför. – Wilhelm tordes ändå inte …, började en tjej men kände de andras blickar och tystnade. – Wilhelm ville väl lära er matematik? sa vikarien. Var är de andra i klassen? Ingen svarade. – Jag ropar upp samtliga namn. De som har ogiltig frånvaro ringer jag hem till ikväll. Och sedan hämtar ni era läroböcker. – Tänker du … ringa? – Stämmer. – Till Släggan också? – Om Släggan skolkar får jag väl ringa Släggan också. Det gick en knappt hörbar susning genom salen. Som om vikarien sagt något vanvettigt, som om de ville varna honom. Innan det blev försent. Nästa dag blev mannen i mockajackan inkallad till rektorn. – Jag hörde att du ringt samtal? – Halva klassen var frånvarande igår. Jag ville meddela deras föräldrar. – Vi gör inte så på den här skolan. Du förstör stämningen. – Har någon klagat? Rektorn gnuggade svett från handflatorna. Han verkade illa berörd. – Vem är Släggan? fortsatte besökaren. – Har han gett sig på dig? – Nej. – Han har bara nian kvar. Vi blir av med honom till sommaren. Gör det inte värre än vad det är. Mannen i mockajackan fortsatte genom korridoren med allt djupare veck i ansiktet. Godispapper och snusprillor låg överallt, väggarna var nedtuschade med obscena ord, glassplitter blänkte, en biblioteksbok låg sönderriven i tusen bitar. Ändå städades skolan varje morgon, det här hade hänt bara sedan i morse. Sammanbiten stegade han in på elevtoaletten. Här såg det om möjligt ännu värre ut. Hakkors och knivmärken, spegeln var sedan länge sönderslagen, på en av väggarna syntes tydliga stänk av blod. När han tvättade händerna hördes plötsligt ett ljud från ett av båsen. Det lät obehagligt, kvävt. När mannen kände på dörren var den låst. – Är allt bra? ropade han. Ingen svarade. Han böjde sig ner på golvet och fick syn på flera fötter genom springan. – Öppna nu. Kom ut därifrån. Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 25
25
2017-05-09 15:35
– Dra åt helvete lärardjävel, sa en målbrottsröst. Mannen i mockajackan funderade. Spanade uppåt. Båset gick inte ända upp till taket, överst fanns en bred spalt. Han greppade tag i kanten, hävde sig upp och kikade över båsväggen. Därnere stod två niondeklassare och nöp fast en spenslig grabb i sjuan. De klämde åt hans mun så han inte kunde skrika. Offrets hår var dyblött, det sipprade vatten ner över tröjan. Mobbarna hade spolat lillkillen i den skitiga toalettstolen. Och de tänkte fortsätta så snart de blivit ensamma igen. Oväntat vigt hävde sig mannen in i båset. Överrumplade släppte mobbarna sitt offer, den ene låste upp dörren och rusade ut. Mannen fick tag i armen på den andre grabben och vred upp den bakom ryggen. Ute i korridoren sågs den förste rusa iväg. – Ta fast honom! skrek mannen. Idrottsläraren kom just gående men låtsades titta åt andra hållet. Den flyende störtade runt hörnet och försvann. Från alla håll närmade sig nyfikna elever. Den nerblötte lillkillen såg ut att vilja gömma sig. – Vad gjorde de med dig? frågade mannen. – Ing … ingenting. – Du behöver inte vara rädd. I skolan ska ingen behöva vara rädd. – Du ska dö, fräste mobbaren. Vi ska krossa dig precis som Wilhelm … Hans skrän övergick till ett kväkande när vikarien vred upp armen hårdare. Det lät som en snyftning. Eleverna stirrade med blanka, förvirrade ansikten. – Och så skräpet, fortsatte mannen. Den näste som svinar ner i korridoren tar jag med mig för ett samtal. Någon bland åskådarna låtsades kräkas högljutt, andra garvade provokativt. Men de vek undan. Folksamlingen delade sig medan mannen ledde iväg ynglingen. Rektorn stod i lärarrummet och informerade om något när mannen i mockajackan stövlade in med mobbaren i ett stadigt grepp. Alla stirrade förfärade. – Grabben här tryckte ner en kille i toalettstolen. – Släpp honom omedelbart, beordrade rektorn. Greppet om armen lossnade. Eleven såg sig upprört omkring. – Gubben är sjuk i huvudet. Han misshandlade ju mig! – Vad gör ni mot våldet här på skolan? fortsatte mannen envetet. Flera av lärarna tittade undan. Idrottsläraren reste sig tveksamt. – Vi får återkomma till det, mumlade rektorn. – Vad heter den här mobbaren? Jag vill ha namnet på honom. Den vithåriga lärarinnan tog till orda. – Han kallas Hassan. Det är Släggans kompis. Du borde nog låta honom gå. 26
40695215_inlaga.indb 26
2017-05-09 15:35
Hassan stötte till mannen hårt med axeln och smällde i dörren när han gick ut. – Är det ni eller Släggan som bestämmer här? undrade mannen. Ingen svarade. Men man kunde känna deras rädsla. Hela skolan var nersölad av den, en brundrypande, klibbig skräck. Idrottsläraren gav honom en djup orolig blick. – Det var jag som körde Wilhelm till sjukhuset, förstår du. När de var färdiga med honom. När de lämnat honom där på golvet i sal 17 … Bistert släntrade mannen i mockajackan bort till sin bil på skolparkeringen. Så tvärstannade han. Där sidorutan skulle suttit gapade ett stort hål. Inredningen var nerkletad av spottloskor och skräp. En läskburk hade tömts så att framsätet täckts av en klibbig sörja. Mannen fann en gammal tidning och försökte torka bort det värsta. I samma stund märkte han att någon smugit sig fram. Det var lillkillen från elevtoan som oroligt såg sig om. – Det var Släggan och Hassan som sabbade bilen, viskade han. Jag såg dem. – Tack, sa mannen. – Du är den förste som gått emot dem. Den ende som vågat. Mannen nickade stelt. Plockade ut resterna av den trasiga bilrutan och slängde den i bagageluckan. – Du får inte ge upp nu. Eller tänker du det, måste du sluta? Pojken drog upp sin tröja. Armarna var täckta av fula blåmärken. – De tänker plocka dej i morgon, jag hörde vad de sa. De tänker knäcka dig som Wilhelm. Mannen i mockajackan kisade mot skolbyggnaden. Skinnet stramade i det slitna ansiktet. – Det finns dagar, sa han hest, när en främling kliver av tåget. Nästa morgon var korridoren vid sal 17 fylld av elever. När mannen i mockajackan låste upp reste sig en handfull storvuxna grabbar och stormade in som en buffelhjord. Stolar och bänkar brakade omkull innan de tog plats längst bak i klassrummet. De andra eleverna tassade efter, bara ett fåtal hade läroböcker med sig. Solen sken snett genom fönstren, prärieröd. Skoldammet virvlade i luften. Stillsamt stängde mannen dörren efter sig och stegade fram till katedern. Han betraktade gänget som trotsigt mötte hans blick. Grova killar i skinnjackor och kängor med stålhättor. I mitten tronade en långhårig kille med tribaltatueringar, mannen kände igen honom. Det var samme grabb som slängt flaskan den första dagen. Långsamt drog ynglingen fram ett meterlångt slagträ. – Du är Släggan förstår jag, sa mannen i mockajackan mycket lugnt. Jag vill att du ställer upp bänkarna. Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 27
27
2017-05-09 15:35
Som svar började grabbgänget långsamt närma sig. De var fem stycken. Resten av eleverna backade nervöst undan. Mannen sneglade mot dörren, men Hassan hann dit och spärrade vägen. – Ställ upp bänkarna, upprepade mannen och gick fram mot Släggan. Ynglingen var både längre och kraftigare än han. – Du kommer att be om nåd, smilade Släggan. Du ska pipa som Wilhelm. Han grät, vet du, han bad för sitt liv … Kompisarna väntade bara på signalen. Där. I en huggande rörelse höjde Släggan slagträt och svingade mot tinningen. Mannen duckade blixtsnabbt. Ett ilande luftdrag när slaget missade. Han tog ett dansliknande steg framåt. Spände nackmusklerna. Så stångade han. En ohygglig snärt in i Släggans förväntansfulla grin. En blöt knäck hördes, något gick sönder. Brölande tumlade Släggan bakåt och tappade påken. Blod pumpade ur näsborrarna, han försökte stoppa flödet med nävarna. Hassan vrålade ursinnigt och böjde sig efter slagträt. Grep tag om skaftet. I samma ögonblick stampade en vandrarkänga över handleden. Vrålet övergick i ett skri av smärta. Mannen i mockajackan plockade stillsamt upp slagträt och betraktade de kvarvarande tre. Grabbarna backade skräckslagna. Mannen kände blodstänk i pannan. Men det var inte hans blod. – Ställ upp bänkarna ni välte. Nu. Hukande började de resa upp skolbänkar och stolar. – Och så tar ni fram era läroböcker. – Vi har inte med oss …, mumlade någon. – Gå och hämta dem då. Medan eleverna kilade ut böjde sig mannen i mockajackan på huk vid Släggan. Golvet var rött och söligt. – Det är över, Släggan, sa han. Det är inte din skola längre. – Vi tar dig nästa gång, snörvlade ynglingen och försökte mödosamt sätta sig upp. Blodet hade redan börjat levra sig på jackan. Som av en händelse råkade mannen trycka till hans näsa. Släggan tjöt rätt ut. – Det är inte din skola längre, upprepade mannen så tydligt han kunde. Hälsningar från min bror förresten. Han har just lämnat sjukhuset. – Vem? sa Släggan. – Min bror. Jag tror du har träffat honom. Han heter Wilhelm.
28
40695215_inlaga.indb 28
2017-05-09 15:35
Lässtrategi 3: Att upptäcka/reda ut oklarheter Denna strategi använder du för att skapa klarhet i det du läser och du använder den framför allt under din läsning. Du stannar upp vid sådant som är oklart. Det kan vara på textnivån, det vill säga att du inte förstår ett ord eller en fras. Det kan också vara på innehållet det vill säga att du inte riktigt förstår handlingen. När du kommer till något du inte förstår börjar du med att stanna upp och sedan läsa om. Kanske kan du förstå ordet när du ser det i ett sammanhang. Om inte, kan du alltid slå upp ordet. Skulle det vara innehållet du inte förstår är det också här bra att börja med att läsa om. Kanske gör omläsningen att din förståelse ökar. Om inte, kan det vara bra att ställa frågor, det vill säga använda sig av lässtrategin Att ställa frågor/undra. På så sätt hjälper du dig själv att kontrollera din läsning och förståelse. Förstår du fortfarande inte kan det vara bra att höra vad andra som läst boken säger. Diskutera med en kompis eller ta hjälp av din lärare eller av exempelvis sociala medier. När du använder strategin Att upptäcka/reda ut oklarheter och du ska diskutera med en kompis kan det vara bra att använda meningar som: • Jag
förstår inte det här ordet … • Jag förstår inte vad som menas med … • Jag förstår inte hur … • Jag undrar om … • Jag är inte säker på vad författaren menar med … • Jag förstår inte den delen där … • Vad betyder …? • Jag förstår inte varför … Nedan ser du ett kort utdrag ur Lars Keplers Playground. Det kan upplevas som svårläst, då det innehåller en del ord som inte används i vårt dagliga språk. De ord som vid en första läsning kan vara svåra är markerade. Nedan ser du hur strategin att upptäcka/reda ut oklarheter kan användas för att få en förståelse för begreppen och därigenom skapa större klarhet i texten. Inför farliga uppdrag brukade löjtnant Jasmin Pascal-Andersson titta en stund på ett fotografi som hon bar i sin plånbok. Det blanka papperet hade fått ett djupt veck rakt över motivet. På bilden syntes kommandogruppen från hennes pluton. Fem stridspar och Jasmin som ensam kvinna i mitten. Männen stod skämtsamt tillbedjande runt henne i skyddsvästar och hjälmar. Mark hade sina rosa solglasögon på sig och en cigarett i mungipan, Lars hade målat ett vitt streck under ögonen och rakt över näsan och Nico råkade blunda. Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 29
29
2017-05-09 15:35
På bilden hade Jasmin sitt röda hår i en stram fläta, log som ett födelsedagsbarn och höll sin M240 Bravo med uppfälld lavett i famnen. Kulsprutan var nästan lika lång som hon och musklerna i hennes fräkniga armar var spända. Det tunga bandet av helmantlad ammunition veckade sig på marken vid hennes militärkängor. I textutdraget ovan är orden löjtnant, kommandogrupp, pluton, M240 Bravo, lavett och helmantlad markerade. Genom att läsa texten en extra gång kan du fånga en del ledtrådar. Dessa ledtrådar kan göra att du tänker att utdraget handlar om ett militärt uppdrag, Jasmin har exempelvis militärkängor. De specifika begreppen kan du slå upp. Du får då reda på den exakta betydelsen av dem. I det här fallet hade det nog räckt med att ha en förståelse för att det handlar om militärer. Du hade inte behövt ha full förståelse för alla begrepp för att kunna förstå handlingen i textutdraget.
Lässtrategi 4: Att sammanfatta Lässtrategin att sammanfatta använder du när du ska sammanfatta texten, det vill säga lyfta fram det viktigaste från texten du läst. Du använder strategin framför allt under och efter din läsning. När du läser en skönlitterär text kan det vara bra att allt eftersom göra noteringar om vad som är viktigt. Detta gör du för att i samband med sammanfattningen komma ihåg allt som var väsentligt. Ett sätt att komma ihåg kan vara att använda en tankekarta, där du under läsningen lägger in händelser och personer. Du kan också använda dig av post it-lappar som du sätter in på de ställen i boken som du vill kunna återkomma till när du ska göra sammanfattningen. Ett tredje sätt kan vara att utgå från ett läsprotokoll i form av en tabell med givna rubriker.
Händelse
Karaktär
Miljö
Vad hände först? Vad hände sedan? Vad hände sist?
Efterhand som du läser fyller du på med information i rutorna i läsprotokollet och när det sedan blir dags att sammanfatta har du redan det viktigaste uppskrivet och kan enkelt föra ihop det du skrivit till en sammanfattning av texten.
30
40695215_inlaga.indb 30
2017-05-09 15:35
Om vi utgår från läsprotokollet på föregående sida och tänker att vi har läst Rödluvan och vargen skulle rutorna kunna innehålla följande: Händelse
Karaktär
Miljö
Vad hände först?
Rödluvan presenteras och får Rödluvan i uppdrag av sin mor att gå och hennes till sin mormor med mat och mamma dryck.
Hemma hos rödluvan
Vad hände sedan?
Rödluvan möter vargen i skogen och hon stannar kvar i skogen medan vargen går till mormor och äter upp henne.
Rödluvan, vargen och mormor
I skogen och sedan hos mormor
Vad hände sist?
Rödluvan kommer till mormor, blir uppäten och därefter räddad av jägaren.
Rödluvan, vargen, mormor och jägaren
I mormors stuga
Att sammanfatta en skönlitterär text
Arbetsuppgift
Din uppgift blir att läsa novellen Början av Gun-Britt Sundström (1945–) och sedan använda strategin Att sammanfatta för att göra en egen sammanfattning av novellen. 1. Läs novellen. 2. Under din läsning får du gärna ta hjälp av läsprotokollet. Vill du kan du fylla i det efterhand som du läser. 3. Utgå från anteckningarna i ditt läsprotokoll och skriv en sammanfattning av novellen. Tänk på att någon som inte läst novellen ska kunna förstå handlingen utifrån din sammanfattning.
Början Han föddes med ett tjut av vrede. Att en så späd röst kunde vara så stark! Han fortsatte skrika under hela ligga på magen-ceremonin och vägningsproceduren – 4.125 gram, präktigt för en förstfödd. När Malin fick honom tillbaka klädd i sjukhusets tröja och byxor hade han somnat av utmattning. De lämnades ensamma, och för några ögonblick rådde fullständig frid i rummet, efter förlossningstumultet och allt springandet ut och in genom dörren. Hon fick ligga och bara se på honom, se honom andas. Förundran fyllde henne. Mitt barn. En okänd
Lässtrategier för skönlitterära texter
40695215_inlaga.indb 31
31
2017-05-09 15:35
människa. En pojke! Blyg, tänkte hon suddigt med handen kupad över fontanellen, kan man vara blyg för sitt eget barn? * Gossen Bergman, hade det stått på skylten i huvudändan av hans BBsäng. När de kommit hem fick hon besök av en arbetskamrat som gav henne en liten bok med listor över förnamn, hon bläddrade i den men fann inget vackert nog. I förväg hade hon mest kommit på flicknamn. Om det blev en pojke hade hon tänkt att han kunde få heta Peter efter hennes far. Men det verkade alldeles fel nu. Han var en så egen person. Hon gav honom namnet Noa. Hon hade aldrig känt någon som hetat så. Noa? viskade hon mot den svartludna hjässan och rörde frågande sitt pekfinger som han höll i ett hårt grepp fast han sov. Han hickade. * Barnavårdscentralens råd tog slut. Denna baby skrek ständigt utom då han sov eller ammades. Hon vandrade med honom, bar och vaggade, försökte med droppar mot magknip. Skrikandet fortsatte. Men när telefonen ringde under blöjbytet en kväll och hon inte hann lägga honom till rätta utan bara lyfte upp honom på höften märkte hon plötsligt att han var tyst. Så snart hon vände honom in mot sin egen kropp, så som alla föräldrar hon sett alltid brukat trösta sina barn, gallskred han igen. Det var faktiskt så: han ville bäras med ansiktet ut mot världen. Noa tvärtemot! Att ha honom i en babysitter var omöjligt, han gav sig inte till tåls mer än en minut. Men från den dagen han lärde sig krypa förvandlades tillvaron. Malin tänkte att det måste ha varit så att han haft outhärdligt tråkigt fram till dess. Eller kanske gjorde det så ont i honom att inte få sin vilja fram? Nu när han kunde ta sig dit han ville och bestämma själv i en allt vidare omkrets var det som om han för första gången godkände livet. Att sitta i barnvagnen gillade han också – så länge den rullade. Varje gång den stannade protesterade han ljudligt. Hans mormor tyckte att Malin skämde bort honom. Det bjöd hon på. För Noas tvåtandsleende gav hon gärna hela världen. * Det var på daghemmet hon första gången hörde det där uttrycket ”inte som andra”. Det var en dagisfröken som sa det, alldeles i förbigående en eftermiddag när Malin var där för att hämta och frågade hur dagen varit. ”Han är inte riktigt som andra”, det är ju så man säger om utvecklingsstörda och handikappade. Hon förstod att det inte var menat så – det betydde nog bara ”han är lite speciell”. Och det visste hon sannerligen redan. Ändå kom orden henne att frysa. Hon stod där i tamburen med hans overall i händerna medan dagisfröken fortsatte att 32
40695215_inlaga.indb 32
2017-05-09 15:35