Triage kommer från ”trier” (franska: rensa, sortera, välja ut) och används vid de flesta akutmottagningar i Sverige i dag. Triage är ett sätt att systematisera bedömningen av patienter, där varje patient bedöms vid ankomsten till akutmottagningen, eller av en ambulanssjuksköterska i de fall då patienten transporteras i ambulans till akutmottagningen. Triage kan indelas i fysiologisk, anatomisk och relativ triage, där fysiologisk triage grundas på patientens uppvisade fysiologiska parametrar (t.ex. andningsfrekvens, puls, blodtryck och medvetandegrad). Vid relativ triage tas hänsyn till det totala vårdbehovet och vilka resurser som finns tillgängliga, och varje patient triageras därför i relation till övriga skadade, tillgängliga resurser samt var i vårdkedjan triageringen sker. Vid anatomiskt triage fattas beslut om triagenivå utifrån de skador som kan upptäckas vid en visuell kontroll av patienten. Triagesystemen är uppbyggda enligt algoritmer, där vitalparametrar som andningsfrekvens, puls, blodtryck, saturation, medvetandegrad och kroppstemperatur ingår. När patienten är färdigbedömd, läggs resultaten från undersökningarna samman och graderas i färger, där röd, oavsett system, är de svårast Röd • Ofri luftväg • Stridor • SpO2 < 90 % med O2 • AF > 30 eller < 8 • RR > 130 el OR > 150 • SBT < 90 mm Hg
MEWS Sedan 10–15 år tillbaka finns bedömningsformulär som gör det möjligt att identifiera patienter som riskerar att utveckla ett allvarligt sjukdomsförlopp, t.ex. sepsis. Formulären bygger på enkla observationer av vitala tecken och
Orange
Gul
• SpO2 < 90 % utan O2 • AF > 25
• SpO2 90–95 % utan O2
• Puls > 120 eller < 40
Akutmedicin Arbete på akutmottagning
sjuka eller skadade, och därefter följer orange, gul och grön. I några system finns även en blå nivå, men den kan ha olika innebörd. I de flesta system ingår även sökorsak, där olika tillstånd har skiftande allvarlighetsgrad. Syftet är att kvalitetssäkra patientbedömningarna så att de svårast sjuka eller skadade patienterna ska identifieras och få vård först. Kraven på ett triagesystem är att det ska vara snabbt, säkert och reproducerbart. Enligt en litteraturöversikt från SBU (2010) tillämpar 73 procent av Sveriges akutmottagningar triage. De vanligast förekommande triagemodellerna var enligt undersökningen METTS (Medical emergency triage and treatment system, 33 %) (bild 1.2), ADAPT (Adaptivt processtriage, 28 %) och MTS (Manchester triage system, 22 %). I dag använder ett stort antal landsting även RETTS (Rapid emergency triage and treatment system).
Triage
Grön • SpO2 > 95 % utan O2 • AF 8–25 (normal)
• Puls > 110 eller < 50
• Puls 50–110
• Akut oklar
• Alert
• Temp > 38,5 °C
• Temp 35 °C– 38,5 °C
Blå Patient ej i behov av triage
• Somnolent/RLS 2–3 • Temp > 41 °C, < 35 °C
• Medvetslös • Krampanfall
Bild 1.2. Vitalparametrar enligt triagemodellen METTS.
17
Medicin.indb 17
2013-06-19 09.06