00.Inledning.ORIG
14-03-28
08.49
Sida 2
00.Inledning.ORIG
14-03-28
08.49
Sida 3
BIBELN
Noter • Parallellhänvisningar • Uppslagsdel
b i b e l k o m m i s s i o n e n s öv e r s ät t n i n g
00.Inledning.ORIG
14-04-16
07.37
Sida 4
BIBELN © s v e n s k a b i b e l sä l l s k a p e t 2 0 0 0 © verbum 2004 Introduktionstexter till Gamla testamentet och De apokryfa skrifterna LarsOlov Eriksson Introduktionstexter till Nya testamentet Birger Olsson Teman, uppslagsord och översikter Gillis Simonsson Bevingade ord i Bibeln Carl Henrik Martling Bibelläsningsplan Svenska kyrkan Kartor t t Verbum a b , Box 225 43, 104 22 Stockholm 08-743 65 00, www.verbum.se i s b n 978-91-526-3410-3 o m s l ag : Eva Lindeberg sät t n i n g : Team Media Sweden AB, Falkenberg t ryc k : St Michel Print Oy, Finland 2014
00.Inledning.ORIG
14-03-28
08.49
Sida 5
INNEHÅLL Förord
9
gamla testamentet
11
Första Moseboken (1 Mos) Andra Moseboken (2 Mos) Tredje Moseboken (3 Mos) Fjärde Moseboken (4 Mos) Femte Moseboken (5 Mos) Josua (Jos) Domarboken (Dom) Rut (Rut) Första Samuelsboken (1 Sam) Andra Samuelsboken (2 Sam) Första Kungaboken (1 Kung) Andra Kungaboken (2 Kung) Första Krönikeboken (1 Krön) Andra Krönikeboken (2 Krön) Esra (Esr) Nehemja (Neh) Ester (Est)
13 69 113 145 191 235 263 293 299 333 365 401 437 469 509 523 541
Job (Job) Psaltaren (Ps) Ordspråksboken (Ords) Predikaren (Pred) Höga visan (Höga v)
553 591 695 733 745
Jesaja (Jes) Jeremia (Jer) Klagovisorna (Klag) Hesekiel (Hes) Daniel (Dan)
755 831 903 915 971
00.Inledning.ORIG
14-03-28
08.49
Sida 6
Hosea (Hos) Joel (Joel) Amos (Am) Obadja (Ob) Jona (Jon) Mika (Mik) Nahum (Nah) Habackuk (Hab) Sefanja (Sef ) Haggaj (Hagg) Sakarja (Sak) Malaki (Mal)
991 1007 1015 1027 1031 1037 1047 1053 1059 1065 1069 1083
tillägg till gamla testamentet – Apokryferna eller De deuterokanoniska skrifterna
1089
Tobit (Tob) Judit (Judit) Ester enligt den grekiska texten (Est Gr)
1091 1109 1129
Första Mackabeerboken (1 Mack) Andra Mackabeerboken (2 Mack)
1143 1185
Salomos vishet (Vish) Jesus Syraks vishet (Syr) Baruk (Bar) Jeremias brev (Jer br) Tillägg till Daniel (Till Dan) Manasses bön (Man)
1217 1241 1301 1309 1315 1325
00.Inledning.ORIG
14-03-28
08.49
Sida 7
nya testamentet
1329
Matteusevangeliet (Matt) Markusevangeliet (Mark) Lukasevangeliet (Luk) Johannesevangeliet (Joh) Apostlagärningarna (Apg)
1331 1381 1411 1459 1497
Romarbrevet (Rom) Första Korinthierbrevet (1 Kor) Andra Korinthierbrevet (2 Kor) Galaterbrevet (Gal) Efesierbrevet (Ef ) Filipperbrevet (Fil) Kolosserbrevet (Kol) Första Thessalonikerbrevet (1 Thess) Andra Thessalonikerbrevet (2 Thess) Första Timotheosbrevet (1 Tim) Andra Timotheosbrevet (2 Tim) Titusbrevet (Tit) Filemonbrevet (Filem) Hebreerbrevet (Heb) Jakobsbrevet (Jak) Första Petrusbrevet (1 Pet) Andra Petrusbrevet (2 Pet) Första Johannesbrevet (1 Joh) Andra Johannesbrevet (2 Joh) Tredje Johannesbrevet (3 Joh) Judasbrevet (Jud)
1545 1565 1587 1601 1611 1621 1629 1637 1643 1649 1657 1665 1671 1675 1693 1701 1709 1715 1723 1724 1725
Uppenbarelseboken (Upp)
1729
00.Inledning.ORIG
14-05-07
08.42
Sida 8
bibelkommissionens komplement
1757
Förklaringar Uppslagsdel
1759 1761
bättre grepp om bibeln
1911
Förkortningsregister Teman, uppslagsord och översikter Bevingade ord och uttryck i Bibeln Bibelläsningsplan Bibelord i gudstjänsten Hittlista Kartor
1913 1915 1949 1955 1965 1967 1970
f. = närmast följande vers ff. = närmast följande verser jfr = jämför --- fler bibelställen följer = se/se även Bibelkommissionens uppslagsdel = se parallellhänvisningar f.Kr. = före Kristus e.Kr. = efter Kristus gt Gamla testamentet till gt Tillägg till Gamla testamentet, Apokryferna nt Nya testamentet Kursiverade meningar i bibeltexten = citat från gt, till gt [---] Texten går ej att översätta
00.Inledning.ORIG
14-04-09
07.38
Sida 9
FÖRORD
vä l k o m m e n t i l l b ö c k e r n a s b o k och en spännande värld! Bibeln är ett bibliotek med 77 brokiga böcker om livet som människa, tillsammans med andra och med Gud. Bibelns texter är nedtecknade under en period av mer än tusen år. Före varje bibelbok finns, i den här Bibeln, en kort introduktion som sätter texten och budskapet i sitt historiska och teologiska sammanhang. Bibeln har två huvuddelar som kristna kallar Gamla och Nya testamentet. De berättar om hur Gud söker förbund (=testamentet) med människan. I Bibelns första del möter oss människor som i glädjestunder och i djupaste nöd vänder sig till Gud; här finns skapelseberättelser om livets mål och mening, profeter vars liv och lära formats av gudsmöten, psaltarpsalmer som lovsjunger Gud, och mycket annat. I Nya testamentet är det centrala berättelsen om Jesus som människa och Guds son. Här berättas också om den tidiga kyrkans framväxt. Bibeln är en annorlunda bok. Den brukar kallas helig, därför att den inte endast rymmer eviga frågor utan också gudomligt tilltal till läsaren. Därför kan Bibeln ha något viktigt att säga till alla människor i alla tider.
00.Inledning.ORIG
14-03-28
08.49
Sida 10
00.Inledning.ORIG
14-03-28
08.49
Sida 11
GAMLA TESTAMENTET
00.Inledning.ORIG
14-03-28
08.49
Sida 12
GAMLA TESTAMENTET
historiska böcker
de större profeterna
Första Moseboken Andra Moseboken Tredje Moseboken Fjärde Moseboken Femte Moseboken Josua Domarboken Rut Första Samuelsboken Andra Samuelsboken Första Kungaboken Andra Kungaboken Första Krönikeboken Andra Krönikeboken Esra Nehemja Ester
13 69 113 145 191 235 263 293 299 333 365 401 437 469 509 523 541
Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga visan
553 591 695 733 745
Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel
755 831 903 915 971
de tolv mindre profeterna Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggaj Sakarja Malaki
991 1007 1015 1027 1031 1037 1047 1053 1059 1065 1069 1083
01.1 Moseboken.ORIG
14-03-11
09.06
Sida 13
FÖRSTA MOSEBOKEN GENESIS
F
ö r s t a m o s e b o k e n är boken om begynnelsen. Den börjar med Guds skapelse av universum och slutar med hans löfte om att ta sig an sitt folk. Genom sitt innehåll och sin placering intar denna bok en särställning; den är ett slags ouvertyr till Bibeln. Boken består av två tydliga delar. Den första delen berättar urhistorien. Framställningen är inte vanlig historieskrivning utan förkunnelse. Urhistorien lägger grunden för frälsningshistorien, som sedan löper genom hela Bibeln. Här berättas om Gud som skapare och uppehållare av allting; Gud är en trofast Gud. Här berättas också i förklarande framställningar sådant som all historia och mänsklig erfarenhet alltsedan begynnelsen är bekant med: inte minst ondskans makt i och mellan människor. Den andra delen börjar med kapitel 12 och innehåller berättelserna om Israels tidiga fäder och mödrar: särskilt Abraham och Sara, Isak och Rebecka, Jakob och Rakel. Dessutom finns på slutet den långa berättelsen om Josef, eller snarare berättelsen om hur Gud handlar i det fördolda, om hur Gud vänder ont till gott. Den skildringen är sedan utgångspunkt för det som följer i Andra Moseboken.
01.1 Moseboken.ORIG
14-03-11
09.06
Sida 14
14
Boken har en brokig förhistoria. Det material som ställts samman i Första Moseboken kommer alldeles säkert från olika källor. Någon enskild författare går därför inte att ange, och några upplysningar om ursprunget till denna bok ges inte. Det innebär också att det heller inte är möjligt att säkert datera boken. ✴ Universums skapelse, kapitel 1–2. ✴ Berättelsen om syndafallet, kapitel 3. ✴ Kain och Abel, kapitel 4. ✴ Noa och floden, kapitel 6–9. ✴ Babels torn, kapitel 11. ✴ Abrahams kallelse, kapitel 12. ✴ Hagar och Ismael, kapitel 16. ✴ Gud uppenbarar sig för Abraham och Sara, kapitel 18. ✴ Abraham ber för Sodom, kapitel 18. ✴ Abraham prövas av Gud, kapitel 22. ✴ Isak och Rebecka, kapitel 24. ✴ Isak välsignar Jakob, kapitel 27. ✴ Jakobs dröm i Betel, kapitel 28. ✴ Jakobs kamp med Gud vid Jabboks vadställe, kapitel 32. ✴ Josef och hans bröder, kapitel 37. ✴ Josef i Egypten, kapitel 39–41. ✴ Josef och hans bröder i Egypten, kapitel 42–45.
01.1 Moseboken.ORIG
14-03-11
09.06
Sida 15
15
FÖRSTA MOSEBOKEN
Gud skapar världen
1
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. 3 Gud sade: »Ljus, bli till!« Och ljuset blev till. 4Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. 5Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen. 6 Gud sade: »I vattnet skall ett valv bli till, och det skall skilja vatten från vatten.« Och det blev så. 7Gud gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet ovanför valvet. 8Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen. 9 Gud sade: »Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats, så att land blir synligt.« Och det blev så. 10Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassan kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. 11Gud sade: »Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö i sin frukt skall växa på jorden.« Och det blev så. 12Jorden frambringade grönska: olika arter av fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det var gott. 13Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen. 1
14 Gud sade: »På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka högtider, dagar och år. 15De skall vara ljus på himlavalvet och lysa över jorden.« Och det blev så. 16 Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. 17 Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, 18att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. 19 Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen. 20 Gud sade: »Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet.« 21Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott. 22Gud välsignade dem och sade: »Var fruktsamma och föröka er och uppfyll sjöar och hav. Och på jorden skall fåglarna föröka sig.« 23Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen. 24 Gud sade: »Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter.« Och det blev så. 25Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott.
1:1 I begynnelsen skapade Gud Första Mosebokens första del, kap. 1–11, skildrar världens skapelse och mänsklighetens urhistoria. I den senare delen återges patriarkernas, Abraham, Isak och Jakob, historia, kap. 12–36, och berättelsen om hur Jakobs son Josef når en hög ställning i Egypten, där israeliterna bosätter sig, kap. 37–50. Bokens undertitel Genesis betyder »ursprunget«; Moseböcker. 1:1–3 I begynnelsen … Gud sade Eller »När Gud började skapa himmel och jord – jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet – sade Gud«; jfr 2:4–24 med not. – Se även not till Ps 89:10 ff. 1:2 en gudsvind Annan tolkning »en våldsam vind«. Den traditionella översättningen »Guds ande« är också språkligt möjlig (hebreiskan har samma ord för »vind« och »ande«) men är här mindre sannolik; v. 2 är en grammatiskt sammanhållen skildring av kaostillståndet före Guds skapelsehandling (v. 3). Ande. 1:2 svepte fram Det hebreiska ordets betydelse osäker. 1:21 olika arter GT:s artindelningar motsvarar inte alltid nutidens. Det ord som återgetts med »kräldjur« (v. 24) innefattar också smådjur och insekter. 1:1 Joh 1:1 ff. 1:2 Jer 4:23
1:3 2 Kor 4:6 1:6 f. 1 Mos 7:11
1:14–18 5 Mos 4:19; Ps 136:7 ff.; Vish 13:1 ff.
01.1 Moseboken.ORIG
16
14-03-11
09.06
Sida 16
FÖRSTA MOSEBOKEN 1–2
26 Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.« 27Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. 28Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.« 29 Gud sade: »Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. 30Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.« Och det blev så. 31Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen. 1 Så fullbordades himlen och jorden och allt vad där finns. 2Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han hade gjort. 3Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk. 4 Detta är berättelsen om hur himmel och jord skapades.
2
Människan i Edens trädgård När Herren Gud gjorde jord och himmel, 5när ingen buske fanns på marken och ingen ört hade spirat, eftersom Herren Gud inte hade låtit något regn falla på jorden och ingen människa fanns som kunde odla den – 6men ett flöde vällde fram ur jorden och vattnade marken – 7då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse. 8Och Herren Gud planterade en trädgård österut, i Eden, och satte där människan som han hade format. 9Herren Gud lät alla slags träd växa upp ur marken, sådana som var ljuvliga att se på och goda att äta av. Mitt i trädgården stod livets träd och trädet som ger kunskap om gott och ont. 10 En flod rinner upp i Eden och bevattnar trädgården. Sedan delar den sig i fyra armar. 11Den första heter Pishon, den flyter kring Havila, ett land där det finns guld. 12Guldet i det landet är fint, och där finns också bdelliumharts och onyxsten. 13Den andra floden heter Gichon, den flyter kring Kush. 14 Den tredje floden heter Tigris, den rinner öster om Assyrien. Den fjärde floden är Eufrat. 15 Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. 16Herren Gud gav detta bud: »Du får äta av alla träd i trädgården 17utom av trädet som ger kunskap om gott
1:26 Vi Gudsnamn. 1:29 f. Här beskrivs ett paradisiskt tillstånd där människor och djur lever i fred med varandra och livnär sig av växter. I 9:2 f. införs en ny ordning: människan ges rätt att döda och äta djur. 2:4–24 När Herren Gud … Medan den föregående skapelseberättelsen, 1:1–2:4, skildrar världens uppkomst handlar denna framför allt om hur människan blir till. Den börjar med att ge exempel på vad som inte fanns före skapelsen, något som också kännetecknar skapelseberättelser i Israels omvärld. Även 1:1–3 kan tolkas på det sättet (se not). Moseböcker. 2:6 flöde Det hebreiska ordets betydelse osäker; jfr Job 36:27 med not. 2:7 människan Det hebreiska adám, »människa«, som är ett kollektivt ord med betydelsen »mänsklighet«, »människosläkte«, förknippas här med adamá, »mark«. Längre fram (från 4:25) används ordet också som egennamn på den första människan, Adam. 2:8–14 Eden I hebreiskan anspelning på ett ord för »ljuvlighet«. Eden brukar lokaliseras till området mellan Eufrat och Tigris eftersom dessa floder nämns i berättelsen och Eden anges ligga »österut« (v. 8). Övriga namn är svåra att identifiera. De kan beteckna floder och länder i samma område eller på andra håll i den då kända världen. Några namn har förbundits med Arabien och Egypten–Nubien. Kush. 1:26–28 1 Mos 5:1 f.; 9:6; Ps 8:6 ff.; Vish 2:23; 9:2; Syr 17:3; 1 Kor 11:7; 2 Kor 4:4 ; Ef 4:24; Kol 3:10; Jak 3:9 1:27 1 Mos 5:2; Matt 19:4 1:28 1 Mos 8:17; 9:1, 7 1:29 f. 1 Mos 9:3; Jes 11:6 f. 2:2 2 Mos 20:11; 31:17; Heb 4:4
2:7 1 Mos 3:19; Job 10:9; 34:14 f.; Ps 103:14; 104:29; Pred 12:7; Vish 7:1; 15:8, 11; Syr 17:1; 33:10; 1 Kor 15:45, 47 2:8 Jes 51:3; Hes 31:9 2:9 1 Mos 3:22; Upp 2:7; 22:2, 14 2:17 Rom 5:12
01.1 Moseboken.ORIG
14-03-11
09.06
Sida 17
FÖRSTA MOSEBOKEN 2–3
och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.« 18 Herren Gud sade: »Det är inte bra att mannen är ensam. Jag skall ge honom någon som kan vara honom till hjälp.« 19Så formade Herren Gud av jord alla markens djur och alla himlens fåglar och förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Varje levande varelse fick det namn som mannen gav den. 20Mannen gav namn åt all boskap, alla himlens fåglar och alla vilda djur. Men han fann inte någon som kunde vara honom till hjälp. 21Då försänkte Herren Gud mannen i dvala, och när han sov tog Gud ett av hans revben och fyllde igen hålet med kött. 22Av revbenet som han hade tagit från mannen byggde Herren Gud en kvinna och förde fram henne till mannen. 23Då sade mannen: »Den här gången är det ben av mina ben, kött av mitt kött. Kvinna skall hon heta, av man är hon tagen.« 24 Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett.
Människans olydnad och straff Både mannen och kvinnan var nakna, och de kände ingen blygsel inför varandra. 1 Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: »Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?« 2Kvinnan svarade: »Vi får äta frukt från träden, 3men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.« 4Ormen sade: »Ni kommer visst inte att dö. 5 Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kun25
3
17
skap om gott och ont.« 6Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. 7Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna. 8 De hörde Herren Gud vandra i trädgården i den svala kvällsvinden. Då gömde sig mannen och kvinnan bland träden för Herren Gud. 9Men Herren Gud ropade på mannen: »Var är du?« 10Han svarade: »Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd, eftersom jag är naken, och så gömde jag mig.« 11Herren Gud sade: »Vem har talat om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag förbjöd dig att äta av?« 12Mannen svarade: »Kvinnan som du har ställt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt.« 13Då sade Herren Gud till kvinnan: »Vad är det du har gjort?« Hon svarade: »Ormen lurade mig, och jag åt.« 14 Då sade Herren Gud till ormen: »Du som gjorde detta, förbannad skall du vara, utstött från boskapen och de vilda djuren. På din buk skall du kräla och jord skall du äta så länge du lever. 15 Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes: de skall trampa på ditt huvud och du skall hugga dem i hälen.« 16 Till kvinnan sade han: »Stor skall jag göra din möda när du är havande, med smärta skall du föda dina barn. Din man skall du åtrå, och han skall råda över dig.«
2:18–24 mannen I skildringen av kvinnans skapelse förutsätts att »människan« är av manligt kön, och ordet adám översätts här med »man«. I slutet av v. 23 och i v. 24 återger »man« ett annat hebreiskt ord, ish. 2:23 Kvinna … av man Det hebreiska ishá, »kvinna«, liknar ordet för »man«, ish. 3:5 som gudar Eller »som Gud«. 3:15 I senare, kristen tradition har versen lästs som en profetisk utsaga om Maria (kvinnan) och Kristus (kvinnans avkomma). 2:18 Tob 8:6; 1 Kor 11:9 2:21–23 1 Kor 11:7 f.; 1 Tim 2:13 2:24 Matt 19:5
3:1–7 2 Kor 11:3; 1 Tim 2:14; Upp 12:9; 20:2 3:14 Jes 65:25
3:15 Rom 16:20 3:16 Ef 5:22 ; 1 Tim 2:11 f.; 1 Pet 3:1
01.1 Moseboken.ORIG
14-03-11
18
09.06
Sida 18
FÖRSTA MOSEBOKEN 3–4
17 Till mannen sade han: »Du som lyssnade till din hustru och åt av trädet som jag förbjöd dig att äta av, förbannad skall marken vara för din skull. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever, 18 törne och tistel skall den ge dig. Du skall äta av växterna på marken, 19 du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett tills du vänder åter till jorden. Ty av den är du tagen, jord är du och jord skall du åter bli.« 20 Mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev moder till alla som lever. 21Herren Gud gjorde kläder av skinn åt mannen och kvinnan och klädde dem. 22 Herren Gud sade: »Människan har blivit som en av oss, med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte plocka och äta också av livets träd, så att hon lever för alltid.« 23Och Herren Gud förvisade människan från Edens trädgård och lät henne bruka jorden varav hon var tagen. 24Han drev ut människan, och öster om Edens trädgård satte han keruberna och det ljungande svärdet att vakta vägen till livets träd.
hjord. Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva 5men inte på Kain och hans gåva. Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. 6Herren sade till Kain: »Varför är du vred, och varför sänker du blicken? 7Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.« 8 Kain sade till sin bror Abel: »Kom med ut på fälten.« Där överföll han sin bror Abel och dödade honom. 9 Herren sade till Kain: »Var är din bror Abel?« Han svarade: »Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror?« 10Herren sade: »Vad har du gjort? Din brors blod ropar till mig från marken. 11Förbannad skall du vara, bannlyst från marken som öppnat sin mun för att ta emot din brors blod, som du har utgjutit. 12Om du odlar marken skall den inte längre ge dig sin gröda. Rastlös och rotlös skall du vara på jorden.« 13Kain sade till Herren: »Mitt straff är för tungt att bära. 14Du driver mig bort från marken, bort ur din åsyn. Rastlös och rotlös kommer jag att vara på jorden. Vem som helst som möter mig kan döda mig.« 15Herren svarade honom: »Jag lovar att Kain skall bli hämnad sju gånger om, om någon dödar honom.« Och Herren satte ett tecken på Kain, för att han inte Kain och Abel skulle bli dräpt av vem som helst som mötte 1 Mannen låg med sin hustru Eva, och hon blev honom. 16Och Kain drog bort, undan Herren, och havande och födde Kain. »Jag har gett liv åt en slog sig ner i landet Nod, öster om Eden. man, med Herrens hjälp«, sade hon. 2Därefter födde hon Abel, Kains bror. Kains ättlingar Abel var herde och Kain brukade jorden. 3En gång frambar Kain en offergåva till Herren av mar- 17Kain låg med sin hustru, och hon blev havande kens gröda. 4Abel frambar också en gåva och offra- och födde Henok. Han byggde då en stad och kalde de fetaste delarna av de förstfödda djuren i sin lade den Henok efter sin son. 18Henok fick en son,
4
3:20 Eva Det hebreiska Chawwá anspelar på chaj, »levande«. 3:22 en av oss Jfr 1:26; Gudsnamn. 3:24 Kerub. 4:1 Jag har gett liv åt I hebreiskan anspelning på namnet Kain. 4:7 ligger synden vid dörren MT troligen skadad; översättningen osäker. 4:8 »Kom med ut på fälten.« Med den samaritanska texten, Septuaginta och Peshitta; orden saknas i MT. 4:16 Nod I hebreiskan anspelning på ordet för »rotlös« i v. 14. 3:17 1 Mos 5:29 3:19 1 Mos 2:7 ; Job 34:14 f.; Ps 90:3; Pred 3:20; Vish 2:23 f.; Rom 5:12 3:22 1 Mos 2:9
4:4 f. Heb 11:4 4:7 Rom 6:12, 14 4:8 Vish 10:3; Matt 23:35; 1 Joh 3:12
4:10 Job 16:18; Heb 12:24 4:14 Job 15:20 ff. 4:15 Upp 7:3
01.1 Moseboken.ORIG
14-03-11
09.06
Sida 19
FÖRSTA MOSEBOKEN 4–5
Irad, och Irad blev far till Mechujael, Mechujael blev far till Metushael och Metushael blev far till Lemek. 19Lemek tog sig två hustrur, den ena hette Ada, den andra hette Silla. 20Ada födde Javal, och han blev stamfar till dem som bor i tält och håller boskap. 21Hans bror hette Juval, och han blev stamfar till alla som spelar lyra och flöjt. 22Också Silla födde en son, Tuval Kain, stamfar till alla kopparsmeder och järnsmeder. Tuval Kain hade en syster, Naama. 23 Lemek sade till sina hustrur: »Ada och Silla, lyssna till mig, Lemeks hustrur, hör mina ord. Jag dödar en man för ett sår, en yngling för en skråma. 24 Kain blir hämnad sju gånger om, Lemek sjuttiosju.«
Set Åter låg Adam med sin hustru, och hon födde en son. Hon gav honom namnet Set, »ty«, sade hon, »Gud har skänkt mig ett nytt barn i stället för Abel, som Kain dödade«. 26Också Set fick en son, och han gav honom namnet Enosh. Det var vid denna tid man började åkalla Herren. 25
Adams släkttavla
5
Detta är Adams släkttavla. Då Gud skapade människan gjorde han henne lik Gud. 2Som man och kvinna skapade han dem. Han välsignade dem och gav dem namnet människa när de skapades. 3 När Adam var 130 år fick han en son som liknade honom och var hans avbild; han gav honom namnet Set. 4Efter Sets födelse levde Adam 800 år och fick söner och döttrar. 5Adams hela livstid blev 930 år; sedan dog han. 6 När Set var 105 år blev han far till Enosh. 1
19
7 Efter Enoshs födelse levde Set 807 år och fick söner och döttrar. 8Sets hela livstid blev 912 år; sedan dog han. 9 När Enosh var 90 år blev han far till Kenan. 10 Efter Kenans födelse levde Enosh 815 år och fick söner och döttrar. 11Enoshs hela livstid blev 905 år; sedan dog han. 12 När Kenan var 70 år blev han far till Mahalalel. 13 Efter Mahalalels födelse levde Kenan 840 år och fick söner och döttrar. 14Kenans hela livstid blev 910 år; sedan dog han. 15 När Mahalalel var 65 år blev han far till Jered. 16 Efter Jereds födelse levde Mahalalel 830 år och fick söner och döttrar. 17Mahalalels hela livstid blev 895 år; sedan dog han. 18 När Jered var 162 år blev han far till Henok. 19 Efter Henoks födelse levde Jered 800 år och fick söner och döttrar. 20Jereds hela livstid blev 962 år; sedan dog han. 21 När Henok var 65 år blev han far till Metushelach. 22Efter Metushelachs födelse levde Henok 300 år och fick söner och döttrar. 23Henoks hela livstid blev 365 år. 24Henok levde i gemenskap med Gud. Sedan fanns han inte mer, ty Gud tog honom härifrån. 25 När Metushelach var 187 år blev han far till Lemek. 26Efter Lemeks födelse levde Metushelach 782 år och fick söner och döttrar. 27Metushelachs hela livstid blev 969 år; sedan dog han. 28 När Lemek var 182 år fick han en son. 29Han gav honom namnet Noa, »ty«, sade han, »denne skall ge oss lättnad i vårt arbete och vår möda när vi brukar jorden som Herren har förbannat«. 30 Efter Noas födelse levde Lemek 595 år och fick söner och döttrar. 31Lemeks hela livstid blev 777 år; sedan dog han. 32 När Noa hade levt i 500 år blev han far till Sem, Ham och Jafet.
4:25 Adam Se not till 2:7. 4:25 har skänkt I hebreiskan anspelning på namnet Set. 5:3 ff. Adams ättlingar i tiden mellan skapelsen och floden blev enligt denna släkttavla långt äldre än människorna efter floden (jfr 6:3). Den höga levnadsåldern har en motsvarighet i mesopotamiska traditioner om kungar som härskat före floden. 5:29 skall ge oss lättnad I hebreiskan anspelning på namnet Noa. 4:23 f. 2 Mos 21:23 ff. 5:1 f. 1 Mos 1:26–28
5:24 1 Mos 6:9 / 2 Kung 2:11; Vish 4:10 f. ; Luk 24:50 f.; Heb 11:5
01.1 Moseboken.ORIG
14-03-11
09.06
FÖRSTA MOSEBOKEN 6–7
20
Jättarna
6
Sida 20
När människorna nu började bli talrika på jorden och döttrar föddes åt dem, 2såg gudaväsendena att människornas döttrar var vackra, och dem de tyckte bäst om tog de till hustrur. 3Då sade Herren: »Min livsande skall inte bli kvar i människan för alltid – hon är dock av kött. Hennes livstid skall vara 120 år.« 4 På den tiden – och även senare – när gudaväsendena låg med människornas döttrar och fick barn med dem, fanns det jättar på jorden. Detta var urtidens hjältar, och deras rykte var stort. 1
Noa och floden Herren såg att ondskan på jorden var stor; människornas uppsåt och tankar var alltid och alltigenom onda. 6Då ångrade Herren bittert att han hade gjort människor på jorden. 7Herren sade: »Människorna som jag har skapat skall jag utplåna från jordens yta, och med dem alla fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag gjorde dem.« 8 Men Noa hade vunnit Herrens välvilja. 9 Detta är berättelsen om Noa och hans släkt. Noa, som levde i denna tid, var en oförvitlig och rättfärdig man; han levde i gemenskap med Gud. 10 Noa fick tre söner, Sem, Ham och Jafet. 11Men inför Guds ögon blev jorden alltmer fördärvad och full av våld. 12Gud såg att jorden var fördärvad, eftersom allt vad människorna gjorde på jorden var fördärvligt. 13Han sade till Noa: »Jag har bestämt att jag skall göra slut på alla människor, ty de har fyllt jorden med våld. Jag skall förgöra både dem och jorden. 14Bygg dig en ark av goferträ och inred den med olika rum. Bestryk den både invändigt och utvändigt med jordbeck. 15Så skall 5
du göra arken: den skall vara 150 meter lång, 25 meter bred och 15 meter hög, 16och du skall göra ett tak på den med en halv meters resning. Ingången till arken skall du göra på ena sidan, och du skall bygga den i tre våningar. 17Jag skall nu låta floden översvämma jorden och förgöra alla levande varelser under himlen. Allting på jorden skall gå under. 18Men med dig vill jag upprätta ett förbund. Du skall gå in i arken tillsammans med dina söner, din hustru och dina sonhustrur, 19och av allt som lever, av alla varelser, skall du föra in i arken ett par, hane och hona, av varje art, så att de kan överleva tillsammans med dig. 20Av de olika arterna av fåglar, fyrfotadjur och markens kräldjur skall ett par av varje komma till dig, så att de kan överleva. 21Du skall lägga upp förråd av all slags föda, så att ni har att äta, du själv och alla de andra.« 22Noa gjorde i allt så som Gud hade befallt honom att göra. 1 Herren sade till Noa: »Gå in i arken, du och hela din familj. Ty jag har funnit att du ensam är rättfärdig inför mig i denna tid. 2Av alla rena fyrfotadjur skall du ta med dig sju par av varje art, hanar och honor, och av alla djur som inte är rena skall du ta ett par, hane och hona – 3också av himlens fåglar sju par av varje art, hanar och honor – så att de kan överleva på jorden. 4Om sju dagar skall jag låta det regna på jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag skall utplåna från jordens yta allt som finns till, allt som jag har gjort.« 5Noa gjorde i allt så som Herren hade befallt honom. 6 Noa var 600 år när floden översvämmade jorden. 7Då gick Noa in i arken tillsammans med sina söner, sin hustru och sina sonhustrur för att rädda sig undan flodens vatten. 8Av de rena fyr-
7
6:2 gudaväsendena Söner. 6:3 skall inte bli kvar Grundtextens innebörd osäker. 6:14 Ark. 6:14 goferträ Vilket träslag som avses med »gofer« är osäkert. 6:14 inred den med olika rum Grundtextens innebörd osäker. 6:16 ett tak på den med en halv meters resning Grundtextens innebörd osäker. 6:17 floden Det hebreiska ordet betecknar egentligen »himmelshavet« (»vattnet ovanför valvet«); se 1:7; 7:11 och jfr Ps 29:10. 7:2 f. Skillnaden mellan anvisningarna här (sju par av alla rena djur) och i 6:19 f. (ett par av varje art) kan, liksom andra spänningar i berättelsen, förklaras med att olika traditioner har sammanfogats till en enda berättelse; Moseböcker. 6:5 ff. Matt 24:37 ff. ; Heb 11:7
6:9 1 Mos 5:24
7:2 3 Mos 11:2 ff.
40.Uppslagsdel_NY.ORIG
14-03-28
07.58
Sida 1955
1955
BIBELN TILL VARDAGS – EN BIBELLÄSNINGSPLAN Poetisk text
Gammaltest
Epistel
Evangelium
1 i adv m ti o to f l
Ps 1 Ps 2 Ps 3 Ps 4 Ps 5 Ps 6
Jes 1:1–20 Jes 1:21–31 Jes 2:1–22 Jes 3:1–15 Jes 3:16–4:6 Jes 5:1–7
Heb 1:1–14 Heb 2:1–18 Heb 3:1–11 Heb 3:12–4:11 Heb 4:12–13 Heb 4:14–5:10
Joh 1:1–13 Joh 1:14–18 Joh 1:19–28 Joh 1:29–34 Joh 1:35–42 Joh 1:43–51
2 i adv m ti o to f l
Ps 7 Ps 8 Ps 9:1–13 Ps 9:14–21 Ps 10:1–11 Ps 10:12–18
Jes 5:8–17 Jes 5:18–30 Jes 6:1–13 Jes 7:1–17 Jes 7:18–8:4 Jes 8:5–22
Heb 5:11–6:12 Heb 6:13–20 Heb 7:1–19 Heb 7:20–28 Heb 8:1–13 Heb 9:1–10
Joh 2:1–12 Joh 2:13–25 Joh 3:1–12 Joh 3:13–21 Joh 3:22–30 Joh 3:31–36
3 i adv m ti o to f l
Ps 11 Ps 12 Ps 13 Ps 14 Ps 15 Ps 16
Jes 9:1–7 Jes 9:8–10:4 Jes 10:5–27 Jes 10:28–11:10 Jes 11:11–16 Jes 12:1–6
Heb 9:11–14 Heb 9:15–28 Heb 10:1–18 Heb 10:19–31 Heb 10:32–39 Heb 11:1–16
Joh 4:1–6 Joh 4:7–15 Joh 4:16–26 Joh 4:27–38 Joh 4:39–45 Joh 4:46–54
4 i adv m ti o to f
Ps 17 Ps 18:1–16 Ps 18:17–31 Ps 18:32–46 Ps 18:47–51
Jes 25:1–12 Jes 26:1–13 Jes 26:14–27:1 Jes 27:2–5 Jes 27:6–13
Heb 11:17–31 Heb 11:32–40 Heb 12:1–13 Heb 12:14–29 Heb 13:1–25
Luk 1:1–17 Luk 1:18–25 Luk 1:26–38 Luk 1:39–45 Luk 1:46–56
julnatten juldagen annandag jul 27/12 28/12 29/12 30/12 31/12
Ps 19:1–7 Ps 19:8–15 Ps 20 Ps 21 Ps 22:1–6
Jes 40:1–17 Jes 40:18–31 Jes 41:1–20 Jes 41:21–29 Jes 42:1–17
1 Joh 1:1–10 1 Joh 2:1–11 1 Joh 2:12–17 1 Joh 2:18–29 1 Joh 3:1–10
Luk 1:57–66 Luk 1:67–80 Luk 2:1–14 Luk 2:15–24 Luk 2:25–40
nyårsdagen 2/1 3/1 4/1 5/1
Ps 22:7–22 Ps 22:23–27 Ps 22:28–32 Ps 23
Jes 42:18–43:7 Jes 43:8–28 Jes 44:1–13 Jes 44:14–28
1 Joh 3:11–24 1 Joh 4:1–6 1 Joh 4:7–21 1 Joh 5:1–21
Luk 2:41–52 Luk 3:1–14 Luk 3:15–20 Luk 3:21–38
40.Uppslagsdel_NY.ORIG
14-03-28
07.58
Sida 1956
BIBELN TILL VARDAGS
1956 Poetisk text
Gammaltest
Epistel
Evangelium
trettondedag jul m ti o to f l
Ps 24 Ps 25:1–14 Ps 25:15–22 Ps 26 Ps 27:1–6 Ps 27:7–14
Jes 45:1–13 Jes 45:14–25 Jes 46:1–13 Jes 47:1–15 Jes 48:1–22 Jes 49:1–23
2 Joh 3 Joh Ef 1:1–14 Ef 1:15–23 Ef 2:1–10 Ef 2:11–22
Luk 4:1–15 Luk 4:16–30 Luk 4:31–44 Luk 5:1–11 Luk 5:12–26 Luk 5:27–39
1 sönd e trett m ti o to f l
Ps 28 Ps 29 Ps 30 Ps 31:1–9 Ps 31:10–19 Ps 31:20–25
Jes 49:24–50:11 Jes 51:1–16 Jes 51:17–52:12 Jes 52:13–53:12 Jes 54:1–17 Jes 55:1–13
Ef 3:1–21 Ef 4:1–16 Ef 4:17–32 Ef 5:1–20 Ef 5:21–6:9 Ef 6:10–24
Matt 1:1–17 Matt 1:18–25 Matt 2:1–12 Matt 2:13–23 Matt 3:1–12 Matt 3:13–17
2 sönd e trett m ti o to f l
Ps 32 Ps 33:1–9 Ps 33:10–22 Ps 34:1–11 Ps 34:12–23 Ps 35:1–10
Hos 11:1–12 Hos 12:1–14 Hos 13:1–14:1 Hos 14:2–10 Hes 1:1–14 Hes 1:15–28
Gal 1:1–9 Gal 1:10–24 Gal 2:1–10 Gal 2:11–21 Gal 3:1–14 Gal 3:15–29
Matt 4:1–11 Matt 4:12–25 Matt 5:1–12 Matt 5:13–20 Matt 5:21–37 Matt 5:38–48
3 sönd e trett m ti o to f l
Ps 35:11–28 Ps 36 Ps 37:1–15 Ps 37:16–24 Ps 37:25–34 Ps 37:35–40
Hes 2:1–3:3 Hes 3:4–15 Hes 3:16–27 Hes 11:1–21 Hes 11:22–12:7 Hes 12:8–28
Gal 4:1–20 Gal 4:21–5:1 Gal 5:2–12 Gal 5:13–26 Gal 6:1–18 1 Tim 1:1–20
Matt 6:1–18 Matt 6:19–24 Matt 6:25–34 Matt 7:1–14 Matt 7:15–23 Matt 7:24–8:4
4 sönd e trett m ti o to f l
Ps 38 Ps 39 Ps 40 Ps 41 Ps 42:1–6 Ps 42:7–12
Hes 16:59–17:10 Hes 17:11–24 Hes 18:1–20 Hes 18:21–32 Hes 33:1–20 Hes 33:21–33
1 Tim 2:1–15 1 Tim 3:1–16 1 Tim 4:1–5:2 1 Tim 5:3–25 1 Tim 6:1–21 2 Tim 1:1–18
Matt 8:5–17 Matt 8:18–27 Matt 8:28–34 Matt 9:1–13 Matt 9:14–26 Matt 9:27–38
5 sönd e trett m ti o to f l
Ps 43 Ps 44 Ps 45 Ps 46 Ps 47 Ps 48
Hes 34:1–16 Hes 34:17–31 Hes 35:1–15 Hes 36:1–15 Hes 36:16–38 Hes 37:1–28
2 Tim 2:1–13 2 Tim 2:14–26 2 Tim 3:1–17 2 Tim 4:1–22 Tit 1:1–16 Tit 2:1–15
Matt 10:1–15 Matt 10:16–25 Matt 10:26–31 Matt 10:32–11:1 Matt 11:2–15 Matt 11:16–24
6 sönd e trett m ti o to f l
Ps 49 Ps 50 Ps 51 Ps 52 Ps 53 Ps 54
Hes 38:1–23 Hes 39:1–22 Hes 39:23–40:16 Hes 40:17–46 Hagg 1:1–2:1 Hagg 2:2–24
Tit 3:1–15 2 Thess 1:1–12 2 Thess 2:1–17 2 Thess 3:1–18 Jud vers 1–16 Jud vers 17–25
Matt 11:25–30 Matt 12:1–8 Matt 12:9–21 Matt 12:22–30 Matt 12:31–42 Matt 12:43–50
40.Uppslagsdel_NY.ORIG
14-03-28
07.58
Sida 1957
BIBELN TILL VARDAGS
1957
Poetisk text
Gammaltest
Epistel
Evangelium
septuagesima m ti o to f l
Ps 55 Ps 56 Ps 57 Ps 58 Ps 59 Ps 60
1 Mos 1:1–23 1 Mos 1:24–2:4 1 Mos 2:5–25 1 Mos 3:1–24 1 Mos 4:1–26 1 Mos 5:1–32
1 Kor 1:1–17 1 Kor 1:18–31 1 Kor 2:1–16 1 Kor 3:1–23 1 Kor 4:1–16 1 Kor 4:17–5:13
Matt 13:1–9 Matt 13:10–17 Matt 13:18–30 Matt 13:31–43 Matt 13:44–58 Matt 14:1–12
sexagesima m ti o to f l
Ps 61 Ps 62 Ps 63 Ps 64 Ps 65 Ps 66:1–12
1 Mos 6:1–22 1 Mos 7:1–24 1 Mos 8:1–22 1 Mos 9:1–19 1 Mos 9:20–10:32 1 Mos 11:1–9
1 Kor 6:1–11 1 Kor 6:12–20 1 Kor 7:1–16 1 Kor 7:17–24 1 Kor 7:25–40 1 Kor 8:1–13
Matt 14:13–21 Matt 14:22–36 Matt 15:1–20 Matt 15:21–31 Matt 15:32–39 Matt 16:1–12
fastlagssönd m ti askonsdagen to f l
Ps 66:13–20 Ps 67
1 Mos 15:1–21 1 Mos 16:1–16
1 Kor 9:1–18 1 Kor 9:19–27
Matt 16:13–20 Matt 16:21–28
Klag 1:1–14 Klag 1:15–22 Klag 2:1–9
1 Mos 17:1–27 1 Mos 18:1–15 1 Mos 18:16–33
1 Kor 10:1–22 1 Kor 10:23–11:1 1 Kor 11:2–16
Matt 17:1–13 Matt 17:14–23 Matt 17:24–18:10
1 sönd i fastan m ti o to f l
Klag 2:10–22 Klag 3:1–24 Klag 3:25–66 Klag 4:1–8 Klag 4:9–22 Klag 5:1–22
1 Mos 22:1–24 1 Mos 23:1–20 1 Mos 24:1–21 1 Mos 24:22–32 1 Mos 24: 33–49 1 Mos 24:50–67
1 Kor 11:17–22 1 Kor 11:23–34 1 Kor 12:1–11 1 Kor 12:12–20 1 Kor 12:21–31 1 Kor 13:1–13
Matt 18:12–20 Matt 18:21–35 Matt 19:1–12 Matt 19:13–22 Matt 19:23–30 Matt 20:1–16
2 sönd i fastan m ti o to f l
Job 1:1–22 Job 2:1–13 Job 3:1–26 Job 4:1–21 Job 5:1–27 Job 6:1–30
1 Mos 28:1–22 1 Mos 29:1–14 1 Mos 29:15–35 1 Mos 30:1–24 1 Mos 30:25–43 1 Mos 31:1–21
1 Kor 14:1–14 1 Kor 14:15–25 1 Kor 14:26–40 1 Kor 15:1–19 1 Kor 15:20–34 1 Kor 15:35–49
Matt 20:17–28 Matt 20:29–34 Matt 21:1–11 Matt 21:12–22 Matt 21:23–32 Matt 21:33–46
3 sönd i fastan m ti o to f l
Job 7:1–21 Job 8:1–22 Job 9:1–24 Job 9:25–35 Job 10:1–22 Job 11:1–20
1 Mos 31:22–42 1 Mos 31:43–55 1 Mos 32:1–32 1 Mos 33:1–20 1 Mos 39:1–20 1 Mos 39:21–40:23
1 Kor 15:50–58 1 Kor 16:1–24 Fil 1:1–11 Fil 1:12–18 Fil 1:19–26 Fil 1:27–2:11
Matt 22:1–14 Matt 22:15–22 Matt 22:23–33 Matt 22:34–46 Matt 23:1–12 Matt 23:13–24
midfastosönd m ti o to f l
Job 12:1–25 Job 13:1–19 Job 13:20–14:6 Job 14:7–22 Job 28:1–14 Job 28:15–28
1 Mos 41:1–16 1 Mos 41:17–36 1 Mos 41:37–57 1 Mos 42:1–17 1 Mos 42:18–38 1 Mos 43:1–23
Fil 2:12–18 Fil 2:19–30 Fil 3:1–16 Fil 3:17–4:1 Fil 4:2–9 Fil 4:10–23
Matt 23:25–36 Matt 23:37–24:2 Matt 24:3–14 Matt 24:15–28 Matt 24:29–36 Matt 24:37–51
40.Uppslagsdel_NY.ORIG
14-03-28
07.58
Sida 1964
41.Uppslagsdel.ORIG
14-03-28
08.34
Sida 1965
1965
BIBELORD I GUDSTJÄNSTEN Herre, förbarma dig (Kyrie) Herre, förbarma dig Herre, förbarma dig. Kriste, förbarma dig. Herre, förbarma dig. Ps 31:10, Jes 33:2, Matt 20:29–34 Ära åt Gud (Gloria) Luk 2:13–14 Helig (Sanctus) Helig, helig, helig, Herre Gud Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av din härlighet. Hosianna i höjden. Välsignad vare han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden. Jes 6:3
Välsignelsen Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss Och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid. I Faderns och Sonens och den helige Andens namn. Amen. 4 Mos 6:24–26 Dopets instiftelseord Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. Matt 28:18–20
O Guds lamm (Agnus Dei) O Guds lamm, som borttager världens synder, Nattvardens instiftelseord förbarma dig över oss. Den natt då han blev förrådd O Guds lamm, som borttager världens synder, tog han ett bröd, tackade, bröt det förbarma dig över oss. och gav åt lärjungarna och sade: O Guds lamm, som borttager världens synder, Tag och ät. giv oss din frid. Detta är min kropp Joh 1:29 som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Herrens bön Likaså tog han kalken, tackade Vår Fader, du som är i himlen. och gav åt lärjungarna och sade: Låt ditt namn bli helgat. Drick av den alla. Låt ditt rike komma. Denna kalk är det nya förbundet Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. genom mitt blod, som blir utgjutet Ge oss i dag det bröd vi behöver. för många, till syndernas förlåtelse. Och förlåt oss våra skulder, Så ofta ni dricker av den, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. gör det till min åminnelse. Och utsätt oss inte för prövning, Matt 26:26–28, 1 Kor 11:23–25 utan rädda oss från det onda. Ditt är riket, Brödsbrytelsen din är makten och äran, Brödet, som vi bryter, är en delaktighet av i evighet. Kristi kropp. Så är vi, fastän många, en enda Amen. kropp, ty alla får vi del av ett och samma Matt 6:9–12 bröd. (Ekumenisk översättning av Herrens bön) 1 Kor 10:16–17
41.Uppslagsdel.ORIG
14-03-28
08.34
Sida 1966
1966
Tio Guds bud Gyllene regeln 1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, 2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, det skall ni också göra för dem. namn, ty Herren kommer inte att lämna Matt 7:12 den ostraffad som missbrukar hans namn. 3. Tänk på vilodagen så att du helgar den. Lilla Bibeln 4. Hedra din far och din mor för att det må gå Så älskade Gud världen att han gav den sin dig väl och du får länge leva i ditt land. ende son, för att de som tror på honom inte 5. Du skall inte dräpa. skall gå under utan ha evigt liv. 6. Du skall inte begå äktenskapsbrott. Joh 3:16 7. Du skall inte stjäla. 8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa. 9. Du skall inte ha begär till din nästas hus. 10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa. 2 Mos 20:2–17, 5 Mos 5:6–21 Dubbla kärleksbudet Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Du skall älska din nästa som dig själv. Matt 22:37, 39
41.Uppslagsdel.ORIG
14-04-09
08.35
Sida 1967
1967
HITTLISTA Teman i Bibeln Pengar och rikedom Bibeln kan läsas på många sätt. Ett sätt är att Liknelsen om den rike och hans lador, Luk läsa den utifrån teman eller viktiga ord. Då kan 12:13–21 man börja i de egna frågorna och se vad Bibeln Jesu samtal med en ung, rik man, Mark har att säga. 10:17–21 Kärlek Luk 15 Jesus som den gode herden, Joh 10 Jesus – Guds kärleksbevis, Joh 3:16, Rom 5:8, 1 Joh 3:16 Den gudomliga kärlekens lov, 1 Kor 13 Gud är kärlek, 1 Joh 4:7–21 Dubbla kärleksbudet, Matt 22:37–40 Kärleken från Gud, 1 Joh 4:16–21 Längta, söka, vänta Längtan efter Gud, Ps 42:2–3, 63:2, 130:5–6, 1 Pet 2:2–3 Längtan efter den man har kär, Höga v 3–5 Söka Gud, Ps 63:2, Jes 55:6, Luk 11:9–10 Söka efter Guds rike Luk 12:31, 2 Tim 2:22 Naturen 1 Mos 1:1–31 Ps 24:1, 104:10–18, Apg 17:24–28 Människa Skapad till Guds avbild, 1 Mos 1:26–28 Matt 10:29–31 Matt 7:11–12 Luk 19:11–27 Apg 10:34 Ondska och girighet Syndafallsberättelsen, 1 Mos 3 Jesus frestas, Matt 4:1–11 Från hjärtat kommer onda tankar, Matt 15:18–20, Jak 1:13–15 Det skall bekämpas med det goda, Matt 5:39, 1 Pet 3:9 Rom 12:14–18
Rättvisa Gud är hellre god än rättvis, Matt 20:1–16 Gud är rättvis, Jes 30:18 Vi och vår rättvisa, Joh 7:24 Rättvis fördelning, 2 Kor 8:8–15 Sanning och lögn Tala sanning, Ps 15:1–2, Ef 4:25 Sanningen gör oss fria, Joh 8:31–36 Djävulen är lögnens fader, Joh 8:44 Jesus är sanningen, Joh 14:6 Själviskhet Arbetskamraten som inte ville förlåta, Matt 18:21–35 Är själva grundsynden, 1 Mos 3 Fanns inte hos Jesus, Mark 10:45, Joh 10:11, Fil 2:5–11 Kärleken är inte självisk, 1 Kor 13:4–5 Tid Vi lever bara en kort tid, Job 14:1, Ps 90:1–10 Allt har sin tid, Pred 3:1–8 Alla dagar intill tidens slut, Matt 28:20 Nu är Guds tid, Mark 1:15 Ta väl vara på tiden, Kol 4:5 Tro och trygghet Jesus och den romerske officeren, Matt 8:5–13 Sackaios möter Jesus, Luk 19:1–10 Kvinnan vid Sykars brunn, Joh 4:1–42 Tryggheten hos Gud, Ps 23:4, 62:2–3, Kom till mig alla ni …, Matt 11:28–30 Jag tror, hjälp min otro, Mark 9:23–24
41.Uppslagsdel.ORIG
14-04-09
1968
08.35
Sida 1968
HITTLISTA
Tvivel Petrus försöker gå på vattnet, Matt 14:22–33 Jesus sänder ut sina lärjungar, Matt 28:16–20 Den uppståndne visar sig, Luk 24:36–43 Den skeptiske Natanael, Joh 1:45–51 Tomas som tvivlade, Joh 20:19–29 Ung Den unge Elihu från Bus, Job 32:6–22 Var glad att du är ung, Pred 11:9–12:1 Ingen är för ung att tjäna Gud, Jer 1:7–8 Paulus ord till den unge Timotheos, 1 Tim 4:11–16, 6:11–16 Ord till de unga, 1 Joh 2:14 Vilja, villighet Guds vilja, 2 Mos 20, Matt 6:10 Jesus gör Faderns vilja, Matt 26:36–46, Joh 6:38 Vilja – inte vilja, Matt 21:28–32, Mark 3:35, Det goda som jag vill gör jag inte, Rom 7:15–19 Ge mig ett villigt sinne, Ps 51:14 Avund Kain och Abel, 1 Mos 4:1–16 Josef och hans bröder, 1 Mos 37 Liknelsen om arbetarna i vingården, Matt 20:1–16 Var en av orsakerna till att Jesus dömdes till döden, Matt 27:18 Avund är synd, Mark 7:22 Dela med sig Jesu brödunder, Matt 14:13–31, Joh 6 Liknelsen om den yttersta domen, Matt 25:31–40 Liknelsen om den barmhärtige samariern, Luk 10:25–37 Dela med sig av mat, skörd, pengar m.m., 3 Mos 19:9–10, Jes 58:7 Ensam, ensamhet Jesu ensamhet i Getsemane, Matt 26:36–56 Den ensamme Petrus, Matt 26:69–75 Jesu ensamhet på korset, Matt 27:45–50 Ensam men inte övergiven, Joh 14:18, jfr Ps 139
Fred och frid Löftet om fredsfursten, Jes 9:2–7, 11:1–10 Salig är den som håller fred, Matt 5:9 Älska era fiender, Matt 5:38–48 Min frid ger jag er, Joh 14:27 Håll fred om möjligt med alla, Rom 12:18 Kristus är vår fred och frid, Ef 2:14 Förebilder och idoler Kvinnan med balsamflaskan, Mark 14:3–9 Kvinnan i Simons hus, Luk 7:36–50 Liknelsen om den barmhärtige samariern, Luk 10:25–42 Maria som lyssnade på Jesus, Luk 10:38–42 Myran som föredöme, Ords 6:6–13 Jesus som förebild, Joh 13:15, 1 Pet 2:21–23, Fil 2:4–11 Förlåtelse, försoning Petrus förnekar Jesus – blir förlåten, Matt 26:69–75, Joh 21:15–19 Jesus och kvinnan i Simons hus, Luk 7:36–50 Liknelsen om den förlorade sonen, Luk 15:11–32 Jesus och Sackaios, Luk 19:1–10 Guds totala förlåtelse, Jes 38:17, 44:22, Mik 7:19, 1 Joh 1:9 Fader, förlåt dem, Luk 23:34, jfr Apg 7:59–60 Löften om Guds förlåtelse, Matt 6:14, 1 Joh 1:9 Kyrkans uppdrag att förlåta, Matt 16:13–20, 18:21–22, Joh 20:23, 2 Kor 5:11–21 Glädje och lycka Kärleksdialogen i Höga visan 1–8 Den uppståndne visar sig, Matt 28:1–8, Luk 24:39–49 Lyckliga Maria, Luk 1:39–56 Liknelserna i Luk 15 Sackaios möter Jesus, Luk 19:1–10 Glädjebudet om Jesus, Matt 11:2–6, Mark 1:1, Luk 2:10–12 Glädjen att ge, Apg 20:35, 2 Kor 9:7 Delad glädje, Rom 12:15, 1 Joh 1:4
41.Uppslagsdel.ORIG
14-04-09
08.35
Sida 1969
HITTLISTA
Hoppet Mod att möta framtiden, Matt 12:21, Rom 8:24–25 Tron, hoppet och kärleken, 1 Kor 13:13 Kristus är vårt hopp, 1 Tim 1:1, 1 Pet 1:3–5 Vänskap Rut 1 Den lame i Kafarnaum, Luk 5:17–26 Allt vad ni vill ... Gyllene regeln, Matt 7:12 Kärleksbudet, Matt 22:39 Sak 7:9–10 Kvinnor i Bibeln Hagar, 1 Mos 16, 21 Sara 1 Mos 18 Rebecka, 1 Mos 24–27 Mirjam, Moses syster, 2 Mos 2:1–10, 15:19–21 Debora, Dom 4–5 Ester Rut, Rut 1–4, Matt 1:5 Maria, Jesu mor, Matt 1:16–25, 2:1–23, Mark 3:31–35, Luk 1–2, Joh 2:1–12, 19:24–27, Apg 1:14 Kvinnan som smorde Jesu fötter, Luk 7:36–50 Kvinnorna som följde Jesus, Luk 8:1–3 Marta och Maria, Luk 10:38–42, Joh 11–12 Kvinnan vid Sykars brunn, Joh 4 Kvinnorna vid korset och graven, Matt 28:1–15, Mark 15:40–16:8, Luk 24:1–12, Joh 20:1–18 Lydia Apg 16:11–15, 40 En syrisk-fenikisk kvinnas tro Mark 7
1969
NT om Jesus liv och lära Jesus födelse Jesu födelse, Luk 1:26–38, 2:1–21 Gud som blivit människa, Joh 1:1–18, Fil 2:5–11 Den utvalde, Matt 3:13–17, 17:1–8 Världens räddare och befriare, Luk 2:8–14, Joh 3:16 Jesus verksamhet Samlar lärjungar omkring sig, Mark 1:16–20, Joh 1:35–51 Kvinnor följer Jesus, Luk 8:1–3 Undervisar, Matt 5–7, Matt 13, Luk 10:25–37, 15:1–32 Botar sjuka, Mark 6:53–56 Uppväcker döda, Luk 7:11–17 Gör många andra under, Mark 6:45–52, Luk 7:1–10, Joh 6:1–35 Umgås med syndare, Matt 9:9–13, Luk 15:1–2 Lär oss att be, Matt 6:5–15 Är den utlovade Messias, Matt 16:13–17, Luk 24:44–49 Jesus död och uppståndelse Får många fiender, Mark 14:1–2, Joh 11:45–57 Anklagad, dömd och korsfäst, Mark 14–15 Uppstår från de döda, Matt 28:1–20, Luk 24:1–49, 1 Kor 15:1–11 Jesus himmelsfärd, Apg 1:1–11 Lovar sända den heliga Anden, Joh 14:15–31 Grundar den kristna kyrkan, Apg 2:1–47 Instiftar dopet och nattvarden, Matt 26:26–29, Matt 28:18–20 Ska komma tillbaka, Matt 25:31–46 Ska slutligt segra över det onda, 1 Kor 15:20–28 Jesus namn Mark 1:1, Matt 16:16, Mark 2:10, Joh 1:18, 29, Fil 2:11 Jesu sju jag är: Joh 6:35, 8:12, 10:7, 10:11, 11:25, 14:6, 15:5
41.Uppslagsdel.ORIG
14-03-28
08.34
Sida 1970
LIBANON Safed Nahariya Kafarnaum Tabgha
Akko
Nasaret
SYRIEN
Haifa Afula Tulkarm Jenin
Jordan
Netanya Nablus Tel Aviv
Medelhavet
Ramallah Jeriko
Ashdod
Jerusalem
Sederot Hebron
Rafah Al Arish
EGYPTEN
40 km
Qasr al Yahud Amman Qumran
Dรถda h avet
Betlehem Gaza
Tiberias
Tabor
JORDANIEN Beer Sheva
41.Uppslagsdel.ORIG
14-03-28
08.34
Sida 1971
JERUSALEM på Jesus tid
Tredje muren Damaskusporten
Betesda Borgen Antonia
Andra muren
Getsemane Templet
Golgota Första muren
Herodes palats
N E D R E S TA D E N Ofelhöjden
Översteprästens palats Tyroppiondalen Sista måltiden
Hinnomdalen 100 m
Siloamdammen
41.Uppslagsdel.ORIG
14-03-28
08.34
Sida 1972
PAU LU S M I S S I O N S R E S O R Kristendomens spridning Rom
MAKEDONIEN Adriatiska havet
Forum Appii Puteoli
Amfipolis
Neapolis
Thessalonike
ITALIEN
Beroia
Filippi
ACHAIA
Athen Korinth Syrakusa
M A LTA
Kenchreai
Medelhavet
KRETA
ROMERSKA RIKET Kyrene
1000 km
41.Uppslagsdel.ORIG
14-03-28
08.34
Sida 1973
Första resan Apg 13:1–14:28 Andra resan Apg 15:36–18:28 Tredje resan Apg 19:1–21:36 Fjärde resan Apg 27:1–28:31
BITHYNIEN
FRYGIEN Troas M Y S I E N Assos Mitylene Pergamon Thyatira Smyrna Filadelfia Antiochia Sardes Ikonion Efesos P I S I D I E N Samos Kolossai Derbe Lystra Patmos Laodikeia Perge Miletos Attaleia PA M F Y L I E N Kos Patara RHODOS
Myra
G A L AT I E N
KILKIEN Tarsos Seleucia
Antiokia
Salarnis
CYPERN Pafos
Tyros Ptolemais Caesarea Jerusalem
Alexandria 200 km
41.Uppslagsdel.ORIG
14-03-28
08.34
DET HELIGA LANDET pรฅ Jesus tid
Sida 1974
Tyros Caesarea Filippi
ITUREEN GALILEEN
Ptolemais (Acko)
Kafarnaum
Karmel Megiddo Caesarea Medelhavet
Betsaida
Magdala Galileiska sjรถn Tiberias Kana Gadara Nasaret Nain Pella
DEKAPOLIS
SAMARIEN Sykar
Antipatris Gerisim Arimataia Lydda
Emmaus
Ashkelon
PEREEN Jeriko
Olivberget
Betfage Jerusalem Qumran Betlehem Betania Herodion
havet
Jamnia (Jabne)
Gaza
JUDEEN
Hebron
IDUMEEN
Machairous
Dรถda
Joppe (Jaffa)
Masada
N A B AT E E N
40 km
41.Uppslagsdel.ORIG
14-03-28
08.34
Sida 1975
DET HELIGA LANDET pรฅ Gamla testamentets tid
Tyros As
he
r
Dan Kedesh
al
i
Avdon
D an
Na
ft
Hasor
Acko Akshaf Karmel
Megiddo Tanak
Galileiska sjรถn
Jisreel
M
Ashdod Ashkelon Gat Gaza
Ramatajim-Sofim Shilo Betel
E f ra i m
Ramot-Gilead
e
Avel Mechola Penuel Adam
Givon Jerusalem B e n j a m i n Betlehem
JUDA En-Gedi Maon
Beer Sheva Simon
ss
Suckot
Gilgal Jeriko Giva
Mispa
Hebron Sif
Gerar
a an
havet
FIL
IST
EEN
Shekem
Ajalon Ekron
I sa ska r
Bet-Shean
Samaria
Jafo
BASHAN
Tabor En-Dor
ISRAEL
Soko
Medelhavet
Se
on
Dรถda
Dor
l bu
Kinneret
G
Shittim
GILEAD
ad
Rabba Bet-Pegor
Hesbon Medeva Bet-Hajshimot Rub en
AMMON
Divon Aroer
MOAB Ju
da
EDOM
40 km