9789147113422 by Smakprov Media AB

Vardagsliv, det låter som något förutsägbart och rutinartat – ja, som en rätt tråkig del av tillvaron. Men vid närmare betraktelse framträder en bild av ett spännande och nyansrikt fenomen. I den här boken används socialpsykologiska teorier för att kommentera olika vardagliga exempel, och för att förklara det som annars döljer sig bakom ett självklarhetens skimmer. Vi får följa med till arbetsplatsen, till middagsbjudningen, till dagdrömmandet – till domäner i vardagslivet som vi gärna visar upp för andra och till skrymslen som vi håller hemliga, kanske till och med för oss själva. Boken ger en fördjupad förståelse för hur människor agerar tillsammans, hur avvikande beteende kan skapas, hur makt utövas i vardagslivet och hur det är att leva i 2000-talets mediesamhälle.

Denna socialpsykologiska grundbok vänder sig till studerande i socialpsykologi, sociologi och socialt arbete, och till andra utbildningar med fokus på individens samspel med andra i samhället, till exempel lärarutbildningen, fritidspedagogutbildningen och vårdutbildningar.

Vardagslivets socialpsykologi Thomas Johansson & Philip Lalander

Upplaga 3

Thomas Johansson är professor i pedagogik, med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Philip Lalander är professor i socialt arbete på Institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola.

Thomas Johansson & Philip Lalander

I denna tredje upplaga har det tillkommit två kapitel. I ”Sexualitet, kroppsfixering och identitet” utforskas människans intima och sexuella landskap. Kapitlet behandlar en rad centrala områden som pornografi, kroppsfixering och metrosexualitet. I det andra nya kapitlet – ”På tåget utan papper” – riktas vår uppmärksamhet mot nya migrationsmönster och flyktingskap. Med hjälp av bland andra filosofen Sara Ahmed analyseras de mekanismer som leder till att människor ”stoppas” och hamnar innanför eller utanför samhällets och nationalstatens gränser. Förutom dessa två nyskrivna kapitel har boken dessutom genomgått en omfattande revidering och uppdaterats med nytt material.

Vardagslivets socialpsykologi

Best.nr 47-11342-2 Tryck.nr 47-11342-2

Upplaga 3

9789147113422c1c.indd 1

22/09/17 12:16 PM

Förläggare: Helena Ekholm Redaktör: Corinna Müller Projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och graﬁsk form: Fredrik Elvander Foton inlaga: Shutterstock Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert

Tredje upplagan 1

Tryck: People Printing, Kina, 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147113422b1-248c.indd 2

22/09/17 1:46 PM

Innehåll Förord ..............................................................................................................5 Kapitel 1. Vardagslivets socialpsykologi ....................................................9 Populärpsykologi och vardagsliv ..............................................................................................12 Några exempel på vikten av socialpsykologi .........................................................................17 Bokens fortsättning ................................................................................................................... 20

Kapitel 2. Socialisation och mänskliga möten ........................................25 Språk, symboler och handling ................................................................................................. 25 Vardagslivet som interaktionsprocess ................................................................................... 28 Rutiner, regler och språk ........................................................................................................... 32 Vardagslivets dramaturgi.......................................................................................................... 37 Ritualer och emotionell energi ................................................................................................40 Emotionella arbeten .................................................................................................................. 49 När allt är som det brukar .........................................................................................................51 Skam och stolthet ...................................................................................................................... 54 Summering: Socialisation och mänskliga möten ................................................................. 62

Kapitel 3. Sociala konstruktioner............................................................. 65 Vad är en social konstruktion? ................................................................................................ 65 Sociala experiment och ordning .............................................................................................. 69 Språk och diskursanalys .............................................................................................................74 Sociala representationer ............................................................................................................77 Kulturella linser och habitus ....................................................................................................80 Sexualitet, kön och heteronormativitet ................................................................................ 82 Summering: Sociala konstruktioner ....................................................................................... 86

Kapitel 4. Identiteter ................................................................................. 89 Hemlöshet och senmodern reﬂexivitet ................................................................................. 89 Ombytlighet ............................................................................................................................... 92 Roll, identitet, själv … ............................................................................................................... 96 Individkult, ledarskap och nyliberal kultur ............................................................................ 98 Kollektiva identiteter .............................................................................................................. 102 Individualitet ............................................................................................................................. 104 Summering: Identitet som konstruktion ............................................................................. 107

Kapitel 5. Intimitetens omvandlingar .................................................... 111 Intimitetens socialpsykologi ................................................................................................... 111 Nya familjebilder.......................................................................................................................112 Vänskap.......................................................................................................................................119 Summering: Nya intimiteter .................................................................................................. 124

I N N E HÅ L L

9789147113422b1-248c.indd 3

22/09/17 1:46 PM

Kapitel 6. Sexualitet, kroppsﬁxering och identitet ..............................127 Introduktion ...............................................................................................................................127 Sexualitetens och kroppens gränser ..................................................................................... 130 Kroppens gränser och möjligheter ........................................................................................ 133 Det rena och det smutsiga ..................................................................................................... 135 Metrosexualitet och maskulinitet..........................................................................................137 Summering: Intimitetens omvandling ................................................................................. 139

Kapitel 7. Avvikelse och normalitet ....................................................... 143 Stämpling, ambivalens och motstämpling ......................................................................... 145 Olika typer av avvikelse .......................................................................................................... 150 Diagnos och identitet .............................................................................................................. 152 Njutning i samhällets marginaler ......................................................................................... 155 Flykten från vardagslivet .........................................................................................................157 Summering: Mellan avvikelse och normalitet .................................................................... 160

Kapitel 8. Makt i vardagslivet ..................................................................165 Auktoritetens makt ................................................................................................................. 166 Grupptänk och individens ansvar .......................................................................................... 169 Ryktets socialpsykologi............................................................................................................172 Mobbning och stigma...............................................................................................................177 Härskartekniker och mikromakt.............................................................................................179 Symbolisk makt .........................................................................................................................181 Summering: Makt och motstånd .......................................................................................... 186

Kapitel 9. När vardagslivet inte ﬂyter ................................................... 189 Det normala blir synligt .......................................................................................................... 189 Situationellt handikapp under förhandling ..........................................................................191 Att ”göra” moderskap ............................................................................................................. 194 Strategier för att undvika skam och upprätthålla självrespekt ....................................... 195 Emotionsarbete i offentliga miljöer ..................................................................................... 198 Alienation från samspel: Fallet Asperger .............................................................................202 Summering: När vardagslivet inte ﬂyter .............................................................................205

Kapitel 10. På tåget utan papper ............................................................ 209 Den långa resan och minnen av att bli sörjd för ................................................................ 212 Att passera som normal och att bli stoppad....................................................................... 216 Summering: Resenärer med olika villkor .............................................................................220

Kapitel 11. Den socialpsykologiska fantasin ......................................... 223 Stanna upp i tillvaron ..............................................................................................................223 Interaktion, konstruktion och reﬂexivitet ........................................................................... 225 Framåtblickar ............................................................................................................................228

Litteratur ................................................................................................... 230 Register .......................................................................................................241

IN N EHÅ L L

9789147113422b1-248c.indd 4

22/09/17 1:46 PM

Förord De tankar som formuleras i den här boken har sina inspirationskällor och rötter i början och mitten av förra seklet och i skilda delar av världen, såsom Norden, Tyskland och USA. Tankar från klassiska socialpsykologer som Georg Simmel, Charles H. Cooley, Erving Goffman och mer samtida som Johan Asplund, Randall Collins, Arlie Russell Hochschild, Zygmunt Bauman, Sara Ahmed och Judith Butler bildar ett bakgrundsvetande mot vilket våra tankar har formulerats. I en mening är denna bok skriven av oss, men den är också ett resultat av det såväl intellektuella som praktiska projekt vi kallar socialpsykologi. Genom denna blandning av gamla och nya teorier vill vi analysera vad det innebär att vara människa tillsammans med andra människor. Socialpsykologin handlar om hur människor möts, förenas och skiljs, såväl historiskt som i nutiden, såväl kroppsligt som virtuellt. Att vara människa innebär att låta sig influeras av andra, att påverka andra, att utgöra en del av ett socialt universum och att i relation till allt detta försöka skapa en egen personlig nisch. Ett möte år 1994 vid Sociologförbundets årsmöte var en viktig förutsättning för att denna bok skulle bli verklighet. Då träffades vi i en diskussionsgrupp som handlade om ungdomskultur. Thomas var redan disputerad och hade en del status inom sitt forskningsområde, medan Philip var doktorand och jobbade med sin avhandling. Detta möte slutade med att Thomas blev Philips handledare och att ett mångårigt samarbete inleddes. Egentligen var det ingen tillfällighet att vi träffades. Våra gemensamma intressen och perspektiv förde oss samman i en gemenskap som skulle hålla över tid. Efter några år disputerade Philip på en avhandling om alkoholens betydelser i olika ungdomsgrupper (Lalander 1998) och efter detta kunde samarbetet utvecklas ännu mer. Vi skrev en bok om ungdomsgrupper, Ungdomsgrupper i teori och praktik, som publicerades 1999. Då vi skrev tillsammans skickade vi texter fram och tillbaka och lät den andre fylla i med sina idéer. I den meningen skapades en dynamik som gjorde att projektet präglades av kreativitet och lust. Med socialpsykologen Randall Collins (1997) ord präglades samarbetet av emotionell energi, där energin uppstod i samarbetet snarare än att den hade sin utgångspunkt i oss som individer. Ett annat sätt att uttrycka saken är att vi tyckte det var roligt att arbeta tillsammans och att denna positiva känsla drev på oss.

F Ö RO R D

9789147113422b1-248c.indd 5

22/09/17 1:46 PM

Ingen av oss hade kunnat skriva den boken individuellt, den var i allra högsta grad resultatet av en social interaktionsprocess, en call and response, där vi utbytte meningar och där vi inte riktigt från början visste hur själva slutprodukten skulle komma att se ut. Så är det även med den här boken. Vi har haft en grov tanke om att den ska handla om vardagslivets socialpsykologi, samtidigt som vi inte riktigt har vetat vart skrivandet och den sociala interaktionen ska leda oss. Boken har också till vissa delar präglats av vad vi upplevt i mötet med andra under de senaste åren. Att vi till exempel snart inleder boken med ett exempel om tågåkande beror på att Philip åkt extremt mycket tåg genom åren, att tåget har blivit som ett kontor, och att han ibland ägnat sig åt socialpsykologiskt filosoferande under dessa resor. Frågor kring familjen har länge engagerat Thomas, som pappa och forskare. I kapitlet om familjeliv återfinns också exempel som baseras på egna upplevelser av skilsmässor och föräldraskap. Vi författare har olika specialiteter, även om vi delar det socialpsykologiska intresset. Thomas har intresserat sig för sådana områden som ungdomskultur, sexualitet, manlighet, faderskap och hur synen på kropp, identitet och livsstilar förändrats i samtidskulturen. Philip har bedrivit etnografiska och deltagande studier i olika miljöer, såsom fester, kasinon, drogmiljöer och stigmatiserade bostadsområden. Dessa val av teman och forskningsområden ger goda möjligheter att utveckla något tillsammans. Ni kommer förmodligen att känna igen en del av våra respektive forskningsteman i den text som kommer. I denna tredje upplaga av boken har vi lagt till två kapitel. I ett av de nya kapitlen – Kapitel 6, ”Sexualitet, kroppsfixering och identitet” – söker vi förståelse för fenomen och begrepp såsom sexualitet, kropp och begär i relation till den tid vi lever i. Det andra kapitlet, Kapitel 10, ”På tåget utan papper”, handlar om ”papperslösa” flyktingar och hur människor med migrationsbakgrund kan uppleva möjligheter i vardagslivet och rörelser i offentliga rum. Denna tredje upplaga av boken är ett resultat av lite nya inpass och kapitel, samt att vi kastat en ny blick på det vi skrivit och omformulerat en del avsnitt, så att de ska kunna länkas till upplevelser av att leva i just denna tid, 2018 och framåt. I denna tredje upplaga har därmed också de texter som återfinns i den första upplagan reviderats en del – steg för steg – och tagit delvis nya former. Det är spännande att se hur boken aldrig kan betraktas som en färdig produkt. Sedan 2010, då den första upplagan av boken kom, har Philip flyttat till Malmö för att leda en forskarmiljö i socialt arbete på Malmö högskola, medan Thomas är verksam inom forskarmiljön Barndom, ungdom, kultur

FÖROR D

9789147113422b1-248c.indd 6

22/09/17 1:46 PM

och lärande (BUKL), på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Vårt passionerade intresse för socialpsykologi består, och vi hoppas att du som läser boken smittas av denna entusiasm och passion. Vi vill avsluta detta förord med att tacka våra familjer som på olika sätt har stöttat våra projekt – inte bara denna bok – och gjort våra vardagsliv rika och meningsfulla: Susanne, Charlotta, Emilie, Sebastian, Felicia, Isabelle, Tekla och Isak. Vi hoppas och tror att vi också har bidragit till att berika era vardagsliv. Vi vill också tacka Hanna Egard, Oskar Krantz och Camilla Nordgren från Malmö högskola för litteraturtips och kommentarer till kapitlet om funktionshinder, och Dawan Raoof, Marcus Herz och Enrique Perez för kommentarer på kapitlet ”På tåget utan papper”. Göteborg och Malmö, januari 2018 Thomas Johansson & Philip Lalander

F Ö RO R D

9789147113422b1-248c.indd 7

22/09/17 1:46 PM

9789147113422b1-248c.indd 8

22/09/17 1:46 PM

Kapitel 1.

Vardagslivets socialpsykologi Exempel 1

Att åka tåg Ett snabbtåg far fram genom Sverige. Du kliver på vid en station och blickar oreflekterat in i vagnen, tittar på din mobil dit plats- och vagnsnummer skickats och söker efter din plats. När du rör dig mellan sittplatserna ser du att några av passagerarna tittar på dig hastigt, som för att kontrollera vem som kommer in i tåget. Du ger dem snabba blickar tillbaka och låter inte blicken fästa sig mer än någon tiondels sekund, så länge som är brukligt enligt de sociala konventionerna som både du och de behärskar. När det gäller tågåkning eller vistelser i andra liknande sammanhang är du långt ifrån en nybörjare, passagerarrollen sitter i ryggmärgen. Du finner din plats, men en ung man ligger och sover på både din och sin egen plats. Hans armar är muskulösa och du ser stora tribaltatueringar som täcker biceps- och tricepsmusklerna. Ansiktet är täckt av en jeansjacka. ”Hur ska jag göra nu?” tänker du under bråkdelen av en sekund. ”Personen kanske blir aggressiv om jag väcker honom alltför häftigt.” Samtidigt är du trött och alla andra platser är upptagna. Runt omkring dig sitter människor som är fullt upptagna av egna projekt, som småbarnspappan som försöker få sitt lilla barn att sova, konstvetaren som läser en artikel om den konstriktning som kallas dadaism, de två unga männen som gör militärtjänst och som diskuterar befäl och tycks vara fullständigt uppslukade av varandra. En man i din närhet pratar högt om privata saker i mobiltelefonen, en ung kvinna ser film på sin iPod och en lite äldre kvinna är uppkopplad på internet genom SJ:s fjärranslutning. Du upptäcker allt detta utan att se det som något konstigt och bestämmer dig för att lugnt fråga mannen om han kan sätta sig upp. Du säger ”Ursäkta mej!” för att påkalla hans uppmärksamhet, men han ger inga livstecken ifrån sig. I det läget återstår möjligheten att röra vid honom. Du gör blixtsnabbt bedömningen att det är lämpligast att lätt vidröra hans axel, samtidigt som du upprepar ”Ursäkta!”. Mannen tittar upp ur jackan med sömndruckna ögon, lite saliv i mungipan och säger ”Självklart, inga problem”, samtidigt som han torkar sig om munnen. Du säger ”Tack!”, tar fram en bok och sätter dig för att läsa. Men boken är inte tillräckligt intressant för att sluka din uppmärksamhet. Du hör en man och en kvinna prata tyst bakom dig. Du kan inte låta bli att lyssna. De pratar om favoritfilmer. De verkar inte känna varandra särskilt bra, men ändå är de högst engagerade i samtalet, där de turas om att prata och där det visar sig att de båda gillar den amerikanske regissören Quentin Tarantino. Du ler lite för dig själv när du drar slutsatsen att en förälskelse är under uppsegling bara någon halvmeter bakom dig.

9789147113422b1-248c.indd 9

22/09/17 1:46 PM

Att åka tåg är för de flesta av oss inget anmärkningsvärt eller dramatiskt, men samtidigt visar exemplet ovan att det bara under några få minuter kan hända en hel del – och det som händer har i stor utsträckning med det vi kallar socialpsykologi att göra. Situationen med mannen som täcker två sittplatser löstes med hjälp av ett par fraser och en viss kroppskontakt, som inte missförstods av mannen ifråga. Båda parterna visade med sina verbala och kroppsliga uttryck att de inte hade några onda avsikter gentemot den andre. Mycket i tågexemplet handlar om hur vi agerar i offentliga miljöer, där vi har främlingar runt omkring oss; hur vi rör oss, låter blicken svepa och uppmärksammar den andre på ett precis så subtilt sätt som tillåts enligt rådande sociala konventioner. Den tyske socialpsykologen Georg Simmel skrev redan i början av 1900-talet om hur människor i tättbefolkade områden utvecklar en blaserad attityd gentemot den sociala omgivningen, vilket fungerar som ett försvar mot alla de sinnesintryck och känsloupplevelser som hotar att översvämma oss och inkräkta på vårt privata och subjektiva revir. När människor kliver in i ett tåg blir det tydligt hur de utvecklat en attityd som liknar den Simmel skrev om, och som skapar förutsättningar för att vi ska klara av att hantera vardagslivets myller av människor och intryck. Erving Goffmans begrepp taktfull ouppmärksamhet beskriver något liknande. Hur vi exempelvis möter någon på trottoaren och först tittar kort på vederbörande, för att sedan rikta blicken rakt fram och gå vidare i vår egen färdriktning. De tekniker som såväl Simmel som Goffman skrivit om utgör beteendekoder med vilka människor kan hantera och känna trygghet i miljöer med många främlingar. Hur skulle du exempelvis reagera om någon kom och tog ifrån dig den dagstidning du satt och läste på tåget för att sätta sig i ditt knä? Hur skulle du reagera om den person som sitter bredvid dig och som du inte känner vrider sitt ansikte mot ditt och stirrar intensivt utan att säga något, som om personen gjorde en närgången granskning av din hud? Förmodligen skulle den känslomässiga reaktionen handla om obehag och förvirring, en känsla av att världen inte längre är den värld man vanligtvis lever i. Brottet mot uppförandekoderna skulle eventuellt få dig att tro att du har en sinnessjuk människa bredvid dig. Men det är ganska sällan sådana saker händer. Människor tycks ha internaliserat och lärt sig de koder som krävs för att skapa ett smidigt vardagsliv. Vardagslivets socialpsykologi handlar om att analysera de vardagliga tekniker och koder som gör livet tillsammans möjligt och relativt förutsägbart. Tågexemplet handlar till stora delar om det som inom socialpsykologin kallas rollövertagande, att man föreställer sig det egna uppträdandet utifrån den andres position. När du ska säga något till den unge tatuerade

KAPITEL 1 . VA RDAGS L IV E T S S O CIA L PS Y KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 10

22/09/17 1:46 PM

mannen, gör du det genom en föreställning om hur han kan tänkas uppfatta ditt tonfall, dina ordval och din beröring av hans axel. Genom dessa subtila koder vill du försäkra dig om att han inte ska bli arg, att inte situationen ska urarta, att det sociala livet ska flyta på med lätthet. Ett svar på varför vi behöver socialpsykologi är att den ger oss möjlighet att reflektera över och analysera det ofta förgivettagna sociala samspelet i våra vardagsliv – på arbetsplatser, i skolan, i hemmet och på fritiden. Det är precis det som kända socialpsykologer som Georg Simmel, Charles Cooley, George Herbert Mead, Erving Goffman, Arlie Russell Hochschild och Johan Asplund har gjort. Att åka tåg visar sig vid en socialpsykologisk betraktelse vara relaterat till specifika och socialt reglerade sätt att röra sig på och att rikta blicken. På samma vis är den tid man tillåts titta på en främling och de strategier med vilka man kan återskapa ordningen i tåget reglerade. Vardagslivets socialpsykologi studerar ofta det triviala, det som sällan får någon uppmärksamhet i medier eller i andra sammanhang. Just därför är socialpsykologi så intressant. Den utvecklar begrepp och teorier genom vilka denna till synes triviala värld blir intressant och mångbottnad. I en studie av Sveriges mest kända socialpsykolog Johan Asplund, Bertillon & Holmes (1976), dras paralleller mellan Georg Simmels analyser av storstadsmänniskan och Arthur Conan Doyles skildringar av den berömde detektiven Sherlock Holmes. Asplund menar att man kan läsa berättelserna om Holmes som uttryck för samtidskulturella och socialpsykologiska fenomen. Denna liknelse mellan kriminalromanen och studiet av socialpsykologi har inspirerat oss. Det sociala livet framstår ibland som en gåta, där det krävs ett noggrant pusslande för att hela bilden ska träda fram.

Georg Simmel (1858–1918) brukar ofta räknas till sociologins klassiker. Simmel föddes i Berlin och verkade under sitt akademiska liv vid en rad tyska universitet. Många av Simmels arbeten rör relationen mellan kultur, samhälle och individ. Han lyckas på ett skickligt sätt analysera hur samhällsförändring leder till nya subjektiva villkor och till framväxten av sociala typer såsom främlingen, äventyraren och den blaserade och alienerade storstadsmänniskan. Simmel är framförallt känd för sina essäer om storstadsliv, främlingskap och modernitet. Hans huvudverk, Philosophie des Geldes (Penningekonomins ﬁlosoﬁ; i engelsk översättning: The philosophy of money) (1900) är en djupgående analys av hur den moderna penningekonomin och kapitalismen skapar helt nya förutsättningar för vardagsliv och subjektivitet. Många av hans artiklar är sammanställda i volymen The sociology of Georg Simmel (1950) och i Hur är samhället möjligt? och andra essäer (1995).

K A P I T E L 1 . VA R DAG SL I VE T S SO C I A L P SY KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 11

22/09/17 1:46 PM

Johan Asplund (född 1937) är numera professor emeritus. Hans skrifter präglas av en betydande originalitet. Även om det går att placera Asplund inom symbolisk interaktionism, kännetecknas hans böcker också av ett starkt kulturteoretiskt intresse och kunnande. I en tidig bok, Om undran inför samhället (1970), lyfter han fram betydelsen av det han kallar aspektseende, det vill säga förmågan att analysera ett fenomen utifrån ﬂera olika teoretiska utgångspunkter. Hans mest kända verk är Det sociala livets elementära former (1987a), där Asplund skisserar en grundläggande teori om vardagslivets socialpsykologi. Men han har även under 2000-talet gett ut en rad intressanta socialpsykologiska betraktelser över allt från munnens socialitet till deckare.

En annan intressant aspekt av tågexemplet är att kommunikation sker på olika sätt. Dels ansikte mot ansikte, som den unge småbarnspappan som vaggar sin bebis i famnen, de unga männen som diskuterar befäl och det unga paret, dels mer abstrakt och avlägset i form av mobiltelefoni och internetanvändande. Socialpsykologin måste ta hänsyn till dessa tekniska innovationer som har gjort att våra vardagsliv och våra sätt att möta varandra har förändrats radikalt. I tågvagnen blandas nya och ”gamla” kommunikationssätt. Det förekommer också olika typer av relationer mellan människor, såväl intima som mer distanserade och ytliga. Det tycks även som om gränsen mellan det privata och det offentliga löses upp i dagens medievärld. Vi har till exempel mannen med mobiltelefonen som pratar om privata saker så att alla kan lyssna på det, liksom alla dokusåpor, som marknadsför sig just genom offentliga inblickar i det privata. I tågvagnen kan vi med hjälp av socialpsykologisk fantasi se en mikroversion av samhället.

Populärpsykologi och vardagsliv Vardagslivets socialpsykologi intresserar sig för människan i ett socialt sammanhang, hur det sociala och det psykologiska smälter samman och blandas i möten och situationer. Just där finner vi ytterligare ett skäl till att det är viktigt med en vardagslivets socialpsykologi. Idag lever vi i en psykologisk tidsålder. Vi är vana att utgå från oss själva och att tillämpa diverse psykologiska förklaringsmodeller på tillvaron. När det uppstår problem i en familj, ett företag eller en större organisation ropar vi efter psykologer, coacher och psykoterapeuter. Alltmer fokus riktas mot individen. Vi över-

KAPITEL 1 . VA RDAGS L IV E TS S O CIA L PS Y KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 12

22/09/17 1:46 PM

svämmas också av böcker, tv-program och rådgivningsspalter där vi uppmanas att arbeta med vår självkänsla, stärka motivationsnivån, utveckla en högre emotionell intelligens (EQ) eller uppgradera vår kognitiva förmåga att lösa problem. Populärpsykologin har blivit vår nya sekulära ”religion”; den tillhandahåller enkla och lättförståeliga manualer till framgång, lycka och ett bra liv. I veckotidningar, livsstilsmagasin, böcker och på tv finner vi slogans som: ”Lär känna dig själv!”, ”Det är bra att sätta ord på sina känslor” eller ”Bättre självkänsla Nu!”. Vi har vant oss vid att tänka psykologiskt: ”Jaha, du har problem att träffa en partner och utveckla ett stabilt och lyckligt förhållande. Det här problemet bottnar förstås i att din pappa övergav din mamma när du var tre år gammal.” Frågor om otrygghet, relationsproblem och ständiga misslyckanden förklaras smidigt och lätt med hjälp av psykoanalytiska modeller av patologiska oidipuskomplex, bristande impulskontroll, en svag anknytningsprocess eller separationsångest. Kvällstidningarna tillhandahåller checklistor och psykologiska metoder som ska lösa tillvarons problem. Psykologiska förklaringar träder ofta in där mer socialpsykologiska skulle ha behövts, inte minst för att sätta in de psykologiska processerna i ett större historiskt, socialt och kulturellt sammanhang (Johansson 2006, 2007a, 2008). Att psykologin är långt mer utbredd än socialpsykologin bekräftas genom att vi rör oss med olika smeknamn på psykologen, såsom ”hjärnskrynklare” och ”knasdoktor”. Det finns massor av skämt om psykologer och psykiatriker, vilket antyder psykologins etablering i människors vardagsliv. Hur kan vi förstå detta ökade behov av psykologi och psykologiskt tänkande? Vilka typer av samhällsomvandlingar ligger till grund för denna förändring? Många länder i västvärlden präglas av en långt gången individualisering, det vill säga den moderna människan har successivt fått ett ökat utrymme för att förhålla sig till och välja tillhörighet till olika kollektiva formationer. Detta hänger samman med en ökad vertikal och horisontell rörlighet, vilket innebär att det till exempel är möjligt att göra en klassresa från undersköterska till läkare (vertikal rörlighet) eller att byta yrke från advokat till läkare (horisontell rörlighet). Detta innebär självklart inte att individen är helt fri att välja sin livsbana och skapa sitt liv, utan endast att det har skapats ett ökat utrymme för att på ett mentalt och ibland reellt plan välja hur man vill leva sitt liv. Å ena sidan uppmuntras människor till att drömma, konsumera och att ha höga förväntningar på livet, medan det å andra sidan endast är ett fåtal individer som kan uppfylla sina drömmar. Den ibland verkliga men ofta

K A P I T E L 1 . VA R DAG SL I VE T S SO C I A L P SY KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 13

22/09/17 1:46 PM

illusoriska känslan av att allt är möjligt kanske är en viktig bidragande faktor till det utbredda psykologiska lidandet idag. Populärpsykologin tillhandahåller redskap så att vi kan fortsätta att odla drömmen om ett bättre och mer framgångsrikt liv, medan sociologin – där man diskuterar hur samhällsstrukturer begränsar människors val – förklarar varför drömmarna inte går i uppfyllelse. I skärningspunkten mellan å ena sidan alla önskningar, begär och drivkrafter, och å andra sidan materiella och sociala hinder uppstår olika former av lidande och frustrationer. Den här diskrepansen mellan begäret – vår lust, våra önskningar och drömmar – och de hinder av olika slag som uppstår på grund av att vi lever i ett samhälle, har fascinerat teoretiker och forskare. Om vi tar vår utgångspunkt i en liberal vision och bild av samhälle och individ, kan det se ut som om vi faktiskt har enorma möjligheter att styra över våra val och liv. Men om vi istället tar en titt på sociologiska undersökningar av familjeliv, arbetsmarknaden eller skolan, ser vi snart att samhället och därmed individerna följer vissa fastlagda mönster. Familjelivet domineras fortfarande av det vi kallar kärnfamiljen, på arbetsmarknaden ”väljer” män och kvinnor att arbeta inom olika yrken och dessutom verkar detta påverka lönesättningen till mäns fördel. Trots alla försök att motverka social snedrekrytering i skolan, visar alla undersökningar att social bakgrund fortfarande är den mest avgörande faktorn för människors skolval och möjligheter att skaffa sig ett bra yrke med god lön. Trots att vi kan lägga fram och presentera dessa sociologiska ”fakta” överlever tron på individens enorma möjligheter att själv välja och utforma sitt liv. De sociologiska undersökningarna ter sig väldigt abstrakta och svåra att förstå sig på. Dessutom finns det människor som bryter dessa ”fastlagda” mönster. Detta är något vi ser varje dag. Män som drar runt barnvagnar på stadens gator, kvinnor som arbetar som chefer, ungdomar med påver social bakgrund som blir läkare, och så vidare. Vi ”ser” individen, men det är svårare att se och ta på ”strukturer”. Det psykologiska tänkandet – som lägger förklaringar till beteende och händelser på ett individplan – är relativt lätt att ta till sig. Det är vardagsintuitivt och har ofta starka kopplingar till hur människor i västvärlden tänker om individens ansvar och inverkan på sin omgivning. Det går att rada upp många exempel på hur ett individtänkande ersätter ett mer reflekterande förhållningssätt till olika fenomen: Om något går fel i en arbetsgrupp letar vi efter den person som bär ansvaret för detta; det kan vara chefen eller kanske en medarbetare. När företaget går dåligt sparkar man chefen och tror att en ny och bättre ledare ska få företaget på rätt kurs och öka vins-

KAPITEL 1 . VA RDAGS L IV E TS S O CIA L PS Y KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 14

22/09/17 1:46 PM

ten. Arbetslösa uppmuntras att gå till jobbcoacher, som har som uppgift att stärka självkänslan och se till att individen är bättre rustad att söka, få och behålla ett arbete. Om någon blir mobbad i skolan, lägger man skulden på den mobbade eller mobbaren istället för att söka efter förklaringar i skolans bristfälliga strategier för att hantera konflikter och destruktiva sociala samspel mellan elever. Det socialpsykologiska perspektivet växte fram ur ett behov av att visa att människan är en social varelse. Om vi vill förstå människan är det enligt detta perspektiv inte i första hand i individens psyke och inre psykologiska värld vi bör söka efter förklaringar till beteende och händelser, utan i det sociala samspelet. Detta kan på många sätt verka helt självklart, men när vi närmar oss konkreta exempel och händelser är det lätt att se att vi ofta tenderar att förklara sociala fenomen med hjälp av en psykologisk eller biomedicinsk begreppsapparat. Om vi läser socialpsykologins klassiker ser vi ganska snart en anledning till detta. Det socialpsykologiska språkbruket, som ofta är fyllt av metaforer och en mustig, färgstark, filosofisk begreppsapparat, kan vara svårt att tillägna sig. Vi ska ta ett exempel. Erving Goffman är förmodligen en av världens mest kända socialpsykologer, med över 500 000 träffar på sökmotorn Google. Vi ska titta närmare på ett kort avsnitt ur hans bok När människor möts: Studiet av det direkta samspelet mellan människor (originalets titel: Interaction ritual), som skrevs på 1960-talet. Citatet är hämtat från början av boken och ska ses som ett försök att argumentera för ett socialpsykologiskt synsätt på människan: Jag utgår från att det rätta studiet av samspel inte gäller individen och dennes psykologi utan snarare de syntaktiska relationerna mellan handlingar utförda av personer som är ömsesidigt närvarande för varandra. Men eftersom det är enskilda agerande som bidrar med det grundläggande materialet, kommer det alltid att vara rimligt att fråga vilka allmänna attribut de måste besitta för att man skall kunna vänta denna typ av insats från deras sida. Vilken är den minimala modell av den agerande människan som vi behöver, om vi skall kunna skruva upp henne, placera henne bland hennes likar och få i gång en ordnad beteendetrafik? Vilken är den minimala modell som krävs om iakttagaren skall kunna förutsäga i vilka riktningar en individ i sin egenskap av samspelande kan vara effektiv eller bryta samman? Det är detta som dessa uppsatser handlar om. En psykologi är nödvändig, men en psykologi som är avskalad och kringskuren för att passa det sociologiska studiet av samtal, idrottstävlingar, juryrättegångar och dagdrivarliv på gatorna. Alltså inte människor och deras ögonblick, snarare ögonblick och deras människor (Erving Goffman 1967/1970, s. 9, vår kursivering).

K A P I T E L 1 . VA R DAG SL I VE T S SO C I A L P SY KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 15

22/09/17 1:46 PM

Texten är förmodligen relativt svår att avkoda för den ovana läsaren, men när vi väl knäckt några av koderna går det att läsa och förstå Goffman. Vad menas till exempel med ”de syntaktiska relationerna mellan handlingar utförda av personer som är ömsesidigt närvarande för varandra”? Syntax är ett begrepp som används inom språkvetenskap för att tala om ordföljder och om hur ord fogas samman till helheter. I detta sammanhang används det för att peka på hur ett antal människors handlingar samverkar och bildar ett mönster. I tågexemplet uppstod en rad syntaktiska relationer, mellan pappan och bebisen, mellan de förälskade och mellan dig och mannen med tatueringar. Situationerna och handlingarna går inte att förstå utan att se dem som helheter. Vad menas då med beteendetrafik? Här använder sig författaren av en metafor, en förtätad bild, där människors handlingar på ett bildlikt sätt liknas vid en trafiksituation. På samma sätt som det finns mängder av regler för hur vi kör bil och sköter oss i trafiken, har vi även regler för hur mänskliga möten går till. Goffman målar här upp en bild av hur mänskliga möten i själva verket är reglerade och styrda av diverse yttre faktorer och av sociala regler. Det här är ju ytterst tydligt i tågexemplet, där vi framstår som väl socialiserade till de rådande omständigheterna. Vi har alltså lärt oss vad och hur vi ska göra i de olika mötena på tåget, för att ”trafiken” ska flyta smidigt. Vilken typ av psykologi talar då Goffman om här? Uppenbarligen är det inte en psykologi som i första hand fokuserar på individen, utan snarare en vardagslivets socialpsykologi. Istället för att rycka loss och studera enskilda individer bör vi enligt detta perspektiv titta närmare på situationer, platser och händelseförlopp. Den sista och väldigt vackra meningen i citatet, där Goffman talar om hur vi ska studera ögonblick och deras människor, handlar just om detta. Istället för att börja med individen bör vi inleda med att studera hur människor möts, samspelar och tillsammans skapar sociala situationer och kraftfält, som i sin tur påverkar individen. Samtidigt som vi kan förstå att sociala faktorer har en stark påverkan på hur vi lever och skapar vårt vardagsliv, kan det vara svårt att tillägna sig en begreppsapparat som möjliggör studiet av vardagslivets socialpsykologi. Syftet med den här boken är att presentera det socialpsykologiska språkbruket och tänkandet och att försöka göra det tillgängligt för så många som möjligt. Med hjälp av olika exempel vill vi göra det socialpsykologiska språket vardagsnära och intuitivt. Idealt sett ska socialpsykologiska studier ge den studerande en känsla av att det välbekanta med hjälp av begrepp och teorier problematiseras, och att detta leder till att våra antaganden om vardagslivet plötsligt kan ses i ett delvis annat ljus.

KAPITE L 1 . VA RDAGS L IV E TS S O CIA L PS Y KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 16

22/09/17 1:46 PM

Erving Goffman (1922–1982), amerikansk professor i sociologi och antropologi, är en av de mest inﬂytelserika socialpsykologerna i världen. Han är omtalad och rikt citerad på grund av träffsäkra iakttagelser och kreativa analyser av människors samspel i vardagslivet. I hans omfattande produktion ﬁnns bland annat: Jaget och maskerna: En studie i vardagslivets dramatik (1959/2004), Stigma: Den avvikandes roll och identitet (1963/2001) och Totala institutioner: Fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor (1961/1983).

Några exempel på vikten av socialpsykologi Exempel 2

Syndabocken På en gymnasieskola närmar det sig examination av studenternas uppsatser. Uppsatserna har handletts av fyra lärare. Det är första gången lärarna arbetar tillsammans. Trots detta har man inte diskuterat kriterier för bedömning av uppsatserna. Lärarteamet har utgått från att man ser på ett liknande sätt på handledning och kvalitet. När det så småningom närmar sig inlämning och examination börjar de studenter som har en av lärarna att höra av sig till kursansvariga och föra fram en rad klagomål. De menar bland annat att läraren ställer underliga krav på hur de ska diskutera metod och hur de ska behandla sitt empiriska material. Enligt studenterna avviker den här lärarens arbetssätt markant från hur de övriga lärarna sköter sin handledning. Kollegorna blir givetvis bekymrade. Det går några veckor och studenterna fortsätter att ifrågasätta läraren. När examinationerna har genomförts kallar kursansvariga till en personalkonferens. Det blir en mycket obehaglig tillställning. Den utpekade läraren, som inte känt till några av klagomålen på handledningen, blir mycket upprörd. Hon undrar varför inte kollegorna genast har diskuterat detta med henne. Den kvinnliga läraren, som dessutom är en av de mest meriterade lärarna på skolan, ifrågasätter sina kollegors hanterande av den aktuella processen. Kollegorna försvarar sig och bollar tillbaka till läraren. En av kollegorna föreslår att läraren ”ska gå till sig själv” och fundera på vilka fel hon gjort i sin handledning. De andra kollegorna håller med om detta. Efter mötet grubblar läraren en hel del på det inträffade. Under sommaruppehållet ältar hon händelsen och känner sig alltmer misslyckad. ”Dom kanske har rätt”, tänker hon, ”det är mej det är fel på.” Hon bestämmer sig för att läsa uppsatserna. Kanske kan hon hitta nycklar till att förstå det inträffade där. Hon tittar också på betygsättningen på denna och tidigare kurser. Ganska snart ser hon ett tydligt mönster. Hennes kollegor har överlag satt högre betyg än vad hon har gjort på alla kurser. Dessutom har de satt väldigt höga betyg på sina egna elevers uppsatser. Läraren förstår nu att det inte är henne det är fel på, utan att det handlar om att lärarna ställer olika krav på sina studenter. Hen-

K A P I T E L 1 . VA R DAG SL I VE T S SO C I A L P SY KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 17

22/09/17 1:46 PM

nes kravnivå har felaktigt uppfattats som ”dålig handledning”. Efter sommaren diskuteras dessa frågor och lärarens kollegor inser att de behöver diskutera kravnivåer, handledning och examination för att undvika att denna typ av situation upprepas. Alternativt slut: När läraren på en personalkonferens berättar om sina upptäckter och konfronterar kollegorna, får hon samtliga lärare emot sig. Några av lärarna vidhåller att hon bör tänka över hur hon handleder studenterna. Läraren inser det hopplösa i situationen och bestämmer sig för att söka ett nytt jobb.

Vad kan vi lära av detta delvis fiktiva och delvis verklighetsbaserade exempel? I många situationer där det uppstår problem på en arbetsplats, finns det en risk att vi utser en syndabock. Genom att förlägga all skuld till ett inträffat problem på en enskild individ avlastas alla andra i en grupp och man slipper att ta tag i mer omfattande problem som rör organisation, kultur och ledarskap. Exemplet visar hur lätt det är att psykologisera problem som egentligen handlar om komplicerade grupprocesser. Intuitivt låter det tilltalande att det är någon som gjort fel och att om bara den personen ”bättrar sig”, så ordnar sig allt. Det kan vara mycket besvärligare att behöva diskutera hur alla kan bidra till att upprätthålla ett kvalitativt gott arbete. I det senare fallet måste vi alla konfronteras med våra svagheter och brister. Utveckling och förändring klingar inte alltid positivt. I essän Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet (1987b) utgår Asplund från den enkla vardagssituationen när människor möter och hälsar på varandra. Frågan han ställer sig är: Vad händer när människor som möts dagligen inte hälsar på varandra? Den indragna hälsningen, som utgör en del av vardagens hälsningsceremonier, Syndabock: genom att förbör enligt Asplund förstås som en sanktion. Baserat på detta lägga all skuld till ett inexempel bygger Asplund upp en begreppsapparat som ska träffat problem på en enskild individ avlastas alla möjliggöra förståelsen av det han kallar mikromakt. Maktutandra i en grupp och man övning är med andra ord inte endast något som sker på en slipper att ta tag i mer omfattande problem som samhällsnivå, utan är istället en del av det sociala samspelet. rör organisation, kultur I vardagligt tal har ordet ”makt” en negativ klang, framoch ledarskap. Man kan fortsätta ”som vanligt”. förallt i sammansatta ord såsom ”maktlysten”, ”maktgalen”, ”maktfullkomlig”. Men Asplunds definition av mikromakt handlar om att makten finns i det lilla, i relationer och möten, där vi på olika sätt försöker vinna känslomässiga eller materiella fördelar. Vad vinner man på att sluta hälsa på sin granne? Jo, tillfredsställelsen av att genom att avstå från att utföra den handling som egentligen påbjuds mellan grannar och som inte kostar ett dugg, kunna straffa och behandla den andre

KAPITEL 1 . VA RDAGS L IV E TS S O CIA L PS Y KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 18

22/09/17 1:46 PM

som luft. Vad vinner man på att gå samman i en grupp och genom denna sociala process utse någon till syndabock? Förmodligen handlar det om en kombination av å ena sidan den sociala lättnad som uppstår när vi på ett enkelt sätt kan lösa en problematisk situation och å andra sidan faktorer som avund, konkurrens och makt. Den kollega som utses till syndabock hotar ofta det sociala tillståndet och den stabilitet som skapats i ett socialt system. Genom att avlägsna personen återställs stabiliteten; man slipper att se diverse egna tillkortakommanden och kan fortsätta ”som vanligt”. Det är i allra högsta grad fråga om socialpsykologiska processer och att syndabocken inte är syndabock i sin essens, utan blir det, som en konsekvens av en stämplingsprocess (Thylefors 1987). Exempel 3

VARDAGSRASISM Fyra vänner sitter och tittar på tv tillsammans samtidigt som de dricker ett par öl. På nyheterna visas krigsbilder från Libanon. Människor som skriker och gråter. En av vännerna säger: ”Varför ska dom hålla på och kriga hela tiden?” Någon annan säger: ”Det är religionen, dom krigar av religiösa skäl.” En tredje flikar in: ”… och när det blir krig kommer dom till oss och fortsätter sitt krig här.” Den fjärde vännen har suttit tyst en stund, men ändå lyssnat på kommentarerna med intresse och en viss irritation. Han gillar inte riktigt den vändning samtalet har tagit och säger att en kille på hans jobb är från ett krigshärjat område och att personen sköter sitt jobb riktigt bra och går att lita på. Personen som tidigare lagt förklaringen till krig på religionen menar att det finns ”invandrare” som är bra, men att de måste anpassa sig till den svenska kulturen om de ska vara här. Han säger att de flesta invandrare sitter i sina lägenheter och tittar på program från sina hemländer, att de söker sig till varandra och att de därför inte heller lär sig svenska. En annan kommer in på hedersrelaterat våld och att kvinnor behandlas dåligt. Den lite mer kritiska vännen vill inte förstöra stämningen genom att säga att hans vänner är fördomsfulla, vardagsrasistiska, men kan till slut inte hålla sig. Han frågar sina vänner: ”Hur skulle ni reagera om ni kom till ett land som ni inte visste något om? Skulle ni bosätta er i samma område som andra svenskar i er situation?” Vännerna blir tysta för ett ögonblick, en tystnad som avbryts av att en av dem säger: ”Äh, nu snackar vi inte skit mer, skål på dej, din jävla socialarbetare.” De andra skrattar och situationen normaliseras.

Exemplet visar hur fördomar skapas och konstrueras i det vardagliga samspelet, men också hur de kan ifrågasättas i samma samspel. I situationen är också massmedierna närvarande i skapandet av dessa fördomar, där utomeuropeiska länder visas upp som krigsskådeplatser, med fanatiska religiösa människor som blint lyder sina ledare. I samspelet mellan människor och mellan människor och massmedier skapas gränser mellan dem

K A P I T E L 1 . VA R DAG SL I VE T S SO C I A L P SY KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 19

22/09/17 1:46 PM

man känner sig tillhöra, ”vi”, och ”de andra”, dem man skapar skillnad i förhållande till. Det handlar om ett maktutövande, där man klumpar ihop de oftast utomeuropeiska ”invandrare” som kommit till Sverige eller som till och med är födda i Sverige till en kategori, oavsett de verkliga olikheter som finns mellan människor. Till denna kategori, invandrare, knyts sedan ofördelaktiga egenskaper såsom att vara primitiv, våldsbenägen eller konstig. När man sedan möter människor med svart hår är de redan fördefinierade och deras uppgift blir att motbevisa fördomen. Invandrarkvinnan ses som förtryckt av patriarkala genusregimer och mannen ses som familjens härskare. Denna typ av myter och fördomar skapas både med hjälp av mediernas ofta stereotypa framställningar och via det vardagliga prat genom vilket människor drar imaginära gränser mellan sig själva och ”andra”. Vad tjänar vi då på att i vardagligt tal upprätthålla fördomar och kategorier? Ja, det gör att en komplicerad verklighet blir enklare att förstå och att den egna identiteten relateras till det goda, naturliga och Myter och fördomar om ”inrätta. Världshistorien är fylld av grymma exempel på hur vandrare” skapas både med hjälp av mediernas ofta stedehumanisering och symboliskt våld har fått grymma konreotypa framställningar och sekvenser. Förintelsen i 1930- och 1940-talens Tyskland fövia det vardagliga prat genom regicks av en process där judarna gjordes till omänskliga vilket människor drar imaginära gränser mellan sig själva och där denna stämpling legitimerade själva förintelsen. och ”andra”. Utvecklande av vardagsrasism kan inte förstås utifrån en psykologisk referensram, utan bör förstås som ett samspel mellan sociala och psykologiska krafter som utspelas i det till synes triviala vardagslivet. Vi kommer att återvända till denna postkolonialt präglade socialpsykologi.

Bokens fortsättning Med detta första kapitel har vi argumenterat för vikten av att tillämpa och utveckla ett socialpsykologiskt perspektiv på vardagslivet. Vi har också hävdat att det som kan tyckas vara trivialt kan vara av stor vikt för att förstå hur vardagslivet – och i förlängningen hela samhället – är uppbyggt och hur det utvecklas. Vi kommer i följande kapitel att presentera och diskutera olika socialpsykologiska perspektiv på tillvaron, men avsikten är inte enbart att pliktskyldigt gå igenom olika teorier eller experimentella försök som gjorts inom socialpsykologin, utan också att läsaren med hjälp av dessa begrepp och perspektiv ska kunna ”avläsa” och bättre förstå vad som händer i vardagslivet.

KAPITE L 1 . VA RDAGS L IV E TS S O CIA L PS Y KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 20

22/09/17 1:46 PM

I kapitel 2, Socialisation och mänskliga möten, tar vi upp den inflytelserika skola som fått namnet symbolisk interaktionism och ger en rad exempel på hur det sociala livet utformas och struktureras. Teman som språk, ritual och rutin behandlas. Vi kommer även in på hur känslor skapas i olika sociala processer och ritualer. Det här kapitlet är grundläggande för resten av boken. Här försöker vi via enkla exempel visa hur det går till när vi tänker socialpsykologiskt. Vissa av de exempel vi tar upp och de situationer som beskrivs kan verka triviala och ”vardagliga”, men vi avser att visa att livets enkla ritualer och beteenden har en stor betydelse för människor. Mycket av det som vi kanske tycker är alldagligt, ”naturligt” och självklart, kan faktiskt visa sig vara ett resultat av komplexa mänskliga processer och handlingar; inte minst av överenskommelser om hur det sociala livet ska utformas och levas. Därefter, i kapitel 3, Sociala konstruktioner, kommer vi att behandla några centrala teorier om hur vardagslivet skapas. Detta sker bland annat via sociala förväntningar och med utgångspunkt i historiskt givna sociala representationer. Vi hämtar inspiration från bland annat kunskapssociologi och diskurspsykologi. När vi hör ordet diskurs kan det tyckas som om vi är långt ifrån vardagslivet och människors drömmar och handlingar. (Ordet diskurs kan mycket förenklat definieras som samtal om något, där samtal inte endast syftar på möten mellan konkreta personer där de samtalar med varandra, utan även på det som står i tidningar och i lagtexter, och det som uttrycks i exempelvis musik, film eller nyhetsrapportering. I diskursen betonas det språkliga.) I det här kapitlet vill vi tvärtom visa hur intimt sammanflätat ett flödande och levande socialt liv är med det som förknippas med ordet diskurs. När vi tar klivet in i språket och diskurspsykologin förändras också förutsättningarna för socialpsykologin. I kapitel 4, Identiteter, diskuterar vi först själva identitetsbegreppet, för att sedan närma oss hur man kan förstå identitetsskapandet i en värld där gränser mellan samhällen till viss del är öppna, där människor rör sig över jorden på ett sätt som tidigare inte varit möjligt och där den lokala platsen till viss del inte längre är så betydelsefull när det gäller att skapa en känsla av sammanhang och identitet. De flesta frågor som vi berör i boken landar i begreppet identitet. Detta gör det förstås inte så lätt att ge ett bra svar på hur vi ska använda detta missbrukade begrepp. Vi kommer att presentera vårt perspektiv, för att sedan knyta detta till några centrala delar av det socialpsykologiska tänkandet. I kapitel 5, Intimitetens omvandlingar, behandlar vi frågor om intimitet, kärlek och vänskap. Dessa grundbultar i det sociala varat betraktas och

K A P I T E L 1 . VA R DAG SL I VE T S SO C I A L P SY KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 21

22/09/17 1:46 PM

analyseras dels som sociala former, dels som samhällsfenomen. Vi framhåller här den historiska dimensionens betydelse för hur intimitet skapas och förändras. Kapitel 6, Sexualitet, kroppsfixering och identitet, fördjupar resonemangen om hur identiteten skapas. Här fokuseras sexualitet och vårt idag förändrade sätt att se på kroppen som något plastiskt och möjligt att förändra. I kapitel 7, Avvikelse och normalitet, diskuterar vi hur vissa typer av handlingar överskrider det som ses som anständigt i ett samhälle, och hur dessa typer av handlingar kan innebära att personen som utför handlingen ses som en avvikare. Vi vill här även ta fasta på den fascination inför vissa typer av avvikande handlingar och identiteter som präglar samhällslivet och den komplexitet som präglar alla försök att fastställa gränser mellan ”oss” och ”de andra”. Det vi kallar avvikelse är inget stabilt eller oföränderligt, utan snarare en del i ett dynamiskt spel mellan normalitet och allt det som tolkas som utanför det ”normala”. Kapitel 8, Makt i vardagslivet, analyserar hur det som till synes handlar om oskyldiga aktiviteter kan inbegripa dolda maktdimensioner och försök till manipulation. När vi talar om makt rör vi oss ofta på en övergripande samhällsnivå – politik, klasskamp eller jämställdhet – men vi vill visa hur makten tränger ner i och genomsyrar vardagslivets mest intima porer och sociala flöden. Det är inte alltid så enkelt att svara på frågan om vem som besitter makten, vem som bestämmer, och ofta riskerar vi förstås att reducera makt till individuella handlingar. Kapitel 9, När vardagslivet inte flyter, innehåller socialpsykologiska kommentarer till, och mindre analyser av, hur det är att leva med funktionsnedsättningar. Det ska visa sig att begrepp som handikapp och funktionshinder sätts i gungning då man använder socialpsykologiska perspektiv. Funktionshinder eller -nedsättningar skapas i relation till uppfattningar om vad som ses som normalt. I kapitel 10, På tåget utan papper, diskuterar vi hur vardagslivet kan gestalta sig för människor som saknar giltiga ID-handlingar och hur människor som migrerat till Sverige, eller som har migrationsbakgrund, kan uppleva hur det är att röra sig bland andra människor och hur erfarenheter av migration och rasism ”sätter sig” i deras kroppar. Genom dessa upplevelser och de socialpsykologiska processer som de innebär ställs vardagslivet på sin spets. I kapitel 11, Den socialpsykologiska fantasin, diskuterar vi ytterligare socialpsykologins möjligheter och begränsningar. Vi vill se socialpsykologi

KAPITE L 1 . VA RDAGS L IV E T S S O CIA L PS Y KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 22

22/09/17 1:46 PM

som en emancipatorisk disciplin och praktik, det vill säga att den kan medvetandegöra oss i förhållande till det egna vardagslivet och därmed bidra till att frigöra oss från beroenden och maktstrukturer. Vi har också haft som ambition att demonstrera de stora möjligheter ett socialpsykologiskt tänkande innebär. Vår förhoppning är att den här boken ska uppmuntra till ett nytt sätt att se på och förhålla sig till livet. Funktionsnedsattas och flyktingars berättelser om vardagslivet kan användas för att se och tydliggöra den normalitet vi oftast tar för given.

K A P I T E L 1 . VA R DAG SL I VE T S SO C I A L P SY KO LO G I

9789147113422b1-248c.indd 23

22/09/17 1:46 PM

Vardagslivets socialpsykologi Thomas Johansson & Philip Lalander

Upplaga 3

Thomas Johansson & Philip Lalander

Vardagslivets socialpsykologi

Best.nr 47-11342-2 Tryck.nr 47-11342-2

Upplaga 3

9789147113422c1c.indd 1

22/09/17 12:16 PM