9789147114092 by Smakprov Media AB

men har också didaktiska anspråk. Här berörs förskollärares inställning till sitt uppdrag i förskolan,

till innehållsområdet naturvetenskap och till hur man kan arbeta med naturvetenskap. Aktuella frågor att diskutera med sig själv och tillsammans med arbetslaget kan vara:  Vad är naturvetenskap för mig?  Vad har jag själv för erfarenheter och minnen som hör ihop med kunskapsområdet?  Vad är eller kan naturvetenskap förstås som? Boken tar också upp kommunikationens betydelse för barns

Göra naturvetenskap i förskolan

oken handlar om naturvetenskap i förskolan,

Göra naturvetenskap i förskolan –

M E D F O KU S PÅ K O M M U N I K AT I O N

lärande, bland annat utifrån det antropomorﬁstiska språkbruket. Läsaren ges möjlighet att reﬂektera över vad naturvetenskap kan innebära i förskolans praktik. De didaktiska frågorna vad,

Att göra naturvetenskap i förskolan vänder sig till såväl studenter som till yrkesverksamma förskollärare. Den vänder sig också till lärare inom förskollärarutbildningen eller vid kompetensutvecklingsinsatser för yrkesverksamma

Susanne Thulin

hur, för vem och varför hålls levande genom bokens olika delar.

förskollärare. Susanne Thulin är ﬁl.dr i pedagogik och förskollärare. Hon arbetar som lärare och forskare vid Sektionen för lärande och miljö vid Högskolan Kristianstad och är programansvarig för förskollärarutbildningen.

Best.nr 47-11409-2 Tryck.nr 47-11409-2

Susanne Thulin

9789147114092c1c.indd 1

17/11/14 4:12 PM

susanne thulin

Göra naturvetenskap i förskolan – med fokus på kommunikation

liber

9789147114092b1-136c.indd 1

17/11/14 3:22 PM

Innehåll Förord 7 Inledning 10 Bokens upplägg 12 kapitel 1:

Från natur, hem och hembygd till läs- och skrivutveckling, matematik, naturvetenskap, samhälle och lärande 14 Att arbeta med ett visst innehåll – ett historiskt perspektiv 14 Ämnesintegrerat och tematiskt 16 Barnstugeutredningen 1972 17 Pedagogiskt program för förskolan 1987 18 1998 får förskolan sin första läroplan 19 Kunskap och lärande gör sitt intåg 19 En reviderad läroplan 2011 20 Educare – omsorg, fostran och lärande 22 kapitel 2:

Naturvetenskap får sin tolkning i förskolans praktik I

Lärares tal och barns nyﬁkenhet 24 Att göra naturvetenskap i förskolan – att göra förskola i naturvetenskap

Aktuella begrepp 25 En bild av naturvetenskap i praktiken 27 Livet i stubben 28 Vad deﬁnieras som naturvetenskapligt lärandeobjekt i den studerade förskolan? 28 Tema stubben 30 Samtal om vem som bor i stubben 30 Samtal om att göra en stubbe 31

Tema löv 33 Samtal om löv som föda 34

9789147114092b1-136c.indd 3

17/11/14 3:22 PM

Tema djuren i stubben 35 Samtal om djurs livsvillkor 35 Samtal om födans väg

Samtal om djurs utseende 38 Samtal om djurs beteende 40 Samtal om att ha vad man behöver 40 Samtal om att visa känslor och att roa sig 42 Tycker de om varandra, undrar man – gråsuggan och masken? 43 De springer nog och leker i sin lilla skog 44 Antropomorﬁsm – hinder eller möjlighet? 48 Vad kan sägas om arbetet med livet i stubben – en sammanfattande reﬂektion 50 kapitel 3:

Naturvetenskap får sin tolkning i förskolans praktik II Men barnen då, vad säger barnen?

Vad är jord egentligen? 55 Vad är det barnen ställer frågor om? 55 Barnens frågor om innehållet 57 Barnens frågor om redskapen 58 Barnens frågor utanför temat 59 Ett innehållsintresserat barn – en sammanfattande reﬂektion 60 kapitel 4:

Naturvetenskap i förskolan − på vilka grunder?

Varför naturvetenskap i förskolan? 63 Förskolan och samhällsperspektivet 64 Nyﬁkenhet och en vilja att begripa – förskolan och barnperspektivet 65 Sammanfattande reﬂektion 67 kapitel 5:

Naturvetenskapens innehåll

Naturvetenskapens deﬁnition 68 Naturvetenskap i förskolan – vilket innehåll? 69 Sammanfattning 72

9789147114092b1-136c.indd 4

17/11/14 3:22 PM

kapitel 6:

Arbete med naturvetenskap i förskolan – didaktiska aspekter 73 Att stanna i vardagserfarenheten 73 Att utnyttja tidigare erfarenheter och sträva mot ny kunskap 75 Lärares egna kunskaper 76 Sammanfattande reﬂektion 78 kapitel 7:

Att lära om ett specifikt innehåll

Språkets betydelse för barns lärande om ett innehåll 81 Barns möte med ett naturvetenskapligt språkbruk 82 Samtal på olika nivåer − vad är det uppmärksamheten riktas mot? 84 Att samtala om det direkta innehållet – nivå ett 85 Att göra generella strukturerar synliga – nivå två 86 Att rikta uppmärksamheten mot en metareﬂekterande nivå − nivå tre 90

Sammanfattande reﬂektion 93 kapitel 8:

Förskolläraren och uppdraget – en framåtsyftande reflektion 95 Om synen på uppdraget 95 Det kritiska perspektivet − vilja, mod och kompetens 98 kapitel 9:

Naturvetenskap i förskolan – några didaktiska utgångspunkter 101 Att ta tillvara miljön − börja där du står 101 Det kan handla om förskolans miljö 102 Miljöer omfattar också möten med andra 106 Att välja innehåll 107 Att välja ett visst innehåll − att ringa in ett fenomen eller en situation 108 Om betydelsen av att veta lite själv 110 Vad är en bra fråga? 110 Barns perspektiv − en tillgång och förutsättning för lärande 114

9789147114092b1-136c.indd 5

17/11/14 3:22 PM

Betydelsen av variation, kontrast och konfrontation 116 En รถmsesidig samtidighet i kommunikationen 118

Epilog 119

Litteraturfรถrteckning 122 Register 129

9789147114092b1-136c.indd 6

17/11/14 3:22 PM

förord

Den bok du nu börjar läsa ger ett viktigt bidrag till förståelsen för hur man kan ta sig an utmaningen att iscensätta grundläggande naturvetenskap i den svenska förskolan. Boken är skriven mot bakgrund av det delvis förändrade uppdrag som förskollärare i dag ställs inför efter 2011 års revidering av den läroplan förskolan fick 1998. Ett av de områden som där pekas ut är naturvetenskap. Hur kan man, som Susanne Thulin skriver, omsätta naturvetenskap i förskolan med dess speciella bildningstradition och lek- och temabaserade verksamhet? Boken ger ett svar på denna fråga genom att redogöra för, diskutera och dra ut implikationerna av de vetenskapliga studier Susanne Thulin genomfört av naturorienterade temaarbeten i förskolan. Hur förskolan kommit att bli och vad den är i dag berättas genom en historik exposé över några av de viktiga aktörer som bidragit till förskolans bildningstradition och som har format verksamheten. Här möter vi tankar från personer såsom Friedrich Fröbel (1782–1852), Henriette Schrader Breyman, (1827–1899), Elsa Köhler (1879–1986) och Alva Myrdal (1902–1986), men även Barnstugeutredningen 1972, Pedagogiskt program för förskolan 1987, förskolans första läroplan 1998 och dess revidering 2011, med fokus på hur synen på lärande och utveckling förändrats och vad som utgör kontinuitet i verksamheten. I boken presenterar Susanne Thulin ett antal viktiga principer för och centrala spänningar i samtida förskoleverksamhet. I denna inledning ska jag kort peka ut och kommentera några av dessa. En vanligt förekommande tanke om hur man befrämjar förskolebarns utveckling är att det är nödvändigt att bygga på barns intresse och perspektiv. Och det är viktigt att göra så, men som Susanne Thulin argumenterar och visar i denna bok, innebär att delta i en förskoleverksamhet också att bli introducerad för nya områden, former av kunskap och kommunikativa genrer. Verksamheten kan därför inte enbart bygga på barnens egna erfarenheter och intressen, även om man måste knyta an till dessa 

9789147114092b1-136c.indd 7

17/11/14 3:22 PM

för att stötta barnen vidare i deras utveckling. Att delta i samhälleliga institutioner som förskola och skola introducerar även barnet för nya former av kunskap, som naturvetenskaplig kunskap. Denna kunskap är abstraherad bortom det konkreta här och nu. Den kan därför inte heller i mer än begränsad bemärkelse upptäckas av barnet på egen hand. Det krävs aktiva medskapare för mycket av detta lärande. Frågan om förskollärarens roll – och sätt att se på sin egen roll i barns utveckling – är något som återkommande diskuteras här. Förskolläraren tillskrivs en aktiv och viktig roll i barns naturvetenskapliga lärande. Susanne Thulin argumenterar för att hur förskollärare ser på sitt uppdrag är avgörande för vilka aktiviteter de iscensätter, hur de deltar (eller inte) i dessa och vad det betyder för barns utvecklingsmöjligheter av olika former av kunskaper och förmågor. Förvisso kan man i allmän mening säga att barn lär sig hela tiden, men vad barn lär sig är starkt beroende av vad de erbjuds och vad som uppmärksammas i den kommunikation de deltar i. För att utveckla ett naturvetenskapligt kunnande behöver barn engageras i samtal av en viss kommunikativ och språklig art. Som Susanne Thulin visar kan man inte skilja ut naturvetenskap från språk och kommunikation – naturen talar inte av och för sig själv. Att lära sig naturvetenskap kan därför förstås som en fråga om att bli deltagare i en språkligt uppburen kultur som erbjuder redskap för att se mönster. Människan är, som Jerome Bruner (1990) skriver, en meningsskapande varelse, hon inte bara registrerar och reproducerar information. Vi framställer våra erfarenheter i ett visst perspektiv, i en viss kommunikativ form. Det är viktigt, som Susanne Thulin vidare påpekar, att inte förenkla undervisning till en fråga om att förmedla – det vill säga att som lärare skicka information till ett barn. Även om man planerar för att göra något visst synligt är det alltid en levande fråga hur barnen erfar vad de möter. Principen om den lärandes perspektiv påminner oss om att undervisning aldrig är en reproduktion utifrån en förlaga, utan ett kommunikativt och levande fenomen. Denna insikt lägger ett speciellt fokus på hur lärare och barn kommunicerar med varandra och inte minst vilka frågor lärare respektive barn ställer. Hur dessa frågor tas emot är en kritisk fråga för att bidra till att en lärande människa utvecklar ny förståelse för något. 

9789147114092b1-136c.indd 8

17/11/14 3:22 PM

Frågor – liksom språket i stort som ett kulturellt redskap – riktar andras och ens egen uppmärksamhet (Tomasello, 1999). Hur frågor besvaras är därför avgörande för om deltagare i en aktivitet kan dela uppmärksamhet på något gemensamt. Lärarens roll kan följaktligen formuleras som en aktiv medskapare snarare än som informationsförmedlare (Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013). Förskoleverksamheten är i grunden en kommunikativ praktik och att kunna engagera barn i samtal där man knyter an till deras erfarenheter och utmanar och stöttar dem vidare är nyckelkompetenser hos förskollärare. Susanne Thulins arbeten visar barn som är genuint intresserade av att förstå sig på naturen – analysen av barnens frågor under ett temaarbete blir en särskilt tydlig illustration av detta. Hur förskollärare svarar på och vidareutvecklar detta intresse är en viktig del av uppdraget. Denna bok ger många värdefulla redskap för att tänka om denna utmaning och med vilka man kan ta sig an den. Niklas Pramling Professor i pedagogik, Göteborgs universitet

referenser Bruner, Jerome S. (1990). Acts of meaning. Cambridge, MA: Harvard University Press. Doverborg, Elisabet, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber. Tomasello, Michael. (1999). The cultural origins of human cognition. Cambridge, MA: Harvard University Press.



9789147114092b1-136c.indd 9

17/11/14 3:22 PM

inledning

Det här är en bok som i första hand ska handla om naturvetenskap i förskolan. Naturvetenskap är ett innehållsområde i förskolans läroplan, något som också förtydligats med den revidering av läroplanen som gjordes 2010 (Skolverket, 2010). Bokens innehåll baseras till stor del på studier jag genomfört i förskolans verksamhet och som utgör olika delar av mitt avhandlingsarbete (Thulin, 2011). Syftet med dessa studier är att utveckla ny kunskap om hur barn och förskollärare arbetar med naturvetenskap i förskolan. Även om boken har sitt huvudämne kommer läsaren att upptäcka att texten här och var anknyter till forskning och resonemang som är hämtade från barndomsforskning och studier som rör förskolans kvalitet. Syftet är att bredda bilden av hur barns lärande och förskolans aktörer kan förstås i relation till arbete med ett kunskapsområde som naturvetenskap. Svensk förskola har sina rötter i en specifik bildningstradition. Allt sedan de första förskolorna gjorde sitt intåg i Sverige har vissa specifika ledord präglat verksamheten. Förskolans uppdrag är tredelat; omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I praktiken betyder det att de olika delarna oftast utförs på en och samma gång. I förskolan skiljer man inte ut det ena från det andra; det arbetas ämnesintegrerat och tematiskt. Barns intressen och erfarenheter utgör oftast utgångspunkt för de innehåll som väljs och de aktiviteter som genomförs. Utifrån vad som uppfattas som meningsfulla sammanhang för barns lärande integreras de olika delarna av uppdraget. Även om det finns gemensamma nämnare för vad som utgör en god förskola så visar forskning att de som arbetar i förskolan kan lägga större vikt vid någon del av uppdraget än vid någon annan del. Några poängterar omsorgen medan andra lägger tonvikten på lärande (se t.ex. Skolverket, 2008). Företrädare för förskolan har också under årens lopp markerat ett avståndstagande mot skolan (Persson, 2010). ”Förskola ska inte vara skola” eller ”Nu får vi se upp så det inte blir skola” eller ”Barn ska få vara barn” är uttryck som då och då förekommer i texter och uttalande 

9789147114092b1-136c.indd 10

17/11/14 3:22 PM

som rör förskolans verksamhet (Thulin, 2006). Vi som arbetar i eller för förskolan är alltså bärare av olika uppfattningar om vad en god förskola är och ska vara och det är med dessa uppfattningar som tolkningsram/ bakgrund vi till exempel läser förskolans läroplan. När förskolans lärare läser läroplanen – och ska göra naturvetenskap till praktik − görs det med specifika ögon och utifrån en specifik erfarenhet och historia. Det är denna specifika bildningstradition som kan sägas utgöra en tolkningsram för läroplanens innehåll och för hur ett målområde som naturvetenskap omsätts i förskolans verksamhet. Med den utgångspunkten blir naturvetenskap i förskolan inte endast en fråga om att kunna mer eller mindre naturvetenskap utan handlar också om hur lärare i förskolan ser på sitt uppdrag. Min önskan med den här boken är att ge läsaren en möjlighet att reflektera över vad naturvetenskap kan innebära i förskolans praktik, men också en möjlighet att fundera över varför det kan bli som det blir. Min förhoppning är också att texten ska ge upphov till funderingar om läsarens egen syn på förskolans uppdrag och det egna agerandet i relation till arbetet med innehållsområdet naturvetenskap. De didaktiska frågorna vad, hur, för vem och varför kommer att hållas levande genom bokens olika delar. Boken har särskilt tre målgrupper; den vänder sig till dig som är på väg att utbilda dig till förskollärare, till dig som redan är yrkesverksam och till dig som är lärare inom förskollärarutbildningen eller vid kompetensutvecklingsinsatser för yrkesverksamma förskollärare.



9789147114092b1-136c.indd 11

17/11/14 3:22 PM

bokens upplägg

Boken består av följande kapitel: Kapitel 1: ”Från natur, hem och hembygd till läs- och skrivutveckling, matematik, naturvetenskap, samhälle och lärande”. Bokens inledande kapitel handlar om hur man i förskolan arbetat med ett specifikt innehållsområde i ett historiskt perspektiv och fram till våra dagar. Kapitel 2: ”Naturvetenskap får sin tolkning i förskolans praktik I”. Kapitel två erbjuder en bild av hur en förskola kan omsätta läroplanens uppdrag om naturvetenskap i sin verksamhet, med fokus på vad som får utgöra innehåll och på de kommunikationsmönster som etableras. Kapitlet är tänkt att fungera som en referensram och bakgrundsbild vid läsningen av bokens övriga kapitel. Kapitel 3: ”Naturvetenskap får sin tolkning i förskolans praktik II”. I detta kapitel utgår texten från barnens perspektiv och de frågor de ställer under ett temaarbete om jord. Syftet är att utifrån den bild som blir synlig erbjuda läsaren ett underlag för vidare diskussion kring didaktiska förhållningssätt vid arbete med innehållsområdet. Kapitel 4: ”Naturvetenskap i förskolan – på vilka grunder?” En bidagande orsak till hur naturvetenskapen omsätts i praktisk verksamhet kan vara de bakomliggande motiv som upplevs finnas bakom uppdraget. I detta kapitel förs ett resonemang om hur naturvetenskap kan motiveras i förskolans verksamhet. Kapitel 5: ”Naturvetenskapens innehåll”. Vad är naturvetenskap egentligen och hur kan man tänka om naturvetenskapen i förskolan? Detta kapitel har som syfte att presentera hur det naturvetenskapliga innehållsområdet kan definieras och hur det utifrån forskning kan förstås och omsättas i förskolan. Kapitel 6: ”Arbete med naturvetenskap i förskolan – didaktiska aspekter”. I kapitel sex ges en presentation av forskning om didaktiska förhållningssätt och dess konsekvenser för barns möjlighet till lärande i naturvetenskap. Här ges också exempel på vad som kan sägas karakterisera en god lärsituation. 

9789147114092b1-136c.indd 12

17/11/14 3:22 PM

Kapitel 7: ”Att lära om ett specifikt innehåll”. I detta kapitel berörs språkets och den samspelande kommunikationens betydelse för barns lärande om ett innehåll. I kapitlet lyfts också frågor som rör barns tillträde till specifika språkfält som naturvetenskapens. Samtalsutdrag från ett temaarbete utgör exempel på hur kommunikationen kan föras på olika nivåer. Kapitel 8: ”Förskolläraren och uppdraget – en framåtsyftande reflektion”. I kapitel åtta görs en återkoppling till hur förskolans uppdrag kan uppfattas och de konsekvenser det kan få för arbete med ett speciellt innehåll som naturvetenskap. Såväl dilemman som möjligheter belyses. Kapitel 9: ”Naturvetenskap i förskolan – några didaktiska utgångspunkter”. Bokens avslutande kapitel innehåller några avslutande didaktiska utgångspunkter med fokus på fortsatt arbete med naturvetenskap i förskolan. Inte några pekpinnar men möjligen en vägledning.



9789147114092b1-136c.indd 13

17/11/14 3:22 PM

kapitel :

Från natur, hem och hembygd till läs- och skrivutveckling, matematik, naturvetenskap, samhälle och lärande

vensk förskola har en historia som sträcker sig tillbaka till mitten av 1800-talet. Flera reformivrare och politiska svängningar har påverkat de ledord och styrdokument som fortfarande sätter sin prägel på verksamheten. I det följande ska läsaren få följa med på en liten historisk exposé som rör hur man i förskolan över tid har sett och ser på arbete med ett specifikt innehåll.

Att arbeta med ett visst innehåll – ett historiskt perspektiv Stundtals kan den pedagogiska diskussion som förs i anslutning till att förskolan blivit en egen skolform uppfattas som gemensam för förskola och skola, som om de båda skolformerna kan antas ha en gemensam bas och förstås och hanteras utifrån gemensamma antaganden. Förskolan har emellertid sin grund i en specifik bildningstradition som vuxit fram dels i ljuset av pedagogiska reformivrare, dels utifrån familjepolitiska behov. Förskola respektive skola har förändrats och utvecklats utifrån olika uppdrag och samhällsbehov. För att skapa en förståelse för hur arbetet med ett visst innehåll – som naturvetenskap – kan omsättas i dagens förskola kan det finnas ett behov av att blicka tillbaka på hur arbetet med olika innehållsaspekter hanterats i ett historiskt perspektiv. En röd tråd i den diskussionen rör förhållandet lek och lärande. Friedrich Fröbel (1782–1852), en av förskolans förgrundsgestalter, menade att barn kunde ses som plantor med inneboende anlag, plantor som 

9789147114092b1-136c.indd 14

17/11/14 3:22 PM

förläggare: Anna Maria Thunman projektledare: Kajsa Lindroth redaktör: Bibbi Fagerström omslag: Sara Ånestrand omslagsbild: Thinkstock typografi: Birgitta Dahlkild produktion: Jürgen Borchert Första upplagan

1 repro: OKS Prepress Service tryck: People Printing, Kina, 2015

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

9789147114092b1-136c.indd 2

17/11/14 3:22 PM

men har också didaktiska anspråk. Här berörs förskollärares inställning till sitt uppdrag i förskolan,

Göra naturvetenskap i förskolan

oken handlar om naturvetenskap i förskolan,

Göra naturvetenskap i förskolan –

M E D F O KU S PÅ K O M M U N I K AT I O N

lärande, bland annat utifrån det antropomorﬁstiska språkbruket. Läsaren ges möjlighet att reﬂektera över vad naturvetenskap kan innebära i förskolans praktik. De didaktiska frågorna vad,

Susanne Thulin

hur, för vem och varför hålls levande genom bokens olika delar.

Best.nr 47-11409-2 Tryck.nr 47-11409-2

Susanne Thulin

9789147114092c1c.indd 1

17/11/14 4:12 PM