9789147099986 by Smakprov Media AB

LYHÖRDA LÄRARE

rum och något händer med stämningen. Som lyckas nå fram till alla elever, även till dem som andra misslyckas nå. Anneli Frelin har intervjuat och observerat lärare från förskolan till gymnasiet för att ta reda på hur dessa lärare gör. Hennes slutsats är att deras framgångar beror på ett medvetet relationsarbete, ett arbete som kräver relationell professionalitet. Lärarna bygger och upprätthåller framgångsrikt relationer till barnen och ungdomarna och även mellan dem, relationer som gör att de kan lära och växa. Författaren visar också att det finns stora likheter mellan alla lärarkategorier i hur de arbetar med relationerna. Boken innehåller många exempel utifrån lärares berättelser, som står för den beprövade erfarenheten, varvade med teoretiska resonemang utifrån vetenskapliga perspektiv grundade i utbildningsvetenskap. En övergripande tanke med boken är att bidra till ett utbildningsvetenskapligt språk som underlättar samtal om den relationella dimensionen av lärares arbete. Den dimensionen är viktig för att lyckas som lärare, men hör till den mest utmanande inom lärarprofessionen. Med hjälp av begreppen och perspektiven som författaren presenterar får läsaren nya svar på frågan ”Hur gör de?” och en förståelse för argumenten bakom lärarnas handlingar. Boken innehåller även en metodbeskrivning av hur man kan studera lärares tänkande kring deras praktik med hjälp av praktiska argumentationsstrukturer. Lyhörda lärare vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskolan till gymnasiet, till lärarutbildare och forskare samt till andra som är intresserade av lärares arbete och professionalitet.

Anneli Frelin

ur gör de, lärarna som verkar ha ”det”? Som kliver in i ett

Anneli Frelin

arbetade som lärare i grundskolan från 1990 till 2003. Hon disputerade sedan i didaktik och arbetar nu som lektor på Högskolan i Gävle. ANNELI FRELIN

Tryck.nr 47-09998-6

9789147099986c1s.indd 1-3

Liber

Best.nr 47-09998-6

LYHÖRDA LÄRARE

– PROFESSIONELLT RELATIONSBYGGANDE I FÖRSKOLA OCH SKOLA

09/06/12 4:02 PM

förläggare: Anna Maria Thunman redaktör: Magnus Winkler omslag: Birgitta Dahlkild ombrytning och figurer: OKS Prepress Services produktion: Jürgen Borchert omslagsbild: Michael Peuckert, Flowerphotos/NordicPhotos

Första upplagan 1

repro: OKS Prepress Services, India tryck: Kina 2012

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147099986b1-160s.indd 2

09/06/12 3:48 PM

Innehåll Förord 9 Inledning 10 Det här handlar boken om 12 1.

Lärares professionalitet 16 Praktiskt kunnande 16 Tyst kunskap eller bakgrundskunskap 16 Reﬂektion 18 Förutseende handling 19 Praktiskt yrkeskunnande 20 Från kunskap till omdöme 20 Att tillhöra en profession och att vara professionell 22 Professionalitet i handling 23 Känslor och professionalitet 24 Förkroppsligad professionalitet 25 Exempel: Johan och hans Kalle 26 Reﬂektioner över exemplet 28 Avslutande om lärares professionalitet 32

Lärares relationsarbete 34 Ansvar i situationen 35 Funktionella och personliga relationer 36 En modell för olika typer av lärarledarskap 39 Åtta slags handlingar i lärar–elevrelationer 40 Introduktion till undervisningsrelationer och undervisningsgemenskaper 43 Att förhandla undervisningsrelationer 43 Exempel på förhandling av undervisningsrelation 44 Att gestalta undervisningsgemenskaper 46 Avslutande om lärares relationsarbete 47

9789147099986b1-160s.indd 5

09/06/12 3:48 PM

Att bygga och underhålla undervisningsrelationer till elever 48 Förtroende: ”Det är ett kapital man bygger upp, dag ett, dag två, dag tre och så vidare …” 49 Rättvisa 50 Välvilja 50 Begriplighet 52 Förtroendekapital 53 Humor och värdighet 54 Medmänsklighet: ”Lärare är inte maskiner” 56 Erkännande 57 Rimliga krav 58 Felbarhet 59 Empatisk förståelse 60 Omtanke om elevernas självbild: ”Att få ha lite ’jag-kan’ kvar” 61 Förväntningar 63 Försöksvilja 64 Självförtroendekapital 65 Acceptans 65 Exempel: Lena och hennes Emilia 67 Reﬂektioner över exemplet 69 Avslutande om undervisningsrelationer 70 Maskinlärare eller medmänskliga lärare 71 Personliga och professionella lärare 72 Öppenhet för elevers meningsskapande 74

Att bygga och underhålla undervisningsgemenskaper mellan elever 76 Bygga på det positiva: ”En fantastisk kraftkälla” 77 Positiva gemensamma upplevelser 77 Möten med skillnad 79 Eleverna underlättar lärarens arbete 81 Balansera relationer: ”En miljö där det är okej att vara sig själv” 81 Jämlika relationer 82

9789147099986b1-160s.indd 6

09/06/12 3:48 PM

Att tänka själv 84 Konkurrens av andra relationer 85 Kompis och/eller klasskompis 85 Problem mellan elever: ”Du, hörde du att hon pratade med dig?” 87 Tolerans för skillnad 88 Gränsarbete 90 Konﬂikter 91 Kränkningar 94 Exempel: Maria och hennes klass 95 Reﬂektioner över exemplet 97 Avslutande om undervisningsgemenskaper 99 Utrymme för en jämlik gemenskap 101 Motverka socialt våld 103 Professionell medvetenhet om villkoren för undervisningsgemenskaper 105 5.

Lärares relationella professionalitet 108 Att utgå från ett relationellt perspektiv 108 Ett relationellt perspektiv på auktoritet 112 Olika aspekter av ett komplext uppdrag 114 Uppdragsuppfattning 117 Exempel: Lotta och hennes skola 119 Reﬂektioner över exemplet 122 Avslutande om lärares relationella professionalitet 124 Lärare? Varför då? 126

Appendix: Att

konstruera praktiska argumentationsstrukturer

(PAS) 128 Fem slags följdfrågor 129 Exempliﬁera 130 Bekräfta 130 Argumentera 131 Klargöra 132 Tolka 133

9789147099986b1-160s.indd 7

09/06/12 3:48 PM

Analysstegen 134 Praktiska argumentationsstrukturer 134 Vad är ett praktiskt argument? 134 Ett exempel på den graﬁska struktureringen av PAS 135 Att synliggöra didaktiska dimensioner med PAS – ett exempel 140 Ett ämnesdidaktiskt fokus på exemplet 142 Ett relationellt fokus på exemplet 143 Ett läroplansteoretiskt fokus på exemplet 144 Ett emancipatoriskt fokus på exemplet 145 Avslutande om PAS 145

Referenser 146 Register 158

9789147099986b1-160s.indd 8

09/06/12 3:48 PM

Förord Först och främst vill jag tacka de lärare jag har intervjuat och observerat, som väldigt generöst har berättat och delat med sig av sina tankar och sitt arbete och kunnande. Era berättelser utgör grunden till den här boken och den hade inte gått att skriva utan er. Tusen tack till Adrian, Anders, Anna, Cessa, Erik, Gunilla, Johan, Lena, Lotta, Maria och Sten, som egentligen heter något annat. Stort tack till er som har gett värdefulla synpunkter på olika delar av texten: Elisabeth Björklund, Högskolan i Gävle, Silwa Claesson, Göteborgs universitet, Silvia Edling, Uppsala universitet, Jan Grannäs, Högskolan i Gävle och mina kollegor i det högre seminariet i didaktik på Högskolan i Gävle. Tack också till Inger Gardfjell, min före detta kollega och mentor, som läste manus med erfarna lärarögon, och till Jan Van Tartwijk, Utrecht universitet, för diskussion kring översättningar. Tack även till alla andra som har deltagit i stimulerande diskussioner under de gångna åren och som har bidragit till att utveckla de tankar som jag presenterar i boken. Jag vill slutligen rikta ett varmt tack till Harald och Louise Ekmans forskningsstiftelse för den värdefulla möjligheten att arbeta koncentrerat med boken under min vistelse på Sigtunastiftelsen i maj 2011. Clarks Summit, Pennsylvania den 29 februari 2012 Anneli Frelin

9789147099986b1-160s.indd 9

09/06/12 3:48 PM

Inledning Att vara lärare, oavsett om det är förskollärare, grundskollärare eller gymnasielärare, innebär att ha relationer med ett särskilt syfte – någon annans lärande och växande. Det är till och med så att man inte kan vara lärare utan att det finns någon där som försöker lära sig något, vare sig det är ett förskolebarn, en elev eller en lärarstudent. Visst kan man ha titeln lärare även när man är ledig, eller låtsas att man har elever, men det går inte att komma ifrån att relationer är centrala i läraryrket, på ett eller annat sätt. En filosof skulle tala om att det finns ett ontologiskt beroende – det vill säga, den ena (läraren) kan inte existera utan den andra (eleven). Efter att ha stått på skolgolvet sedan 1990, med avbrott för två föräldraledigheter, kom jag 2004 in på en forskarutbildning och blev på så vis student igen. Under arbetet med min avhandling intervjuade jag lärare med erfarenhet från förskolan, förskoleklass, fritidshem, lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet om deras arbete och slogs av två saker: Dels hur mycket av det de gjorde som på något sätt handlade om relationer, det verkade vara en ständigt närvarande del av arbetet. Dels hur lika de uttryckte sig om relationsarbetet. Både Lena, som hade ettåringar i förskolan, och Erik, som hade artonåringar i matematik, talade om vikten av att lyfta barnen och ungdomarna. Både Johan, som hade förskoleklass, och Gunilla, som hade individuella programmet i gymnasiet, lade ut texten om hur viktigt det var att eleverna litade på dem för att de skulle kunna göra ett bra arbete. Visst fanns det skillnader i relationsarbetet, till exempel vilka slags konflikter som lärarna behövde lösa när det gällde treåringar och när det gällde trettonåringar, men likheterna var ändå mycket större än vad jag hade förväntat mig. Eftersom den relationella dimensionen finns med för alla lärarkategorier kommer jag att som regel använda begreppen skola, lärare och elev i boken. I detta ligger inga värderingar som att jag tycker att barn i förskolan ska kallas för elever, utan det är bara för enkelhets 10

9789147099986b1-160s.indd 10

09/06/12 3:48 PM

skull och för att jag tror att de som läser har förmågan att anpassa exemplen till sin egen praktik när så behövs. Min utgångspunkt är att alla lärare, i förskolan och skolan, har ett gemensamt uppdrag och att de alla arbetar efter läroplaner som syftar till elevers lärande och växande på olika sätt. I läroplanerna från förskolan till gymnasieskolan är de delar som handlar om värdegrund och uppdrag väldigt lika. Sedan har olika lärarkategorier ansvar för olika delar av barns och ungdomars omsorg, växande och lärande, men alla har det gemensamt att de vill hjälpa barnen och ungdomarna att växa, för deras eget och för samhällets bästa. Den här boken kommer ur min avhandling Teachers’ relational practices and professionality (2010) men innehåller också nytt material. Den är skriven för en bredare publik: lärarstudenter, verksamma lärare, lärarutbildare, forskare och alla andra som är intresserade av lärares arbete. En tanke med boken är att väcka medvetenhet om den relationella dimensionen av lärares arbete, och även att bidra med verktyg för att beskriva och diskutera den. En annan är att väcka och inspirera till diskussioner efter läsning, hellre än att allt redan har blivit diskuterat i boken. Därför är boken kortfattad, innehåller många exempel och är skriven så att det ska finnas trådar att plocka upp under hela vägen. Exemplen som förekommer är inte heller menade att vara helt blankputsade och odiskutabla, utan rymmer ett mått av ofullkomlighet, precis som det är i vardagen ute i förskolor och skolor. Man kan säga att lärarnas berättelser här får stå för den beprövade erfarenheten som kombineras med vetenskapliga perspektiv. Den som vill läsa ytterligare kan få hjälp av referenslistan. En övergripande tanke är att bidra till ett utbildningsvetenskapligt språk som underlättar samtal om det arbete som lärare i alla stadier gör för att bygga och underhålla relationer i förskolan och skolan, relationer som är positiva för barns och ungas lärande och växande. Med andra ord, relationer som gör att de kan utbilda sig. För det är inte självklart att de här relationerna finns på plats från början, och ibland kan relationerna i förskolan och skolan faktiskt vara till skada för barns och ungas möjligheter till utbildning. Jag vill även lyfta fram den 11

9789147099986b1-160s.indd 11

09/06/12 3:48 PM

professionalitet som är mer eller mindre oumbärlig för att kunna göra det här viktiga arbetet riktigt bra. Grundläggande är det relationella perspektivet. I stället för att betona vilka egenskaper lärarna behöver ha, betonar jag de slags relationer som lärare arbetar för att åstadkomma. Att utgå från ett relationellt perspektiv får långtgående konsekvenser för tänkandet och är, menar jag, fruktbart för att beskriva och förstå lärares arbete. Arbetet har djup förankring i lärares berättelser, som har varit en grund för de teorier och begrepp som introduceras. Den teoretiska förankringen ligger främst inom utbildningsvetenskapens didaktik och pedagogik. Colnerud och Granström (2002) skriver att en enskild lärare kan vara kompetent, men professionell är man bara tillsammans med andra. För att betraktas som en profession behöver man bland annat ha ett gemensamt yrkesspråk. Varför är det då så viktigt att ha ett gemensamt språk för just lärare? Är det verkligen så farligt att använda andra yrkens språk? Som jag ser det finns det fördelar och nackdelar med att ta över begrepp från till exempel psykologi eller ekonomi. De begrepp som vi använder är inte neutrala, utan de har ”ryggsäckar”, alltså de saker som begreppen betyder i olika sammanhang spelar roll för vad vi kan säga och göra med dem. Som exempel, jag använder i boken begreppet förtroendekapital. Kapital, som är ett ekonomiskt begrepp, kan man öka eller göra av med, vilket fungerar rätt bra för att beskriva hur lärarna tänker om relationerna med eleverna. Men det är enligt min mening problematiskt att okritiskt ta över andra discipliners begrepp, när man i stället kan överväga och använda de som passar läraryrket och utbildningsvetenskap bäst och även finna sina egna när så behövs.

Det här handlar boken om Det jag har valt att kalla för lärares relationsarbete utgör en dimension av arbetet och innebär att lärare handlar i syfte att bygga, underhålla och/eller främja relationer som är positiva ur en utbildningssynpunkt, eller i syfte att motverka motsatsen: relationer som motverkar eller undergräver 12

9789147099986b1-160s.indd 12

09/06/12 3:48 PM

elevers förutsättningar för att utbilda sig. Det finns förstås också andra dimensioner av lärares arbete, och även om jag har valt att lämna dem i utkanten i den här boken ser jag de andra dimensionerna som lika viktiga. De behövs också, och det finns andra böcker som handlar om dem. Relationsarbete utförs dessutom ofta samtidigt som läraren gör något i andra syften. Det pågår parallellt med att till exempel behandla årstiden, norska fjordar, andragradsekvationer, höjdhopp eller värdegrunden. Det är bland annat därför jag har kallat det för en dimension av arbetet. Ibland spelar den relationella dimensionen inte så stor roll, utan då är det andra dimensioner som kommer i förgrunden. Men ibland är den livsviktig. I det första kapitlet diskuteras vad som menas med lärarprofessionalitet i allmänhet och lärares relationella professionalitet i synnerhet. Den här dimensionen av lärarprofessionalitet handlar om att göra ett bra relationsarbete. Olika sätt att se på kunnande och professionalitet behandlas kortfattat utifrån olika forskningstraditioner, och här beskrivs till exempel tyst kunskap, erfarenhet och praktiskt yrkeskunnande. Omdömets roll och kroppens och känslors roll för professionellt beslutsfattande behandlas. I slutet av kapitlet finns ett exempel, en längre berättelse om förskolläraren Johan och hans Kalle som går i förskoleklass. Berättelsen bildar grund för reflektioner i slutet av kapitlet. Där vävs exempel från Johans berättelse ihop med några av de teorier som behandlats i kapitlet. Det andra kapitlet handlar om relationsarbete och innehåller dels några nedslag i forskning om lärares ledarskap och relationer, dels en kort introduktion till de viktigaste resultaten från min avhandlingsstudie. Det vill säga, om det jag kallar för lärares arbete med att förhandla undervisningsrelationer och gestalta undervisningsgemenskaper. (Den metodologiska delen berörs närmare i bokens appendix.) Nedslagen innefattar bland annat samspelet mellan funktionella och personliga drag i relationer och hur olika lärarbeteenden uppfattas utifrån elevernas perspektiv. I avhandlingsstudien har jag i detalj undersökt vad lärares relationsarbete handlar om och vad lärare försöker åstadkomma 13

9789147099986b1-160s.indd 13

09/06/12 3:48 PM

när de ägnar sig åt det. I grunden handlar det om att förbättra förutsättningarna för barnens och ungdomarnas utbildning, men det är inte bara ett medel för att åstadkomma något annat, utan man kan även säga att goda relationer är ett mål i sig. Relationsarbete är ofta närapå osynligt, då det kan bestå av massor av små, små insatser under dagar och månader, då läraren bygger och upprätthåller en relation till en elev eller en grupp elever. Något som för en utomstående ser ut som lite småprat kan vid närmare undersökning visa sig vara en pytteliten del av ett mycket långt och medvetet relationsarbete. Kapitel tre och fyra redovisar resultat från detaljerade undersökningar av den relationella dimensionen av lärares arbete. Där använder jag lärares beskrivningar av vad de faktiskt gör för att lyfta fram begrepp, som är tänkta att kunna användas för att hjälpa lärare att diskutera den relationella dimensionen av sitt arbete med hjälp av ett gemensamt, professionellt språk. Relationsarbete kan vara bland det svåraste med läraryrket. Det har visat sig att det inte bara är nyblivna lärare som tycker det, utan även erfarna lärare brottas med problem i relationerna till eleverna (t.ex. Paulin, 2007; Wideen, Mayer-Smith & Moon, 1998). Men det är också så att de relationella villkor som skolan tillhandahåller är otroligt viktiga för elevernas lärande (t.ex. Evertson & Weinstein, 2006b; Hamre & Pianta, 2001). Därför är det extra angeläget att det finns många verksamma begrepp för att diskutera detta relationsarbete, vilket bidrar till att det kan läras och utföras på ett bra sätt. Att bygga och underhålla undervisningsrelationer till elever innefattar att förhandla kvaliteter i relationen, som förtroende, medmänsklighet och omtanke. Att bygga och underhålla undervisningsgemenskaper innebär att bygga på det som är positivt mellan eleverna, att balansera relationer och att förebygga och motverka problem i relationerna. Kapitel tre respektive fyra innehåller varsitt exempel, som består av längre berättelser. I kapitel tre handlar det om förskolläraren Lena och hennes Emilia, i kapitel fyra om Maria och hennes mellanstadieklass, där det finns problem. Exemplen är valda för att belysa aspekter av relationsarbetet som är långvarigt och som kräver en berättelse om 14

9789147099986b1-160s.indd 14

09/06/12 3:48 PM

arbete över tid för att bli väl synligt. I den avslutande delen fördjupas resonemangen, och olika begrepp som kommit ur berättelserna introduceras. Det femte kapitlet samlar ihop och fördjupar det relationella perspektiv som boken utgår från. Många undersökningar av lärares arbete och av lärares kunskaper har fokuserat på lärares egenskaper, identitet eller karaktärsdrag, till exempel autenticitet (Fibaek Laursen, 2004) eller ödmjuk orubblighet (Hansen, 2001). Mitt relationella fokus innebär att jag i stället har riktat sökljuset mot relationer, närmare bestämt hur lärare tänker om sitt arbete med relationer till och mellan elever. Detta har också fått konsekvenser för hur jag förstår de fenomen som jag har undersökt. Till exempel ser jag inte auktoritet som något en lärare har eller får, utan som en relation som uppstår mellan eleven och läraren. Jag lyfter också fram lärares egna uppfattningar om vad deras arbete består i. I detta kapitel handlar den längre berättelsen om Lotta som arbetar på gymnasiet och hennes skola. Bokens appendix är en beskrivning av hur man själv kan undersöka sitt eget, och andra lärares, tänkande om sitt arbete. Metoden innebär att konstruera praktiska argumentationsstrukturer, eller PAS, på det sätt jag använde i avhandlingsstudien. Genom att börja i sin egen eller andras praktik struktureras olika praktiska argument, med utgångspunkt i hur man resonerar själv eller utifrån intervjuer med andra lärare. Denna metod kan vara till hjälp exempelvis inom olika delar av lärarutbildningen eller inom fortbildning av lärare.

9789147099986b1-160s.indd 15

09/06/12 3:48 PM

1. Lärares professionalitet Under tiden som jag skrev avhandlingen gick det åt många koppar te, och det hände mer än en gång att jag, när jag hällde upp vattnet, insåg att jag hade glömt att sätta på vattenkokaren. (Att skriva en avhandling kan göra en lite tankspridd.) Men det underliga var att jag alltid visste, redan innan jag kände på koppen, att vattnet var kallt. Jag kunde däremot inte förklara hur jag kunde veta det. Var det handtaget på vattenkokaren som kändes lite kallare än vanligt? Lät det kanske annorlunda när jag hällde upp? Eller såg jag att det inte kom någon vattenånga från vattnet? Det vet jag inte, men jag visste ändå att vattnet var kallt. Praktiskt kunnande I många vardagliga situationer använder vi oss av kunskap som ligger i bakgrunden eller är underförstådd. Man kan beskriva det som att vi vet mer än vad vi kan berätta, och detta tysta vetande formar våra erfarenheter till kunskap som vi kanske inte är medvetna om att vi har. Ett annat exempel är att vi kan peka ut ett känt ansikte bland tusentals okända, men vi vet inte hur vi kan känna igen ansiktet. Vi lyfter på fötterna utan att tänka på det när vi cyklar genom en vattenpöl. Det här brukar ibland omnämnas som tyst kunskap och är en del av yrkeskunnandet i många yrken, eftersom det är svårt att beskriva fullt ut. Tyst kunskap eller bakgrundskunskap

Tidigt började forskaren Polanyi (1967) tala om ”tacit knowledge”, vilket kan översättas till tyst kunskap eller bakgrundskunskap. Bakgrundskunskap brukar ibland beskrivas som intuition, men jag avstår från att använda det begreppet. Intuition kan egentligen inte hjälpa 16

9789147099986b1-160s.indd 16

09/06/12 3:48 PM

anneli frelin

Lyhörda lärare – professionellt relationsbyggande i förskola och skola

liber

9789147099986b1-160s.indd 1

09/06/12 3:48 PM

LYHÖRDA LÄRARE

Anneli Frelin

ur gör de, lärarna som verkar ha ”det”? Som kliver in i ett

Anneli Frelin

arbetade som lärare i grundskolan från 1990 till 2003. Hon disputerade sedan i didaktik och arbetar nu som lektor på Högskolan i Gävle. ANNELI FRELIN

Tryck.nr 47-09998-6

9789147099986c1s.indd 1-3

Liber

Best.nr 47-09998-6

LYHÖRDA LÄRARE

– PROFESSIONELLT RELATIONSBYGGANDE I FÖRSKOLA OCH SKOLA

09/06/12 4:02 PM