Uppdraget att vara förtroendevald inom Svenska kyrkan ser olika ut â dĂ€rför kan en vĂ€gledning vara till hjĂ€lp.
Författare HÄkan E Wilhelmsson har lÄng erfarenhet av Svenska kyrkans olika nivÄer, bÄde som anstÀlld och förtroendevald.
För Troende Vald
För Troende Vald Ă€r en introducerande bok i uppgiften som förtroendevald. Den innehĂ„ller artiklar frĂ„n A till Ă som förklarar vitt skilda begrepp och sammanhang, frĂ„n âAlternativa sammantrĂ€desformerâ till âĂrendens gĂ„ngâ via âJulâ och âKyrkohistoriaâ. Texterna Ă€r korta, lĂ€ttillgĂ€ngliga och följs ofta upp av en frĂ„ga in i det lokala sammanhanget. Boken lĂ€mpar sig i samtalsgrupper för engagerade i kyrkan. HĂ€r finns ocksĂ„ en lista med tips pĂ„ vidare lĂ€sning.
HĂ„kan E Wilhelmsson
Nu Àr du vald, vad hÀnder nu?
HĂ„kan E Wilhelmsson
r ö Fende o r T ld a V
F R Ă N A TI L L Ă
ISBN 978-91-526-3701-2
9
789152 637012
FeàžŁàžnrde o r T ld Va
HĂ„kan E Wilhelmsson
r ö Fende o r T ld a V
F R Ă N A TI L L Ă
© 2017 HÄkan E Wilhelmsson & Verbum AB Omslag: Anna Hild Design Omslagsbild: iStock by Getty Images Inlaga: Aina Larsson/SÀttaren Fotograf: Magnus Aronson Illustrationer: Parsmo Productions Tryck: Drukarnia Dimograf Sp.zo.o., Polen 2017 ISBN 978-91-526-3701-2 Verbum AB Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se
INNEHà LL Den hÀr boken Alternativa sammantrÀdesformer
9 11
Arbetsmiljö 12 Arbetsordning 15 Arbetsutskott 16 Barnkonsekvensanalys 18 Begravning 20 Begravningsverksamhet 22 Bibeln 24 Bikt 27 Biskop 28 Budgetarbetet 30 Delaktighet 32 Delegation 34 Demokrati 36 Diakoni 37 Domkapitel 39 Dop 40 Ekonomisk förvaltning
43
Ekumenik 44
5
Ett Àrendes gÄng i kyrkorÄdet
48
Evangelieboken 50 Evangelisk-luthersk 51 Församling 53 Församlingsinstruktion 57 FörsamlingsrÄd 60 Första sammantrÀdet i kyrkorÄdet
63
Förtroendevald 64 GudstjÀnst 67 HÄllbarhet 68 HögmÀssa 70 Ideella medarbetare
73
Information och kommunikation
76
Jul 78 JĂ€v 80 Kollekt 81 Konfirmation 84 Kris- och beredskapsplan
87
Kulturarv 89 Kyrkans kÀnnetecken
92
Kyrkobyggnaden 94 Kyrkoherde 99 Kyrkohistoria i miniformat 6
100
Kyrkoordning 104 Kyrkor och andra fastigheter
106
KyrkorÄd 109 KyrkorÄdet Àr arbetsgivare
110
KyrkorÄdet Àr styrelse
112
KyrkoÄret 115 KyrkvÀrd 117 Mission 119 Musik 121 Nattvard 124 Offentlighet och sekretess
126
OmvÀrldsanalys 128 Ordlista i sammantrÀdesteknik
130
Organisationer och institutioner
136
Pastoraler, policyer och riktlinjer
138
Pilgrim 139 Pingst 142 Protokoll 144 Psalmboken 145 PÄsk 147 Rekrytering 150 Samarbete med civilsamhÀllet
152
SammantrÀdesordförande 154
7
Socialt företagande
157
Stift 158 Svenska kyrkans organisation
161
SÀkerhet 164 Teologi för förtroendevalda
166
Tro 168 Tro, bekÀnnelse och lÀra
171
Tystnadsplikt 174 Undervisning 174 Unga ledare
177
UpplÄtelse av kyrka
179
UtvÀrdera arbetet
181
Valberedning 183 Vem och vad representerar en ledamot i kyrkorÄdet?
186
Vigsel 187 Vision, mÄl och strategi
190
Vistelsebegreppet 192 VĂ€nförsamling 193 LĂ€s merââŠ
195
Nyttiga hemsidor
199
Tack 201 Anteckningar 203
8
DEN HĂR BOKEN För Troende Vald riktar sig i första hand till kyrkorĂ„dsledamöter, nyvalda och omvalda. MĂ„lgruppen Ă€r ocksĂ„ tĂ€nkt i vidare kretsar: församlingsrĂ„d, kyrkvĂ€rdar, kyrkofullmĂ€ktige, gudstjĂ€nstvĂ€rdar, revisorer, helt enkelt alla som har ett uppdrag i kyrkan. MĂ„nga anstĂ€llda har nog ocksĂ„ behov av en grundlĂ€ggande orientering av bĂ„de kyrkans a-ö och vilka uppgifter som till exempel kyrkorĂ„det har. Men det direkta tilltalet Ă€r till kyrkorĂ„d. Ett kyrkorĂ„dsprotokoll avslöjar inte alla Ă€renden som diskuteras utan att det fattas nĂ„gra beslut, men det Ă€r tydligt att kyrkorĂ„d i allmĂ€nhet Ă€r för lite involverade i kyrkans centrala uppdrag. Var finns kyrkans grundlĂ€ggande uppgift: gudstjĂ€nst, undervisning, mission och diakoni i kyrkorĂ„dets arbete? SjĂ€lvklart finns det med, framför allt i arbetet med en församlingsinstruktion, men rĂ€cker det? DĂ€rför blandas olika sorters Ă€mnen i den hĂ€r boken: formaliaregler frĂ„n Kyrkoordningen, erfarenheter frĂ„n kyrkorĂ„d, teologiska citat frĂ„n Kyrkoordningens inledningstexter, arbetsrĂ€ttsliga regelverk, pastorala synpunkter och allmĂ€n kyrkokunskap. En ledamot behöver veta mycket. Hur ska boken anvĂ€ndas? LĂ€s pĂ„ bussen eller i fĂ„töljen. Samtala med andra, organiserat vid sammantrĂ€den eller helt apropĂ„. AnvĂ€nd den som uppslagsbok ibland, aptitretare ibland, provokatör ibland. Kyrkan ska vara en lĂ€rande
9
organisation. Vi behöver uppmuntra och stimulera var andra i detta. Kan den hÀr boken vara ett hjÀlpmedel? Sist i boken finns en LÀs mer-lista för fördjupning. Lund den helige Mikaels dag 2017 HÄkan E Wilhelmsson
Sensus studieförbund har tagit fram en samtalsguide som vill inspirera till fortsatt fördjupning. Den finns att ladda ner frÄn sensus.se och verbum.se. 10
ALTERNATIVA SAMMANTRĂDESFORMER
NĂ€r man lĂ€ser sammantrĂ€desprotokoll frĂ„n kyrkorĂ„d i mĂ„nga församlingar kan man frĂ„ga sig om alla sammantrĂ€den Ă€r nödvĂ€ndiga. MĂ„nga Ă€renden som tagits upp borde lösts pĂ„ annat sĂ€tt. Det borde rĂ€cka att kyrkorĂ„det sammantrĂ€der 4â5 gĂ„nger under ett Ă„r för att fatta formella beslut. DĂ„ blir det tid över för andra viktiga och nödvĂ€ndiga uppgifter. Temamöten kring nĂ„got Ă€mne med bearbetning och fördjupning för att öka förstĂ„else, vidga kompetens och vinna klarhet. Bjud in personer med speciella kunskaper och erfarenheter i Ă€mnet. âExperternaâ behöver inte vara överens â det gĂ€ller för kyrkorĂ„det att fĂ„ en bred bild innan man sĂ„ smĂ„ningom fattar beslut. OmvĂ€rldsanalys som genomlyser olika omvĂ€rldsbeskrivningar och analys av vilka konsekvenser de skulle fĂ„. Journalister och kommuntjĂ€nstemĂ€n har ofta en god överblick. MĂ„l- och strategiarbete med lĂ„ngsiktigt framĂ„tsyftande arbete för att kunna göra strategiska val och formulera lĂ„ngsiktiga mĂ„l. Det handlar om rejĂ€la arbetsmöten med helt annorlunda pedagogiska metoder Ă€n det formella sammantrĂ€det. Kanske med en utomstĂ„ende samtalsledare?
11
Verksamhetsuppföljning och utvĂ€rderingar med genomgĂ„ng och analys av viktiga delar av verksamheter, och âhearingsâ av olika slag. Arbetsgrupper som vid ett tillfĂ€lle fĂ„r ett avgrĂ€nsat uppdrag, till exempel att beskriva ungdomssituationen i församlingen genom att under kvĂ€llen besöka fritidsgĂ„rden, biblioteket, korvkiosken, hamburgerbaren. Vid möten som inte Ă€r av beslutskaraktĂ€r finns det goda skĂ€l att utöka nĂ€rvaron med nĂ„gon/nĂ„gra ur ledningsgruppen eller nĂ„gon/nĂ„gra kyrkvĂ€rdar. Syftet Ă€r att arbeta fram en samsyn pĂ„ verksamheten vad gĂ€ller prioriteringar, bemanningsbehov, omvĂ€rldsförutsĂ€ttningar med mera. KyrkorĂ„det ska avsĂ€tta tillrĂ€ckligt med tid för djupare och mer lĂ„ngsiktiga frĂ„gor Ă€n vanliga sammantrĂ€desĂ€renden. I arbetsordningen för kyrkorĂ„dets arbete ska finnas en Ă„rsplan för sammantrĂ€den/möten. De olika mötenas olika inriktning bör framgĂ„ i den.
ARBETSMILJĂ
Hur vet vi att arbetsmiljön Àr tillrÀckligt bra? Hur upptÀcker vi missförhÄllanden i tid? Svaret Àr genom systematiskt arbetsmiljöarbete. Det Àr viktigt inte bara för att lagen föreskriver det utan ocksÄ för att 12
det Àr ett uttryck för en god mÀnniskosyn och dÀrmed indirekt för ett gott arbete. KyrkorÄdet har ansvar för arbetsmiljön, för att förebygga ohÀlsa och olycksfall. RÄdet ska fördela uppgifter till kyrkoherden eftersom arbetet behöver ske löpande. Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med arbetstagare och skyddsombud (arbetsgivare med 50 eller fler arbetstagare ska ha en skyddskommitté). Arbetsmiljöverket tillhandahÄller praktiska instruktioner och information, och verktyg finns ocksÄ att fÄ genom Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Arbetsmiljöarbetet ska vara förebyggande. Undersök. Skyddsronder, enkÀter, PU-samtal (personal- och utvecklingssamtal), arbetsplatstrÀffar. Undersök vid allvarliga tillbud och sjukdom. Bedöm risker för ohÀlsa och olycksfall. Hur troligt, hur ofta, hur lÀnge. Bedöm inför förÀndring av verksamhet, ny teknik, nya arbetssÀtt med mera. à tgÀrda. MÄnga förÀndringar gÄr att göra omedelbart. Gör en handlingsplan för det som inte gÄr att ÄtgÀrda direkt. Vad ska göras, nÀr, av vem. Dokumentera skriftligt, alltid efter till exempel en skyddsrond.
13
Kontrollera. BÄde kyrkorÄd och kyrkoherde bör ha rutiner för detta. Det finns risker av olika slag i den fysiska arbetsmiljön pÄ kyrkogÄrden som till exempel vibrationer, gravgrÀvning, kemikalier. Det finns ocksÄ risker med buller i arbete med kyrkomusik och med barn och tonÄringar. Hos oss handlar det ofta om den organisatoriska arbetsmiljön, det vill sÀga balansen mellan krav och resurser, relevant stöd, arbetstidens förlÀggning och samspelet mellan medarbetare. Undersökningen handlar dÄ om enkÀter, intervjuer, orsaker till sjukskrivningar med mera. Församlingens/pastoratets företagshÀlsovÄrd Àr en resurs för rÄd och hjÀlp. Om det finns arbetsplatskonflikter och de Àr av djup teologisk art rÀcker kanske inte företagshÀlsovÄrdens kompetens. KonsulthjÀlp med kyrklig kompetens kan dÄ behöva kopplas in. En god arbetsmiljö förutsÀtter ett gott personal arbete. Kunskaper i Kyrkoordningen, arbetsmiljö rÀtten och arbetsrÀttens lagar samt kollektivavtalen Àr nödvÀndiga. Varje pastorat behöver dÀrför sjÀlv ha eller ha tillgÄng till kunnig HR-kompetens (Human Resources). Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation kan hjÀlpa till i detta arbete. MÄlen i arbetsmiljön ska vara höga och samtidigt rimliga. De ska ha sin utgÄngspunkt i de arbetsförhÄl14
landen som arbetsuppgifterna innebĂ€r och ska bidra till att församlingens grundlĂ€ggande uppgift: gudstjĂ€nst, undervisning, diakoni och mission samt pĂ„ den verksamhet som bedrivs inom ramen för samhĂ€llsuppdraget med begravning kan utföras pĂ„ ett bra sĂ€tt. Kunniga och engagerade medarbetare som drivs av uppgiften och ett medvetet kyrkorĂ„d som vet att en god arbetsmiljö ger resultat i verksamheten â sĂ„ vill vi vĂ€l ha det?
ARBETSORDNING
KyrkorÄdet ska ha en arbetsordning för sitt arbete (KO 4 kap. 3 §). Syftet Àr att fÄ en god struktur pÄ bÄde Ärsplaneringen, hur styrelsen ska arbeta och genomförandet av varje sammantrÀde för ett gott styrelsearbete. Den Àr ocksÄ ett av de grunddokument som revisorerna kontrollerar för att sÀkerstÀlla att det finns ett fungerande styrelsearbete. En arbetsordning bör innehÄlla: ⹠En kort beskrivning av kyrkorÄdets uppgifter. ⹠Styrelsens Ärsplanering (hur mÄnga sammantrÀden som ska hÄllas varje Är och vilka frÄgor som ska behandlas pÄ varje sammantrÀde). ⹠En beskrivning av vilka organ som styrelsen har
15
inrĂ€ttat och vilka uppgifter som delegerats till dem. Ăven krav pĂ„ protokoll och annan formalia som gĂ€ller inrĂ€ttade organ. âą Beskrivning av övrig delegation samt hur anvĂ€nd delegation ska anmĂ€las till styrelsen. âą Vilken rapportering som ska ske frĂ„n kyrkoherde och eventuellt andra medarbetare. âą Vilka styrande dokument som styrelsen har upprĂ€ttat och nĂ€r de olika dokumenten ska uppdateras/ beslutas. âą Hur samverkan sker med församlingsrĂ„den. âą Andra principfrĂ„gor som bör dokumenteras, till exempel sĂ€rskilda uppgifter som ordföranden har tilldelats. Församlingar och pastorat arbetar under olika förutsĂ€ttningar vilket styr hur detaljerad en arbetsordning bör vara. Mallar finns hos Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
ARBETSUTSKOTT
Varför stÄr det inget i Kyrkoordningen om arbetsutskott? DÀrför att det inte behövs, det vill sÀga det Àr inte nödvÀndigt. Och ÀndÄ finns det nÀstan överallt. Hur ska man förstÄ det? En grupp, oavsett vilken, som ska lösa ett problem 16
och ta ansvar för lösningen, bör ha en viss storlek. TillrĂ€ckligt mĂ„nga för att frĂ„gorna ska belysas pĂ„ ett bra sĂ€tt. Beroende pĂ„ vad Ă€rendet gĂ€ller mĂ„ste man ocksĂ„ tĂ€nka pĂ„ den individuella och den samlade kompetensen i gruppen. TillrĂ€ckligt fĂ„ för att alla ska ha möjlighet att pĂ„verka. TillrĂ€ckligt mĂ„nga/fĂ„ för att samtalet ska vara kreativt. TillrĂ€ckligt mĂ„nga/fĂ„ för att alla ska kunna ta ett gemensamt och individuellt ansvar för besluten. Hur stor ska en sĂ„dan grupp vara? Kanske minst 6 och mest 12 personer. Idealet lĂ€r vara 8 personer. Ăr gruppen för liten finns risk för idĂ©torka och enkelspĂ„righet. Ăr den för stor intrĂ€ffar tvĂ„ saker: Man utser en mindre grupp som fĂ„r göra jobbet och som man sedan godkĂ€nner, och man tar ett svagt personligt ansvar för beslutet eftersom man inte deltagit i problemlösningen. Efter att ha förelĂ€st för hundratals kyrkorĂ„dsledamöter och lĂ€st mĂ€ngder av kyrkorĂ„dsprotokoll tror jag mig veta att vĂ„ra kyrkorĂ„d i flertalet fall Ă€r för stora. Det Ă€r arbetsutskotten som i verkligheten bestĂ€mmer. NĂ„gra fĂ„ mĂ€nniskor har ett stort inflytande, det Ă€r ett demokratiskt underskott. Visst behöver nĂ„gon eller nĂ„gra förbereda ett sammantrĂ€de. Det kan vara ordföranden, vice ordföranden och kyrkoherden. Men nĂ„gon âskuggregeringâ bör inte finnas i kyrkorĂ„det. Detta kan uppfattas kontroversiellt. Hela tiden mĂ„ste vi strĂ€va efter att bli bĂ€ttre och att utvĂ€rdera
17
vĂ„rt eget arbete och vĂ„r egen organisation. MĂ€nÂniskor stĂ€ller tid, kunskap och engagemang till församlingens/pastoratets förfogande. Tar vi tillvara allas kunskaper? Skulle nĂ„gra ledamöter bidra med sina erfarenheter till församlingen i nĂ„got annat sammanhang Ă€n att bara godkĂ€nna arbetsutskottets förslag? KyrkorĂ„det ska organisera sitt arbete pĂ„ det sĂ€tt som leder till ett bra styrelsearbete dĂ€r församlingens/pastoratets bĂ€sta stĂ„r i fokus. Det kan se olika ut i olika församlingar/pastorat. Hur ska vi bĂ€st tillvarata allas kompetens och erfarenhet? Hur ska vi klokt styra vĂ„r kyrka hos oss?
BARNKONSEKVENSANALYS
âI kristen tro intar barnen en sĂ€rstĂ€llning och de behöver dĂ€rför sĂ€rskilt uppmĂ€rksammas i Svenska kyrkans verksamhet.â Precis sĂ„ stĂ„r det mycket tidigt i Kyrkoordningen. Inte bara dĂ€rför att Sverige förbundit sig att följa FN:s barnkonvention och en allmĂ€n uppfattning att mĂ€nskliga rĂ€ttigheter gĂ€ller Ă€ven barn och unga. Signalerna i Nya testamentet Ă€r mycket tydliga: Jesus sĂ€ger âlĂ„t barnen komma hit till mig och hindra dem inteâ och âden som tar emot ett sĂ„dant barn i mitt namn, han tar emot migâ. MĂ„nga Ă€ldre och kloka hĂ€pnade över svaren som en tolvĂ„rig Jesus gav de lĂ€rde i templet. Ă lder Ă€r inte alltid avgörande. 18
KyrkorĂ„det ska verka för barnets bĂ€sta och göra barnkonsekvensanalyser inför beslut (KO 4 kap. 4 §). Hur dĂ„? Nationell nivĂ„ har gjort en handbok för barnkonsekvensanalyser (finns pĂ„ www.svenskakyrkan.se, sök pĂ„ barnkonsekvensanalys). NĂ„gra ur kyrkorĂ„det och bland medarbetarna mĂ„ste kunna detta för att vĂ€gleda övriga. Vid strategiska beslut (till exempel församlingsinstruktion, budget, ombyggnad) bör arbetet ske systematiskt. Hur det kan gĂ„ till beskrivs i handboken. I det löpande arbetet kan förhoppningsvis barnperspektivet dĂ€refter bli sjĂ€lvklart pĂ„ samma sĂ€tt som gĂ€ller till exempel miljö-, hĂ„llbarhets- och tillgĂ€nglighetsfrĂ„gor. Ett rejĂ€lt arbete behöver göras nĂ€r församlingsinstruktionen ska arbetas fram. Med barn menas i detta sammanhang 0â18 Ă„r. Hur Ă€r barns situation inom församlingens omrĂ„de? Hur beskriver barn och unga sin verklighet? Vad fĂ„r verksamheten kosta? Vilken Ă€r vĂ„r teologiska reflektion kring barn? Ăven till synes sjĂ€lvklara synpunkter behöver granskas och utvĂ€rderas. Allt kan ju bli bĂ€ttre. Det finns alltid en risk att ta sig vatten över huvudet nĂ€r nĂ„gon ny frĂ„ga kommer pĂ„ dagordningen. Mycket annat Ă€r ocksĂ„ viktigt. Antalet rader i församlingsinstruktionen Ă€r ovĂ€sentligt. Men insikten att barnen intar en sĂ€rstĂ€llning Ă€r fundamental.
19
BEGRAVNING
Inledningen till Kyrkoordningens kapitel om begravning: âI begravningsgudstjĂ€nsten tar församlingen och de sörjande avsked och överlĂ€mnar den som har dött Ă„t Guds barmhĂ€rtighet. Kyrkan tror och bekĂ€nner att Jesus Kristus genom sin död har burit mĂ€nniskans död och genom sin uppstĂ„ndelse segrat över döden och öppnat vĂ€gen till det eviga livet. Vid begravningen kommer sĂ„vĂ€l sorgen och dödens allvar som hoppet och uppstĂ„ndelsens ljus till uttryck. Den blir samtidigt en pĂ„minnelse för de nĂ€rvarande att sjĂ€lva besinna sig inför livets frĂ„gor och dödens allvar. Den dubbelhet av död och liv, mörker och ljus som finns i varje mĂ€nniskas liv och i korsets evangelium sĂ€tter sĂ„ledes sin prĂ€gel pĂ„ begravningen, men sorgen och döden fĂ„r en ny och annorlunda karaktĂ€r, nĂ€r den bĂ€rs upp av uppstĂ„ndelsens och den himmelska lovsĂ„ngens ton.â BegravningsgudstjĂ€nster har över 2 400 000 besök/ deltagande varje Ă„r. Det Ă€r fler besök Ă€n i högmĂ€ssor (1 575 000, inklusive högmĂ€ssogudstjĂ€nster 2 075 000) eller musikgudstjĂ€nster (1 775 000). HĂ€r kan vi, prĂ€ster, musiker, vaktmĂ€stare, inredare, frimodigt 20
Ăą€ƒ
21
berÀtta om livet i dödens skugga. Var och en pÄ sitt sÀtt. Biskopsbrevet om begravning kan vara utgÄngspunkt för ett samtal i kyrkorÄdet. För att precisera vad som Àr en lokal tillÀmpning av kyrkans tro och komma överens om praktiska frÄgor bör församlingen ha en begravningspastoral. Enligt överenskommelse med staten sköts begravningsverksamheten av Svenska kyrkan. Begravningsverksamheten ingÄr inte i församlingens grundlÀggande uppgift. Men den Àr viktig. Den ska skötas bra. Ur alla aspekter.
BEGRAVNINGSVERKSAMHET
Staten och Svenska kyrkan har kommit överens om att kyrkan ska svara för begravningsverksamheten (utom i Stockholm och TranÄs dÀr kommunen har motsvarande ansvar). I det arbetet ska vi skickligt följa faststÀllda regelverk utan att dölja att vi Àr kyrka. Svenska kyrkan ska tillhandahÄlla bland annat grav platser för dem som inte tillhör nÄgot kristet trossamfund och lokaler för ceremoni utan religiösa symboler. KyrkogÄrdens personal Àr, liksom musiker och fastig hetsskötare, anstÀllda av Svenska kyrkan. För all personal gÀller att möta alla mÀnniskor med samma respekt oavsett tro och bekÀnnelse. NÀr kyrkogÄrdsarbetare 22
Uppdraget att vara förtroendevald inom Svenska kyrkan ser olika ut â dĂ€rför kan en vĂ€gledning vara till hjĂ€lp.
Författare HÄkan E Wilhelmsson har lÄng erfarenhet av Svenska kyrkans olika nivÄer, bÄde som anstÀlld och förtroendevald.
För Troende Vald
För Troende Vald Ă€r en introducerande bok i uppgiften som förtroendevald. Den innehĂ„ller artiklar frĂ„n A till Ă som förklarar vitt skilda begrepp och sammanhang, frĂ„n âAlternativa sammantrĂ€desformerâ till âĂrendens gĂ„ngâ via âJulâ och âKyrkohistoriaâ. Texterna Ă€r korta, lĂ€ttillgĂ€ngliga och följs ofta upp av en frĂ„ga in i det lokala sammanhanget. Boken lĂ€mpar sig i samtalsgrupper för engagerade i kyrkan. HĂ€r finns ocksĂ„ en lista med tips pĂ„ vidare lĂ€sning.
HĂ„kan E Wilhelmsson
Nu Àr du vald, vad hÀnder nu?
HĂ„kan E Wilhelmsson
r ö Fende o r T ld a V
F R Ă N A TI L L Ă
ISBN 978-91-526-3701-2
9
789152 637012