9789140692313

Juridik i professionellt Marco Nilsson lärarskap 3 UPPL.

LAGAR OCH VÄRDEGRUND I DEN SVENSKA SKOLAN

Innehåll

1. Introduktion 7 2. Lagar och andra styrdokument – myndighetsutövning 11 2.1. Inledning 11 2.2. Myndighetsutövning 15 2.3. Tjänstefel och skadestånd vid myndighetsutövning 18 2.4. Rättssäkerhet vid beslutsfattande 20 2.4.1. Motivering 24 2.4.2. Partsinsyn 25 2.4.3. Jäv 27 2.4.4. Överklagande och rättelse av beslut 28

3. Allmänna handlingar, offentlighet och sekretess 31 3.1. Allmänna handlingar och offentlighet 31 3.2. Sekretess 35 3.2.1. Förskolan 37 3.2.2. Grund- och gymnasieskolan, förskoleklassen, samt särskolor och sameskolan 39 3.2.3. Skolhälsovården och den särskilda elevvården 45 3.2.4. Sekretessbrytande regler 47 3.2.5. Meddelarskydd 50

4. Ordningsregler 53 4.1. Klädsel 54 4.2. Att bekämpa alkohol- och droganvändning 56

5. Mobbning, kränkande behandling och diskriminering 61 5.1. Mobbning 61 5.2. Kränkande behandling 62 5.3. Diskriminering 66 5.4. Vad fungerar mot mobbning? 71

6. Rasism, våld och skadegörelse 77 6.1. Rasism 77 6.2. Våld och brott i skolan 80 6.2.1. Sexualbrott 87 6.2.2. Grövre våld i skolan 90 6.2.3. Nöd och nödvärn 91 6.2.4. Skadeståndsansvar vid person- och sakskador 93

7. Kameraövervakning och ­registrering

av personuppgifter 95 7.1. Kameraövervakning 95 7.2. Registrering av personuppgifter 98 7.3. Fotografering och videofilmning i skolan 99

8. Vårdnaden och skolplikten 103 8.1. Vårdnaden och anmälan till socialtjänsten 103 8.2. Skolplikten och ledigheten 106 8.3. Avgifter 110 8.4. Skolan och religiösa samfund 111 8.5. Tillsynsplikt 113

9. Tvångsåtgärder 115 9.1. Utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning 116 9.2. Omplacering och avstängning 117 9.3. Omhändertagande av föremål 118

10. Stödåtgärder 121 10.1. Stödåtgärder i grundskolan 121 10.2. Stödåtgärder i gymnasieskolan 124 10.3. Stöd för nyanlända och modersmålsundervisning 124

11. Upphovsrätten 129 11.1. Musik och film 130 11.2. Radio och TV 131 11.3. Kopiering av text 131

12. Arbetsrätten

133

12.1. Uppsägning och avskedande 12.2. Arbetsmiljörätten

133 136

12.2.1. Fysiska aspekter 12.2.2. Psykosociala förhållanden

137 140

13. Demokratiuppdraget och värdegrund 143 13.1. Vad är värdegrund? 143 13.2 Den ideella och den faktiska värdegrunden 147 13.3. Frihet och respekt 150 13.4. Värdegrunden i skolans verksamhet 152 13.5. Vad är demokrati? 155 13.6. Demokratiuppdraget i förskolan 159 13.7. Demokratiuppdraget i grund- och gymnasieskolan 161 13.8. Värdegrund i ett multikulturellt samhälle 163 13.9. Att arbeta synligt och motverka segregation 168 13.10. Sammanfattning 173

Referenser 175

1. Introduktion Den här boken bygger på de många intressanta seminarier och samtal som jag har haft med lärarstudenter om skoljuridik. Studenternas frågor brukar handla om både vad det står i de olika lagarna och om hur de kan hjälpa lärarna att bemöta den komplicerade verkligheten i de svenska skolorna idag. Jag har för vana att inleda det första seminariet med att betona att lärarna ska känna sig trygga i att det finns lagar och andra styrdokument som reglerar verksamheten i svenska skolor. Lagstiftarnas och Skolverkets välmenande avsikt är att, till den grad det är möjligt, ange i klartext vad de som arbetar och studerar i de svenska skolorna får, inte får, eller ibland bör göra. Lagarna utgör onekligen grunden för en trygg arbetsplats för både lärarna och eleverna.

Samtidigt brukar diskussionen i klassrummet ofta snart glida in på den svenska skolans värdegrund. Det tar alltså inte lång tid för någon student att inse hur intimt sammanknippade lagarna och värdegrunden är. Skollagen (1 kap. 4 §) betonar att skolan ska ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Vidare ställer både skollagen och diskrimineringslagen stora krav på skolorna att bedriva målinriktat arbete för att främja likabehandling och minska kränkningar av elever och barn.

Lagar utgör ett system av regler som syftar till att skapa ett ramverk för vårt agerande i samhället. Det vore svårt att tänka sig ett fungerande modernt samhälle utan lagar som både underlättar samarbete och sätter gränser för människors agerande. Värdegrunden är också ett ramverk som styr mycket av vårt privatliv och de offentliga institutionerna. Man kan finna dess ramar i till exempel regeringsformen. Skol7

Juridik i professionellt lärarskap lagen och läroplaner ger ett mer utförligt uttryck för den värdegrund som samhället vill att skolan ska förmedla till eleverna, men detaljerad information om hur denna värdegrund ska tolkas och tillämpas i skolan finns inte i Svensk författningssamling (SFS) eller i Skolverkets författningssamling (SKOLFS) som innehåller lagar och förordningar som är viktiga för skolan.

Om en författning ändras ersätts den gamla texten med den nya, men förändringarna i värdegrunden och hur dessa förändringar påverkar lagtexter är ofta svårare att skönja och analysera. Ännu svårare kan det vara att veta hur denna värdegrund ska aktualiseras i till exempel skolan. En av orsakerna är att även om vissa värderingar, som mänskliga rättigheter och demokrati, är mycket utbredda i vårt samhälle råder det ibland oklarhet kring vad dessa värderingar innebär eller borde innebära i vårt dagliga liv och i skolan.

De svenska lagarna och skolans styrdokument härleds idag inte från religiösa texter, även om läroplanerna för grundskolan (Lgr 11) och gymnasieskolan (Lgy 11) hänvisar till en ”kristen tradition”, utan de baserar sig på den allmänna rättskänslan och de centrala värderingarna i vårt samhälle. Dessa värderingar är föränderliga och det är de folkvalda riksdagsledamöterna som ska se till att de gällande lagarna inte hamnar på efterkälken. Uppgiften är inte lätt, och speciellt i mångkulturella samhällen ökar risken att det uppstår spänningar mellan olika synsätt. I extrema fall, där religiösa eller kulturella motsättningar är stora, blir det svårare för medborgarna att komma överens om lagarnas innehåll och vilka värderingar som de ska grunda sig på. Då kan federalism, ett politiskt system där makten är delad på olika nivåer och där lokala nivåer har en stor frihet att utforma lagstiftningen efter egen uppfattning, vara en fungerande lösning. Ett bra exempel på ett sådant försök till politisk organisering är Nigeria som har plågats av spänningar mellan muslimer och kristna, och där det finns 200 olika etniciteter, som alla talar sitt språk.

Det är helt naturligt att värderingar ständigt utsätts för utmaningar och kolliderar med andra värderingar även i Sverige. Men det svenska kommunala självstyret är inte lika långtgående som i många federala stater och samma skollag gäller oavsett vilken kommun en skola 8

1. Introduktion ligger i. Därför är den svenska skolan inte neutral i alla frågor. Vissa värderingar, som till exempel jämlikhet, betraktas som så grund­ läggande i vårt samhälle att de nämns i skollagen och läroplaner.

Samhället är i konstant förändring men lagarna är inte alltid lika detaljerade som de krav den komplicerade verkligheten ställer på lärarna. Ofta har frågan om hur lagarna ska tolkas förtydligats av till exempel Justitieombudsmannen (JO), Skolverkets jurister eller i prejudikat från olika rättsinstanser. Ibland saknas sådan vägledning. Vissa­ frågor har lagstiftaren och Skolverket lämnat åt skolan att lösa själv, och ofta finns det utrymme för olika sätt att ta sig an problemen när detaljstyrning av skolor har övergått till mål- och resultatstyrning.

Därför är det viktigt att reflektera över hur både lagarna och värdegrunden tillsammans utgör grunden för en trygg och livskraftig skola.

Utmaningen att göra den svenska skolan till en arbetsplats där alla trivs och eleverna når de uppsatta målen är inte lätt men den är icke desto mindre viktig för vår skolas och Sveriges framtid.

Det svåra i skolans och lärarnas uppgift idag är att balansera mellan det föränderliga och det stabila. Skolans uppgift är till exempel att fostra eleverna till goda demokratiska medborgare. Det innebär å ena sidan att man bör värna om de gällande demokratiska värderingarna. Å andra sidan bör man kunna uppmuntra till debatt om dessa värderingar då demokratiska medborgare ska vara förmögna att självständigt reflektera över dem. Ingen demokrati är välmående om den saknar en sund värdegrund, men den riskerar också att insjukna om det saknas en kontinuerlig debatt om dess innehåll och om hur den ska förverkligas i vårt vardagliga liv.

Den här boken kan läsas åtminstone på två sätt. Mycket i boken syftar till att tydliggöra de lagar och regler som styr verksamheten i både fristående och offentliga skolor i Sverige. Därför kan boken användas som ett enkelt uppslagsverk av alla som arbetar i skolan. Man ska inte underskatta den trygghet som grundläggande kunskaper om lagar och förordningar kan skapa i skolan. Dessutom syftar boken till att inspirera läsaren till att diskutera och problematisera den värdegrund som grundlagar, lagar och andra styrdokument ger uttryck för.

Därmed är boken både ett bidrag till samhällsdebatten och en upp9

Juridik i professionellt lärarskap muntran till att ta skolans demokratiuppdrag på allvar. Boken innehåller inte bara information om vilka lagar som gäller inom skolväsendet utan den tar även upp vissa oklarheter och ger utrymme för till exempel kritiska debattinlägg. Lärarna bör ha kunskap om de gällande lagar­na för att känna sig trygga i sitt arbete, men de bör också öka sin och elevernas medvetenhet om de spänningar och problem som råder både i skolorna och i samhället i stort.

10

2. Lagar och andra styrdokument – myndighetsutövning 2.1. Inledning Enligt regeringsformen (RF) har domstolar hand om rättskipning och den statliga och kommunala förvaltningen sköts av förvaltningsmyndigheter. Om en skola styrs av en kommunal nämnd är den en förvaltningsmyndighet – en del av en självständig organisatorisk enhet inom den kommunala förvaltningen. Mycket av den dagliga verksamheten i svenska skolor har därför med myndighetsutövning och offentligrättsliga föreskrifter att göra.

Myndighetsutövning är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till invånarna. Därför bör skolan ta inte bara sina pedagogiska uppgifter utan också sin makt gentemot eleverna på yttersta­allvar. I regeringsformens 1 kap. 1 § anges att ”[d]en offentliga makten utövas under lagarna”. Denna s.k. legalitetsprincip om korrekt myndighetsutövning i enlighet med lagarna skapar en bas för rättssäkerhet som är en av grundpelarna för den svenska demokratin. Även fristående skolor som har en annan huvudman, till exempel ett bolag, än de som sköts av kommun eller landsting, omfattas av flera lagar och styrdokument. Men bara det offentliga skolväsendet styrs av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och endast vissa delar av förvaltningslagen (FL) gäller i fristående skolor (29 kap. 10 § SkolL).

Oavsett skolform styrs skolornas verksamhet av många lagar, där grundlagarna står överst i hierarkin. Den viktigaste grundlagen för alla skolors verksamhet är regeringsformen (RF). RF definierar till exempel 11

Juridik i professionellt lärarskap allas grundläggande fri- och rättigheter och skyddar mot kroppsvisitering i kommunala skolor (liknande regler för fristående skolor finns i brottsbalken). Nästa nivå i den juridiska hierarkin är allmänna lagar, till exem­ pel brottsbalken (BrB) som gäller oavsett skolform, och speciallagar.

Medan det mesta av skollagen (SkolL) gäller i både offentliga och fristående skolor är till exempel offentlighets- och sekretess­lagen och delar av förvaltningslagen, som tidigare nämnts, giltiga endast i de offentliga.

Skollagen anger hur utbildning ska bedrivas inom alla de olika skolformerna. Den anger övergripande mål och riktlinjer för utbildningen och för skolans verksamhet i allmänhet. Samma regler i skollagen ska gälla för både offentliga och fristående skolor, om inget annat anges. Förvaltningslagen innehåller de grundläggande bestämmelserna för myndigheters verksamhet, och offentlighets- och sekretess­ lagen reglerar bl.a. deras hantering av allmänna handlingar. Diskrimineringslagen (DL), som har till ändamål att främja lika rättigheter, och arbetsmiljölagen (AML), vars ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall, gäller både i offentliga och fristående skolor. Bland de viktigaste lagarna som styr skolornas verksamhet är således: • • • • • •

Skollagen (2010:800) Förvaltningslagen (1986:223) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Diskrimineringslagen (2008:567) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Brottsbalken (1962:700)

Utöver regler som har stiftats av riksdagen finns det också förordningar, till exempel Skolförordningen, vars innehåll fastställs av regeringen och innehåller bestämmelser om bl.a. förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Förordningarna är bindande rättsregler och publiceras i SFS. Det finns olika förordningar som berör de olika skolformerna: • Skolförordning (2011:185) • Gymnasieförordning (2010:2039) • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 12

2. Lagar och andra styrdokument – myndighetsutövning En läroplan beskriver verksamheternas värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för arbetet. Fristående skolor ska använda sig av samma läroplaner som offentliga skolor. Även läro­planerna utfärdas av regeringen, men kunskapskraven i läroplanerna fastställs av Skolverket. De flesta skolor styrs av någon av dessa tre läroplaner: • Läroplan för förskola, Lpfö 98 • Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 • Läroplan för gymnasieskola 2011, Lgy 11 Skolverket är en statlig myndighet som får utfärda olika föreskrifter såsom kurs- och ämnesplaner och betygskriterier. Kurs- och ämnesplanerna kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. De lämnar större utrymme för skolor och lärare att göra egna tolkningar jämfört med till exempel lagreglerade bestämmelser. Betygskriterier anger vilken kunskapsnivå som eleverna ska uppnå för de olika betygen. Fristående skolor ska använda sig av samma kurs- och ämnesplaner som offentliga skolor. Men fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning kan få undantag när det gäller betygsättning.

Att den svenska skolan regleras av så många styrdokument anses vara en nödvändighet för att få en likvärdig skola för alla. Skollagen (1 kap. 9 §) stadgar att utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Dessutom anses det vara bra att både skollagen och läroplanerna hänvisar till skolans gemensamma värdegrund. Men det stora antalet styrdokument och mål har också väckt kritik. En skolkommission som startade sitt arbete 2001 på initiativ av Moderata samlingspartiets dåvarande ordförande Bo Lundgren menade att man borde avskaffa skolans läroplaner och i stället ha de regler och mål som styr skolan införda i skollagen: De skolor som lyckats har alla haft eller tagit sig en stor självständighet.

Det är inte tack vare de nationella reglerna och riktlinjerna som skolorna lyckats. Snarare har de lyckats trots regelverket. I dag styrs den enskilda skolan av ett mycket stort antal mål på olika nivåer i skollag, läroplan, kursplaner, kommunala skolplaner mm. När Skolkommissionen

13

Juridik i professionellt lärarskap frågat lyckosamma skolor är de tydliga: skolans mål måste bli färre och tydligare! Enligt Skolkommissionen ska målen för eleverna i första hand handla om kunskaper och demokratiska värden. Det är fråga om minimikrav för alla elever. (Tomas Johansson, Avskaffa skolans läroplaner, Svenska Dagbladet Opinion, 9/2 2002)

De kanske mest detaljerade bestämmelserna om skolan finns i ordningsreglerna. Det är obligatoriskt för varje skola att ha ordningsregler (5 kap. 5 § SkolL). Syftet är att förbättra elevernas förutsättningar för lärande genom att öka tryggheten och säkerheten i och utanför klassrummet. Ordningsreglerna ska vara tydliga och de får inte strida mot någon lag eller annan författning. Till exempel är kollektiv bestraffning av elever förbjudet. Man kan inte förvänta sig att eleverna ska ha känne­dom om alla lagar och andra författningar men de ska informeras om ordningsreglernas innehåll och vilka konsekvenserna blir om de inte följs. Alla bestämmelser bör vara tydliga men rektorn ansvarar för att speciellt ordningsreglerna utformas på ett sådant sätt att eleverna lätt kan förstå dem. Varje skola och förskola ska också årligen upprätta en plan mot kränkande behandling av barn och elever (6 kap.

8 § SkolL) och en likabehandlingsplan (3 kap. 16 § DL).

Att reglerna är hierarkiska innebär att detaljregler aldrig får hamna i konflikt med mera grundläggande bestämmelser. Det går till exempel inte att avtala bort lagar i skolans ordningsregler. Det är rektorn eller förskolechefen på varje enskild skola eller förskola som ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, läro­ planerna, skolformsförordningarna, kursplanerna och betygskriterierna (2 kap. 9 § SkolL). Trots klagomål om att skolan har för många styrdokument, finns det en tendens att detaljstyrningen mer och mer ersätts av lagar som endast anger ramar och mål för skolans verksamhet. Till exempel har riksdagens beslut från 1989 om att kommunalisera den svenska skolan ökat kommunernas eget ansvar för att de gällande normerna följs.

Den normgivande makten i Sverige ligger hos riksdagen, men en del av denna makt har på senare år överförts till en överstatlig nivå. Sveriges medlemskap i EU har till exempel medfört att en del av den norm­givande makten har internationaliserats eftersom EU:s bestämmelser ofta står 14

2. Lagar och andra styrdokument – myndighetsutövning över de svenska bestämmelserna. Dessutom är Sverige bundet av många internationella konventioner som tillkommit genom FN-beslut. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (i förkortad form Europa­konventionen) gäller till exempel som lag i Sverige sedan 1995. Den innehåller bl.a. principer som är viktiga i skolan: förbud mot diskriminering, rätt till frihet och säkerhet, tankefrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet.

Några av de andra centrala internationella konventionerna för skolans arbete är: • Konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering • Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter • Konvention om barnets rättigheter

2.2. Myndighetsutövning Att den kommunala skolan är en myndighet innebär mycket för dem som är inblandade i dess verksamhet. Till att börja med ingår den offentliga skolan i kommunens (eller i vissa enstaka fall statens) organisation och är därmed rättsligt sett en del av kommunen och inte en självständig juridisk person. Dessutom är skolans handlingar i regel offentliga och förvaltningslagen styr hur verksamheten ska drivas.

Också brottsbalkens (BrB) regler om tjänsteansvar gäller och verksamheten övervakas av till exempel Justitieombudsmannen (JO) som grans­kar att myndigheter följer lagar och författningar i sin verksamhet. JO utreder klagomål från allmänheten och genomför även undersökningar på eget initiativ.

Största delen av verksamheten i förskolan, fritidshemmet och skolan är pedagogisk och styrs av skollagen, skolformsförordningar, läroplaner och kursplaner. Men mycket av det som lärarna och rektorn gör i skolor utgör myndighetsutövning. Vanliga exempel är betygsättning, tillrättaförande och förvisning av elever samt beslut om antagning och förtursplatser. Alla dessa administrativa beslut är myndighetsutövning eftersom den som berörs av ett beslut befinner sig i ett beroendeförhål15

5. Mobbning, kränkande behandling och diskriminering 5.1. Mobbning Mobbning är ett problem i många skolor eftersom ett förvånansvärt stort antal elever dagligen blir utsatta för upprepade negativa handlingar och känner sig kränkta. Skolverkets undersökning av 39 grundskolor (årskurs 4–9) visar att 7–8 procent av eleverna har utsatts för mobbning. 1,5 procent av eleverna har till och med utsatts för lång­varig mobbning, vilket tyder på att många skolor inte lyckats med sin plikt att skapa en lugn och trygg arbetsplats åt alla. Flickor mobbas i lika stor utsträckning som pojkar. Ett nytt fenomen som skolor har haft svårt att ta itu med är nätmobbning. Cirka en procent av eleverna har mobbats på internet (Utvärdering av metoder mot mobbning).

Mobbning definieras inte som ett brott i svensk lagstiftning men det finns lagar och regler som kan tillämpas när barn utsätts för verbala kränkningar (t.ex. elaka ord, ryktesspridning och obehagliga sms), fysiska­kränkningar (t.ex. slag, knuffar, förstörda kläder) eller psykiska kränkningar (t.ex. hån, utfrysning och skratt). Sådana kränkningar kan vara ett brott om de handlar om till exempel olaga hot, misshandel, ofredande, förtal, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande. Även om det inte skulle röra sig om lagbrott som regleras av brottsbalken är också till synes mindre kränkningar, som social utfrysning, allvarliga problem och strider mot skollagens mål att skapa en skola där principer som solidaritet och individens integritet styr verksamheten och där eleverna ska bli ansvarskännande individer (1 kap. 4 §). Mobbade elever 61

Juridik i professionellt lärarskap som känner sig kränkta är dessutom ofta benägna att skolka eller har svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Därför ökar mobbning och kränkningar även risken att skolan misslyckas, inte bara med sina uppfostrande uppgifter, utan även med sina undervisande uppgifter.

I båda fallen har skolan brustit i sin skyldighet att se till att erbjuda en likvärdig utbildning åt alla elever (1 kap. 9 § SkolL) så att alla trivs och kan tillgodogöra sig utbildningen för att fullgöra sin skolplikt.

5.2. Kränkande behandling Enligt skollagen (6 kap. 3 §) definieras kränkande behandling som ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567), kränker ett barns eller en elevs värdighet. Alla barn har rätt att gå i skolan och det är skolans skyldighet att se till att barnen känner sig trygga i skolan och kan ta del av utbildningen. Rät­ten skyddas av flera framstående dokument om mänskliga rättigheter, såsom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Även FN:s barnkonvention och Europakonventionen är tillämpliga.

Skolan har en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Ibland har skolorna brustit i sitt ansvar att skapa rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling. Om skolpersonalen får veta att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar i skolan eller förskolan ska detta anmälas till för­skole­ chefen eller rektorn (6 kap. 10 § SkolL). Det är skolpersonalens skyldighet att anmäla. Den som har blivit utsatt behöver inte själv göra en anmälan. Den som anmäler behöver inte kunna styrka att en elev har blivit kränkt eftersom det räcker att en elev känner att han eller hon har blivit kränkt.

Förskolechefen eller rektorn i sin tur är skyldig att anmäla detta till huvudmannen (till exempel till utbildningsnämnden om det rör sig om en kommunal skola, eller till föreningen eller bolaget om det rör sig om en fristående skola) som skyndsamt ska utreda omständigheterna och vid behov vidta åtgärder för att förhindra förekomsten av kränkande behandling i framtiden (6 kap. 10 § SkolL). Utredningen 62

5. mobbning, kränkande behandling … ska omfatta både offret och den som kan ha varit ansvarig för kränkningen. Om personalen misstänks ha utövat kränkningen måste rektorn personligen leda utredningen.

Men det är inte tillräckligt att enbart utreda misstänkta fall av kränkningar. Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att gynna lagens ändamål och Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Barnoch elevombudet (BEO) har tillsyn över lagstiftningen. DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. BEO är en del av Skolinspektionen men har ett självständigt uppdrag och arbetar med att tillvarata barns och elevers rättigheter.

Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling av barn och elever och kan även företräda dem i domstol.

Både DO och BEO har rätt att föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev mot skolans huvudman. För att kunna föra ett barns talan när en underårig har gjort en anmälan behövs vårdnadshavarnas medgivande (6 kap. 2 § DL). Skadeståndet syftar till att skapa en upp­ rättelse för det utsatta barnet, men det skapar även incitament för skolorna att aktivt motverka förekomsten av kränkningar. Speciellt långvariga kränkningar kan leda till allvarliga följder för den utsatta eleven och till stora skadeståndsbelopp. Flera barn har blivit kränkta under långa tidsperioder utan att skolan har reagerat tillräckligt kraftigt. Skadeståndet är en ekonomisk markering till en huvudman som inte tar lagen på allvar, men om skolan bestrider BEO:s skadeståndskrav kan man antingen nå en förlikning eller så kan BEO föra ärendet vidare till domstol.

BEO har krävt skadestånd i flera olika fall. Det har inte alltid handlat om verbala kränkningar eller våld. Ibland verkar personalen inte ens veta att deras arbetsmetoder kan vara ett lagbrott. I en skola i Mellansverige använde skolpersonalen sig av en metod som de kallade timeout i bestraffningssyfte. Om inte eleven gjorde som personalen sade förlängdes strafftiden. BEO ansåg att det handlade om en kränkning av eleven och att skolan inte hade vidtagit åtgärder för att förebygga och förhindra kränkningar av eleverna. Det fanns även brister i 63

Juridik i professionellt lärarskap utredningar om händelserna samt i planen mot kränkande behandling och diskriminering. Därför krävde BEO skolan på 370 000 kronor i skadestånd.

Ibland är det elever som utsätter andra barn för kränkningar. En elev i Jönköping hade under flera år blivit misshandlad och jagad på väg hem från skolan. Han hade även trakasserats av andra elever på grund av sin religionstillhörighet, hotats via sms och i form av en film som lades ut på internet. Skolan visste om kränkningarna men gjorde ändå inte tillräckligt för att få bukt med dem. Därför krävde BEO Jönköpings kommun på 359 050 kronor i skadestånd.

Det går inte att betona nog hur omfattande skolans skyldighet i arbetet för att upptäcka, förebygga och vidta åtgärder mot kränkningar är. Skolan har inte bara en skyldighet att vara aktiv och driva målinriktat arbete. Om ett barn eller en elev anser sig ha utsatts för kränkande behandling måste han eller hon vid en rättegång visa på omständigheter som ger anledning att anta att hon eller han har kränkts, men sedan ligger bevisbördan hos skolans huvudman som måste bevisa att kränkande behandling inte har förekommit (6 kap. 14 § SkolL, 6 kap. 3 § DL).

Alla skolor ska ha en årlig plan mot kränkande behandling (6 kap.

8 § SkolL). I praktiken kan planen mot kränkande behandling skrivas samman med den likabehandlingsplan som diskrimineringslagen kräver att skolorna ska ha. För att underlätta skolans arbete har DO i samarbete med BEO skapat ett webbverktyg för planer mot kränkande behandling och mot diskriminering i skolan (www.planforskolan.se).

Webbverktyget hjälper skolan att leva upp till lagens krav genom att guida genom de delar som en sådan plan måste innehålla. Verktyget ger också praktiska tips och exempel. Planen ska till exempel beskriva vilka akuta åtgärder som ska vidtas då kränkningar uppdagas och hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Dessutom ska arbetet med planen integreras med upprättandet av ordningsregler där eleverna också ska vara delaktiga.

Eleverna ska uppmuntras till att delta i arbetet med att upprätta planerna, och även vid de tillfällen då de följs upp och ses över. Enligt 64

5. mobbning, kränkande behandling …

Utbildningsdepartementet ska en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling därför upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska dock anpassas efter deras ålder och mognad (förordning 2006:1083). Om utbildningsanordnaren inte vidtar aktiva åtgärder kan utbildningsanordnaren föreläggas att betala ett vite för att ha underlåtit att följa myndighetens beslut. När ett vite används, anges i beslutet en viss tid för skolan att vidta en åtgärd. Dessutom anges den summa som ska betalas om beslutet inte följs.

Utöver DO och BEO finns det en tredje myndighet som arbetar med att skydda barnens rättigheter och intressen. Barnombudsmannen (BO) företräder barnens rättigheter och intressen utifrån FN:s barnkonvention. BO bevakar hur barnkonventionen efterlevs till exempel i skolan. BO utövar ingen tillsyn över andra myndigheter, men har befogenhet att kalla in parter för överläggning. BO får inte heller ingripa i enskilda fall på samma sätt som DO eller BEO, men kan lämna förslag till regeringen på ändringar i svensk lagstiftning. För att få kunskap om barns och ungdomars villkor och åsikter i aktuella frågor kräver uppdraget att BO har kontakt med dem. Kontakten sker bl.a. genom besök på skolor eller genom brev och telefonsamtal.

FN:s barnkonvention är rättsligt bindande för Sverige, och konventionens bestämmelser bör användas när man tolkar svenska lagar. Den består av fyra principer. Artikel 2 stadgar att barn inte får diskrimineras på grund av deras eller föräldrarnas ras, hudfärg, språk, kön, religion, åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, börd eller ställning. FN:s kommitté för barnets rättigheter har också slagit fast att diskriminering på grund av sexuell läggning inte får före­ komma. Artikel 3 slår fast att man ska iaktta barnets bästa vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata institutioner. Enligt artikel 6 har alla barn rätt till liv och utveckling.

Artikel 12 stadgar att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och att höras i frågor som rör dem. Dessa principer är alltså viktiga att iaktta oavsett om det rör sig om fristående eller kommunala skolor och förskolor.

65

7. Kameraövervakning och ­registrering av personuppgifter 7.1. Kameraövervakning För att ta itu med skadegörelse och andra brott som brand och inbrott har allt fler skolor tagit hjälp av kameraövervakning. Kameraövervakning kan också antas öka den allmänna tryggheten för eleverna om korridorer och andra platser där vuxna inte alltid är närvarande blir bättre övervakade. I vissa skolor har kameraövervakning gett positiva resultat i och med att skadegörelser minskat. Men det är inte klart att alla ­eleverna eller personalen i skolan upplever kameraövervakningen som behaglig. Inte heller kan skolor utan vidare börja kameraövervaka sina lokaler utan hänsyn till det rådande rättsläget. Enligt Europakonventionens artikel 8 har alla rätt till respekt för sitt privatliv. Regeringsformen (2 kap. 6 §) stadgar vidare att medborgarna skyddas mot integritetskränkningar, och begränsningar får endast göras genom lag (2 kap. 20 § RF). Därför är det viktigt att skolan är medveten om de lagar och regler som reglerar användningen av övervakningskameror.

Kameraövervakning i skolor och förskolor regleras av kameraövervakningslagen (2013:460). Enligt lagen ska all övervakning göras med tillbörlig hänsyn till de övervakades personliga integritet. Grund­regeln, den så kallade överviktsprincipen, är att kameraövervakning är möjlig om det finns ett berättigat övervakningsintresse som väger tyngre än de övervakades intresse att inte bli övervakade.

Kameror som används på platser dit allmänheten inte har tillträde, till exempel inne i skolbyggnader, kräver inget tillstånd. Men det krävs 95

Juridik i professionellt lärarskap tillstånd för att få installera en kamera som riktar sig mot en plats dit allmänheten har tillträde (8 §). Länsstyrelsen är den myndighet som ger tillstånd till kameraövervakning på till exempel skolgården och vid skolentrén (16 §). Ett beslut om tillstånd att kameraövervaka inne­ håller också villkor om hur kameraövervakningen får anordnas, till exempel om vilket område som får övervakas och vilken utrustning som får användas (19 §). Även om kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde, till exempel inne i skolbyggnaden, inte kräver något tillstånd eller någon anmälan till länsstyrelsen, är skolan skyldig att se till att övervakningen följer lagens regler: de som övervakas ska antingen ha samtyckt till övervakningen eller att man tillämpar överviktsprincipen om att syftet överväger behovet av integritetsskydd. Det senare kan handla om att före­ bygga, avslöja eller utreda brott, eller att hindra olyckor (22–24 §§).

Till exempel, att motverka skadegörelse i skolbyggnaden kan vara ett berättigat ändamål för kameraövervakning. Men ändamålen med övervakningen ska då dokumenteras, och övervakningen får inte ske i större omfattning än vad som behövs för att tillgodose ändamålen.

Enligt lagen måste det också finnas tydlig skyltning eller annan upplysning som visar att platsen är övervakad, oavsett om kameraövervakningen sker inne i skolbyggnaden eller på skolgården (25 §).

Fler personer än vad som behövs för att övervakningen ska kunna bedrivas får inte ges tillgång till det inspelade materialet (29 §). Bildeller ljudmaterial från kameraövervakning av en plats dit allmänheten har tillträde får bevaras i högst två månader. Bild- och ljudmaterial från kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde får inte bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med övervakningen. När materialet inte längre får förvaras måste det omedelbart förstöras (32 §).

Den som har tillgång till uppgifter från kameraövervakning i en fristående skola får inte röja det som han eller hon på detta sätt har fått veta om någon enskilds personliga förhållanden (37 §). Även i kommunala skolor gäller stark sekretess för dessa uppgifter (32 kap. 3 § OSL).

Uppgifterna får dock lämnas till polis och åklagare om de behövs för att förebygga eller utreda brott som kan leda till fängelsestraff.

96

7. kameraövervakning och registrering …

Datainspektionen är den tillsynsmyndighet som ser till att reglerna om övervakning av platser dit allmänheten inte har tillgång följs. Länsstyrelsen utövar tillsyn när övervakningen sker på platser dit allmänheten har tillgång. Om en skola eller förskola bryter mot reglerna om kameraövervakning och överträdelsen inte är ringa kan den ansvarige dömas till böter eller fängelse i högst ett år. De övervakade kan enligt kameraövervakningslagen också få ersättning för skada och kränkning av den personliga integriteten (44–45 §§). Även om kameraövervakning inne i skolbyggnaden inte kräver något tillstånd måste skolan göra en noggrann bedömning av ett antal omständigheter innan kameror kan sättas upp. Skolledningen ska ta ställning till och dokumentera syftet med och behovet av kameraövervakning. Gäller behovet alla utrymmen och på alla tider på dygnet?

Hur konkret är behovet? Kameraövervakning kan motiveras endast när och där det finns konkreta behov. Man får inte heller använda kameraövervakning om det finns alternativa åtgärder som orsakar ett mindre allvarligt intrång i elevernas och lärarnas personliga integritet.

Att övervaka matsalen under lunchtid är inte motiverat om det inte har funnits allvarliga problem som inte har kunnat åtgärdas med andra metoder, som till exempel med vuxen närvaro. Man ska också vara extra försiktig med känsliga utrymmen som omklädningsrum och även klassrum där intrånget blir större än till exempel i korridorerna. Övervakningskameror kanske ofta ses som en enkel lösning till ofta förekommande problem som klotter. Men metoden får användas först när andra alternativ, som vuxen närvaro och samtal med eleverna, har prövats utan framgång. Skolan är skyldig att försöka hitta grund­ orsaken till problemen och ta elevernas och personalens grundlagsstadgade integritetsskydd på allvar.

Behovet av övervakningskameror kan ibland väga tyngre än det integritetsintrång som de orsakar, men det viktigaste är ändå vuxen närvaro och aktivt värdegrundsarbete. Om problemen i skolan har blivit så stora att de rättfärdigar kameraövervakning är det ett tecken på att skolan har misslyckats med sin uppgift att skapa en trivsam och säker arbetsplats åt alla.

97

Juridik i professionellt lärarskap

TREDJE UPPLAGAN

Lagar och värdegrund i den svenska skolan Marco Nilsson Det är svårt att tänka sig ett fungerande samhälle utan lagar. Lagar är ett system av regler som skapar ett ramverk för hur vi agerar. De både underlättar samarbete och sätter gränser för vårt handlande. Den demokratiska värdegrunden är också ett slags ramverk som påverkar mycket av vårt liv och de offentliga institutionerna.

JURIDIK I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP handlar om både lagar och värderingar i svenska skolor, fritidshem och förskolor. Den sammanfattar den lagliga grund som reglerar lärares arbete och innehåller både hänvisningar till lagtexter och exempel från vardagen i skolan. Boken kan användas dels som ett uppslagsverk av alla som arbetar i skolan, dels som underlag för en diskussion och ett proble­ matiserande av den värdegrund som grundlagar, lagar och andra styrdokument ger uttryck för.

Områden som behandlas är bland annat myndighetsutövning, offentlighet och sekretess, ordningsregler, kameraövervakning, fotografering, diskriminering, an­ mälan till socialen, tvångsåtgärder och upphovsrätten. I boken diskuteras även det multikulturella samhällets betydelse för skolan och hur skolpersonal kan handskas med mobbning och rasism. Författaren diskuterar också innehållet i den demokratiska värdegrunden, både generellt och för att klargöra vad det inne­ bär för arbetet i skolan. Bokens tredje upplaga är uppdaterad och innehåller ett nytt kapitel om arbetsrätt.

Marco Nilsson är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam vid Högskolan för lärande och kommu­ nikation vid Jönköping University.

ISBN 978-91-40-69231-3

9 789140 692313