ISBN 978-91-27-14135-3
9 789127 141353
Omslag_final2.indd 5
2015-03-25 12:59
StràžŁàžmquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 2
2015-03-20 12:15
Utseende s. 7 Kultur s. 43 VÀnskap s. 89 Politik s. 111 Döden s. 155 KÀrlek s. 167 Hur ska man leva? s. 205 Psyket s. 233 Skapande s. 269
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 5
2015-03-20 12:15
StràžŁàžmquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 6
2015-03-20 12:15
Utseende
StràžŁàžmquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 7
2015-03-20 12:15
Jag tycker det Àr extremt trÄkigt att raka benen. Det gör mig ocksÄ lite sur att jag som kvinna ska hÄlla pÄ med det. Samtidigt t ycker jag att det Àr mycket, mycket snyggare med rakade ben och man vill ju vara snygg och kÀnna sig fin. Hur tycker ni att jag ska göra?
Liv: Du kanske kan raka det ena benet? Caroline: Det kÀnns hemskt att det ska vara upp till oss hur du ska göra med dina ben? I din frÄga finns svaret (Yoda). Du ska inte frÄga andra om dina ben. Jag hÄller med dig, det Àr snyggt med slÀta ben. Personligen Àr jag vÀldigt slapp. Orkar inte raka dem och har inte gjort det sen jag fick pojkvÀn :( Liv: Jag har faktiskt aldrig rakat mina ben. Jag placerar in orakade ben i samma kategori som ovÄrdade naglar eller slitet hÄr, nÀmligen: ingen bryr sig, folk vill ligga med en ÀndÄ. Det Àr i alla fall min erfarenhet :)
s. 8
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 8
2015-03-20 12:15
Tror ni att hipstertrenden hĂ„ller i sig, eller följs den av nĂ„gon ny trend? Vad blir hipsterÂrörelsens backlash?
Caroline: Det fanns hipsters pÄ 60-talet ocksÄ. Men idag Àr de, istÀllet för att vara emot normen, en förfinad version av den. Det Àr en subkultur som följer trender, istÀllet för kritisera dem. JÀmför det med sÀg punken, som hade en tydlig programförklaring. Hur ska den dö ut om sjÀlva fundamentet Àr att den Äteruppfinner sig sjÀlv i takt med samhÀllets svÀngningar? 2000-talets hipsterrörelse har aldrig handlat om en vilja att förÀndra. Den verkar i takt med samhÀllet, inte utanför det. Men erbjuder samtidigt subkulturens attribut: frÀcka klÀder, ungdom, bra fester. Det Àr liksom en mainstreamsubkultur. En paradox. Men: trots att den har detta sega fundament som premiss, har den inte nödvÀndigtvis lÄng tid kvar som subkultur, dÄ den brister i en av subkulturens hörnstenar: attraktion. Att den vÀnder kappan efter vinden, innehÄller gamlingar och inte stÄr för nÄgot Àr ohett. Och om nÄgot inte Àr vackert, attraktivt och förlovande kan det inte överleva. En subkultur ska bygga pÄ romantik. Det Àr romantiken som tar stryk nÀr hipsterkulturen Àr som en prÀktig fjÀskig mammas pojke. Det som utmÀrker en hipster, förutom att hen har rÄd att konsumera, Àr att ingen vill bli kallad hipster. En hörnsten Àr s. 9
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 9
2015-03-20 12:15
att se ner pĂ„ andra hipsters just för att de Ă€r hipsters. AlltsĂ„ ser man ner pĂ„ sig sjĂ€lv. Det Ă€r en sjĂ€lvhatande subkultur och till skillnad frĂ„n andra subkulturer riskerar den inte att dö ut pĂ„ grund av brist pĂ„ resurser, styrka, omfĂ„ng, utan just pĂ„ grund av sjĂ€lvhat. Liv: Jag tror att det kommer att komma en ny trend snart. ÂKanske nĂ„got slags revival eller uppvĂ€rdering av emo-Âkulturen, dĂ€r Ă€ven vuxna Ă€r emos, sĂ„ som det var i Tyskland nĂ€r Den unge Werthers lidanden kom ut pĂ„ 1700-talet. Jag tror ocksĂ„ pĂ„ stĂ€der som typ Seoul, Shanghai, Hongkong: att ekonomierna i Asien kommer att komma igĂ„ng mer med sin kultur imperialism. I Asien florerar emo-kulturen rĂ€tt starkt, kids romantiÂserar sĂ„dant som att Ă„ka till heliga berg och begĂ„ sjĂ€lvmord. Folk kommer typ vibba in pĂ„ jordens undergĂ„ng. Jag tror att kĂ€nslor kommer att komma starkt, jag och Caroline Ă€r ett exempel pĂ„ detta, tecken i tiden, ha ha. Caroline: Lajvandet av den borgerliga kulturen kan komma att visa sig vara trĂ„kigt och destruktivt. I tristessen kanske nĂ„gon blir inspirerad att börja damma av gamla frĂ„gor som kritiserar den mormorgeneration som hipsters avgudar. GiftermĂ„l kan vara en sĂ„dan frĂ„ga. Inte sĂ„ att folk kommer att ta aktiv stĂ€llning emot giftermĂ„l. Nu Ă€r ju vĂ€ldigt mĂ„nga hipsters aktivt för. Men kanske, kanske kommer man tycka att det Ă€r pyttelite kefft pĂ„ grund av dess konnotationer historiskt: att lĂ„sa in en kvinna och göra henne omyndig, lĂ€mna över henne frĂ„n en far till en make. Vissa kanske inte kommer att tycka att det kĂ€nns sĂ„ coolt som det anses nu. s. 10
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 10
2015-03-20 12:15
Kortkort lugg, Àr det fint eller Àr jag bara hjÀrntvÀttad att tro det?
Liv: Om du kÀnner att du tycker att kortkort lugg Àr fint sÄ tror jag att du tycker det pÄ riktigt, eftersom jag tvivlar pÄ att det finns nÄgon som hjÀrntvÀttar folk att tycka att kort lugg Àr snyggt. Vem skulle ligga bakom den hjÀrntvÀtten, liksom? Sara Stridsberg?
s. 11
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 11
2015-03-20 12:15
Jag tĂ€nker att det finns attribut som Ă€r okej för rasifierade men inte för icke-rasifierade och vice Âversa. Kan ni ta upp nĂ„gra ÂsĂ„dana attribut?
Liv: Ja, âokejâ Ă€r kanske fel ord â men pĂ„ grund av rasistiska strukturer, och vithetens privilegium, sĂ„ Ă€r det ju sĂ„ att klĂ€der och attribut förstĂ„s olika om de sitter pĂ„ olika kroppar. Till exempel kan jag som vit medelklasstjej ha pĂ„ mig en smutsig, hĂ„lig tröja som jag hittat i en container och pĂ„ det sĂ€ttet förstĂ„s som radikal, ball och bohemisk, medan en rasifierad kropp, i samma tröja, blir lĂ€st pĂ„ ett helt annat sĂ€tt. En somalier som botaniserat bland udda grejer i en frĂ€lsningsarmĂ©lĂ„da, löper ju exempelvis mycket större risk att konstrueras som sinnessjuk, kaotisk, fattig, desorganiserad om hen sĂ€tter pĂ„ sig typ en ful blus eller en konstig keps med roligt tryck, Ă€n en vit kropp som tar pĂ„ sig samma saker, hen uppfattas istĂ€llet som en DJ. Detta gĂ€ller vĂ€ldigt mĂ„nga saker: oborstat hĂ„r, udda strumpor, hĂ„liga strumpbyxor, smutsig tygkasse, avskavt nagellack, taffligt smink, ironisk hor-stil etc. Det Ă€r alltsĂ„ ett vitt privilegium att kunna ha pĂ„ sig extremt fula saker. Ett annat tydligt exempel Ă€r streetkĂ€der: vita unga mĂ€n kan s. 12
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 12
2015-03-20 12:15
ha streetklĂ€der utan problem, medan rasifierade unga mĂ€n inte kan ha streetklĂ€der utan att bli stoppade av polisen. Det Ă€r som att polisen tror att det Ă€r olagligt för rasifierade mĂ€n att bĂ€ra klĂ€der i mjukt material. Caroline: SamhĂ€llet vill en sak: att alla ska se stĂ€dade ut. Vara rena och ha hela klĂ€der. Det Ă€r premissen för att fĂ„ sluta förlovningen och skriva pĂ„ samhĂ€llskontraktet. Man hatar EU-migranter som sitter pĂ„ marken och fryser och Ă€r jobbiga med lĂ„ngt hĂ„r. Det Ă€r skamliga kĂ€nslor som inte passar in i den svenska sjĂ€lvgodheten. Det Ă€r samma mörker som b  ubblar under ytan som ocksĂ„ manifesterar sig i att Sverigedemokraterna har ca 20 procent av folkets stöd. En dubbelmoral. Samtidigt finns det i samma samhĂ€llskontrakt friskrivningsklausuler som kan nyttjas av vit kulturell ungdom. Det Ă€r som om de fĂ„r en laminerad brasklapp med sig hem frĂ„n SĂS. I det finstilta gĂ„r att lĂ€sa: Du kan visa dina bröstvĂ„rtor i en för liten My Little Pony-tröja, ha trassligt blĂ„tt hĂ„r men Ă€ndĂ„ erbjudas kĂ€nslan av att vara högst upp pĂ„ en samhĂ€llspyramid som utmĂ€rks av obegrĂ€nsad frihet, att kunna experimentera sexuellt utan att bli dömd, eller som i frĂ„gan vi diskuterar, ha trasiga klĂ€der. Ingen kommer att starta ett parti som protesterar mot blotta synen av sjaviga ungÂdomar och kulturarbetare pĂ„ stan och fĂ„ med sig en femtedel av svenska folket, för det finns nĂ„got gediget, som cement eller Ăstergötlands ekar, som stĂ„r starkt och fast, och det Ă€r den vita hudfĂ€rgen. Det ger, no pun intended, carte blanche att se ut som skit och Ă€ndĂ„ vara cirka 100 procent mobil, medan en mĂ€nniska med andra fĂ€rger och trasig stil, knappt har utrymme att existera pĂ„ överhuvuds. 13
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 13
2015-03-20 12:15
taget. Folk vill förinta den mĂ€nniska som inte Ă€r vit. Folk blir galna. De pissar pĂ„ henne utanför Hemköp. Man vill eliminera henom som inslag i stadsbilden. Hen förstör stĂ€mningen. Den stĂ€mning som Ă€r att 17-Ă„ringar som heter Ingrid och Sigrid kan strosa fritt och röra sig upp och ner pĂ„ en social och ekonomisk och kulturell och sexuell skala. Bevis för detta kan man fĂ„ genom att grĂ€va i vad förĂ€ldrarna till olika provokativt klĂ€dda barn jobbar med. SĂ€g en vacker fjortonĂ„rig pojke med hundkoppel som stĂ„r och deppar i ÂDramatens foajĂ©. TrĂ„darna leder fram till Svenska Akademien med omnejd. Ăr du ett barn och Ă€r punk och rör dig i Stockholms innerstad, har du sannolikt en förĂ€lder som nĂ„gon gĂ„ng skrivit för, eller blivit skriven om, i DN Kultur. Du har ett lantstĂ€lle och du bor kanske till och med i Gamla stan. Ju mer kulturellt kapital, desto trasigare/butchigare/konstigare klĂ€der. Den hĂ€r kĂ€nslan och den hĂ€r förnimmelsen av att se privilegierade barn och förstĂ„ deras hĂ€rkomst Ă€r sĂ„ stark för mig att den nĂ€stan Ă€r kroppslig. Den beskrivs bĂ€st: skrĂ€ck. Motsatsen till den enorma trygghet som ligger i att se ut som en tiggare men vara stenrik pĂ„ vanligt och kulturellt kapital, bostĂ€der, designmöbler and whatnot, Ă€r skrĂ€cken att bli pĂ„kommen som mindre vĂ€rd och onormal och att inte fĂ„ vara med. Att bekĂ€nna hudfĂ€rg. Jag har alltid kĂ€nt mig för smutsig. Och liksom arbetarklassen som stĂ€dar in absurdum (i alla fall mina idioter till dagmammor som plastade in alla möblerna i finrummet och dammsög och dammtorkade flera gĂ„nger om dagen), pĂ„ samma sĂ€tt finns det en Ă€ngslighet som gör att jag hĂ€nfaller Ă„t pressen âatt vara finâ. Det Ă€r en rĂ€dsla som ebbar ut i klĂ€s. 14
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 14
2015-03-20 12:15
derna och i könsrollerna. Jag kĂ€nner: jag har inte rĂ„d att ha en ful vĂ€ska. Jag Ă€r för kort och jag har höfter. Jag ser latinamerikansk ut. Det Ă€r pinsamt. Det Ă€r pinsamt att inte vara lĂ„ng och blond pĂ„ Ăstermalm. Jag borde skĂ€mmas. Normerna tar hĂ„rdare stryptag ju lĂ€ngre bort man Ă€r frĂ„n dem. Om man Ă€r Leif GW kan man ju krĂ€va att aldrig behöva anvĂ€nda fötterna fast man Ă€r i en studio pĂ„ SVT som sĂ€nder programmet man Ă€r med i (Veckans brott). GW orkar inte stĂ„ upp och han vĂ€grar banta ner sig och han vĂ€grar prata tydligt. Trots detta bemöts GW av idel jubel och hurraÂrop. Han Ă€r en vit man i övre medelĂ„ldern. Han kan göra vad fan han vill och gör det och Ă€lskas för det. Ăven av mig. Om han var kvinna skulle det höjas pĂ„ ögonÂbrynen. Man skulle vara tvungen att bli ett ansikte utĂ„t för alla Âkurviga kvinnor och uttala sig om sin kroppsvikt och âvara stolt över denâ. Om man skulle vara kvinna och prata för jĂ€vligt, sĂ„ som Kristina Lugn (som dock har de andra priviÂlegierna), skulle man fĂ„ hot- och hatbrev, vilket hon ocksĂ„ fick nĂ€r hon slĂ€pade loss i rutan.
s. 15
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 15
2015-03-20 12:15
Jag gillar mode och att hitta klĂ€der som fĂ„r mig att kĂ€nna mig snygg. Men lika ofta fĂ„r jag panik över modeÂhetsen och att det stĂ€lls högre krav pĂ„ mig att konsumera Ă€n pĂ„ min kille som ju Ă€r med i matchen bara genom att klĂ€ sig i jeans och skjorta. Och sĂ„ fĂ„r jag dĂ„ligt samvete över att jag ÂĂ€gnar mig Ă„t konsumtion som Ă€r helt onödig bara för att det Ă€r kul. Hur tĂ€nker ni kring klĂ€der, stil och konsumtion?
Caroline: Jag orkar inte med kĂ€nslan av att vara Ă€gd och det Ă€r nĂ„got jag kĂ€nner vĂ€ldigt starkt nĂ€r jag stĂ„r i kassan pĂ„ H&M med en topp i handen sydd av ett vĂ€ldigt duktigt barn. Jag Âliksom kĂ€nner hur jag fĂ„r nĂ„gon annans hjul att snurra. (Inte det barnets.) Det kĂ€nns som om jag runkar av H&M:s vd, och inte pĂ„ det positiva sĂ€ttet. Det Ă€r ocksĂ„ sĂ„ jĂ€vla hĂ€rligt att inte handla. Det inger samma hybris som kan infinna sig nĂ€r man Ă€r nykter dĂ„ alla andra Ă€r fulla. Man vaknar pĂ„ söndagsmorgonen och kollar pĂ„ s. 16
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 16
2015-03-20 12:15
ankor och kĂ€nner att man Ă€r stadens egentliga borgmĂ€stare. FörlĂ„t, jag började livsstilsblogga. Var var jag. Jo: det gör inget om man Ă€r sjavigt klĂ€dd. Det Ă€r förhöjande att vara vĂ€lklĂ€dd ibland. Men jag tror inte pĂ„ en ordning dĂ€r konsumtion och klĂ€der Ă€r etta pĂ„ en livslista. Jag tror inte att det Ă€r sĂ„ man blir lycklig. I olyckliga perioder har jag brytt mig mer om stil. Jag förknippar en bra siluett med grĂ„t och ensamhet. Liv: AlltsĂ„, sjĂ€lva intresset för stil och mode tycker jag inte att du behöver racka ner pĂ„, det Ă€r ju inte i sig ett sĂ€mre intresse Ă€n typ ett intresse för djur eller teknik eller vad som helst. Djur och teknik Ă€r vĂ€rre intressen om du frĂ„gar mig. Problemet Ă€r om du kĂ€nner dig Ă€gd och tvingad till viss konsumtion av modeindustrin. Men kanske kan du behĂ„lla ditt intresse för mode och klĂ€der utan att konsumera: du kanske kan lĂ€ra dig sy grejer sjĂ€lv, eller bara handla pĂ„ second hand/auktioner pĂ„ nĂ€tet, eller styra upp sĂ„dana dĂ€r klĂ€dbytardagar eller free shops med dina kompisar. Att klara sig ur det hĂ€r sjĂ€lv Ă€r egentligen inte ett sĂ„ stort problem, vĂ€rre Ă€r ju att hela vĂ€rldsekonomin Ă€r uppbyggd kring masskonsumtion och varufetischism. Allting gĂ„r ut pĂ„ att vi ska Ă€lska ett ting â vilja Ă€ga ett ting â sedan direkt tröttna pĂ„ tinget och vilja ha ett annat ting â i oĂ€ndlighet, det Ă€r sĂ„ tillvĂ€xt skapas och ekonomin funkar, i alla fall tills jordens resurser tar slut. HĂ€r tycker jag det skulle vara intressant att â istĂ€llet för att till exempel en enskild kulturjournalist slutar shoppa under ett Ă„r och bloggar om det â genomföra större samhĂ€llsexperiment: som exempelvis att förbjuda klĂ€dtillverkning under nĂ„gra Ă„r s. 17
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 17
2015-03-20 12:15
sĂ„ att INGEN kunde köpa klĂ€der â sĂ„ som man gjorde med sprit under förbudstiden i USA. DĂ„ skulle alla tvingas anpassa sig och istĂ€llet börja byta och Ă„tervinna saker. FörlĂ„t att jag föreslĂ„r stalinistĂ„tgĂ€rder som tvĂ„ngsreformerar alla till Underbara Clara. Jag Ă„ngrar mig. Ny idĂ©: att H&M delar ut alla sina aktier till de kvinnor som sitter och syr deras fula byxdrĂ€kter i ÂBangladesh.
s. 18
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 18
2015-03-20 12:15
Finns det politiska v Àrderingar som pĂ„verkar era val av ÂklĂ€der och i sĂ„ fall hur?
Liv: Inte medvetet, men nĂ€r jag tittar mig sjĂ€lv i spegeln kan jag bli chockad av hur mycket jag ser ut som vĂ€rldens mest Âklyschiga vita vĂ€nster-kultur-mĂ€nniska. Jag har bara satt pĂ„ mig det jag sjĂ€lv tycker Ă€r snyggt, jag ba: âOj, en svart kappa, svart hĂ„r, rött lĂ€ppstift bla bla, det blir vĂ€l fintâ, men undermedvetet har jag gjort exakt samma estetiska bedömningar som sekler av vita vĂ€nsterkulturtjejer gjort före mig. Det Ă€r vĂ€l ett tecken pĂ„ att vi alla Ă€r 100 procent o-originella och o-unika individer. Caroline: Jag Ă€r nog lite mera torsk. Eftersom jag har nĂ€rt ett slags halvt vithets/rikhetskomplex under hela mitt liv försöker jag ofta se liksom mer vĂ€rd ut Ă€n jag kĂ€nner mig. Till exempel ha oljerock, fast jag inte Ă€ger ett gods och knappt Ă€r i naturen. Det skvallrar ju alltid om motsatsen. Lycka Ă€r att se ut som sopor och Ă€ndĂ„ tillhöra the one percent.
s. 19
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 19
2015-03-20 12:15
Jag dejtade fram tills nyligen en Âborgarkille av det extrema s laget och han v Àckte naturligtvis mer Ă€n ett komplex hos mig. Ett av dem var min doft, eller just avsaknaden av detsamma. ÂTycker ni att doft, eller att âhaâ en Âparfym, Ă€r en klassfrĂ„ga? ÂAnvĂ€nder ni ÂsjĂ€lva parfym?
Liv: Hm, jag har faktiskt aldrig tĂ€nkt pĂ„ att parfym, eller att âha en doftâ, skulle vara en klassfrĂ„ga. Jag tĂ€nker mer att det Ă€r en frĂ„ga om till vilken grad man Ă€r en hippie. Jag sjĂ€lv till exempel anvĂ€nder aldrig parfym, förmodligen pĂ„ grund av ett slags naturlighetsideal under min uppvĂ€xt. Jag har positiva barndomsminnen av att mĂ€nniskor luktar cigg och skĂ€gg. Utan att posera mĂ„ste jag ocksĂ„ sĂ€ga att jag uppskattar vanlig kroppslukt mer Ă€n parfym. Bara den inte luktar ingrott och gammalt. Men exempelvis ren svett luktar ju gott. Om din kille vĂ€cker komplex hos dig genom att âha en doftâ kanske du kan vĂ€cka komplex hos honom genom att vara ett sexigt, oförfalskat naturbarn? Caroline: Man kan bli Ă€gd pĂ„ sĂ„ mĂ„nga sĂ€tt! Doft Ă€r ett. Andra hĂ€rskartekniker frĂ„n rika killar: grytor frĂ„n mĂ€rket s. 20
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 20
2015-03-20 12:15
Le Creuset, skidÄkning, att inte fÄ Ängest av att se ett husdjur. För att ha en egen parfym mÄste man gÄ igenom en massa kostsamma moment. Kassera förra Ärets trendiga dofter. Köpa en parfym, som ingen annan har och Àr god. Det gör man med fördel utomlands. AlltsÄ mÄste man ha rÄd att Äka utomlands. Doften man hittar mÄste stÄ ut, samtidigt som den ska bli beundrad av alla för att den Àr sÄ god. Det blir en dyr affÀr, bÄde tidsmÀssigt och ekonomiskt. Den hÀr typen av fritid och nöjesspenderande för tankarna till dandys eller sponsrade modebloggkvinnor. Den senare kategorin ser samhÀllet ner pÄ, men den första: ja, jag skulle sÀga att det Àr en klassfrÄga.
s. 21
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 21
2015-03-20 12:15
Vad Ă€r ni sjukt nöjda med ÂgĂ€llande ert utseende?
Liv: Jag har vĂ€ldigt jĂ€mna tĂ€nder. Caroline: Vet inte. Inget? Ăr i och för sig söt. Men det Ă€r inte sĂ„ fint tycker jag. Det har dock hjĂ€lpt mig. KĂ€nner mig som ett skogsrĂ„. Ett slags avgrundsĂ„ngest och mörker i en superÂgullig kropp.
s. 22
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 22
2015-03-20 12:15
Vad Àr bÀsta och enklaste sÀttet att mÄla eyeliner?
Liv: Jag brukar anvÀnda en flytande eyeliner som Àr vattenfast. Fast jag ser ofta ut som en kladdig tvÀttbjörn/crackhora, sÄ jag Àr fel person att frÄga. Caroline: Har kak-eyeliner. MÄlar med pensel.
s. 23
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 23
2015-03-20 12:15
Jag har en frĂ„ga om utseende fixering. Att ni tĂ€nker pĂ„ och ÂvĂ€rderar utseenden Ă€r ju t ydligt, men vill ni inte bort frĂ„n den Âhierarkiska maktordningen, trots att den Ă€r en del av er position? Ăr det en inre k  onflikt hos er eller ser ni det inte som problematiska Âsociala Âkonstruktioner?
Liv: Det Ă€r klart att âsnyggâ och âfulâ Ă€r problematiska sociala konstruktioner. Samtidigt stĂ€mmer det, som du noterar, att jag sjĂ€lv hela tiden anvĂ€nder dessa kategorier. Till stor del beror det pĂ„ ren slapphet, men det kan ju ocksĂ„ vara ett sĂ€tt att ta Âmakten över hierarkin snygg/ful och rasera den, alltsĂ„: sĂ€ga att nĂ„got Ă€r fult som brukar anses snyggt, och tvĂ€rtom. Till exempel: att prata vĂ€ldigt mycket om mĂ€ns utseende, eftersom mĂ€n Âbrukar slippa fĂ„ sina utseenden recenserade i samma utstrĂ€ckning som kvinnor. Typ: âDet bĂ€sta med Dalai Lama Ă€r att han har sĂ„ spĂ€nstig hy.â Det kan, med lite god vilja, finnas nĂ„got subversivt i det. Caroline: Vad gĂ€ller utseende och hierarkier kĂ€nner jag mig som Strindberg under perioden nĂ€r han upptĂ€ckte absinten s. 24
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 24
2015-03-20 12:15
i Paris. Det Ă€r ett inferno! Det Ă€r ett helvete pĂ„ jorden och dĂ€r stĂ„r jag i vortex. Runtsnurrad och skriker, grĂ„ter, blir upphetsad. Tack sĂ„ mycket, media. Liv: Hahaha. Caroline: Men det dĂ€r Ă€r svĂ„rt. Det Ă€r svĂ„rt att stĂ„ emot skönhetsordningen. Den styr vĂ€rlden. Att se ut pĂ„ ett visst sĂ€tt. Att vara vit, till exempel. Jag har alltid upplevt en otillrĂ€cklighet i min, men framförallt andras Ă€nnu brunare, hudfĂ€rg som blir mer akut och mer alarmerande om jag Ă€r pĂ„ en plats dĂ€r fler mĂ€nniskor ser ut som jag gör. Till exempel i Miami, dĂ€r mĂ„nga har latinamerikanskt ursprung, men s tadens jet set Ă€r snövita. De som ser ut som jag pĂ„minner mer om stadens rĂ„ttor, mĂ„nga till antalet, anonyma, utför skitgörat, ingen vill ha dem synliga. De stĂ„r i restaurangköken och steker veganska completos. KnausgĂ„rd beskriver det dĂ€r bra i band sex av hans kamp. Hans intention Ă€r att beskriva skönhetens makt, men det han gör Ă€r att beskriva sexismen. SĂ„ hĂ€r ser scenen ut: en professor hĂ„ller en förelĂ€sning pĂ„ universitetet, en kvinna rĂ€cker upp Âhanden. Hon stĂ€ller en frĂ„ga. LĂ€raren slĂ„s ut av hennes skönhet och kan omöjligt uppfatta vad hon sĂ€ger. Bevis pĂ„ skönÂhetens makt, enligt Knaus. Bevis pĂ„ sexism, enligt andra. Utseende finns (och sexism finns). Men om vi skiter i sexism. Utseende Ă€r ett slags maktmedel och om man inte har hög verkshöjd i sitt utseende betyder det mer för en. Man vill dit, man strĂ€var. Man blir dum, man blir beroende, man vill ha mer, man gör av med pengar, man vill att nĂ„gon med regelbundna drag och en viss sorts kropp ska kĂ€nna samma saker för en sjĂ€lv som man kĂ€nner för den personen. s. 25
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 25
2015-03-20 12:15
Samtidigt: nĂ€r nĂ„gon Ă€r överdrivet het kan den personen bli ett slags utseendets Dalai Lama. Jag har alltid undrat varför extremt heta tjejer Ă€r ihop med folk lĂ€ngre ner i den hĂ€r skönhetsÂhierarkin KnausgĂ„rd pratar om och som han lever sitt liv u  tifrĂ„n och som finns. Vi mĂ„ste stipulera att den finns. Det Ă€r för att vissa, oftast kvinnor, kan vara rika pĂ„ utseende och l iksom först dĂ„, sĂ„ slutar man (de) att bry sig. Kul för de fula killar som rĂ„kar vara pĂ„ samma lokal. SĂ€g den 30 Ă„r Ă€ldre professorn i KnausgĂ„rds berĂ€ttelse. Av nĂ„gon jĂ€vla anledning verkar detta vara en enkelriktad vĂ€g. Asheta killar brukar aldrig vara ihop med asfula tjejer. Jag Ă€r ocksĂ„ offer för skönhet. Strukturell skönhet. Jag har svĂ„rt att stĂ€lla mig utanför den ordningen och fördöma den och inte delta. Jag Ă€r sĂ„ torsk pĂ„ skönhet. Med lite god vilja kan man se nĂ„got suggestivt i att jag som kvinna vĂ€ljer vad som Ă€r vajert, med min blick. Du har sĂ€kert hört talas om âthe male gazeâ som amerikanska feminister Ă€lskar att prata om. Det Ă€r ett begrepp som handlar om mĂ€ns tolkningsföretrĂ€de i att fĂ„ beskriva vĂ€rlden och kvinnor. Jag Ă€lskar skönhet och jag ÂĂ€lskar konst. Jag Ă€lskar ett vackert pianostycke och vad Lorentz gör just nu. Jag Ă€lskar en bit kropp. I really do. Jag liksom slĂ„s ut av det. Men jag fattar att man har ett intellekt ocksĂ„ och om jag verkligen fokuserar, och inte Ă€r skönhetsdrogad, kan jag sĂ€ga att den industri, sexism och kapitalism som utvinns ur sĂ„dana idioter som mig, bör man vara lite kritisk mot. Liv: Det Ă€r stor skillnad pĂ„ hur viktigt skönhet anses vara hos mĂ€n respektive kvinnor. Exempel: Idoljuryn. Det Ă€r otĂ€nkbart att en kvinnlig utseendemĂ€ssig motsvarighet till Anders Bagge s. 26
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 26
2015-03-20 12:15
skulle fĂ„ sitta i den juryn. Typ en lite halvt överviktig, kortklippt, osminkad 50-Ă„rig kvinna i T-shirt och jeans. Det Ă€r typ förbjudet enligt lag att ha en sĂ„dan kvinna i tv. En kvinna som sitter i den juryn mĂ„ste se ut som Laila. AlltsĂ„ hon mĂ„ste vara pyntad med strassdetaljer och hon fĂ„r aldrig Ă€ta kolhydrater. Men utseendets makt Ă€r en rĂ€tt sĂ„ falsk makt, eller, en inte sĂ„ sĂ€rskilt bra makt. Jag menar, den dĂ€r kvinnan som KnausgĂ„rd beskriver i sin bok, vad fĂ„r HON ut av sin âmaktâ? Det enda hon fĂ„r Ă€r ju en sĂ€mre utbildning. Man kan fĂ„ en viss makt, om man Ă€r en vacker kvinna, men det Ă€r ju inte vackra kvinnor som styr vĂ€rlden. Det Ă€r de rika som styr vĂ€rlden. Och om man kollar pĂ„ en lista över planetens tio rikaste sĂ„ Ă€r det inte en pretty sight :(
s. 27
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 27
2015-03-20 12:15
Har ni nĂ„gra tatueringar? Var? ÂVarför skaffade ni dem? ÂVad ÂförestĂ€ller de?
Liv: Jag har tvĂ„ svarta stjĂ€rnor, en i varje armveck. Jag gjorde dem nĂ€r jag var 21 Ă„r i Mexiko. De Ă€r vĂ€l helt okej. Det Ă€r ju mycket ovanligare att inte ha en tatuering Ă€n att ha en Âtatuering. Alla Ă€r tatuerade, tĂ€nker jag varje gĂ„ng jag Ă€r pĂ„ en badplats. Svenska folket Ă€r typ mer tatuerade Ă€n den m  aoriska ursprungsbefolkningen. Oftast Ă€r t atueringar extremt fula. Men det Ă€r inget motargument, jag kan u  ppskatta fulhet. Caroline: Jag lĂ€ste i DN Söndag att var tredje stockholmare Ă€r tatuerad. Jag har inga tatueringar. Vilket Ă€r mysigt. Det inger en hĂ€rlig kĂ€nsla av att vara bĂ€ttre Ă€n alla andra. Att min hud Ă€r för dyrbar för att fĂ„na runt sig med. PĂ„ en bra dag. PĂ„ en dĂ„lig dag kan jag sörja min rĂ€dsla att bli utkickad frĂ„n samhĂ€llet vid minsta snedsteg som en delfin pĂ„ ljumsken. Varför ska inte jag fĂ„ pissa ner mig med teckningar av blĂ€ck utan estetisk verkshöjd? Varför kan inte jag fĂ„ vara sorglös? PĂ„ sista tiden har jag mĂ€rkt att det blivit modernt med tatueringar pĂ„ halsen. Det Ă€r lite vĂ€l grovt? Till och med för en trygg svenne? Samtidigt vĂ€lkomnar jag utvecklingen att man kan se ut hur fan som helst och Ă€ndĂ„ vara en del av samhĂ€llet. Men som vanligt gĂ€ller den utvecklingen tyvĂ€rr bara för vissa. Att tatuera sig Ă€r pĂ„ ett sĂ€tt
s. 28
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 28
2015-03-20 12:15
att manifestera sin vithet Ă€nnu mer. Det representerar en total vithetstrygghet. Liv: En sak jag uppskattar Ă€r trenden med texttatueringar. Den trenden Ă€r ju vĂ€ldigt dissad och hĂ„nad, att folk brĂ€nnmĂ€rker sig sjĂ€lva för livet med halvgenomtĂ€nkta visdomsord som de lika gĂ€rna bara hade kunnat anvĂ€nda som dagens facebookÂstatus. Men jag gillar det! Kanske för att jag gillar att lĂ€sa.
s. 29
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 29
2015-03-20 12:15
Hur kan jag se respektabel ut pĂ„ Âjobbet till en billig penning?
Caroline: Kamma hĂ„ret. Jag har fram tills nu stĂ€llt mig pĂ„ Âbarrikaderna i frĂ„ga om trassligt hĂ„r. TĂ„rögt har jag skrikit inom mig: âVad fan vill ni, ni ĂGER INTE mig!â Men sedan kom jag pĂ„ att det var vĂ€ldigt fint nĂ€r det inte var tovigt och att man dĂ„ kan ge intryck av att vara en samhĂ€llsmedborgare och inte en patient. En sak som jag mĂ€rkt att andra kvinnor tar pĂ„ sig varje dag som en uniform Ă€r mascara. Jag skulle aldrig palla det. Ă andra sidan skulle jag aldrig palla att jobba. PĂ„ ett jobb alltsĂ„. Blir sĂ„ rĂ€dd för alla andra. NĂ€r jag sitter pĂ„ kontor lĂ„tsas jag bara skriva och kĂ€nner mig tjock. Liv: Jag tycker ofta att man ser uppstyrd ut i skjorta, speciellt om man Ă€ger ett strykjĂ€rn. Om du inte Ă€ger ett strykjĂ€rn: polotröja.
s. 30
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 30
2015-03-20 12:15
Vad lÀgger ni mest pengar pÄ i stilvÀg?
Caroline: Skor. Liv: Smink.
s. 31
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 31
2015-03-20 12:15
Vad tycker ni om företeelsen kvinnor som talar med bebisröst?
Liv: Jag hade en kompis som alltid pratade med bebisröst nĂ€r det var killar nĂ€rvarande. Precis som vissa kvinnor tar pĂ„ sig en hijab nĂ€r de Ă€r i könsblandade miljöer sĂ„ hade hon vanan att slĂ„ pĂ„ sin bebisröst nĂ€r hon var bland mĂ€n men prata helt vanligt annars. Hon menade sjĂ€lv att âkillar Ă€lskar bebisröstâ, och att detta var skĂ€let till hennes deltids-jollrande. Det Ă€r mycket möjligt att hon hade rĂ€tt. Men mig drev det till vansinne, tyvĂ€rr. Caroline: För en tid sedan var jag pĂ„ besök hos en familj i Djursholm. Djursholm Ă€r, för er som inte vet det, ett av de dyraste stĂ€llena man kan bo pĂ„ i Sverige. Det ligger lite utan för Stockholm city och Ă€r en villaförort dĂ€r ingen kĂ„k Ă€r den andra lik. Ju lĂ€ngre man promenerar, desto mer exploderar fasaderna och trĂ€dgĂ„rdarna i lyx och fantasi och kreativa sĂ€tt att spendera pengar. Allt detta i vidunderlig natur. Det finns en sjö med en liten ö dĂ€r Björn Ulvaeus bor i en villa som bĂ€r namnet VĂ„gaskĂ€r. Innan var Djursholm ingenting. Det var ett grönomrĂ„de med vatten runtom. I slutet av förra sekelskiftet blev folk lite tokiga, pĂ„ det sĂ€tt man alltid blir vid sekelskiften. Det var, som det Ă€r nu, ding stĂ€mning. KonstnĂ€rer, intellektuella och bohemer blev besatta av nationalromantik och i sökandet efter det nordiska s. 32
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 32
2015-03-20 12:15
flyttade de ut till det som nu Ă€r Djursholm och lĂ„tsades att det var Norrland eller Dalarna. En slags gröna vĂ„gen/hippie-feber svepte över krogarna i Stockholm city och romantiska feltolkningar av vad det innebar att vara svensk och nordisk fick diktera trendvillkoren. SJĂLVKLART var Strindberg en av de som bara MĂ STE bo i Djursholm. Strindberg pallade bara en vinter, 1891-92, dĂ€refter kom alla lite sĂ€mre konstnĂ€rer och författare, sedan kom alla som gillade dem, sist kom finansvalparna och nu Ă€r det svindyrt, men det började som ett slags Dalarna i Stockholm. Mitt besök i Djursholm intrĂ€ffade dryga hundra Ă„r efter att Strindberg upptĂ€ckte det. I en sĂ„dan finansvalpsvilla. Ett underbart hus och man kan bara förestĂ€lla sig vilka hedonistiska fester som hĂ„llits dĂ€r pĂ„ 80-talet. Herrn och frun i huset jobbade bĂ„da inom det ekonomiska. Jag var emellertid vĂ€n med sonen i huset och ditbjuden av honom pĂ„ deras traditionsenliga annandags-jullunch. Det var vĂ€ldigt trevligt. Mycket tack vare att alla kvinnor, tvĂ„ systrar och en mamma, pratade bebissprĂ„k. Först var detta beteende luddigt. De mjuka orden var dĂ€r hela tiden, men smĂ€lte samman med inomhusgolv vĂ€rmen och den allmĂ€nna kĂ€nslan av att ha det riktigt bra. Jag kunde inte sĂ€tta fingret pĂ„ vad det var; nĂ€r de kom ut med diverse formar och grytor med vad de kallade rester, men som mer liknade en boeuf bourguignon, kĂ€nde jag mest ett allmĂ€nt vĂ€lbehag. Lunchen, eftermiddagen, kvĂ€llen flöt pĂ„ sĂ„ friktionsfritt och trevligt. Det var först pĂ„ natten, nĂ€r jag lĂ„g och stirrade upp i takÂÂbjĂ€lken i gĂ€strummet och gick igenom dagen â lunchen, kaffet s. 33
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 33
2015-03-20 12:15
efterĂ„t, promenaden, stunden i fĂ„töljerna pĂ„ kvĂ€llen, de olika spritsorterna, vem som tagit vad, vem som uppenbart bantade, vem som hade tendens till alkoholÂproblem â som det slog mig, att under dagen hade alla kvinnor i familjen talat bebissprĂ„k. Det var ett slags underkastelse. Ett sĂ€tt att visa att man böjer sig för sin herre, om ni förstĂ„r. KĂ€nslan pĂ„minner om nĂ€r man ser nĂ„gon niga. Det var det som gjorde det sĂ„ lĂ€tt att dra igĂ„ng en riktig skröna, berĂ€tta om mitt liv, mina tankar, Ă„sikter om det politiska lĂ€get, om min vĂ€ns â deras bror och son â lustigheter. Allt som jag, min vĂ€n eller fadern sa, föregicks av en frĂ„ga stĂ€lld med bebisröst och bekrĂ€ftades ocksĂ„ med nĂ„gra bebisÂröstade ord. De offrade sin egen vĂ€rdighet för mig som gĂ€st. De Âspelade bebisar sĂ„ att jag och de som inte pratade med bebisröst, det vill sĂ€ga pappan och min vĂ€n, inte skulle kĂ€nna nĂ„got som helst hot. Och jag har aldrig varit sĂ„ ohotad i hela mitt liv. Det var form av artighet och undergivenhet som för tankarna till nidbilden av Japan, geishor som snör sig sjĂ€lva för behaga en annan, mellanchefer som gör en dĂ„lig affĂ€r och tar sitt liv av artighet. Detta vardagsrum med de dyra sofforna, doften av hyacint och det eviga bebisröstekot var som att komma in i livmodern igen och bara mysa. Pappan pratade ocksĂ„ om sina tankar och sonen, min vĂ€n, sa ocksĂ„ nĂ„gra vĂ€l avvĂ€gda ord. Vi hade otroligt intressanta samtal. Deras jollrande blev smörjmedlet för mina och pappans och sonens utlĂ€ggningar. De beredde vĂ€gen. Kvinnor Ă€r sĂ„ kreativa i att ta ansvar, socialt och emotionellt. Det hĂ€r var verkligen raffinerat.
s. 34
Strömquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 34
2015-03-20 12:15
StràžŁàžmquist Ferrada Noli-Inlaga-Korr6-150320.indd 35
2015-03-20 12:15
ISBN 978-91-27-14135-3
9 789127 141353
Omslag_final2.indd 5
2015-03-25 12:59